Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-10-05 13:10, Uppdaterad: 2009-10-05 19:10
Inte sällan hör man kommentarer om att EU är en liberal union, och stödjer sig på liberalismens grunder. Likaså är många liberaler, däribland folkpartiet, för EU. Men frågan är, är EU verkligen så liberalt som de tror?
Har studerat EU noga under många år, och läst mycket om liberalism och kommunism.
Liberalismen, den ultimata frihetens ideologi kallad grundades av skotten Adam Smith på sjuttonhundratalet, och gjorde där revolt mot statens makt att inskränka företagens och individernas frihet. Onödiga lagar som reglerade vem som skulle få göra vad ansåg Smith borde försvinna för individernas väl. Frihet ger lycka menade man, och det är den viktigaste tesen i liberalismen. Alla har friheten att göra vad de vill så länge de inte skadar andra fysikt, psykiskt eller ekonomiskt, och statens ansvar är att upprätthålla dessa friheter, som en god nättväktare.
Med denna tes som grund grundade man kol-och-stål-unionen, vars mening var att motverka krig genom att införa frihandel. Frihandeln mellan länderna skulle göra att man blev så beroende av varandra att man inte kunde ville föra krig. En mycket god tanke, måste man säga. Denna union fungerade ypperligt väl, men som så ofta blev några individer maktgalna och ville utöka denna union till att omfatta ännu mer. Både gemensamma lagar och gemensam valuta kom på tapeten. Det är då liberalismen bryts.
Idag när lissabonfördraget drar runt EU, som en isbjörn som drar runt en stuga på Svalbard, letandes efter ingångar är detta högaktuellt att ta upp. Detta fördrag kommer knyta staterna ännu närmare varandra och det kommer innebära att det nationella självbestämmandet urholkas. Gemensamma lagar för hela unionen är idag målet, och lissabonfördraget är ett stort steg mot detta upplösande av den lilla liberalism som finns kvar i EU.
Liberalismen bygger på att alla människor är lika värda, fria och unika, till skillnad från socialism-marxismen som anser att individer är underställda kollektivet, och är inte alls unika, utan helt lika. Med dessa förutsättningar kan man faktiskt säga att EU snarare är marxistiskt än liberalt. Eftersom alla människor är olika, och alla folkgrupper har helt skilda kulturer fungerar det inte att ena ett så kulturellt skiljt område som Europa inom exakt samma lagar. Norra Finland och södra Italien har helt olika kultur, och helt olika tankesätt. Detta måste liberalismen respektera, och riktigt liberalism gör det. Liberalismen eftersträvar en så effektiv stat som möjligt, som gör sitt jobb och inget mer. Onödiga lagar och onödig byråkrati hör inte hemma i ett liberalt samhälle, men det gör uppenbarligen det inom EU.
Vi kan ta ett exempel på EU's extremt antiliberala sida. För ett antal år sedan ansåg EU helt plötsligt att tvättrådslappar är ett handelshinder och bör förbjudas. Detta eftersom franska företag inte märker sina kläder med tvättrådslappar, och om någon annan gjorde detta skulle ju de få konkurrensfördelar, och det får inte förekomma inom EU. Detta går emot liberalismens kärna, att förbjuda företagen att konkurrera på lika villkor. I vissa delar av Europa kan tvättrådslappar göra att folk är mer benägna att köpa ett visst plagg, och i andra delar att det gör folk mindre benägna att köpa ett visst plagg, det är sant. Men alla företag måste själva få bestämma ifall de vill märka eller inte, eftersom fri konkurrens innebär att man får erbjuda vad man vill till vilket pris man vill, men aldrig tvinga någon att köpa denna produkt. Man kan förstå att det finns vissa regleringar av detta, t.ex. när det gäller produkter som är rent skadliga för köparen, men i detta fall är det sannerligen inte så. Det är snarare till gagn, både för köparen som vet hur produkten skall skötas, och för köparen som kanske får sålt mer än de företag som inte märker sina kläder. En god affär innebär nämligen att både köparen och säljaren är nöjda enligt liberalismen.
Tyvärr verkar inte EU förstå detta, och går mer och mer från Smiths mot Sovjets ideal.
På fredag röstar Irland ja eller nej till Lissabonfördraget. Hur skulle du rösta och varför?

Den svenska utrikespolitikens dagar är räknade

Grattis Europa - du förtjänar stabilitet och utveckling

Upprop till stöd för Vaclav Klaus för att stoppa Lissabonfördraget!

EU:s presidentpost öppnar för en oligarki av före detta statschefer
Lissabonfördraget ur en gräsrots perspektiv

Nej till Lissabonfördraget är ett ja till Nicefördraget

Piratpartiet: Säg nej till Lissabonfördraget

Många och starka skäl att säga nej till Lissabonfördraget
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Som vanligt ett dåligt exempel. Historien om tvättrådslapparna handlade om att svenska butiker skrev avtal om att inte sälja kläder utan. EU gillade inte att man stängde ute kläder utan tvättrådslappar, och sade att avtalen inte var förenliga med Unionens lagstiftning.
Det handlade inte om tvång att ta bort tvättrådslapparna utan att __eliminera tvånget__ att det måste finnas tvättrådslappar på alla kläder som utgjorde ett handelshinder.
Exemplet som visade på att EU i själva verket har en liberal lagstiftning blev på något vis vänt upp-och-ner av Joacim.
All denna idioti att skapa en euro-stat kommer bara leda till fler inskränkningar och inget bra kommer att resultera från det.
I tidningarna fram tills den irändska röstningen så beskylldes Irland för att "hindra andra länder" och förstöra för dem, de menade uppenbarligen inte befolkningen i dessa eu-länder då 2 länder röstade emot däribland Frankrike som var med och grundade kol- & stålunionen. 1 land Spanien röstade för men efter det fiaskot så upphörde demokratin (ivarjefall i denna frågan) och regeringarna med respektive riksdag struntade ifall befolkningen ville ge bort deras inflytande och makt till eu. Ingen som annamar demokratiska principer till fullo kan stödja det som hände i Irland! 3 röstningar till de äntligen fick "rätt" resultat och jag vill inte hör några ursäkter om att det var brist på information osv bla bla skitsnack, dynga m.m..
Personligen skulle jag accepterat den Spanska ja-rösten och respekterat deras önskan att följa eu-konstitutionen (som de röstade för) men kräva samma respekt för andra länders befolkningen att inte följa den.
Eu anhängarna har mer gemensamt med nazist & kommunist fanatiker i deras syn på demokrati då de välkommnar folkligt acceptans, underkastelse och ja t o m stöd men om nånting går emot så spelar medlen ingen roll för hur "problemet" ska lösas.
"Då de vet att de har rätt och alla som tycker emot dem har fel och kan inte tillåtas att stå ivägen".