Det är inte papperet som är problemet!

Om vi börjar med "förbrukandet av naturresurser" så kan vi konstatera att papperet som din tidning består av är gjort av träråvara från den svenska skogen, en förnybar råvara som inte förbrukas utan brukas. Skog täcker ungefär två tredjedelar av landet och virkesförrådet uppgår till ca 3 miljarder kubikmeter trä. Varje år växer den svenska skogen med 110 miljoner kubikmeter trä, och varje år avverkas ca 95 miljoner kubikmeter. Vi tar alltså inte ens av räntan. Vilken annan råvara och naturresurs växer varje år?

Trä och papper är inte bara förnybara material, de är även återvinningsbara. Sverige är idag världsledande på pappersåtervinning.  Ca 85 % av allt tidningspapper som konsumeras i landet samlas in och nyttjas som råvara för nya pappersprodukter. När fibern i papperet är utsliten gör papperet ytterligare en insats genom att nyttjas som biobränsle - ett bränsle som ersätter fossila och ändliga bränslen såsom olja.

Men detta innebär inte att miljön är opåverkad av papperstillverkningen. Att tillverka papper och pappersmassa är en energiintensiv process. Sverige är en av världens största papperstillverkare och pappers- och massaindustrin är en av Sveriges största energianvändare. Samtidigt är idag mer än 90 % av den värmeenergi som används i processerna bioenergi från egna trädrester och 20 % av elen är framställd i fabrikerna av biobränslen. Olja fasas ut i allt snabbare takt. Energibehovet har gjort pappers- och massaindustrin till en av de största investerarna i vindkraft och grön el från kraftvärme. Vid sidan av egna branschmål för energieffektivisering och ökad egen elproduktion har den svenska skogsindustrin antagit mål för att minska utsläppen från sina transporter. Sammantaget är pappers- och massaindustrin i Sverige en mycket resurs- och klimateffektiv industri. Om man sätter den i internationellt perspektiv är vi bäst i världen, ingen annanstans tillverkas papper med så låga koldioxidutsläpp per ton papper som i Sverige.

Men trots den svenska industrins effektivitet så sker utsläpp - från industrin, transporterna och skogsavverkningen. Kan man inte läsa nyheterna på något annat sätt i stället? Bern pekar här på webbtidningar som ett alternativ. Men även dessa kräver resurser i form av till exempel dator, modem eller router, internetanslutning, servrar, energi, etc. Vad som har den minsta klimatbelastningen är inte på något sätt givet. Åsa Moberg på KTH har gjort livscykelanalyser och jämfört just dessa. I rapporten "Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper" visar hon att i ett europeiskt scenario har 10 minuters tidningsläsning på webben en mindre klimatpåverkan än den tryckta tidningen, men efter 30 minuters läsning är det tvärt om.

Samtidigt kan vi konstatera att papperstidningen står inför många utmaningar. Nya sätt att konsumera media, allt mer utvecklade webbtidningar och ändrade vanor har lett till att läsandet av papperstidningar går ner. Framöver kommer alternativen att öka än mer när e-boken finner nya, billigare och enklare lösningar och bärbara datorer blir allt mindre och billigare.

Men ändå finns det ingenting i närtid som slår tidningens flexibilitet och format. Tidningen finns tillgänglig i stort sätt överallt, till ett överkomligt pris och är oberoende av hårdvara och kringutrustning. Den kan vikas ihop, slängas eller glömmas utan större problem - den är etablerad och den ger den naturliga läsupplevelsen för många av oss..

Idag tillverkar Sverige årligen ca 2,5 miljoner ton tidningspapper, varav det mesta går på export. Papperet är en viktig del av svensk export och välfärd, och det är så därför att det efterfrågas.

Dagens klimatdebatt kan upplevas som polariserad och hård. Utifrån vad som skrivs i tidningarna och som Lars Bern är kritisk, så kritisk till, skulle man kunna ha dåligt samvete för mycket man gör. Jag har inte dåligt samvete för min morgontidning.

Ingrid Haglind

Rådgivare miljö- och produktpolitik, Skogsindustrierna

Ingrid Haglind (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11875

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En dator är gjord av plast och metall. Hela samhället idag är uppbyggt på mineraler och olja - råvaror som kommer att ta slut. Peak-oil har vi troligtvis redan passerat.
Att gnälla på pappersindustrin är helt åt skogen. Det är dom som använder förnybara råvaror och bränslen som kommer att överleva, även om det kanske inte är tidningar som gäller i framtiden.

Permalänk | Anmäl #1 Lenny, 2009-10-02, 18:23

Men det är främst Pappersindustrin som vill ha nya kärnkraftverk i Sverige för att säkerställa det att Sverige har ett mycket låg pris per kWh än övriga europa.Jämför med Tyskland som har ett pris per kWh på motsvarande 2:50-2:60kr.Sverige är europas största producent av tidningspapper där exporten är på 80% till övriga norden (Norske skog är dock världens 2:a största tillverkare av tidningspapper) och till nordeuropeiska länder som Storbrittanien och Tyskland.Tyskland är för övrigt Sveriges viktigaste handelspartner.
När man talar om tidningspappersproduktionen talr man märkligt nog aldrig om distributionen, för hur går den till?
Snabbgående specialkonstruerade bilar kör i rasande fart nattetid t.ex på E6:an med tidningar mellan Malmö-Göteborg-Borås.Dessa bilar körs idag ej på Biogas.E-tidningar är bra mycket energieffektiva alla kategorier.

Permalänk | Anmäl #2 Mikael Andersson,gbg, 2009-10-16, 22:37