Vad har Anna Anka gjort för fel?

Anna har hittat något som passar henne, bra. Det skulle väl räcka med att konstatera det.

Liselotte pratar om jämlikhet och företagande. Hon vill att kvinnor ska ta sig själv på större allvar och våga drömma mer.

Jag instämmer, i båda fallen. För alla de som vill gå endera vägen så borde den vara lika vidöppen som för vilken man, kvinna eller hermafrodit som helst. Precis som det borde vara lika tillåtet för en svensk man att åka till USA, ta sig namnet Albert Turner, och se som sin största uppgift att vara sexig och attraktiv för Tina och tillbringa mornarna med olika orala aktiviteter.

Normer verkar vara den eviga stötestenen. Vad är det för fel på en kvinna som jobbar 80-timmarsveckor och har 3 barn? Vad är det för fel på en man som i samma situation bara jobbar halvtid i en halvt fungerande firma där han kan bestämma arbetstiderna själv?

Jag skulle vilja gratulera min chef till utnämningen, och jag skulle vilja gratulera Anna för att hon har hittat en uppgift i livet hon trivs med.

Där jämlikhetsdebatten alltid går vilse är att den aldrig handlar om jämlikhet. Den handlar nästan uteslutande om vad kvinnor borde eller inte borde göra. Vart tog männen vägen? Jag tycker det vore roligt att leva i en värld där äldre damer med feta plånböcker bjuder unga killar på drinkar, samtidigt som en ung man stillsamt vandrar förbi ned mot vattnet för att mata änderna tillsammans med sina tre barn. Visst, det förekommer, men det är inte helt koscher.

En karriärist behöver karriären för att må bra, en hemkär person behöver hemmet. Vad spelar det för roll vilket kön den personen har?