
Publicerad: 2009-10-08 19:10, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Det största hotet mot Svenska Akademiens integritet just nu är det faktum att man kan tjäna pengar på vadslagning om Nobelpriset. Det anser chefredaktören och litteraturdocenten JOHAN LUNDBERG. Han skriver: "Till Müller-oddsets märkliga förändring finns det nog, ytterst sett, bara en rimlig förklaring och det är att någon i Svenska Akademins omedelbara närhet inte på ett adekvat sätt har kunnat hantera informationen om vem eller vilka som ligger bäst till för ett pris i år."
Johan Lundberg är chefredaktör på Axess Magasin, kulturskribent och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Idag, alltså samma dag som årets Nobelpris i litteratur tillkännages, pryds förstasidan på Dagens Nyheters kulturdel av en jättebild, föreställande Herta Müller, med rubriken: "Årets Nobelpristagare?" Inne i kulturdelen upptas kulturuppslaget av en stor recension signerad Steve Sem-Sandberg. Recensionen behandlar i panegyriska ordalag Herta Müllers senaste roman, "Atemschaukel". I en krönika bredvid recensionen förutspår kulturchefen Maria Schottenius att årets Nobelpris kommer att tilldelas Müller.
Klockan ett samma dag tillkännager Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund att Nobelpriset 2009 tilldelas... ja ni vet.
Att en dag i förväg förutspå att Nobelpriset skulle tillfalla Herta Müller var förvisso allt annat än långsökt. Hon låg då, tillsammans med Amos Oz, i topp på vadslagningsfirman Ladbrokes lista över presumtiva nobelprisvinnare. Aftonbladets kulturredaktion påstod sig i sin tur på tisdagen ha fått ett tips om att den kanadensiska poeten Anne Carson skulle få Nobelpriset, och naturligtvis kan man hävda att Dagens Nyheter bara har dragit till med en betydligt mindre vildsint gissning.
Så långt tycks allting alltså vara ungefär som det ska.
Mer intressant blir det hela dock om man går lite längre tillbaka i tiden: Ty medan Amos Oz, Anne Carson och de övriga namn som figurerat på Ladbrokes lista har legat förhållandevis stilla hela tiden, har Müller gått från oddset 51/1 till 3/1. Förloppet känns igen från förra året, även om det var ännu mer drastiskt med det årets pristagare, Le Clézio, där sista-minuten-satsningar från Mauritius och Nice (där nobelpristagaren själv, som av en händelse, har bostäder) hastigt och lustigt drog ner oddset från 14/1 till 2/1, vilket gjorde att Ladbrokes till slut nödgades stänga för fortsatta spel på det årets Nobelpris.
Av oddsutvecklingen på Ladbrokes i år kan man emellertid inte bara dra slutsatsen att någon tjänade en bra slant på att satsa pengar på Herta Müller när oddset stod i 51/1 (den som då satsade 10 000 kunde alltså kamma hem en vinst på drygt en halv miljon). Den mer beklagliga slutsatsen är att det måste finnas en läcka på Svenska Akademien. Och att denna läcka har utnyttjats för att tjäna pengar. Kanske mycket stora pengar.
Att det faktum att Maria Schottenius i SVT:s morgonsoffa för någon vecka sedan förutspådde att Herta Müller skulle få priset, talar - tvärtemot vad vissa vill göra gällande - för att läckan inte har skett till Schottenius, åtminstone inte på ett så tidigt stadium. En kulturchef som får ett tips i ett så delikat ämne som Nobelpriset, och som får det så pass långt i förväg, reagerar knappast med att omedelbart svika sin källa och basunera ut den i förtroende delgivna hemligheten till alla andra svenskar, däribland alla andra kulturredaktörer runt om i landet. Nej, en durkdriven redaktör som Schottenius gör givetvis i det läget tvärtom: lägger ut dimridåer (ungefär som Aftonbladet gjorde med tipset om Anne Carson?) och satsar sin energi på att i hemlighet få fram så mycket unikt material som möjligt till den egna tidningen om författaren ifråga.
Att Schottenius uttalande i tv-soffan icke desto mindre skulle ha kunnat sänka oddset från 51 till 3 är naturligtvis inte omöjligt. Men jag tror ändå inte att så varit fallet - och det av ungefär samma skäl som de ovan angivna: antingen inser man att det inte ligger i hennes intresse att avslöja några från akademien inkomna tips i förväg (varför man inte satsar överdrivet mycket pengar på Müller) eller så inser man att hennes auktoritet inte är större än andra kulturredaktörers, vilkas tips om allt från Adonis, Amos Oz och Anne Carson inte påverkade oddsen för dessa författare nämnvärt.
Desto mer trovärdigt ter sig i mina ögon det motsatta förhållandet: att Schottenius stärktes i sin tro på Müller av Müller-oddsets drastiska rutschbaneåkning (möjligen i kombination med en senkommen bekräftelse från akademiens sida om att hon hade rätt i sina spekulationer).
Till Müller-oddsets märkliga förändring däremot, finns det nog, ytterst sett, bara en rimlig förklaring och det är att någon i Svenska Akademins omedelbara närhet inte på ett adekvat sätt har kunnat hantera informationen om vem eller vilka som ligger bäst till för ett pris i år. Det räcker egentligen med att ha tillgång till de fem namnen på den så kallade korta listan för att man ska kunna tjäna en rejäl hacka. Ponera att alla namnen på listan har oddset 50/1 på ett tidigt stadium i vadslagningen. Om du satsar 20 000 på samtliga namn så tjänar du garanterat 900 000 kronor. Satsar du likaledes 20 000 på vardera namnen med oddsen 50/1, 10/1, 10/1, 20/1, 30/1 så tjänar du som minst 100 000 och som mest 900 000.
Inte minst med tanke på hur knappa ekonomiska villkor som många mer eller mindre ideellt arbetande kulturmänniskor lever under, är det inte svårt att föreställa sig hur lockande det skulle kunna vara att i ett sådant här läge slå mynt av sin insiderinformation. Det är ju sannerligen inte varje dag som det för kulturarbetare öppnar sig möjligheter att komma över snabba cash - annat än på pocketshoppens hyllor då, i Jens Lapidus version.
Jag skulle därför vilja påstå att det största hotet mot Svenska Akademiens integritet just nu är det faktum att man kan tjäna pengar på vadslagning om Nobelpriset.
Och det hot som jag tycker mig urskilja handlar inte bara om att läckorna som sådana gör att Svenska Akademien riskerar att förlora i trovärdighet. För ett par decennier sedan var det mer regel än undantag att man på kulturredaktionerna på förhand kände till vem som skulle få Nobelpriset. Och det var förvisso inte helt lyckat, men ändå hanterbart.
Problem av en långt allvarligare karaktär riskerar emellertid att torna upp sig, om det visar sig att någon i Svenska Akademiens omedelbara närhet skulle ha tjänat stora summor pengar på insiderinformation om Nobelpriskandidaterna. I så fall skulle vi stå inför en betydligt mer djupgående kris än det sandlådemässiga käbbel som vi med jämna mellanrum tvingas ta del av, nu senast på DN:s kultursida där Kerstin Ekman och Peter Englund gnabbades om det gamla vanliga: vem som sa vad på en middag på Gyldene Freden för ett tjugotal år sedan, där ingen av de två debattörerna deltog.
[...] anser att odds kan vara antydningar) att det förekommer läckor i samband med litteraturprisen. Vissa menar att det finns ekonomiska motiv. Om det är så kan det vara brottsligt. Claes Sandgren skriver [...]
[...] Ekonomiska motiv bakom Akademiens läcka - Artikel av Johan Lundberg - Newsmill www.newsmill.se/artikel/2009/10/08/johan-lundberg-om-nobelpriset – view page – cached Artikel av Johan Lundberg - Ekonomiska motiv bakom Akademiens läcka - Det största hotet mot Svenska Akademiens integritet just nu är det faktum att man kan tjäna pengar på vadslagning om... (Read more)Artikel av Johan Lundberg - Ekonomiska motiv bakom Akademiens läcka - Det största hotet mot Svenska Akademiens integritet just nu är det faktum att man kan tjäna pengar på vadslagning om Nobelpriset (Read less) — From the page [...]
Enligt oddsen rusade Herta Müller som favorit till nobelpriset i litteratur. Vad säger egentligen spelmarknaden om Akademiens integritet?

"En läcka om årets Nobelpristagare skulle kunna aktualisera straff för mutbrott"

Schottenius-effekten fick Müller att klättra i listan


Varför inte ge Nobelpriset till mig?

Litteraturkritikern Jens Christian Brandt: Horace kämpar mot den obildade borgerligheten
Tio miljoner ger många långa år av tröst, trygghet och funderingar kring en ny bok.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"I så fall skulle vi stå inför en betydligt mer djupgående kris."
Ö? Endast kultureliten kan uppfatta något som skulle kunna liknas vi en kris när det kommer till ett litteraturpris. Hallå lixom? Är de ens medvetna om vad som händer utanför tullarna eller Sveriges gränser för den delen? Livet är mer än böcker, teater och konsverk om man säger så.
Sverige är ett litet land, det vore märkligt om inte någon såg någon i Akademin på något sätt involverad i något med en framtida litteraturpristagare, eller någon av dem som varit närmast på tal. Jag har väldigt, väldigt svårt att tro att någon av medlemmarna i Svenska Akademin för pengar skulle tipsa en vadslagningsfirma för pengar. Har man minsta kännedom om vem Schottenius är, åtminstone i sin skrivargärning, så inser man att hon troligen uppskattar att Herta Müller fick priset och gärna ville att hon skulle få det innan. Hon har varit högt tippad innan och att då tippa henne gör ju att man får dubbel cred om hon vinner. Hellre tippa någon som man gillar och man tror kan vinna än någon man har svårt för. Varför välja någon man själv har svårt för, riskera ha fel och folk undrar varför hon valde just den, när man kan välja någon man gillar, riskera ha fel, men ändå stå stolt kvar. Svårare är det troligen, visst, man kan läsa in en massa konspiratoriska teorier i det om man så är funtad. Men sanningen är nog att om det finns ett antal möjliga kandidater så väljer man den som man själv gillar bäst, om man heter Schottenius. Hon förstår media.
vad snackar du om . jag och polarna på gröna jägarn kommer icke att dela med oss till akademin. sen att de pratade brevid mun på fyllan det hör ej hit
Hmm intressant så insiderproblematiken drabbar till sist vårt högtstående Nobelfundament. Spel och dobbel hotar grunden till vårt världsrykte med fina priset. Kan det vara sant? Är det sant?
Ska samma regler gälla för detta Nobels pris som för ett vanligt aktiebolag? I branschen skvallras det förfärligt. Bland journalister är skvaller livsluften. Annars blir det inga nyheter. Ett rykte går runt med blixtens hastighet på Dagens Nyheter.
Så vilka var det som skodde sig på Herta Müller och denna kunskap? Vore intressant att veta. Denna sista högtstående kulturella utpost. Detta parnassens torn långt från bullret och kvidandet bland vanligt folk. Är det nu draget i smutsen av självaste kulturchefen på DN?
Och nu förstår jag verkligen varför hela kulturgänget satt och garvade och småmyste i soffan åt helikopterrånet och inte brydde sig ett smack om att dessa pengar var försvunna, för de hade redan skott sig på Nobelpriset ju... se min senaste artikel här på Newsmill
http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/30/det-ruttna-samhallet
Jo det var den berömda dagen då de också kastade fram namn som skulle vinna Nobelpriset. Samma dag satt de alltså och var cyniska och smått roade över de miljoner, som hade stulits. Som om det vore på film och pengar var bara papperslappar... nu begriper jag...
Men vad är det för fel att tjänka pengar på kultur? Naturligtvis skall även akademiledamöter få tjäna pengar på kulur. Är det någon form av kommunistiskt samhälle Johan Lundberg eftersträvar eller är han bara avundsjuk?
För att lugna skribenten skulle vi vilja meddela att genomsnittsinsatsen under årets litteraturspel var 7,41 pund och eventuella spel över 50 pund, som är det generella taket i detta spel, specialgranskas och avfärdas om . Vi har gjort denna lista sedan 2003. Då hade vi Coetzee som favorit. Detsamma gäller för 2006 och Pamuk. Övriga år har vi missat en vinnare på vår lista, 2004, då Jelinek inte fanns med. 7,41 pund är i svenskt penningvärde är cirkus 85 kronor. Vinster i detta spel räcker till en fin chateaubriand, en OP till sillen och några goda böcker, om inte boklådorna och förlagen redan sålt slut på favoritförfattaren.
Johan, du känner uppenbarligen inte Schottenius. Hon är extremt fåfäng och jag tror det är väldigt troligt att hon kände till det redani morgonsoffan och tog chansen att glänsa.
Svenska Akademien sköter inte sitt jobb och de aderton borde tänka på att skriva om stadgarna så att dom kan avgå efter de senaste två årens debcle.
Men, hallå! Detta är enbart ett problem för de vadslagningsfirmor som spekulerar i att ingen ska spela på information de sitter inne med mellan det att beslutet om pristagare tas och det offentliggörs. Det är en spekulation som de själva får ta ansvar för.
Svenska Akademin arrangerar inte vadslagning och har inget ansvar mot dem som gör det.
Lite perspektiv, alltså! Det är bara ett litteraturpris. Aktielagen t.ex. är till för att skydda aktieägare. Varför ska vi reglera Svenska Akademien för att skydda vadslagningsföretag som inte stänger vadslagningen i tid?
"Men vad är det för fel att tjänka pengar på kultur? Naturligtvis skall även akademiledamöter få tjäna pengar på kulur. Är det någon form av kommunistiskt samhälle Johan Lundberg eftersträvar eller är han bara avundsjuk?
Kerstin, 2009-10-09, 10:47 "
Felet är ju att någon i svenska akademien eller dess närhet har tjänat pengar på att veta vem som skulle vinna Nobelpriset. Detta är lika förkastligt som om man spelar på sin egen förlust i en idrottsmatch. Brottsligt till och med tror jag.
Fallet är solklart, självklart har någon vetat om pristagaren på förhand, annars sjunker inte oddset på detta sättet.
Ni är verkligen galna! Det kollektiva medvetandet hos maktlösa som får/ kommentera är galet, bokstavligen.
jannejakan:
"Felet är ju att någon i svenska akademien eller dess närhet har tjänat pengar på att veta vem som skulle vinna Nobelpriset"
"Felet"??? Så dåligt som kulturarbetare tjänar idag, så tycker inte jag det är nåt fel att satsa på en vinnare och få tillbaks lite av det Alliansen stulit - på nåt sätt mpste man ju försörja sig, och detta är inte sämre än att åka till Norge och filera fisk.
Kanske ännu värre om det är omvänt. Ledamöterna spelar på en vinnare och ser sedan efteråt själv till att argumentera för att den skall vinna nobelpriset. Då är det inte bara ledamöternas ekonomi som förändras utan pristagaren kanske inte ens har förtjänat sitt pris.
Men varför har ni en bild på Jack Bauer?
Tack Joakim Rönngren! Det är sådana kommentarer som gör att Newsmill är ett bättre forum för debatt än alla andra tidningar. Hade det varit gammelmedia hade Johan förblivit oemotsagd. Nu kan vi direkt avfärda teorin om att det är ekonomiska motiv som ligger bakom läckan.