Svenska folket vill kunna välja

Svenskarna vill ha vinst och valfrihet i välfärden och svenska folket vill kunna välja mellan privat och offentligt utförd välfärd. Det visar en nyligen genomförd undersökning från United Minds.

Svenskarna vill ha vinst och valfrihet i välfärden och svenska folket vill kunna välja mellan privat och offentligt utförd välfärd. Det visar en nyligen genomförd undersökning från United Minds. Tidigare undersökningar gjorda av svensk företagshälsovård visar att anställda inom privat utförd vård trivs bättre på jobbet, får mer betalt och anser sig ha bättre chefer än den offentligt utförda vården. Man vill förstås även kunna välja bland olika arbetsgivare.

Valfriheten är så viktig att 67 procent tycker att det är bra att det finns både friskolor och kommunala skolor. En kraftig majoritet anser att kvaliteten skulle försämras om valfriheten minskar, endast 14 procent svarar "instämmer inte alls" i det påståendet. Det finns en stor förståelse för att företag som bidrar till valfrihet och kvalitet behöver kunna visa vinst. 40 procent instämmer i påståendet att "Om det inte blir tillåtet att ta ut vinst kommer inga privata aktörer att vilja utföra välfärdstjänster och då kommer både kvaliteten och valfriheten att bli sämre". Hela 58 procent anser många vårdföretag kommer att försvinna om de förbjuds att gå med vinst.

Om valfriheten inom välfärden minskar, anser 46 procent av svenskarna att kvaliteten kommer att bli lidande. Det finns också en stark tro på att valfriheten i sig begränsar möjligheten att ta ut vinst, 60 procent menar att vårdtagarna söker sig bort om vårdföretagen skulle ta ut allt för höga vinster. Svaren visar dessutom att det finns ett starkt stöd för tanken att om företag som utför tjänster inom skola, vård och omsorg kan växa, så kan det leda till fler jobb och ökad tillväxt i Sverige, 53 procent instämmer helt eller delvis i det påståendet. Ändå pågår en debatt om det ska vara möjligt att göra vinst på att erbjuda medborgarna utbildning eller vård.

Svenska folkets uppfattning om vård och omsorg, är att det är bra med valfrihet, det vill säga en blandning av offentliga och privata utförare. En något större andel anser att kvaliteten och servicen är högre hos de privata utförarna, men det finns ingen vilja att ställa alternativen mot varandra. Den ideologiska debatt som förs inom politiska kretsar har inte mycket gemensamt med de flesta medborgares uppfattning av vad som är viktigt inom välfärden.

Den andra sidan av det myntet är att de företag som erbjuder tjänster som medborgarna vill ha, och dessutom har en bra service och hög tillgänglighet, kommer att kunna tjäna pengar på det. Det är själva poängen med att ha spelregler som är lika för alla. Om möjligheten att göra vinst ska begränsas, blir det också svårare för medborgarna att välja bort den välfärd som inte håller måttet.

Ett annat resonemang som många i undersökningen instämmer i, är att t ex vårdföretag skulle försvinna om de inte får gå med vinst och att valfriheten därmed minskar. Minskad valfrihet innebär i sin tur att välfärden försämras, sett ur ett medborgarperspektiv. Konkurrens är nyckeln till all förbättring inom ekonomin. Varför skulle det vara annorlunda för välfärden?

En sådan inställning borde vara ganska självklar, men i en tillspetsad ideologisk debatt på riksplanet läggs det fram förslag som ska begränsa valfriheten inom skola, sjukvård och äldreomsorg. Tyvärr är det inte den verksamhet som drivs med underskott som kritiken riktar sig emot. Ändå är det tydligt att vinst är ett tecken på att verksamheten är välskött och kunderna nöjda, medan underskott visar att det finns ett glapp mellan resurser, förväntningar och förmåga. Det företag som visar vinst kan nog förbättra sig, men det som går med förlust måste förändras för att alls kunna finnas kvar.

Två förutsättningar måste därför gälla för att det ska bli överskott för privata välfärdsföretag som verkar inom system med valfrihet. Den första är att kvaliteten ska vara så hög att det finns någon som väljer just den vårdcentralen eller den skolan. Den andra förutsättningen är att resurserna används effektivt. Det är ingen enkel sak att uppnå detta, och just därför är det så viktigt att möjligheten att göra vinst inte begränsas eller helt avskaffas.

En välfärdsdebatt värd namnet måste fokusera på kvalitet och kundnöjdhet. Skattepengar, den gemensamma finansieringen, ska användas så att medborgarna får största möjliga välfärd. Med valfrihet går det inte att tjäna pengar och gå med vinst om man inte i gengäld erbjuder något som gör medborgarna nöjda. Grundfrågan är denna: Är välfärden till för medborgarna eller är medborgarna till för den offentliga sektorn?

Hans Dahlgren, näringspolitiks chef på Vårdföretagarna och tidigare chef för det politiska stödet i riksdagen för Socialdemokraterna under ledning av såväl Göran Persson som Mona Sahlin

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12216

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Dahlgren fortsätter sin utmattningstaktik för att genomföra sin privatiseringsstrategi. Bombmatta efter bombmatta av enkätmaterial från väl valda informationsbolag som Health Consumer Powerhouse och United Minds läggs över debatten om vinstdriven vård. Och hjälper gärna till med resultattolkningen. T ex:

1) "Om möjligheten att göra vinst ska begränsas, blir det också svårare för medborgarna att välja bort den välfärd som inte håller måttet." Dvs för att dålig vård ska kunna bortsorteras, måste vinsterna vara obegränsade. Vilket skulle bevisas.

Men här handlar "välja bort" om att rösta med fötterna, precis som att kunna gå till en annan affär. Precis som den s k libertära, individualiserade demokratin antas fungera, i alla fall för ideala men rätt imaginära kunder i utbudets och efterfrågans marknadsteoretiska grafik.

Det är uppenbart att Dahlgens ståndpunkt innebär att sjukvårdens utformning ska ske enligt denna demokratimodell: att genom enkätmätningar, enligt en slags mentometermetod för snabbt läsbara frågor/påståenden, avgöra sjukvårdens resursallokering, produktion och produktfördelning. Så kan den samhälleliga politiska rösten, den sortens demokrati, ersättas av en anonym, självreglerande marknadsorienterad styrmekanism, Och vinsten bli obegränsad.

2) "Konkurrens är nyckeln till all förbättring inom ekonomin, så varför skulle det vara annorlunda inom sjukvården?" En svepande formulering om den vinstdrivna marknadskonkurrensens förmåga till okontroversiell kostnadseffektiv kvalitetsproduktion. Rakt över och på alla områden. En formulering som ter sig extra märklig nu när just denna profitmekanism, trots extremt systemenlig, innovativ och oreglerad professionalism, skjutit den globala finansindustrin i sank och lagt t ex "de baltiska tigerekonomierna" i ruiner. För att inte nämna US Health Care, som trots lång erfarenhet av for-profit och omfattande kvalitetsmätningar visat ökande brister när det gäller kostnadseffektiv kvalitetsproduktion. T o m den federala budgeten är hotad.

3) "Är välfärden till för medborgarna eller medborgarna till för den offentliga sektorn?" sammanfattar Dahlgren med någon slags logik och man kan väl ana att han har svar även på den frågan. Han kanske borde fråga sig sälv, i enlighet med hans eget resonemang: "Är välfärden i allmänhet och sjukvård i synnerhet till för att skapa obegränsad vinst i privat verksamhet? Vilken demokratisk funktion förväntas (speciellt de sjuka) medborgarna axla för det syftet? Till vilken nytta?".

Svaret går kanske inte att finna i Dahlgrens referenser från HCP/UM.

Permalänk | Anmäl #1 Jan O Lindgren, 2009-10-09, 16:11

Och för att inte tala om detta sänker någons skatt!

Permalänk | Anmäl #2 Chrisstian, 2009-10-11, 13:15

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #3 k247br, 2010-07-31, 03:40