Därför bör Ulf Larsson begravas med sina hundar

Herre Jesus
Vilka problem det finns!

Var det bara jag som fick "egyptisk begravning" i huvudet efter att ha läst det här?
Fattade inte riktigt om tanken var att hudarna skulle avlivas när husse dör, eller om det ska vara nån gravöppning när hunden dött.

Men går det inte helt enkelt att lösa genom att strö hundens aska över graven?

VRICKAT!

#2 Suttee. Indisk änkebränning! är Parollen för Dagen. Vår självklara rättighet att begravas med dem vi älskat mest.

Jag vill bli begravd med Lili Päivärinta! Eller syrran.
Eller rättare sagt ville, för en sådär 20 år sen, innan hon blev så skrynklig.

Det som väcker mina funderingar är om tanken var att Ulf Larsson med hundar skulle begravas på en kyrkogård avsedd för människor eller på en husdjurskyrkogård. Jag kan förstå att folk är skeptiska mot att låta en aldrig så hundkär människa begrava sina hundar på en kyrkogård avsedd för människor. Vem vill ligga i gravplatsen brevid en hund? Visst, man kan fråga sig om det skulle vara bättre att ligga bredvid ett ruttet människolik, men det är väl ändå därför som vi har särskilda husdjurskyrkogårdar. Hur skulle förresten begravningscermonin se ut. Skulle den hållas även för hundarna? Jag tror det är rätt att vi gör skillnad mellan människor och husdjur och inte låter hundar eller andra husdjur döpas, konfirmeras eller gifta sig i kyrkan. Inte heller begravas på människokyrkogårdar.

Ja, håller med om vilka problem det finns. Detta går ju att jämställa med olika fjantiga och perversa religiösa ideér som vissa har för sig. T.ex. Kött som ska slaktas på ett speciellt sätt, dvs djuret får inte vara dött innan man börjar karva i det. Eller att vissa religioner ska ha egna kyrkogårdar, inte vill begravas i närheten av kvinnor och annat trams..
Karln är ju död (frid vare med honom)
Skulle tippa att han och andra döda inte bryr sig om var hans kropp komposteras.

Förvisso förstår jag hur älskade husdjur är när man är i livet. Men va faen, vilka problem ställer det till om man för de efterlevande låter honom begravas

och jag vill begravas med min älskade katt... och min granne har en häst som hon tycker mycket om. Var skall gränsen dras?

Löjligt, det finns ju absolut inget som redan idag hindrar att man blir begravd tillsammans med sina husdjur. Det är bara att se till att äta upp sina husdjur innan man dör, så inkorporeras de i kroppen, och begravs med den.

ÄR DET INTE KONSTIGT
att någon har åsikter om någon annans begravning? Om Ulf önskar bli begravd med hundar eller katter är det väl hans ensak, (så länge det inte orsakar besvär för hans efterlevande). Vi har en konstig inställning i Sverige där vi till exempel nekar människor att ha vilka gravstenar de vill. Varför då?

Intressant om fängelseinterner och att låta dem sköta om djur som teurapetisk metod. Alla vi som följt Sopranos till seriens ände uppmärksammades på det icke-fiktiva faktumet (som tas upp i denna fiktiva serie) att brottslingar med personlighetsstörningar och som är beredda att begå de mest horribla brott mot vuxna människor, ofta visar stor empati för just djur och barn, men att dessa brottslingar i många fall inte kan "botas" eller förbättras av terapi. (Inte appropå Östberg, utan de maffiosos hon omnämner)

uffe får endast begravas med sina hundar om de också är kremerade! annars kan han bli smittat av olika hundsjukdomar. det accepterar ej sankte per.

för snart två år sedan gick en vänn bort i en axlererande canser.hennes önskan var att få bli begraven med sin älskade hund.som efter avlivningen några år tidigare hade kremerats och förvarades i bostaden i en liten urna.
det mötte intet hinder att placera hund-urnan i kistan.enda kravet var,inga metaller.
efter begravningen kremerades min vänn och askan sattes i en lund.
MEN ! hon både fick och tog hunden med sig in i himlen.

Här finns ju en potential i att produktutveckla och bredda tjänsteutbudet för FONUS och de andra krämarna (kremerarna). Ett kit med människokista o jyckedito i pläterat guld för endast halva arvet! Nu med minskad-sorg-garanti. Kom o köp!

Här finns ju en potential i att produktutveckla och bredda tjänsteutbudet för FONUS och de andra krämarna (kremerarna). Ett kit med människokista o jyckedito i pläterat guld för endast halva arvet! Nu med minskad-sorg-garanti. Kom o köp!

Blanda askan och berätta inget för begravningspolisen. Vad är det värsta som kan hända?

Även en sådan dignitet till hundmänniska som Lili Päivärinta kan väl förstå att detta kan vara ett stort problem medan man lever men efter döden är det ett minne blott. Vi levande ska inte behöva oroa oss över de dödas förehavanden: de bryr sig helt enkelt inte. Vi har redan en lag som garanterar griftefrid och det kan vi vara nöjda med.

Detta verkar vara en trend att man för ren sentimentalitet måste få göra precis som man vill: allt ifrån burka och niqab till sambegravning med ens hundar, katter och allt. Vad skulle man säga om ens käresta hette Pålle fler gånger större än husse? Kan vi då neka med motiveringen att det blir för besvarligt att fixa en viloplats för en hel häst och ryttaren i en och samma grav?

När slutar vi tro på sentimentalitet och låta det sunda förnuftet styra? Finns det några viktrekommendationer eller så när det ena måste gå före det andra som alternativ?

Det har blivit för mycket lekstuga (för åldersinadekvata vuxna) över Sverige.

"Jag är uppvuxen i en väldigt tajt familj och stod min pappa oerhört nära. När han dog för fyra år sedan var det såklart fruktansvärt, men jag har sörjt mina tidigare hundar lika innerligt! "

En inte helt sund inställning skulle jag vilja säga.

Jag har sällan sett så många konstiga kommentarer på en artikel.

Nu vet jag visserligen inte om hundarna var döda sedan tidigare eller om det är meningen att graven skall öppnas igen den dagen hundarna dör, men förutsatt att djuret är kremerat har jag svårt att förstå upprördheten. Grannarna i gravarna bredvid lär i varje fall inte klaga.

Vill någon dela grav med sitt husdjur så låt honom göra det, det borde faktiskt finnas viktigare saker att uppröras över.

Inga hundgravar på kyrkogården! De får väl begrava Ulf Larsson på en djurkyrkogård i stället!

Att begrava hundar på en kyrkogård är hädelse!

Om hundarna fortfarande lever bör man inte begrava dem med honom, eller hur? Lika lite som man kan kräva att begravas med någon annan levande människa kan man kräva att begravas med hundar. Men när dessa djur sedan dör, då kan man snacka om att gräva ner dem i samma grav.

>21 Josefin, 2009-10-09, 19:29

”Vill någon dela grav med sitt husdjur så låt honom göra det,…” (Josefin)

Och vad skulle du säga till önskan att få sin häst i samma grav? Om någon kan få sina hundar så inte tror du att den som älskar sin häst över allt precis som Lili sina hundar att det skulle räcka med motiveringen att det blir för mycket kadaver att gömma i en sådan liten grav som ryttaren själv får vila?

Det skulle leda till godtycklighet och det strider mot alla människors sunda förnuft och framför allt känslor när de fått för sig något som någon annan fått göra.

Regelverk finns för oss människors litenhet därför att vi ha en så stor tendens att se allting i svart och vitt och saknar förståelse för att våra känsloladdade önskemål ibland kan kosta betydligt mer än bara besväret av den goda viljan.

#24 Burr

Nu handlade det ju om hundar och inte om hästar. Och som jag skrev ovan så ser jag inga problem med att en människa vill ligga i samma grav som sin hund, förutsatt att djuret är kremerat. Detta av uppenbara hygieniska skäl, som ärligt talat borde gälla människolik också, kadaver som kadaver.

Men jag tror att reaktionerna ovan har mer med psykologi än med hygien att göra. Många människor vill till varje pris hävda sin förmodade överlägsenhet över djuren, tydligen även bortom döden.

>25 Josefin, 2009-10-11, 12:03

”Och som jag skrev ovan så ser jag inga problem med att en människa vill ligga i samma grav som sin hund, förutsatt att djuret är kremerat.” (Josefin)

Och du har också missat hela poängen vad jag skrev: ”Det skulle leda till godtycklighet och det strider mot alla människors sunda förnuft och framför allt känslor när de fått för sig något som någon annan fått göra.”

Vi börjar tolka vad som kan anses gångbart och vad som inte är det! Det är här som det uppstår en konflikt. Du och jag kanske tycker att det är en väldigt stor skillnad mellan en kremerad hundaska och hästkadaver men det tycker förstås inte nödvändigtvis den som älskar sin häst. Det finns folk som dessutom tycker att kremering är ett onaturligt och motbjudande sätt att begrava.

Om vi vore så förståndiga att folk skulle acceptera saker utifrån rimlighet så skulle det inte vara ett problem men så är det inte. Folk tolkar alltid för sin egen fördel och gråter floder av bitterhet att de inte fick göra så när någon annan fick sitt husdjur med sig i graven.

Har Ulf Larssons hundar också dött? Av "brustet hjärta"?

Hej vi är den begravningsbyrå för djur i Sverige.
Detta är information från memento

Detta säger SBF:

Våra begravningsentreprenörer svarar ja på frågan att det är möjligt, om djuret dött i samtidigt med matte/husse t ex i en olycka eller om djuret är för gammalt att placera om och de anhöriga bestämt att djuret skall avlivas.

Vi har aldrig varit med om att präst eller krematorium sagt nej, med det är viktigt att man berättar för dom att det finns djur i kistan.

I lagen står inte något om att det är förbjudet, det är mer en etiskt fråga.

Vad har en levande människas relation till ett levande djur att göra med hur vi behandlar våra döda och hur och var dom begravs - Det är väl en absolut självklarhet att vi inte ska begrava människor tillsammans med djur!!!!

Jag skulle allt vilja bli begraven med alla mina hundar,alltså de som är också döda och kremerade när jag dör.

Hundarna betyder mycket för mig här i livet,de är trogna,goa,kärleksfulla och följer med mig dit jag går,om det bara är möjligt.