Alternativa terapeuter vår tids kvacksalvare

alternativ terapeut eller journalist, är inte båda yrkena nära kvacksalveri?

Man kan vara legitimerad upp till tänderna och ändå inte fatta vad man håller på med.

Jag har inget emot att dessa kvacksalvare granskas.

Ett litet problem är bara att den traditionella psykoterapin som behandling i princip saknar vetenskapligt stöd, förutom placeboeffekten. Det fungerar att prata med någon professionell, men det spelar ingen roll om det är baserat på Freuds gamla hypoteser. Freuds teorier saknar också i allt väsentligt empiriskt stöd.

Kanske är det viktigaste att patienten själv tror på behandlingen, dvs att man maximerar placeboeffekten. Frågan är då varför man legitimerar en slags placebobehandling och dömer ut andra?

Vad tycker du att staten ska göra egentligen? Verksamma behandlingsmetoder utvärderas kontinuerligt. Så enkelt är det.
Om människor är så enfaldiga att de vänder sig till kvacksalvare får det ta ett eget vuxenansvar. Som politikerna brukar säga: människor är inte dumma.

Tror att Annette Nyman har satt fingret på något som det är dags att belysa både uppifrån och nerifrån(dvs aktörerna själva) Jag har själv både goda och dåliga erfarenheter av sk New Age terapeuter och håller med Anette Nyman om att det är dags att titta på vad som händer inom den alternativa terapivärlden. Att många Alternativ Terapeuter är helt utan insikt om vad de håller på med och vilka effekter deras behandlingar har är det tyst om. Tyvärr så håller det på att växa upp en New Age rörelse som tror de kan frälsa hela mänskligehet från all Psykisk ohälsa. Mycket inom den alternativa terapin och självutvecklings rörelsen skulle må bättre av om den var mer kritiska till sin egen ideologi, metod och börja utvärdera och granska sig själv istället för att tro att allt och alla kan hjälpas av deras terapimetoder eller självhjälps tekniker.
Mycket inom den sk traditionelle terapierna är bra men tyvärr så når de ofta ut bara till de svårast behövande. Vi saknar både alternativ och forskning kringa andra metoder. Få inom Alternativa Metoder önskar att få bli granskade eller utväderade. Att som det är idag kunna gå några quick fix kurser eller ännu värre sjävlutnämna sig som healer och sen själv börja arbeta med människor som mår riktigt dåligt är rent ut sagt fördjävligt. Men tyvärr så ser marknaden ut sån idag vem som helst kan kalla sig terapeut, healer, coach osv. Få klienter vågar stiga fram och berätta om deras erfarenheter av New age både bra och dåliga.
Jag hoppas Anette Nyman`s bok ska skapa en seriös och bra debatt om både bra och dåliga saker inom alternativ (New Age) rörelsen.
Att definiera vilka klient grupper eller (förutsättningar för klienten) som har störst chans att tillgodo göra sig en viss typ av behandling är grunden för all form av seriös terapi. "Att må dåligt är en bra början" är ofta utgångspunkt för en behandling eller terapi men på vilket sätt man mår dåligt och vad just jag behöver är det inte lika många som tar reda på.

Dags för en seriös granskning och utvärdering av alla typer av Terapier eller Behandlingsmetoder som syftar på att bearbeta psykisk smärt eller ohälsa oavsett om de gäller Sk Traditionella eller Alternativ metoder.

Det finns anledning till sror försiktighet så att man inte kastar ut barnet med badvattnet. Jag känner till fall som haft enastående nytta av alternativa terapier. Genom reglering blockeras eller försvåras värdefullt nytänkande på området, vilket är mycket behövligt, eftersom konventionell psykoterapi inte är särdeles effektiv och alltmer kommit att ifrågsättas inom psykiatrin.

Socialstyreslen är helt låst i den konventionell medicinen inskränkta tankebanor och saknar defintivt kompetens att bedöma alternativa metoder på ett rättvist sätt.

Så länge det inte finns en instans som verkligen klarar att bedöma metoderna på ett sakligt och fördomsfritt sätt, bör vi vänta med att blockera alternativa terapier genom reglering.

Man kunde nöja sig med att göra vad Socialstyrelsen gjorde omkr 1974, då man skickade en enkät till alla psykiatriska kliniker och bad dem meddela om akuta psykiska besvär förekommit i samband med utövning av meditation samt alternativa terapier.

Man fann att Sensitivitetsträning definitivt var skadligt med en betydligt högre frekvens av akuta psykbesvär än normalt.

Ett särskilt anmärkningsvärt och rakt motsatt resultat fann man beträffande Transcendental meditation. Socialstyrelsens medicinalråd, professor Jan-Otto Ottoson, konstaterade att förekomsten av akuta psykiska besvär var 150-200 ggr lägre än bland befolkningen i allmänhet. Detta överensstämmer med andra studier som påvisat en markant positiv effekt av TM vid mentala besvär.

Detta innebär inte att alla meditationer är riskfria, eftersom TM-tekniken och dess effekter skiljer sig väsentligt från andra tekniker, se http://tmdoctors.info.

Med tanke på att det nu finns ett stort antal andra mentala tekniker och meditationsformer, som kan tänkas medföra mentala påverkningar, finns det all anledning att upprepa nämnda rundfrågning bland psyk-kliniker i landet.

Det går inte att generellt säga att alternativa behandlingsformer skulle vara utan positiv effekt för klienterna eller att den traditionella psykiatrin alltid fungerar.

Utgångspunkten för den traditionella psykiatrin är att klienten ifråga är sjuk och därmed inriktas alla åtgärder på att bota en sjukdom. Åtgärderna har därför oftast ytterst begränsad effekt, om ens någon. Effekten av psykofarmaka upphör när intaget upphör, för att vara konkret.

Många alternativa terapier inriktar sig istället på att komma i kontakt med de bakomliggande orsakerna till att klienten ifråga mår dåligt. Ofta visar det sig att illamåendet orsakas av det faktum att personen ifråga av olika skäl har valt att avstå från att lyssna till sin kropps signaler och till sin egen "magkänsla". Vi lever i ett samhälle där individens behov begränsas av politiskt korrekta normer och det är inte helt lätt att frigöra sig från dessa - särskilt inte i det svenska samhället där alla individer förväntas gå i mittfåran.

När man lär känna sig själv och sina behov, utan att kompromissa med dem, så ökar chanserna betydligt till att må bättre - utan psykoterapi och utan psykofarmaka. Det är just dessa frågor som många alternativa terapier är inriktade på.

Däremot skulle jag definitivt dra öronen åt mig om löften ställdes ut som handlade om att direkt bota fysiska eller psykiska sjukdomar. Men där träder också det egna ansvaret in.

Precis som man kunde anta så blev fokus i debatten på de olika behandlingsmetodernas för- och nackdelar. Jag tycker att det är en mindre viktig fråga. Om jag väljer att gå till en "healer" så är jag nog öppen för att metoden eventuellt inte fungerar.

Det som jag ser mer allvarligt på är TYSTNADSPLIKTEN.

I praktiken innebär det att man enkelt kan luras att tro att den "diplomerade terapeuten" aldrig kommer att bryta förtroendet, gemene man håller ju nämligen inte reda på olika begrepp som "diplomerad" eller "legitimerad".

Terapeuten kan, efter terapin, om han/hon vill, publicera eller sprida vidare på annat sätt, t ex till familj, vänner eller grannar på en liten ort; mycket känslig information om människor t ex trauman, våldtäkt, misshandel, incest, ångestproblem, missbruksproblem etc. Terapeuten hamnar i ett överläge och säkert hamnar enstaka patienter i utpressningsliknande situationer.

Den "diplomerade terapeuten" kan aldrig anmälas till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för detta!!

Det är svårt att förstå syftet med den här artikeln. Tror man att en behandlingsmetod är verksam är det faktiskt bara att sätta igång med att kontrollera saken. Gör en vetenskaplig studie så får ni veta om metoden håller för vetenskaplig prövning. Svårare än så är det faktiskt inte.

Dr Glas,

människor får själva välja om de vill betala för sk alternativa behandlingsmetoder. Vill de låta sig behandlas av legitimerad personal eller icke legitimerad. Det står ju var och en fritt.

Stina,
jag tycker du förenklar detta väldigt mycket. Folk som söker upp terapi har oftast en anledning till det, de kanske har en kris eller mår dåligt på något sätt. Att människor i dessa utsatta situationer förväntas göra kristallklara och förnuftiga val är ganska kallt och cyniskt tänkt.
Det finns otroliga mängder "livscoacher", diverse "terapeuter" och andra alternativmedicinare runt varenda hörn och är beredda att "hjälpa" dessa utsatta människor, med varierande grad av äkta omsorg bakom hjälpviljan. Oftast ren lurendrejeri och ansvarsflykt.

Det behövs i allra högsta grad någon reglering på vem som får kalla sig för terapeut, när gemene man (som jag upplever det) inte ens vet vilka olika typer av legitimerade terapeuter det finns. Hur ska de då kunna veta vilken av de olegitimerade metoderna som kan fungera?
Tycker man gott och väl kunde infört begreppet "Legitimerad kvacksalvare", så kan man bunta alla olegitimerade "terapi"-flummon bakom det kvalitetsbegreppet.
Dr Glas har också en viktig poäng i att en kvacksalvare har aldrig någon tystnadsplikt och går ej heller anmäla om man är missnöjd.

Tomas:

"Folk som söker upp terapi har oftast en anledning till det, de kanske har en kris eller mår dåligt på något sätt. Att människor i dessa utsatta situationer förväntas göra kristallklara och förnuftiga val är ganska kallt och cyniskt tänkt."

Detta är vad jag skulle kalla en förenkling av verkligheten. Om det verkligen vore så att de traditionella metoderna fungerade för alla människor, så skulle väl ytterst få vara intresserade av att hitta andra slags "behandlingsformer"? Den traditionella psykiatrin har inte svaret på alla frågor. Människa är en komplex konstruktion, med fler dimensioner än vad som kan täckas in av den traditionella psykiatrin. Som vuxen människa måste man också förstå att alla slags behandlingsformer - inklusive de traditionella - måste tas med en nypa salt.

"Det finns otroliga mängder "livscoacher", diverse "terapeuter" och andra alternativmedicinare runt varenda hörn och är beredda att "hjälpa" dessa utsatta människor, med varierande grad av äkta omsorg bakom hjälpviljan. Oftast ren lurendrejeri och ansvarsflykt."

Visst kan det vara så, men jag tror inte att det är en generell sanning. Det viktiga är att man frågar sig själv vad som känns rimligt och gör sin egen utvärdering. Visst låter en del av de alternativa behandlingsformerna som ren rappakalja, men det gäller dessvärre också de traditionella.

Precis som Dr Glas säger är jag enig om att tystnadsplikten något som ständigt åsidosätts inom den alternativa rörelsen. Detta är av stor ondo då klienter på detta vis blir allmänt diskussionssamtal och skvaller bland personal och assistenter på kursgårdar. För den som har gått till en auktoriserad terapeut finns i alla fall möjligheten att vända sig till HSAN, vilket det inte gör för den som har gått till en icke diplomerad.
På kursgårdar utses också olika klienter till "den duktige", "den som kämpar", "den som är en loser", "den som har en övergivenhetsproblematik", "den tokige" osv. På så vis närmast skapar gruppdynamiken en slags mobbning. Intressant läsning är den jungianska psykoanalytikern Silvia B Perera om begreppet Syndabockar. Centrum för jungiansk psykologi

Visst ska man granska Alternativa metoder men kanske ska man lyssna mer på dom som blivit hjälpta istället för att prata om "vetenskapliga bevis". Kanske är det så att man mäter fel och därför får fel svar.
Jag har själv förlorat 30 år att min liv genom att tro att vanliga läkare var dom som kunde hälsa, men det var inte förrän jag själv tog tag i det som jag blev frisk och jag använde mig uteslutande av alternativ medicin.
Sedan ska jag inte hymla om att det finns många mindre kunniga inom alternativa kretsar men hade man lite självinsikt inom den vanliga "SJUKvården" så hade man fattat att det är inte rätt väg att gå om man bara använder kemikalier, stympning eller förgiftning för att bota.
Jag har själv lyckats BOTA allergier, whiplashskada och immunbristsjukdom som kostat samhället OTROLIGT mycket pengar, men när jag nämner det för en läkare så skrattar dom bara, även om skrattet fastar i halsen när dom senare sett provresultatet.
Det är trista att så många människor i Sverige ska fara illa bara för att vitrockarna tror att dom är Gud själva.
Dom enda inom den traditionella vården som jag kan uppskatta är dom som sysslar med akutvård för dom ska ha en eloge.
Till sist så ska vi komma ihåg att "läkemedel"sbolagen inte skulle vilja se ett "läkemedel" som gjorde oss friska för då skulle dom ju kunna slå ihop, utan istället är det hela tiden symptombehandling som gäller.
Dom vet vad som sysslar med, och vi är helt i deras händer. Så länge det är så kommer vi aldrig bli friska.
Sorligt men sant.

David;

"Om det verkligen vore så att de traditionella metoderna fungerade för alla människor, så skulle väl ytterst få vara intresserade av att hitta andra slags "behandlingsformer"? Den traditionella psykiatrin har inte svaret på alla frågor."

Det verkar som du dels utgår från att psykiatrin är den enda legitimerade verksamheten som finns, det är det ju inte utan det finns många andra typer av legitimerad terapiverksamhet som du hittar utanför psykiatrin.
Dels verkar det som att du menar att folk i allmänhet uppsöker psykiatrin först, upptäcker att det inte fungerar för dem och sedan uppsöker "alternativ terapi". Det är inte alls min uppfattning om läget, de allra flesta som jag känt som hamnat i händerna på örtsniffare och kristallkramare har gått dit som första terapimetod, ofta ditskickade av välmenande vänner. Ett extremt fåtal har jag sett gå först till legitimerade terapeuter och senare prova något alternativt. Med väldigt blandat resultat tyvärr.

"Det viktiga är att man frågar sig själv vad som känns rimligt och gör sin egen utvärdering."

Det har du helt rätt i, men som sagt till Stina ovan, hur lätt är det om man befinner sig i en kris? Hur lätt är det att utvärdera en flora av behandlingsmetoder om du samtidigt har full panikångest?
Jag hoppas att du förstår att den rationella utvärderingen är helt omöjlig i vissa lägen och då måste man kunna lita på att när skylten på etablissemanget säger "terapeut" så betyder det att du verkligen kan få hjälp där, inte bara bli lurad på dina pengar.

Mycket felaktiga påståenden bland kommentarerna.

@ Johan Wallin. Det finns vetenskapliga bevis för främst KBT och IPT . Med detta menas att effekten är starkare än placebo. Emellertid är det det likt mediciner inte speciellt stora skillnader man brukar se. Inom områden som fobier (social fobi exempelvis är mycket vanlig) är stödet starkare.

Traditionell psykoterapi? Du tänker kanske på psykoanalys. Men psykoterapi är så mycket mer och i ständigt utveckling. Allt mer är det vetenskap och inte Freuds lära som dominerar psykopterapins utveckling.

@David Jacobsson,
Det där vet jag inte vart du fått ifrån. Den dominerande formen av psykoterapi i Sverige går ut på att hitta orsaker till hur sjukdomen yttrar sig. Dvs. psykolanalys/psykodynamisk terapi.

Dock finns det inget stöd i forskningen för att det du säger skulle stämma. Snarare är det så att behandlingar som fokuserar på symptom visat sig fungera bättre.

Slutligen skulle jag som psykologstudent vilja säga att det finns fler orsaker än min egen arbetsmarknad (önskar dock inte hålla på med terapi) som gör mig skeptisk till alternativterapeuter.

1) Behandlingar av sjukdom ska inte bara bota. Målet är också att inte skada individen. Utan adekvat utbildning i detta (där ingår sekretess) och myndigheter som kan kontrollera behandlingen så skulle jag inte känna mig trygg.
2) Att behandla någon med healing istället för kirurgi kan på längre sikt leda till att patienten dör. Att inte ge den mest effektiva terapin eller medicinen kan vara lika allvarligt.
3) Framtiden styrs av pengarna. Terapierna som finns idag behöver bli mer effektiva, bygga mer på vetenskap om kognitioner och vår hjärna och vara individanpassade. Dvs. vi behöver utveckla dessa. Desto mer pengar som hamnar i omlopp desto mer utveckling kommer ske. Då är det rimligen viktigt att det är evidens och vetenskap som ses som det primära. Att stora pengar går till alternativbehandlingar är knappast samhällsekonomiskt.

// 16

Det låter bra, för ska de legitimerade psykoterapeuterna behålla sin trovärdighet så måsete de bli vetenskapliga, annars är de inte ett dugg bättre än kristallterapeuter och liknande. Freud var inte vetenskaplig eller systematisk, utan snarare raka motsatsen: Han fokuserade på ett fåtal (framgångsrika) fallstudier. Att han formulerade sig övertygande, så pass övertygande att tusentals psykologer gick i hans fotspår, är inget argument i sig. Astrologin har ännu fler anhängare.

Att psykologer världen över fortfarande lutar sig mot Freuds flum är inget annat än ett fett underkänt till hela ämnet. Den medicinska förståelsen för hjärnan har långt kvar, men den är på en helt annat plan än för hundra år sen - ändå håller psykologerna fast vid sina abstrakta fantasimodeller. Freud hade i allt väsentligt helt enkelt fel, och hans teorier borde vara lika heta som alkemi.

Man kan möjligen hävda att Freud inte hade något val, för den fysiologiska förståelsen av medvetandet var väldigt svag på den tiden. Dagens psykologer har massor av kunskap att ta in, om de vill. Men fortfarande ses psykologi som en samhällsvetenskap , mer besläktad med sociologi än med medicin. Det är förunderligt att man fortfarande kan bli psykolog utan en enda poäng biokemi i bagaget, trots att det är lika grundläggande som matematiken för en ingenjör. Om inte psykologerna förändrar sig kommer läkarna och läkemedelsbolagen att ta över helt, för deras utveckling går hudnra gånger fortare för närvarande.

Det är en av 1900-talets största skandaler att miljontals människor har genomgått de mest kränkande behandlingar med hänvisning till att de har nån fixering från barndomen eller liknande. Vi lägger ut och har lagt ut miljarder kronor på teorier i klass med frenologi! Jag väntar på att nån hungrig journalist ska börja gräva i detta

Jag brukar ha en hel del åsikter när folk försöker göra vissa ämnen till något som egentligen handlar om kön. Våld är något som bara män håller på med tycker vissa (felaktigt), "patriarket" ligger bakom allt ont som någonsin har hänt (enligt FI), men det här är faktiskt en könsfråga.

Män (riktiga, inte personer med manligt könsorgan som kallar sig "Madeleine") går inte till healers, de har inte kristaller i fickorna för att de "suger åt sig ond energi" och så vidare. Varför kvinnor går på sådant här kommer jag kanske aldrig förstå, men nu gör de det. Samma sak med spågummor och inte ovanligt att de blir "lurade" på olika sätt (Nigeria-brev, sol-och-vår etc).

Ta reda på varför kvinnor faller för sådant här, ta reda på om de blir hjälpta av det (visar statistiken att placeboeffekten faktiskt gör lurendrejeriet värt det?) och arbeta sedan från det. Det finns tusentals kvinnor som anser att spikmattor hjälper dem, att spågummorna minsann har rätt eller att allt kändes så mycket bättre när de fick fick veta att de bara hade penisavund (Freud äger). Likt med religion, om de nu mår bättre av sina villfarelser, har de fortfarande fel? Klartänkta människor skulle aldrig kunna tänka sig att gå till en spågumma, ha en kristall i fickan eller sitta och "be" till något så absurt som en "gud"...men uppenbarligen fungerar inte majoriteten på det sättet. Om de mår bättre av det, låt dem köra på...så länge de betalar för tokeriet själva såklart.

#18 Illwill, 2009-10-13, 22:07

Du skjuter lite över målet nu Illwill. Många kvinnor faller inte för New Age-orienterade behandlingsmetoder. Det finns faktiskt en hel del män som gör det. Skulle tro att det kan ha något med utbildningsgrad att göra.

En annan mycket viktig fråga är integritet. Jag vill uppmana dem som söker sig till en kursgård att verkligen känna efter vad den behöver och vad som är rätt för den personen. Det är lätt att tappa bort sig när man befinner sig i kris och terapeuter talar om för en vad man ska göra. Många vill vara till lags och tappar snabbt sina personliga gränser. En annan fråga är om klienten i princip traumatiseras ännu mer? Vem bär då ansvaret? Den enskilde individen? Kursgården eller psykvården som har misslyckats med att erbjuda adekvat hjälp? Och slutligen kan vissa av dessa kurser betraktas som lyxkurser? Där egentligen många personer som kommer till den här typen av kursgårdar är mycket resursstarka personer som kunde ha skaffat sig hjälp på annat sätt? Det vill säga vad vi ser här är en också en klassfråga. Jag menar med tanke på prissättningen som ibland uppgår till 30.000 kronor för en vecka.

Terapiträsket är djupt och snårigt... jag lade 1,5 miljon kronor under 12 års tid... kanske var det nödvändigt... men i slutändan är jag densamma som jag var innan jag började... Same same, but maybe a little different...

Det är rekommendabelt att söka sig till legitimerade behandlare. Då får man rätt behandling och tystnadsplikt. Skulle behandlingen inte vara till belåtenhet går det att klaga hos Socialstyrelsen. Den legitimerade behandlaren riskerar att mista sin legitimation och sitt yrke. Stränga krav på dokumentation finns också för de legitimerade behandlarna.
Det är helt obegripligt att folk söker sig till New Age behandlare. Som ett sista halmstrå vid livshotande tillstånd, där den traditionella vården uttömt sina resurser, ja - men inte annars!

Illwill, har du någonsin tittat djupare i dig själv, bortom allt tyckande och tänkande?
Din text andas enkla generaliseringar och fördomar.
Glöm inte att vi människor under ytan är varelser som alla längtar efter helhet och kärlek. Vi söker svaren på olika sätt var och en av oss.
Oavsett kön.
Arja Sotala

Men vad sysslar dessa alternativa terapeuter med? Det framgår inte riktigt av texten vilka metoder som används.
Själv går jag regelbundet till en osteopat D.O för behandling. Hade vi levt i USA hade hon varit likställd en leg läkare, här kallas hon alternativ.

Hej, Siv! Läs gärna min bok: terapeuten - en avslöjande historia om hur det kan gå till inom den alternativa terapin. Jag är säker på att det finns många bra alternativa terapeuter och alternativa medicinare. Skillnaden mellan Sverige och USA är att här finns knappt någon kvalitetskontroll alls av alternativa terapeuter. Samt att socialstyrelsen är rigid och vägrar i princip att avsätta pengar till forskning för komplementär vård. Kolla tv-inslaget från Malou i Efter 10. Där framgår lite mer.... Länkar ligger på: www.anettenyman.se

En avgörande problem för den s.k. alternativmedicnen är att själva begreppet omfattas av en så stor mängd mängd yrken, terapiformer och metoder, samt att vem som helst utan någon som helst medicinsk utbildning kan bedriva alternativmedicinsk verksamhet.
Jag stöderdärför tanken på ett staltigt register för auktoriserade och kvalitetssäkrade alternativa och komplementära terapeuter. Jag förordar att även lagstiftningen ses över så att det i framtiden ställs krav på bl.a. en adekvat basmedicinutblidning för att ha lagli rätt att praktisera ett medicinskt yrke.

Nu finns det ju redan en organisation, KAM -Kommittén för Alternatvimedicin - som samlar och årligen kvaliitetssäkrar terapeuter från ett flertal branschförbund. Alla KAM-anslutna och kvalietssäkrade terapeuter uppfyller krav på tillräcklig basmediicnsk och yrkesrelaterad utbildning och är skyldiga att följa organisationens etiska regler - vilka bl.a. självklart omfattar att det ska föras journal och iakttas tystnadsplikt!
En terapeut sominte håller sig till regelverket kan anmälas till KAM och prövas av dess disciplinråd (en motsvarighet till de legitimerade utövarnas HSAN). En terapeut som begått allvarliga fel i strid mot KAMs regelverk kan då uteslutas från organisationen och sitt terapeutförbund.

KAM har förordat ett statligt register för auktoriserade och kvalitetssäkrade alternativ- och komplementärmedicinare.
En staltig utredning har gjorts i ärendet , men bl.a. Läkarförbundet uttalade sig kraftfullt emot ett sådant register i ett remissvar och inga riksdagsbeslut i frågan har kunnat fattas.

Vad jag framför allt vill ha sagt här är att det via KAM och dess medlemsförbund redan finns en seriös självsanering inom delar av alternativmedicinen.

Själv är jag verksam som naprapat och näringsterapeut. Utbildning inom näringsmedicin/funktionsmedicin som jag gått i USA meriterar amerikanska färdigexamnierade läkare till s.k. Category one CME-points. Detta betyder i klartext att utbildning på området rankas till toppskiktet av medicinska fortbildningar för läkare i USA.

Så något som är top class där för läkare räknas som alternativmedicin i Sverige, och t o m bespottas offentligt av enskilda, fördomsfulla svenska läkare. Orsakerna till detta kan ju var och en få spekulera i.
Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan finna gemensamma hållpunkter för en integrering av seriösa former av alternativmedicin/integrativ medicn och den s.k. skolmedicnen.
Och man kan inte samtidigt beskylla alternativmedicinen för att vara ovetenskaplig och i samma andetag vara motståndare till att ge ekonomiska till sådan forskning, den ekvatioen går inte ihop.

Alla tjänar på om vi kan bygga broar och förena det bästa inom båda vårdområdena och på så sätt visa vägen till framtidens medicn, där även alternativmedicinen anslås medel för att bedriva vetenskaplig forskning.

Patrik Söderqvist
leg. naprapat (SNF), näringsterapeut (NMTF), auktoriserad & kvalitetssäkrad alternativ- och komplementärmedicinare (KAM).

Jag håller helt med Patrik Söderqvist i hans analys och argumentation. Jag tror att ett dylikt register skulle förhindra avarter inom alternativterapin, av typen Läketorpet.
Vem har ansvaret för att detta genomförs? Borde vara Socialstyrelsen och Martin Ingvar tillsammans med socialministern.
Anette Nyman

Det är sannerligen mycket rätt i tiden att belysa den här problematiken på ett rakryggat sätt. Ingen vill väl gå till en alternativ tandläkare eller en alternativ gynekolog? Folk blir snuvade på pengar och utlovas hälsa på mycket lösa grunder. Att såna här " terapier " inte granskas eller regleras är mycket förvånande - 2009!
All heder