Gellert Tamas bok ” De Apatiska”- en ensidig betraktelse.

Åren innan apatiska symtom dök upp inom psykiatrin, räckte det ofta att intygen handlade om nedstämdhet, rädsla för att återvända till hemlandet och självmordstankar för att intygen skulle kunna få effekt på om familjen beviljades asyl eller ej.
Efter hand ökade kraven på intygen och självmordsförsök behövde dokumenteras för att intyget skulle få betydelse. Efterhand, när intygen blev för många miste de sin kraft och migrationsverket slutade bry sig om intygen. Inom barnpsykiatrin kunde vi efterhand se en upptrappning i symtom och fick i patientbeskrivningar fler uppgifter om självmordsförsök, som var mer eller mindre belagda. Sedan kom symtomen på apati.
Jag hade hoppats på en ingående analys av den upptrappningsprocess, som visade sig i barnens symtom parallellt med att asylkraven hårdnade.
Jag hoppades också på att Tamas skulle beskriva och problematisera både barnpsykiatrins och psykiatrins roll i asylpolitiken.
Tyvärr blev boken en stor besvikelse eftersom Tamas förenklar problematiken omkring apatiska barn till att handla om goda människor och onda människor. De goda, aldrig ifråga- ifrågasätta som sanningsvittnen, är flyktingarna medan han inte vill/kan förstå vårdens personal och deras dilemma att försöka behandla/hantera problem som inte kan lösas utan att flyktingen med symtom får uppehållstillstånd då behandling först blir möjlig.

Barnpsykiatrin delas in i en ond del, dvs de som inte vill lägga in apatiska barn på sjukhus annat än i undantagsfall utan arbetar med stöd på hemmaplan för att undvika en försämring av barnens psykiska tillstånd. Representant för denna inriktning blir barnpsykiater Peter Engelsöy. Det goda representeras av Dr Bodegård på Eugeniahemmet, som hävdade att barnen måste sjukhusvårdas med sond och få uppehållstillstånd för att förbättras.
De riktigt onda i boken är regeringens nationella samordnare psykolog Marie Hässle, migrationsverkets Annica Ring och migrationsminister Barbro Holmberg. Alla tre beskrivs ha ett personligt intresse av att se apatiska barn som rena simulanter eller offer för systematisk manipulation från föräldrarna. När det gäller Marie Hässle gör han gång på gång i boken karaktärsmord på henne genom att inkompetensförklara henne och beskriva henne som i hög grad emotionellt labil. Som vittnen på detta har han f.d. vänner och arbetskamrater.

I denna personliga smutskastningsvendetta blir Gellert Tamas synnerligen obehaglig att läsa och av hans ambition att ge en objektiv beskrivning av debatten om apatiska barn ser man inget.I diskussionen om hur tillståndet apati kan uppstå låter Gellert Tamas "apatiförnekarna" representeras av särskilt två vuxenpsykiatrer, Thomas Jacksson med anknytning till Nationaldemokraterna och Thomas Eriksson, som är känd för att tala innan han tänker.

Båda hade utan att ha något på fötterna sagt att grunden till att barnen var apatiska var att föräldrarna förgiftat dem. Eriksson visste också i sina första uttalanden att det handlade om Brom, vilket han sedan tog tillbaka och sade att det kunde vara någon annan drog, som han inte kände till. Thomas Erikssons trovärdighet blev knappast större, när han fick backa från sin ursprungsståndpunkt, att han träffat många apatiska barn som blivit bra, när han tagit bort medicin mödrarna förfogade över, till att han endast träffat ett apatiskt barn, som kanske inte direkt var apatiskt.
Just avsnitten om Thomas Jacksson och Thomas Eriksson är roliga genom de inblandades stupiditet men Gellert Tamas gör det enkelt för sig genom att låta "apatiskeptiker" med mer seriösa och komplexa förklaringsmodeller lysa med sin frånvaro.
Förgiftning, ren manipulation eller ren simulering kan inte förklara apatiska tillstånd, vilket Marie Hässle också kommer fram till i sin slutrapport.

Min personliga reflektion är att en hård flyktingpolitik i kombination med traumatisering, ovisshet, rädsla att inte få stanna, speciell skörhet etcetera och föräldrarnas reaktioner spelar en roll för hur man kommer in i sjukdomsprocessen och hur den utvecklas. När det gäller andra symtom inom barnpsykiatrin är det självklart att föräldrarnas sätt att bemöta sitt barn med problem, har stor betydelse för barnets prognos och rimligen gäller detta också för apatiska barn.
Min åsikt är, att handläggningen av asylärenden måste vara så snabb som möjligt, så att inte väntandet på asyl blir en sjukdomsalstrare. Jag skulle också önska, att barnpsykiatrin frikopplas från intygsskrivande i asylärenden, då detta arbete i sig kan ha en symtomdrivande effekt.
Slutkommentar: Jag hoppades på en bättre bok av Gellert Tamas. De frågor jag hoppades han skulle diskutera försummades. Den blir intrigant i sin enögdhet. Jag rekommenderar dock till läsning av boken som delvis kan ses som en argumentation för en humanare flyktingpolitik, vilket vi är många som önskar ska komma.
Tyvärr kommer liknande problem alltid att uppstå i asylärenden så länge vi inte har en helt fri invandring till vårt land men detta är en politisk fråga.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Relaterat: Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Expressen, Svenska Dagbladet 1, Svenska Dagbladet 2 och Newsmill. [...] Blogg:Gellert Tamas: "De apatiska" - de litterära försök, 2009-11-06, 17:58

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12069

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om du är nyfiken på ett annorlunda perspektiv än Gellert Tamas på de apatiska barnen så kan du läsa kapitlen 3, 4, 5 och 6 i min bok "I Sveriges väntrum - om pressade politiker, flyktingar och ett land i förvandling" (Norstedts 2007). Speciellt kapitel 6 som handlar om mediernas dramaturgi, inte minst Gellert Tamas, får ju nu ny relevans.
Om du saknar boken så får du den snabbt från Norstedts, tex från tulle.durling@norstedts.se.

Vänliga hälsningar
Lasse Granestrand,
reporter Dagens Nyheter.

Permalänk | Anmäl #1 Lasse Granestrand, 2009-10-06, 15:09

John Erik Ottoson verkar lika okunnig som resten av svenska folket.
Men kanske ska han ursäktas av att manipulatören Tamas har ljugit för honom också.
Jag har aldrig hävdat att barn förgiftas. De är utsatta för solklar malingering by proxy vilket naturligtvis en svensk pensionerad psykolog med garanterat noll kunskaper i malingering by proxy diagnostik saknar förutsättningar att förstå eftersom John Ottoson tillhör den förlorade generationen som växte upp med religionen psykoanalys.
Ursäkta de hårda orden men jag är så förbaskat trött på att ideligen förklara för näst intill totalt inkompetenta kollegor inom hälsovården vad det handlar om.

MVH Dr. Thomas Jackson, leg.läk/specialist i psykiatri och specialkompetens i simuleringsdiagnostik.

Permalänk | Anmäl #2 Thomas Jackson, 2009-10-10, 17:45

Var vänlig tag bort mitt tidigare inägg ovan pga att jag uttrycker mig för rakt på och är för irriterad, men blir man missförstådd år fter år med avsikt eller att människor är för passiva/slöa för att ens anstränga sig att läsa så blir man til slut trött, uppgiven och irriterad.

Till John Ottoson!

Jag är alltså dr Thomas Jackson som tydligt, tålmodigt och utförligt förklarade för Gellert Tamas hur man ser på de "apatiska" barnen¨
i England. Tamas storljög sedan hela svenska folket mitt upp i ansiktet om vad jag sa till honom. Jag har bott i England sedan 2002.
Alla kollegor jag beskrivit epidemin i Sverige för i England är enig att det är s.k. malingering by proxy. Ett i England känt fenomen men okänt i Sverige. Det innebär att föräldrarna uppmuntrar/i svåra fall tvingar barnen att spela sjuka för att vinna något på det alltifrån pengar, trygghet, asyl etc etc. Svårare än så är det faktiskt inte!!!!!!!!!!
Det behövs inga märkliga konferenser för att komma fram till detta.

Däremot så bryter detta så klart mot den svenska mediabilden av den mänskliga varelsen/den asylsökande mänskliga varelsen
att man bara inte vill tro det.

Jag vet inte var du fått ifrån att jag anser att barnen förgiftas, jag tror säkert det skett i en del fall men vad jag försökt förklara är att huvuddelen, min bedömning 90-95% är ren malingering by proxy. Vänligen googla på det och läs!!!

Gellert Tamas informerades av undertecknad helt och fullt om allt detta och fick 10kg speciallitteratur/artiklar/läroböcker som är sällsynta i Sverige serverat framför sig augusti 2006 när jag gav honom, den stormanipulatören, en intervju i Åre för SVT. Han jobbade inte ens vid SVT då utan var konsult i eget bolag och ville tjäna pengar. Det som jag berättade för honom, alltså att engelsk diagnostik, som hittills aldrig använts i Sverige är tydlig och klar. Barnen är utsatta för tvångssimulering s.k. malingering by proxy. Detta ville Tamas inte förstå för han var redan då uppe i att hitta en efterföljare till sin förra bok som visst heter Lasermannen. Sannolikt ren egoism och girighet fick honom att helt mörka denna diagnostik från den ende som hade förutsättningar att känna till den eftersom den är relativt ny i England också och det tar alltid 5-10 år för nya diagnoser att "sätta" sig.

Jag har oerhört allvarliga anklagelser mot Gellert Tamas. Han inte bara mörklade all den information han fick av den enda som hade möjlighet pga sin utlandsvistelse, och medlem i ett betydligt större läkarförbund än det svenska, att komma med internationell diagnostik. Han har också utsatt en mängd civila personer/tjänstmän för svåra trauma i det att hans anklagelser mot dem helt saknar grund.

Den som bör anklagas är Gellert Tamas för manipulationer och grovt förtal. Straffet för grovt förtal kan bli två års fängelse och jag tror det är en tidsfråga innan Tamas ställs inför domstol för sin mörkläggning och lögnaktiga journalistik.

Dr. Thomas Jackson

Permalänk | Anmäl #3 Thomas Jackson, 2009-10-10, 18:45