S-studenternas granskning är mycket skrik för lite ull

De tre socialdemokratiska studenterna Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk har genomfört en ambitiös granskning av Timbro-rapporten "Långt ifrån lagom" om 16 kommuners satsningar på fritid och kultur i kristid, redovisad på Newsmill den 30 september.

S-studenternas granskning föranleder några viktiga klarlägganden i detaljer, till vilka jag återkommer nedan. Men den ger framförallt upphov till invändningar, och jag ska bemöta deras kritik genom att:

• rekapitulera våra utgångspunkter och mycket tydliga värderingar i den bredare debatt i vilken vi deltagit med vår rapport, men som s-studenterna ger intryck av att vilja bortse ifrån;
• ge några generella kommentarer om pedagogiken och metoderna i vår egen granskning, vilka inte på något sätt motiverar s-studenternas krigsrubriker;
• visa hur s-studenternas övergripande metodkritik mot oss i huvudsak bygger på deras egna värderingar, snarare än "neutrala fakta", något som de, trots tydlig socialdemokratisk etikett, gör allt för att dölja.

Vid sidan av detta är det beklagligt att de på flera punkter, och i omotiverat tonläge, gör stort nummer av att försöka "motbevisa" påståenden som de själva helt eller delvis fabricerar.

Våra utgångspunkter och värderingar

S-studenterna sammanfattar sin kritik med anklagelserna om att jag och författarna till Timbro-rapporten utmålas skulle vara besjälade av att "vilseleda den seriösa debatten". Men i sin lyckade ambition att ta begreppet sifferexcersis till nya, hittills nästan oanade höjder, faller den anklagelsen kraftfullt tillbaka på dem själva.

Detta har varit mina och Timbros utgångspunkter i debatten:

• Kommuner och landsting har - oavsett politiskt styre - hävdat att den ekonomiska krisens verkningar kräver tillskott av extra statsbidrag för att "klara välfärden". Detta har baserats på kommunernas egna planer och prognoser för sitt ekonomiska utfall, både i helhet och för enskilda områden.

• En bärande del i kommunernas planering har varit att man förutser att ökade kostnader för socialbidrag kommer att tvinga fram besparingar i vård, skola och omsorg. Dvs kommunerna själva har, helt rimligt (till vilket jag också återkommer nedan), framställt det som att en utebliven kompensation för denna kostnadsökning får konsekvenser i form av besparingar/neddragningar.

• I kraven från kommunerna, såväl som i svaret från rikspolitikerna, har "att klara välfärden" handlat om kostnader för vård, skola och omsorg. Ingen har öppet frontat med t ex kulturhuvudstadssatsningar, äventyrsbad och multiarenor som en del av en kommunal kärnkompetens. Det fanns, fram till att vi presenterade vår granskning, en implicit konsensus om vad "välfärdens kärna" i kommunal verksamhet faktiskt handlar om. Denna uppfattning skulle jag t o m våga påstå är mycket explicit hos medborgarna. Men efter vårt utspel har många pressade, och får man förmoda generade, kommunpolitiker försökt förklara att allt i kommunens utgiftsflora är att betrakta som välfärd. Det är en värdering som man kan ha, men som, både enligt min uppfattning liksom i den initiala grunden för krav på mera statsbidrag, inte är rätt.

• Kommunsektorn som helhet har massor med pengar - inte obegränsade, men stora summor att röra sig med. Och en inte obetydlig del av dessa summor går till annat än välfärdens kärna. I mitt förord i Timbro-rapporten utgår jag från SKL:s egna uppgifter om att var femte kommunal utgiftskrona går till verksamhet som inte rör social-, handikapp-, barn- och äldreomsorg, ekonomiskt bistånd eller utbildning. Jag har däremot inte sagt att alla dessa utgiftskronor skulle gå till kultur och fritid! Lögnen om detta blir inte mer sann för att den upprepas. Men jag vet också att alla dessa utgiftskronor inte heller bara är räddningstjänst. Att kultur och fritid ingår här, är vad jag har skrivit och sagt. Liksom att hela den summan i reda pengar har motsvarat SKL:s bedömning av behovet av kommande extratillskott. Allt detta alltså en faktauppgift som ger visst perspektiv på påståendet att nödvändiga neddragningar per definition och uteslutande måste slå mot välfärdens kärna.

På följande sätt har jag sedan värderat ovanstående utgångspunkter:

• Innan staten öppnar nya bidragskranar till kommunerna är det inte bara rimligt utan självklart, att både den, och vi medborgare som ytterst betalar kalaset, granskar hur kommunerna använder och planerar att använda sina pengar under kommande år, för vilka de krävt (och nu fått) mer statsbidrag. S-studenterna lyckas inte förklara varför de anser det seriöst av kommunerna att kräva mer pengar från staten baserat på planer för framtiden, medan det är oseriöst av oss att granska vad kommunerna avser att göra för sina pengar, baserat just på egna planer. Man kan t o m påstå att planer på satsningar utanför välfärdens kärna i gällande ekonomiska läge framstår som mer orimliga i det läge de gjorts - dvs så länge det inte varit klart hur mycket nya statsbidrag som ska tillföras.

• Kvaliteten i verksamheter som utgör välfärdens kärna är inte bara avhängig storleken på resurserna, utan också en organisationsfråga. Både t ex Svenskt Näringsliv och Skattebetalarnas förening har förtjänstfullt visat vad kommuner och landsting kan lära av varandra i effektiv resursanvändning. I vår rapport har vi däremot velat diskutera på den planhalva som angivits av förespråkarna för ytterligare statsbidrag - dvs hög resurstillgång och ytterligare resurstillskott som förutsättningen för att överhuvudtaget kunna "freda" kärnverksamheterna i krisen.

• Även om jag önskar mer omfattande reformer på välfärdens område, är det ett faktum idag att de allra flesta är beroende av kommun och landsting för att få utbildning, omsorg och vård av hög kvalitet och vid behov. När kommunsektorn måste se över sina utgifter måste det göras utifrån en prioritering - dvs en uttalad hierarki av vad som är viktigast, viktigt och mindre viktigt betraktat som kommunala åtaganden. Givet denna åsikt och värdering - för det är vad det är, och jag har aldrig dolt den, tvärtom - måste de utgiftsområden som inte är utbildning, vård och omsorg - men som bl a är just kultur och fritid - därför inte bara vara föremål för besparing, utan t o m för större besparingar än kärnverksamheterna.

• Konkret betyder detta att om kommunen har behov av bibehållna lärartjänster, och/eller (som t o m enklare "möjliggörs" vid vikande elevunderlag) mer resurser till fortbildning eller löner för lärare, investeringar i skolbyggnader och bättre skolmat; om kommunen har behov av fler platser på äldreboenden, eller fler anställda inom äldreomsorgen för att t ex kunna erbjuda de boende en vistelse ute i friska luften eller ökad närvaro av medicinsk personal - så går satsningar på detta före investeringar och drift på i det närmaste alla övriga kommunala utgiftsområden.

• Vi har därför i vår rapport granskat kommuner som skär ner på utbildning och välfärd - i både absoluta men också relativa termer (s-studenterna vill nämligen låtsas som att relation inte uttrycker en prioritering) - samtidigt som man satsar på i många fall iögonfallande kultur- och fritidsprojekt. Och vi har bara ställt den enkla frågan om det är rimligt att de kräver mer pengar av staten för att "klara välfärden".

En övergripande kommentar om pedagogik och källor

Vi har i vår rapport ofta räknat om vad enskilda fritids- och kulturprojekt (befintliga, nya eller sådana som absolut eller relativt tillförs mer resurser) motsvarar i antal lärartjänster, antal korttidsboendeplatser i äldreomsorgen eller i antal mottagare av hemtjänst efter en schablonmässig volymberäkning (källa: SKL, vilket också står i rapporten).

Jag har flera gånger i debatten understrukit - och inser idag att jag borde ha gjort det tydligare redan i förordet - att detta är en omräkning som i första hand har ett pedagogiskt syfte för att visa vilken politisk värdering som ligger bakom en aktuell prioritering i en kommun.

De flesta verkar ha förstått att de inte behöver läsa dessa jämförelser bokstavligt. Dvs "fler lärartjänster" kan lika gärna översättas till "mer fortbildning", eller andra utgifter för eftersatta behov inom utbildningen.

Låt mig hjälpa s-studenterna till lite bättre förståelse av prioriteringsfrågan genom ett enkelt exempel i mängden:

Skellefteå kommun planerade, i alla fall fram till i somras då rapporten skrev, fortfarande mitt i den ekonomiska krisen, att utveckla sitt kommunala bad fram till år 2013 för en summa som motsvarar årskostnaden för 70 korttidsboendeplatser i äldrevården. Kommunen sparar bort 20 sådana platser redan 2010. Det klart att de 25 miljonerna i badhussatsning inte kan ge 70 boendeplatser från 2010 och för evig framtid. Men bara uträkningen säger något om kommunens prioritering.

Utslaget fram till 2013 hade 25 miljoner mer till äldreomsorgen i Skellefteå kunnat möjliggöra nysatsningar inom ett för kommunen eftersatt område. Om inte strikt motsvarande antal nya platser så kanske bättre mat eller fler ledsagartjänster. När kommunen, uppenbarligen understödd av s-studenterna, nu väljer som den gör - en värdering som manifesteras i denna lilla och "enkla" jämförelse - så ska den i alla fall inte hävda att det är extra statsbidrag som är allena saliggörande för den ska kunna värna kvaliteten i äldreomsorgen!

Denna av oss använda pedagogik kräver alltså, för att bli förståelig, ett erkännande av att värderingar spelar roll för politiken. Något som våra kritiker inte vill låtsas om.

Redan i metodavsnittet på sidan 7 i rapporten, beskriver vi ett antal generella källor som använts genomgående i materialet. Detta för att sedan, av läsningsskäl, kunna begränsa notapparaten till i huvudsak tryckta och digitala medier och/eller debattinlägg av annan karaktär som kompletterar eller belyser grundkällorna - dvs skriftliga och muntliga uppgifter om kommunala budgetar och ekonomiska planer från berörda kommuner.

Här föranleder s-studenternas kritik mig att dra slutsatsen att vi borde ha hänvisat exakt varje uppgift med en egen not, eftersom läsaren då enklare hade kunnat följa våra uppgifter från intervjuer med kommunala tjänstemän och/eller publicerade uppgifter på kommunernas officiella webbplatser - dvs i högsta grad primärkällor.

S-studenternas tre övergripande felslut

Av en ren händelse korresponderar s-studenternas egna största och övergripande felsteg mot vad de, i sin inledning, kallar för våra "metod- och faktafel":

1. S-studenterna framhåller sina egna presumtioner och definitioner som i det närmaste värderingsfria och allmänt vedertagna.

Jag har själv varit ledamot respektive suppleant i två olika landstingsfullmäktige, liksom ledamot i flera olika nämnder. Utifrån detta vet jag att det absolut går att se utebliven kompensation för generella kostnadsökningar som en besparing. Det är t o m en ofta använd besparingsstrategi när t ex fullmäktige- och styrelsepolitiker inte vill göra några tydliga prioriteringar inom nämndernas verksamhetsområden. Under Kjell-Olof Feldts tid som finansminister på 1980-talet fulländades denna metod som statlig "osthyvel" genom vad som då kallades för "cash limits" i statsbudgeten.

Alltså: det är ju effekten av en åtgärd för den kommunala ekonomin, och ytterst för vad kommunen tillhandahåller åt medborgarna, som avgör - inte omskrivningar som s-studenterna hemfaller åt. Utebliven kompensation för ökade löne- och hyreskostnader i t ex äldreomsorgen ger mindre pengar till sådant som mat och städning. Alltså blir det en besparing på mat och städning.

Eller menar s-studenterna på allvar att de äldre på ett äldreboende inte behöver uppleva t ex ett uteblivet mellanmål som en försämring, eftersom det i bokföringsteknisk mening inte rör sig om en "neddragning" utan bara en "utebliven kompensation för kostnadsökningar"?

På samma sätt förhåller det sig med nivån på kompensationen för kostnadsökningar. Ges den mer eller mindre fullt ut, som för Karlstads fritidsförvaltning, kan det absolut betraktas som en satsning som möjliggör att verksamheten kan fortgå precis som under förra året - dvs någon prioritering inom tidigare volym behöver inte göras. Ges den inte fullt ut, som för utbildningsförvaltningen i Botkyrka, tvingas nämnden minska verksamhetens volym på något område, och den konkreta och uppfattade effekten blir en besparing.

Vi hade absolut kunnat vara tydligare på några ställen i att framhålla om jämförelser byggt på utfall eller budget. Men det ändrar inte på sakförhållandet: om en kommunal förvaltning - som Karlstads kultur- och fritidsdito - i slutet av året inte "gjort av" med hela budgeten, utan visar ett "överskott" på 6 miljoner, och för nästa år beviljas samma belopp igen, dvs inklusive de 6 miljonerna, så betyder det inte - som s-studenterna skriver - bara att man har "samma ambitioner" som förra året. Framförallt betyder det att man har mer resurser att göra ytterligare satsningar för, eftersom den verksamhet man har med sig in i året, redan visar sig ha varit 6 miljoner kronor billigare än vad som hade antagits.

En politiker som agerat enligt mina värderingar (se ovan) hade i detta läge mycket enkelt kunnat börja sitt prioriteringsarbete med att minska kultur- och fritidsbudgeten med 6 miljoner. Därefter hade han eller hon kunnat gå vidare med "riktiga" besparingar för att åstadkomma en volymminskning. Men de 6 första miljonerna hade så att säga kommit "gratis". Varför görs inte en sådan operation innan man ropar på mer bidrag från staten? Förmodligen därför att majoriteten i Karlstad kommun inte vill.

Det står s-studenterna fritt att fortsätta vistas i bokföringsprosans värld. Men de ska inte försöka utmåla det som värderingsfritt eller allmänt vedertaget.

2. S-studenterna låtsas som att ekonomiska planer inte har någon betydelse för utformningen av politiken, att det inte finns någon skillnaden i dignitet mellan olika typer av offentliga handlingar eller att skattepengar inte utgör riskkapital i kommunala bolag.

Om vi inte får utgå från, och räkna på kommunala planer för ekonomin från 2010 och framåt - vilket s-studenterna betecknar som oseriöst - så får kommunerna heller inte be om mer pengar från staten baserat just på sådana planer. Då faller hela debatten, liksom syftet med s-studenternas granskning.

Jag kan faktiskt inte låta bli att undra över s-studenternas kunskaper om kommunal demokrati, när de jämför sökandet av politikens inriktning via formella kommunala beslutsunderlag (som förvaltningsskrivelser och majoritetsskrivningar om budgetäskanden) med att utläsa statens politik via en summering av riksdagsmotioner.

När det gäller skidtunneln i Botkyrka har s-studenterna inte uppdaterat sig på beslutsprocessen. Om de bara hade nöjt sig med att läsa en för dem så förkättrad mediekälla i vårt avsnitt om Botkyrka, och därefter dubbelkollat mot de formella handlingar som varit primärkälla (i detta fall kommunstyrelsens protokoll), så skulle de ha sett att projektet gått från tjänsteskrivelse till att kommunstyrelsen gett sitt godkännande till det kommunala bolaget att utveckla tunnelkonceptet.

Inget sägs om kostnaden, och på den punkten har vi enbart valt att referera en kritisk röst i debatten i Botkyrka. Såväl det kommunala bolaget, som kommundirektören och kommunstyrelsen, räknar med att tunneln finansieras med "sponsorer". Men sätts bygget igång och sponsorerna sviker så står skattebetalarna där med risken, eftersom riskkapitalet i ett kommunalt bolag är skattepengar - dvs pengar som, om bolagets affärer inte går bra, ska tas ur samma kassa som även bekostar hemtjänsten och lärarlönerna. Varje prestigeprojekt som drivs i dylika bolag riskerar därför att tränga undan mer angelägna utgifter. Idén säger något om kommunalpolitisk megalomani, och sådant kostar alltid pengar för skattebetalarna!

Om vi nu för ett ögonblick ska leva oss in i s-studenternas trosvisshet om att kostnaden för kommunen kommer att bli "närmare noll" - varför skulle då inte ett privat företag med helt privata medel göra kalkylen att tunneln kan vara en lönsam investering, så att vi redan nu haft en skidtunnel i Botkyrka - kanske t o m dubbelt så stor, bra och välanvänd?

3. S-studenterna låtsas som att allt som kallas "investeringar" inte påverkar kommuners ekonomiska prioriteringar eller har långsiktiga kostnadseffekter i sig själva.

Huvudpoängen i vår rapport är att jämföra renodlade driftspengar för kultur/fritid med driftspengar för omsorg och skola.

Men vi har också på ett antal ställen tagit upp det som är kostnader för investeringar, t ex de så populära äventyrsbaden. När vi på dessa områden har "jämfört" med möjliga utbildnings- och äldreomsorgsutgifter, har vi också slagit ut dessa på några år. Fast självklart vet vi att det i den kommunala bokföringen inte ser ut så. Och självklart vet vi också att avskrivningstiden är längre.

Återigen vill jag referera till vår grundläggande pedagogiska tanke att på ett enkelt sätt åskådliggöra värderingar och åt följande prioriteringar som många kommunalpolitiker verkar vilja dölja för sina medborgare. Bl a då bakom resonemang som nästan vill antyda att en "investering" inte kommer att påverka något alls. Detta kryddas ofta med antaganden om förmodade intäkter "i framtiden".

Lite pikant blir det att s-studenterna, som först avvisar vårt användande av konkreta kommunala planedokument som källa, är så snabba att godta gissningar om framtida intäkter, som i fallet med "Himlabadet" i Sundvsall, som högsta form av sanning.

Men hur de än bokförs ska även kommunala investeringar, på något sätt, betalas av skattebetalarna. Med pengar som har en alternativ användning. Och ju längre avskrivningstid, desto längre tid binds kommunens ekonomiska resurser.

Dessutom vill vi med vår granskning ställa den grundläggande värderingsfrågan för en samlad bedömning: varför fokuseras många kommuners investeringslusta på just äventyrsbad när det fortfarande finns stora investeringsbehov inom t ex äldreboenden och skolor?

Jämförelsen med vad resurserna istället kunnat användas till - vad de än betecknas som i bokföringen - är därför fullkomligt relevant. Och våra mycket enkla uträkningar tjänar alltså som pedagogisk belysning av detta. En av läsarkommentarerna på s-studenternas Newsmill-artikel framhöll ju dessutom att vi i fallet Sundsvall kan ha räknat i underkant, om hela den 33-åriga avskrivningsperioden ska tas i beräkning. Man kan även här räkna på lite olika sätt, och vårt syfte har inte varit att slå fast en given nivå som investeringen motsvarar, bara att visa att den ingår i ett tydligt mönster av prioritering. Som uppenbarligen irriterar, när den blottläggs.

Förr eller senare går dessutom en kommunal investering över i kommunal drift.
Drift är lika med direkta utgifter som inte kan gömmas bakom avskrivningarnas vackra formuleringar. Och dessa konkurrerar om utrymmet med drift av välfärdens kärna.

Om s-studenterna nu tycker att det jag beskrivit ovan är rimliga och välmotiverade prioriteringar, bör de säga det rakt ut och inte gömma sig bakom för höga anspråk på saklighet.

S-studenterna försöker bluffa om våra påståenden

När det gäller exemplet Karlstad, har vår rapport gjort sig skyldig till några otydligheter, medan s-studenterna i sin genomgång av vad som skrivits om Karlstad och även Sundsvall, i bästa fall inte ser vad vi skrivit, och i sämsta fall försöker bluffa.

Jag beklagar otydligheterna i vår rapport, de skulle vi ha undvikit. Men de förtar inte effekten av vårt grundläggande budskap.

För att ytterligare precisera ovan och i rapporten angivna källor, har en del av underlaget i Karlstad-avsnittet bestått av samtal med kommunens informationsavdelning, i syfte att ytterligare förklara ibland vagt beskrivna konsekvenser i både budgethandlingar och webbinformation.

De tvåprocentiga besparingskraven för rektorer avser 2009 och är således konsekvensen av den uteblivna tidigare generella kostnadsuppräkningen om just två procent. Dvs en osthyvelsbesparing enligt "cash limit"-principen. Vi borde ha uttryckt oss tydligare om detta i rapporttexten för att undvika missförstånd. Minskad datortäthet i gymnasiet är en spekulation i samtal mellan utredarna och informationsavdelningen, vilken borde ha tydliggjorts som ett författarförmodande eller utgått.

I absoluta tal sker det en utgiftsminskning för gymnasieskolan i Karlstad, men med hänsyn till ett prognostiserat minskat elevunderlag skulle vi ha beskrivit detta med ett annat ord än "besparing". Givet Karlstads dåliga ranking bland kommuner gällande t ex lärarlöner och lärartäthet, och givet påpekanden som Skolinspektionen riktat gällande skolsystemet i Karlstad som helhet, kan man ur en prioriteringssynpunkt fortfarande kraftigt ifrågasätta både kostnadstäckningen för kultur och fritid liksom satsningar som "Blommornas stad".

När det gäller lärartätheten - med redovisade siffror - skriver vi tydligt i rapporten att detta påstående handlar om förskolan och grundskolan. (Den som vill läsa innantill kan titta i barn- och ungdomsförvaltningens budgetskrivelse från april i år, på sidorna 5-6.)

Om Sundsvall påstår vi ingenstans i vår rapport att projektet "Förebyggande åtgärder, tidiga insatser" helt "uteslutande" skulle vara en fond för bidrag till föreningar. S-studenterna försöker antyda att pengarna i fonden, genom att de kommer från olika konton i den kommunala budgeten, på något sätt inte skulle bekostas av skattebetalarna, vilket torde kunna betraktas som magstarkt i överkant.

Avslutning

De tre socialdemokratiska studenternas artikel ger i sin helhet - dolt i ett avancerat sifferbollande - på många sätt ansikte åt det gamla ordspråket "mycket skrik för lite ull".

Det fanns en del förbiseenden i vår rapport, och jag beklagar dessa, och det är utmärkt att s-studenternas inlägg har gett mig tillfälle till förtydligande. Men detta tar inte på något sätt udden av vår kritik mot kommunernas prioriteringar. I övrigt framstår tyvärr s-studenternas artikel som ett föga lyckat försök att dölja den grundläggande politiska värdering som de själva står för.

Tyvärr är denna värdering spridd över hela det politiska fältet. Bara någon vecka efter Timbro-rapportens presentation, belyste Svenska Dagbladet på nyhetsplats några ytterligare exempel på kommunala utgiftsexcesser i kristid. Denna gång handlade det om borgerligt styrda Skövde som under de två kommande åren ska satsa lika mycket i "turistmarknadsföring" av kommunen som man sparar på omsorgsnämnden. Kommunalrådet försvarar sig med att det bl a är det tidigare bygget av ett äventyrsbad (!) som nu kräver extraordinära och pengaslukande marknadsföringsinsatser, för att få några som vill vara där och plaska.

Förmodligen förklaras s-studenternas försök att gå vid sidan av debattens grundfråga, av att det blir pinsamt för vänstern när sådana som jag och Timbro är tämligen ensamma om att påpeka ett uppenbart faktum: Att det som många kommuner nu gör, inte är något annat än en "stöld från de fattiga", som socialdemokraten Gustav Möller så träffande har betecknat varje felaktigt använd skattekrona.

Thomas Idergard (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12157

40 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Oändligt lång artikel som ändå inte lyckas motbevisa faktum:
Timbro ljuger, förmodligen medvetet, i sin rapport.
"En lögn är inte en åsikt, det är bara en lögn."

Permalänk | Anmäl #1 karlsson, 2009-10-07, 18:48

En sak till, Idergard skriver att han tycker att hans kritiker inte ska "gömma sig bakom för höga anspråk på saklighet."

Är det där ribban ligger hos Timbro?
Fattar ni vad karln säger?
Att vi bör SÄNKA våra anspråk på saklighet i den politiska debatten!
Det är med andra ord ok att skarva litegrann om det är för en god sak? Och så är man förvånad över politikerföraktet i det här landet....

Permalänk | Anmäl #2 karlsson, 2009-10-07, 18:56

Idergard rules!

Med saklighet drar man ner fillingfarna på S.Kommentarerna hitills bevisar mest hur det står till med läsförståelsen bland SSU are.Men vi ska inte syssla med lyteskomik.Sosseskolan har lämnat många oskyldiga offer bakom sig.Saklighet kunskap och relevans är knappast socialdemokratiska ideal direkt.

Permalänk | Anmäl #3 Tjenamoss!, 2009-10-07, 19:16

Notera att Idergard hela tiden hänvisar till "S-studenterna", som om det var ett argument.
Man undrar vad han skulle sätta för etikett på sig själv. Det finns inget svenskt parti så långt ut på högerkanten så att det omfattar Timbros mörkbruna åsikter. Lyckligtvis.
Eller ska man kanske säga ännu? Gud förbjude.

Permalänk | Anmäl #4 Olof Lindberg, 2009-10-07, 19:58

Litar inte en sekund på något som är S-märkt!
De tillhör en f.d maktelit som styr och ställer demagogiskt via b.la desinformation och ett "orwellskt" förljuget språk.
Sverige behöver komma (långt..) bort från den socialistiska utopin som har påtvingats oss via TV och andra medier i mer än 40 år...

Permalänk | Anmäl #5 Johan, 2009-10-07, 20:06

"S-studenternas granskning av Timbros rapport är mer ett resultat av politik än vetenskaplig granskning."

Stor humor när det kommer från Timbro!

I övrigt orkar jag inte plöja denna kortroman till debattinlägg. Att avsluta ett av Newsmills längsta inlägg nånsin med "mycket skrik för ull" - är det självironi eller bara korkat?

Ett retoriskt knep: Om man har ett starkt argument ska man håll fast vid det, och inte spä ut det med två eller tvåhundra svaga argumen.

Permalänk | Anmäl #6 Johan Wallin, 2009-10-07, 20:31

jag tycker det är klasklart och knappast i behov av siffror:

- Vi hade graverande och allvarlig arbetslöshet före valet 2006, i synnerhet bland ungdommar och invandrare, samt landsordtsbor.
Problemen gömdes bl.a. genom en gigantisk utbyggnad av högskolesektorn på bekostand av en gigantisk kvalitetssänkning i samma sektor. Alla överblivna över 30 stoppades in i A-kassa om de var svenskar och förtidspension eller socialbidrag om de var invandrare.

- Lågkonjunkturen gör ännu mer människor arbetslösa.

- Regeringen har ändrat förutsättnignar så att det inte går att försörja sig i all tid och evighet på A-kassa (via statsbudgeten)

- Det fortsätter att komma hit många invandrare, men hittills har ingen visat på vilket sätt de bidrar till arbetsmarknaden. Eftersom EBO innebör fri bostättning är det vissa kommuner som drabbas särskilt hårt, kranskommuner i storstäder.

- Kommunerna ska följa budgetlagen. Alla minns väl 90-talet när vissa kommuner i det närmaste gick i konkurs, tex Haninge.

- Nu pytsar regeringen in nya miljarder, med hjälp av lån, som finnansieras via statsbudgeten. Lånen på dessa är det vi som arbetar som får betala i form av högre skatt och minskat välfärdsutrymme.

- Om kommunerna minskar på sin service, vilket de kan, så kommer detta innebära att en massa människor blir arbetslösa. Den största delen av kommunbudgetn går till löner. Övrigt till vägar och underhåll. Att investera i idrottsanläggningar ska, givet att det sköts professionellt, inte drabbba kommunbudgeten utan ge återbäring på investerat kapital. Dessutom skapar investeringar i anläggnignar arbetstillfällen.

Konklusion, utan siffror, antingen så sparar kommunerna och säger upp arbetskraft och slutar investera i tex parker och naturområden eller en fotbolsplan för ungdomar, och så slipper slipper staten låna till mer kommunbidrag, och så blir det fler människor som för försöka försröja sig på den öppna arbetsmarknaden, eller så finnansierar vi socialbidragen via mer lån.

Men hur vi än vrider och vänder på frågan så är frågan av ett annat slag. Fler människor utan arbete måste arbeta. HUr skapr vi flr arbetstillfällen? Inte genom statlig*/kommunal sektor, det kan bara ske genom företagande. Har regeringen gjort något där, det är där lösnignen finns om vi ska ha någon kommunal service kvar alls i framtiden. All statlig/kommunal rationalsisering (2 % om året) jämst och ständigt innebär att människor måste försröja sig på annat vis, vid beaktande att ca 70 % av kostnderna går till lön.

Permalänk | Anmäl #7 Sven Svensk, 2009-10-07, 20:35

När Mona Sahlin läser det här kan jag lova att hon sitter och längtar tillbaks till tiden då nyliberalerna styrde moderaterna. Hon behöver ett riktigt högerspöke att ta spjärn emot, och helst då en babblande teoretiker som Bo Lundgren eller Idergard...

Permalänk | Anmäl #8 Johan Wallin, 2009-10-07, 20:34

Timbro är en lobbyorganisation till en lobbyorganisation och något av det mest obehagliga vi har i Svensk debatt. Det finns inget skäl att lita på något de för fram.

Permalänk | Anmäl #9 Egil, 2009-10-07, 20:46

Mer snömos från bolagshögerns i dag kanske viktigaste lobby- och propagandainstitution - Timbro. Och den gamle nyliberalen och blåhögermannen Thomas Idergard missar i vanlig ordning inte ett tillfälle att i vetenskaplig (ursäkta: kvasivetenskaplig) dräkt föra fram sin av gammal högerideologi formade kritik mot i stort sett allt som inte drivs i form av privata företag med raka rör från skattebetalarna ner i bolagsägarna fickor ... en ideologiskt styrd överföring av välstånd från arbete till kapital.

Permalänk | Anmäl #10 Fritänkare, 2009-10-07, 21:07

Gud vilken lång och svammlig artikel... Och inte tycker jag att Hr Idergard lyckas bevisa något heller. Dessa småglin på alla s.k. tankesmedjor... vem ids betala deras löner frågar man sig?

Permalänk | Anmäl #11 Nisse i Hökarängen, 2009-10-07, 21:18

Finns det ett tillstånd för stat-landsting-kommuner där Idegard o Timbro skulle utropa:
Offentlig sektor har för lite pengar !
Svaret vet alla - Nej, det skulle de aldrig säga.
Varför ? Därför att de ideologiskt är fiender till gemensam sektor.

Så Idegard o Timbros rapport kan användas som skolexempel när någon talar sig varm för sin sjuka mor.

Något annat kan aldrig Idegard o Timbro producera.

Permalänk | Anmäl #12 ulf r, 2009-10-07, 21:21

Vem vågar köpa en begagnad bil av Thomas Idergard?

Inte jag.

Permalänk | Anmäl #13 Per, 2009-10-07, 21:25

Varför vågar ingen diskutera sakfrågan här?
Nämligen:
Gör kommunerna vettiga prioriteringar för skattepengarna?

Permalänk | Anmäl #14 karl, 2009-10-07, 21:48

Men man måste ju ge karln en eloge för att kunna få en text med så lite substans att se så seriös ut!

Är det någon som förresten kollat upp hur många Timbro har anställt för att skriva kommentarer på internetsidor?

Permalänk | Anmäl #15 Erik Torsson, 2009-10-07, 21:58

Ojojoj, Thomas Idergard står för den största "krossen" av motparten jag kan minnas på Newsmill. Kände mig nästan tvungen att hålla för ögonen lite då och då under läsningen då det kändes så pinsamt å S-studenternas vägnar.

Permalänk | Anmäl #16 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-07, 23:14

#14 Jadu Karl, det kommunala självstyret sätts ju på prov i det kommande valet. När timbro försöker jämföra badbassänger i Norrland med fotbollsplaner i Skåne för att driva en tes (skota all som inte är understött av krafterna bakom Timbro) är det roligare att prata om annat.

Permalänk | Anmäl #17 Kenn, 2009-10-07, 23:14

// karl

Det är en intressant fråga, men problemet med Timbros otroligt ensidiga propaganda är att den inte leder till debatt. Såna här inlägg leder bara till pajkastning och en debatt om debatten, ungefär som Anna Odells aktiviteter aldrig gav någon diskussion om psykvården.

Reinfeldts genidrag vara att ockupera motståndarnas argument genom att ge dem delvis rätt, istället för att välja en ståndpunkt långt bort från motståndarna. Idergard & co har antingen inte förstått genialiteten i detta, eller så bryr de sig mindre om verkliga förändringar än ideologin. Verkliga förändringar kräver ju makt, och det får man inte med den här typen av inlägg.

Permalänk | Anmäl #18 Johan Wallin, 2009-10-08, 08:00

En lysande rak höger från Idergaard. Fullkomligt strålande skrivet och tänkt!

Permalänk | Anmäl #19 Tina, 2009-10-08, 08:02

Tycker det är fantastiskt märkligt att INGEN kritiker bland de som kommenterar faktiskt vågar/vill/kan ta sig an argumentet avseende kommunernas prioriteringar. Att prata om en "svamlig artikel", att man inte ska lita på Timbro eller till exempel som du Johan Wallin skriver att "I övrigt orkar jag inte plöja denna kortroman till debattinlägg. Att avsluta ett av Newsmills längsta inlägg nånsin med "mycket skrik för ull" - är det självironi eller bara korkat?" är varken konstruktivt, smart eller på något sätt bättre än den kritik/pajkastning ni framför. Allvarligt talat Johan Wallin - att tycka artikeln är korkad utan att du har orkat läsa den känns inte vidare smart. Att du dömer ut artikeln och Timbro baserat på ett avslutande ordspråk... ja, vad ska man säga :-)

Oavsett vad man tycker och på vilken sida man står så är fortfarande Thomas Idergards grundfråga av högsta intresse - vilka prioriteringar gör kommunerna när de samtidigt ropar efter mer pengar! ..och för er som skriker på vänsterkanten och som inte orkar läsa inlägget så kan jag tala om att Thomas även pratar om borgerligt styrda kommuner.

Permalänk | Anmäl #20 Tänkarn, 2009-10-08, 08:48

Tycker nog Johan Wallin sa det bra!

Det förefaller mig enfaldigt av Timbro att själva begå felet som de försöker tillskriva sin motpart. Timbro beklagar sig över att deras verk utvärderas och försöker tysta kritiken genom att, i en mindre fin men ganska precis term, "ordbajsa". Överös massorna med ord så orkar färre personer sätta sig in i vem som har "rätt".

Även om jag nu är borgerlig och anser att skattemedel ej skall förslösas så är jag av åsikten att beslut skall fattas på validerad fakta och inte på floskler. En slutsats är endast så giltig som fundamentet den baseras på. När då felaktigheter i Timbros uträkningar och argument påvisas så tappar rapportens slutsats giltighet.

Sakfrågan är dock fortfarande viktig, är kommunerna effektiva i sitt resursutnyttjande? Problemet som jag ser det är att motparterna debatterar utifrån sin relation till den ideologiska ståndpunkten och inte utifrån sakfrågan i sig. Den ideologiska ståndpunkten här handlar om på vilken nivå de ekonomiska bidragen till kommunerna skall ligga, inte huruvida kommunerna är effektiva inom sin nuvarande nivå. En politik som strävar efter sänkta nivåerna för kommunernas ekonomiska bidrag bör inte befästas genom att påstå att sagda kommuner inte är effektiva på dagens ekonomiska nivåer.

Tack för mig

Permalänk | Anmäl #21 Kim, 2009-10-08, 13:59

Intressant är att Idergaard genomgående i hela texten kallar handels-stundenterna för "S-studenter", som om det vore något skällsord. Idergaards uppfattning är att allting som INTE kommer från högerkanten inte är att lita på alls. Han fördummar, förlöljigar och vrider och vänder på sina argument för att svartmåla de trw handelsstudenterna. Han försöker också göra sina argument mer "breda" och "folkliga" när han hänvisar till att andra organisationer tycker likadant som honom. Han nämner då
Svenskt Näringsliv och Skattebetalarnas förening.
SN vet vi att det är en högerorganisation som helst vill se allting privatiserat. Skattebetalarna är en högerorganisation som egentligen inte vill ha någon skatt alls här i landet.

Idergaard fortsätter med att säga:
"Tyvärr är denna värdering spridd över hela det politiska fältet. Bara någon vecka efter Timbro-rapportens presentation,
belyste Svenska Dagbladet på nyhetsplats några ytterligare exempel..."

"Hela det politiska fältet". På vilka grunder kan han säga det? Svennska dagbladet är för övrigt en moderat tidning också. Allting han hänvisar till är alltså tankar och idéer från högerkanten. Att kalla detta "hela det politiska fältet" blir bara löjligt.
Nej du Tomas Idergaard, du Timbro, Ratio, Captus, SvD, SN och Skattebetalarna är det blåaste som finns här i landet. Ni är inget man kan lyssna på...

Permalänk | Anmäl #22 JP EriX, 2009-10-08, 14:36

Intressant är att Idergaard genomgående i hela texten kallar handels-stundenterna för "S-studenter", som om det vore något skällsord. Idergaards uppfattning är att allting som INTE kommer från högerkanten inte är att lita på alls. Han fördummar, förlöljigar och vrider och vänder på sina argument för att svartmåla de trw handelsstudenterna. Han försöker också göra sina argument mer "breda" och "folkliga" när han hänvisar till att andra organisationer tycker likadant som honom. Han nämner då
Svenskt Näringsliv och Skattebetalarnas förening.
SN vet vi att det är en högerorganisation som helst vill se allting privatiserat. Skattebetalarna är en högerorganisation som egentligen inte vill ha någon skatt alls här i landet.

Idergaard fortsätter med att säga:
"Tyvärr är denna värdering spridd över hela det politiska fältet. Bara någon vecka efter Timbro-rapportens presentation,
belyste Svenska Dagbladet på nyhetsplats några ytterligare exempel..."

"Hela det politiska fältet". På vilka grunder kan han säga det? Svennska dagbladet är för övrigt en moderat tidning också. Allting han hänvisar till är alltså tankar och idéer från högerkanten. Att kalla detta "hela det politiska fältet" blir bara löjligt.
Nej du Tomas Idergaard, du Timbro, Ratio, Captus, SvD, SN och Skattebetalarna är det blåaste som finns här i landet. Ni är inget man kan lyssna på...

Permalänk | Anmäl #23 JP EriX, 2009-10-08, 14:38

Om man tar en kopp kaffe(och piggnar till lite) så att man orkar läsa detta inlägg...som i ärlighetens namn var lite för långt för att fånga läsarna, så vill jag ge en eloge till Idergard.
Problemet med hela den här infekterade debatten är att Idergard är så långt ifrån höger man kan komma...och det är väl därför alla är så totalt förvirrade och inte vill diskutera fakta.
Men när ställde sossarna sig senast på de svagas sida? Som faktiskt Timbro nu gör. Dom svagaste i dagens samhälle är faktiskt de gamla som ligger på sjukhem och äldreboenden och inte får den hjälp dom behöver. Ingen för deras talan...som faktiskt, helt otippat, Timbro nu har gjort. Det är väl därför som hela det politiska korrekta Sverige har satt kaffet i vrångstrupen.

mvh
anja

Permalänk | Anmäl #24 anja, 2009-10-08, 16:27

Efter att ha druckit en kopp kaffe(och piggnat till) så att jag orkat läsa det, i ärlighetens namn, en aning för långa inlägget...måste jag ge en eloge till Idergard.
Problemet med hela den här infekterade debatten är väl att Idergard är så långt ifrån höger man kan komma...och därför diskuteras inte sakfrågan.
Men när ställde sossarna sig senast på de svagaste sida? Som nu, helt otippat, Timbro har gjort. Dom svagaste i samhället är faktiskt de gamla som ligger på sjukhem och äldreboenden och inte får den hjälp de behöver.
Och det är väl därför som hela det politiskt korrrekta etablissemangen, har blivit totalt förvirrat, och satt kaffet i vrångstrupen.
mvh
anja

Permalänk | Anmäl #25 anja, 2009-10-08, 16:41

Det är inte något speciellt stort problem att Thomas Idergards artikel är så lång då han redan i inledningen på ett kortfattat sätt förklarar vad det är som diskuteras och förklaras i den resterande delen av rapporten. För den som litar på Thomas Idergard räcker det därmed att läsa inledningen. Dock behöver kanske den som inte litar på Thomas Idergard läsa hela artikeln. Fast den som inte litar på Thomas Idergard kommer troligen ändå inte ta till sig innehållet i artikeln ändå.

Permalänk | Anmäl #26 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-08, 19:21

#23 JP EriX, 2009-10-08, 15:38

Intressant att så många kallar Timbro och Moderaterna för nyliberaler som om det skulle vara något slags skällsord.
Självfallet är det för att Handelsstudenter är ett mer positivt och opartiskt laddat begrepp men som samtidigt inte ger en rättvis verklighetsbild av situationen.

Permalänk | Anmäl #27 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-08, 19:29

#14 karl, 2009-10-07, 22:48
Inlägg i den sakfrågan finns nog fler i Idegards första artikel. Denna hans artikel är ju försvar mot kritik han fick. Därför blir nog många inlägg av den här sorten.

För att diskutera om kommuner använder skattekronor rätt går det enligt mig inte att säga som Idegard - rätt är sk. kärnverksamhet o lagstadgad verksamhet, medan ex kultur-fritid är "slöseri".

Den mycket trånga synen på en kommuns ansvar är en ideologisk avskärmning inget annat.
En kommun finns inte till för att tillse innevånarnas lagstdgade rättigheter.
Det är ultrahögerns grundbult - för att alltid, överallt tjata om att offentlig sektor är för stor.

Så redan Idegards själva förutsättning är inkorrekt.
För extra intresserade läs om striden i Örebro !? Borgarna vill spendera miljoner på jubileum kopplat till vår historia, vänstern vill lägga pengarna för att bekämpa arbetslösheten ...

Permalänk | Anmäl #28 ulf r, 2009-10-08, 19:55

Om vi ska hålla oss till den verkliga debatten är saken den att det inte finns något rätt eller fel så länge saker görs efter demokratiska processer.
En kommun kan välja att ha 3kr mer i kommunalskatt och i gengälld ha en fin simhall, bra motionspår, biblotek etc
En annan kommun kan ha 3kr mindre och därmed sämmre utbud.

Inget är demokratiskt fel och jag har själv svårt att välja vilken av de två typkommunerna jag skulle vilja bo i.

Problemet är därimot om simhallen byggs i stället för en fungerande skola. Eller att Karlstads simhall blir bekostad av stadsbidrag så att det är sjukvårdaren i Härnösand och ingejören i Lund som betalar den och inte Karlstadborna själva.

Permalänk | Anmäl #29 karl, 2009-10-08, 22:05

#29 karl, 2009-10-08, 23:05

Trams. Ett fel eller något dåligt slutar inte att vara ett fel eller något dåligt bara för att det ligger en demokratisk process med efterföljande beslut bakom. Med en demokratisk process kan vi avskaffa alla FNs mänskliga rättigheter och andra avtal och därefter kan vi efter en demokratisk process med efterföljande beslut genomföra folkmord på Samerna, helt i enlighet med det demokratiska systemets spelregler, men det vore ändå fel.

Permalänk | Anmäl #30 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-08, 23:40

Behöver du verkligen använda så nedvärderande ord som trams?
Jag försöker bara att föra in diskussionen på sakfrågenivå.

Permalänk | Anmäl #31 karl, 2009-10-09, 07:04

Ja, påståenden som det inte finns någon enda logisk eller filosofisk grund för är trams. Men ok, jag ska se om jag kan hitta ett ersättningsord. Nä jag kommer inte på något. Bara för att man diskuterar sakfrågor är det inte ok att slänga ur sig vad som helst.

Permalänk | Anmäl #32 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-09, 08:23

#32 Johan Nilsson Svensson

Grattis, du kom med det tramsigaste inlägget här. Bra jobbat.

Permalänk | Anmäl #33 Anestis Antoniou, 2009-10-09, 08:40

Karl du skrev att ämnet här är - citat:
"Gör kommunerna vettiga prioriteringar för skattepengarna."

Ordet VETTIG är dock en subjektiv bedömning.

Du skriver efter att ha konstaterat att om den demokratiska processen följts så finns inte rätt eller fel - att:
"Problemet är därimot om simhallen byggs i stället för en fungerande skola."

Ordet FUNGERANDE är subjetivt.

Alltså - detta är en ideologiskt hårdvinklad fråga - inget annat.
Och Idegard och ultrahögern börjar hela debatten med ett fel.
De säger att offentlig sektor visst har resurser och drar sedan fram exempel på "onödiga" satsningar inom kultur o fritid.

Det är inget annat än just detta så tröttsamma tjat om att offentlig sektor är för liten.
Eller så tjatar dom om skatter.
Och alla snyltare som lever på bidrag (=skattemedel).

Men själva kan dom och deras gelikar leva gott på skattemedel (=privatiseringar). Eller statliga jobb. Eller konsulter som lever på EU-pengar (=skattemedel) m.m. m.m.

I detta vårt valfrihetens paradis så tycker jag att alla dessa skattegnällare kan få göra valet att slippa skatt.

Men då avsäger man sig också rätten att nyttja infrastruktur, kommunikationsnät, offentliga byggnader, avlopp, vatten och allt annat i samhället som tillkommit genom skattemedel.

Varsågoda Idergard m.fl. och lycka till.

Permalänk | Anmäl #34 ulf r, 2009-10-09, 11:51

Ska vi försöka oss på opartiskhet och konsekvens? Döma olika verksamheter efter samma moraliska mått?
Det vore ett hisnande perspektiv för en tokpartisk och ideologisk kamporganisation som Timbro. Eller hur?
Alltså.
Bör vi motverka verksamhet som slösar bort våra pengar, hindrar vår frihet, minskar möjligheten till full sysselsättning? Vad säger Timbro då om institutionellt ägande av våra företag? Om riskkapitalfonder? Om oligopol och privata monopol? Jaså inget?
Timbro har aldrig och kommer aldrig att vara rädda om medborgarnas pengar. Dom vill att vi ska bli tvungna att låta deras medlemsföretag sköta dom åt oss. Gissa varför.

Permalänk | Anmäl #35 Olof Lindberg, 2009-10-09, 19:41

vilken jävla sopa du är Thomas Idergard.

det vore en grej om det verkligen var faktafel, men du menar ju tydligen att poängen är viktigare än innehållet. trots att innehållet inte stödjer poängen.

Du borde fan skämmas på riktigt. Sluta genast smutsa ner det svenska debattklimatet med er bevisligen falska propaganda.

Permalänk | Anmäl #36 default persson, 2009-10-09, 20:11

Att ta upp just socialbidragsökningen som en förutsedd kostnad är ju humor... vad orsakades den av? jo sänkningen/förändringen av a-kassan. Givetvis borde detta kompenseras, eller var meningen att fixa till statskassan lite snabbt? man undrar ju.

Att ni baserar stora delar av ursprungsartikeln på andrahandskällor som besparingsförslag i media verkar du smidigt nog låta bli att kommentera. Jo vi läsare förstår att det är strategiskt korrekt att låta bli att kommentera det, men din trovärdighet ökar ju inte direkt.

Att i skenet av det anklaga studenterna för "sifferexercis" är ju humor.

"Jag beklagar otydligheterna i vår rapport, de skulle vi ha undvikit. Men de förtar inte effekten av vårt grundläggande budskap. "

Jodå det gör de absolut. Dessutom framställer det Timbro som en väldigt skicklig propaganda-apparat. Jag har definitivt läst min sista Timbro-artikel.

Sist men inte minst undrar man ju vem som finansierar Timbro? Har de inga som helst motkrav?

Permalänk | Anmäl #37 default persson, 2009-10-09, 20:25

#35 Olof Lindberg, 2009-10-09, 20:41

Vad är det för slags privata monopol du syftar på? Patent? Lock-in/lock-out? Entry barriers? Kontrakt?

Permalänk | Anmäl #38 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-09, 22:29

är det någon som orkat läsa den?

Permalänk | Anmäl #39 klas, 2009-10-11, 18:07

Ah, jag har en idé, vi följer upp en lögnaktig debattartikel med ett jättelångt lögnaktigt inlägg.

Permalänk | Anmäl #40 Nils, 2009-10-21, 16:57