Förvirrande siffror i pensionsdebatten – Skärp er!

En omfördelning kostar inget extra och äventyrar inte samhällsekonomin. Det är bara en fråga om rättvisa. (s)-budgeten bekräftar mina tidigare beräkningar - att en överföring på 15 miljarder av det nuvarande jobbskatteavdragets 65, skulle räcka för att pensionärerna skall få samma skatteskalor som de yrkesverksamma.

Professorn i nationalekonomi, riksdagsmannen Carl B. Hamilton (fp) har sagt att det är skulle bli för dyrt med samma skatteskalor för alla. Det skulle kosta 32 miljarder. Men då har han säkert räknat med att också sjuka och arbetslösa skall få samma skatteskalor. Hur orättvist det än kan låta - så ligger det något i Alliansens idé att inte låta dem få det.

Den tanken bygger på att det måste vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. En ensamstående mor som tjänar 17 000 kr har bara 8:- kr/timme  extra kvar netto att leva av om hon arbetar - i jämförelse med om hon går på bidrag. Den dagliga  extrapengen försvinner lätt i samband med jobbet. En så låg extra marginalinkomst är inte ett tillräckligt incitament för att ta barnet fram och tillbaka till dagis och dessutom under en lång dag slita på ett tråkigt jobb.   Hur skall man då få en tillräckligt stor differens så att det kan locka människor att hellre arbeta än att försörja sig via bidrag?

Ett är klart - differensen kan inte uppnås genom att sänka bidraget, eftersom då får den arbetslöse eller sjuke inte tillräckligt att leva på. Alliansens metod att istället ta ut lägre skatter löser problemet - då får de svaga ingen försämring - men väl ett incitament till högre inkomst när de arbetar. Men den metoden skall bara tillämpas på de lågbetalda och  skatterabatten måste - för att ge effekt - vara avsevärt mycket högre än den nuvarande.

Däremot finns det inget behov av att öka incitamentet för dem som tjänar t.ex. 25 000 kr per månad och dessutom kanske har en partner som tjänar lika mycket. För dem är en försörjning via bidrag inget realistiskt alternativ. De arbetar inte mer om de får 1 500 kr extra. Det nuvarande jobbskatteavdraget är därför bara en bedräglig konstruktion som blandar ihop en logisk skattesänkning för de lågbetalda och en vanlig skattesänkning som orättmätigt utges till en begränsad grupp av medborgarna. Det inget fel att sänka skatterna - om man har råd - men då skall lika skatteskalor gälla för yrkesverksamma och pensionärer - de som jobbar och har jobbat - pension är uppskjuten lön.

Även i Veteranens senaste nummer sprids det en del förvirrande uppgifter - att det skulle kosta 27 miljarder att ge pensionärerna samma skatt som de yrkesverksamma - att det fjärde jobbskatteavdraget ytterligare skulle vidga klyftorna gentemot pensionärerna. Om sanningen skall fram - så minskar klyftan något - men till Alliansens skam - generande litet. Enligt regeringens budget får de yrkesverksamma 10 miljarder och pensionärerna 3,5 miljarder. Att klyftan minskar en aning inses lätt eftersom de yrkesverksamma är drygt dubbelt så många som pensionärerna och tjänar genomsnittligt dubbelt så mycket.

De flesta yrkesverksamma tror enligt en utredning att pensionärerna har lägre eller i varje fall lika skattesatser som de. Ingen tror sina öron när de får höra att de gamla betalar högre skatt. Det är bara Sverige i den västliga världen som har en regering som tillåter dylikt och det är förmodligen bara Alliansledarna som tycker att det är rättvist.

SPF har låtit Swedbanks Privatekonomi beräkna hur stora skattesänkningarna blir med Regeringens nya budget. Till det har här nedan fogats en skattning av hur stora skattesänkningarna blir för pensionärerna enligt (s)-budgeten. Så här ser jämförelsen ut:

Mot ovanstående pensionsökningar skall ställas de pensionsminskningar som kommer att ske när bromsen slår till 2010-2011 som framgår i kolumnerna ovan. Senare - under åren 2012-2015 - kommer pensionerna att successivt höjas på grund av förväntad tillväxt, så att de år 2015 når samma nivå som de hade 2009. Under dessa år kommer en genom-snittspensionär att sammanlagt ha förlorat 60 000 kr - d.v.s. genomsnittligt 1 000 kr per månad. Det är mot den bakgrunden som skattesänkningarna enligt (s) och Allians-partierna skall ses. Under samma period beräknas en genomsnittslön öka med 4 500 kr/månad.

Att bromsen nu slår till beror på att (s) och Allianspartierna i samförstånd överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan. Det skedde under den falska motiveringen att statskassan samtidigt övertog betalningsansvaret för förtidspensioner, garantipensioner mm. Sådana kostnader av social karaktär skall via statskassan betalas av hela folket och inte enbart av ATP-pensionärernas pensionspremier. Om inget görs kommer pensionärer-na nu att få betala samma kostnad två gånger fast de inte alls var betalningsskyldiga. Göran Perssons förvarning om en kommande folkstorm - avsåg bl.a. just dessa transaktioner.  Var så säkra - den kommer nu.

En annan anledning till att bromsen slår till var att politikerna ålagt AP-fonderna så höga avkastningskrav att fonderna utsatts för orimligt hög riskexponering. Därför förlorades 25 % av hela kassan - 191 miljarder i ett svep. Så oproffsigt - att spekulera så djärvt med  den lilla handkassan, som bara utgör 10 % av AP-fondernas samtliga tillgångar.

Politikerna skulle lätt kunna förhindra att medborgarna gör dessa stora förluster. Det behövs bara ett beslut om att pensionsåldern höjs till 66 år. Då uppstår inget underskott i AP-fondsystemets balansräkning och bromsen behöver inte slå till. En genomsnittspensionär skulle under 5 år inte behöva förlora 1 000 kr/månad och de yrkesverksamma skulle inte behöva förlora 14 % av sin pensionsrätt.

När partiernas förslag till pensionsökningar skall bedömas måste även inflationens minskning av köpkraften beaktas. År 2010 beräknas den uppgå till måttliga 0,4 % - år 2011 till 0,8 % -  men risk finns att inflationen ganska snart kan komma att uppgå  till  4 % . Genomsnittspensionären förlorar då ytterligare 400 kr per månad i köpkraft.

Tror politikerna att pensionärerna kommer att finna sig i alla dessa sänkningar? Tror de att deras metodik - att inte ge svar på tal - kommer att hålla hela vägen fram till valet?

Berthel Nordström

Berthel Nordström (24 artiklar)
http://www.aldreomsorgenipolitiken.se

Anmäl