Om författaren
Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och är medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben. Fullständig granskning med källhänvisningar hämtas på www.viharraknatpadethar.se.
I Långt ifrån lagom gör författarna, Lotta Moberg och Jonas Sigedal på Timbro, en genomgång av 16 svenska kommuners satsningar på kultur och fritid och jämför dessa med kommunernas satsningar på utbildning och omsorg. Slutsatsen är att kommunernas besparingar i den nuvarande krisen inte alls behöver göras i skola och omsorg, som man kallar välfärdens kärna. Istället för att i kristider dra ner på dessa områden anser Timbro att man kan skära i utgifterna för kulturskolor och idrottsanläggningar, den del av välfärden som bloggen Utredarna på TCO med glimten i ögat kallat välfärdens frukt.
Timbros rapport och de debattartiklar av Thomas Idergard som skrivits med rapporten som grund har väckt mycket diskussion om avvägningen mellan frukt och kärna. Diskussionen är inte oviktig men som underlag för diskussionen är Timbros rapport undermålig. Vi har gjort en snabb faktagranskning av vad rapporten skriver om tre kommuner och noterar ett stort antal brister som bara kan förklaras med okunskap eller ses som ett medvetet försök från Timbro att lura läsaren. För att låna en titel från Timbros egen katalog så kanske ett mer passande namn på rapporten hade varit Med verkligheten som fiende.
Varje kommunavsnitt i Timbros rapport är ungefär en sida långt. Granskningen som presenteras nedan består i att vi försökt att verifiera källorna till olika citat i rapporten. I de fall författarna har använt sig av andrahandskällor, såsom lokaltidningar, eller helt utelämnat att ange källa har vi vänt oss till förstahandskällor i form av kommunernas budgetar, styrelse- och fullmäktigeprotokoll för att bekräfta olika siffror och påståenden.
Generellt sett innehåller rapporten fem typer av metod- och faktafel, exemplifierat nedan, som vi stött på flera gånger i de olika avsnitten:
Författarna blandar volymjusteringar och neddragningar
I delrapporten om Karlstads kommun kallar man minskade anslag till gymnasieförvaltningen för en neddragning. Det här är missledande eftersom de minskade anslagen i Karlstads fall är en konsekvens av ett minskat elevantal. Tar man hänsyn till detta upptäcker man att kommunen faktiskt har höjt anslagen per elev. Om man ignorerar volymförändringar så kan man också hävda att Stockholms stad satsar tio gånger mer på skolan än Karlstads kommun. Att det i Stockholms skolor går tio gånger fler elever är ett faktum som tydligen kan bortses ifrån.
Författarna gör orimliga jämförelser mellan investeringar och löpande kostnader
I delrapporten om Sundsvall konstaterar författarna att kommunens investeringar om 400 miljoner kronor i ett badhus skulle räcka till att anställa 250 lärare i fyra år. Att jämföra investeringar med löpande kostnader är alltid vanskligt. Om det ändå ska göras anser vi att man bör ta hänsyn till investeringens livstid, det vill säga avskrivningstiden, vilket i badhusets fall är 33 år. Inkluderar man även besöksintäkter och driftskostnader blir nettokostnaden för badhuset 15,7 miljoner kronor per år. Därmed motsvarar investeringen det något mindre dramatiska antalet 40 lärartjänster per år.
Författarna är inkonsekventa i synen på ekonomiska tillskott på grund av prisökningar
Många kommuner ger schablonmässiga tillskott till förvaltningarna som är ämnade att täcka ökade utgifter i form av löne- och prisökningar. I Timbros rapport saknas konsekvens i hur man ser på de här tillskotten. När Karlstads kommuns fritidsförvaltning fått 8,9 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader beskrivs detta som en satsning på kultur och fritid. När däremot utbildningsförvaltningen i Botkyrka får 25 miljoner kronor mer än föregående år säger man istället att kommunen har skurit ned på verksamheten eftersom tillskottet är mindre än de beräknade kostnadsökningarna. Hur man än ser på tillskott för ökade utgifter så är det ohederligt att behandla utbildningsutgifter och kultur- och fritidsutgifter olika så att siffrorna stärker ens tes.
Författarna anger inte källor, refererar förslag som beslut och använder andrahandskällor som ibland är rent felaktiga
I delrapporten om Botkyrka är en av tre källor ett pressmeddelande från Moderaterna. I Sundsvalls fall är samtliga tre källor artiklar ur Sundsvalls Tidning. Det leder till att man ibland har rent felaktiga uppgifter. I delrapporten om Sundsvall refererar författarna till en artikel om kommunens förslagsinventering av möjliga besparingar som om den gällde beslutade besparingar. Om förslag får återges som beslut skulle man bara med hjälp av de motioner som lagts i riksdagen kunna måla en mycket intressant bild av var Sverige är på väg.
Författarna blandar jämförelser med utfall och budget utan att ange vad som avses
Författarna är inkonsekventa och blandar jämförelser med budget och jämförelser med utfall utan att ange vad som avses. I Karlstads kommuns bokslut för 2008 var utfallet för kultur- och fritidsförvaltningen drygt sex miljoner lägre än det budgeterade beloppet. När förvaltningen nästa år får samma anslag som året innan så beskrivs detta i rapporten som en satsning trots att man har precis samma ambitioner som föregående år. Den här typen av jämförelser sker dessutom inte på utbildningsområdet.
Kontrollerade citat
Hur genomgående de fem ovan presenterade metod- och faktafelen är vet vi inte eftersom vi inte har granskat hela rapporten. Vi har dock kunna identifiera felen som återkommande och nedan följer vår redogörelse för verkligheten bakom de olika citat vi verifierat i rapportens inledning, förord och avsnitt om de tre kommunerna.
Inledning och förord
Redan i förordet gör sig rapporten förtjänt av undertiteln Med verkligheten som fiende. Där skriver Timbros VD Tomas Idergard "(...) ungefär var femte kommunal utgiftskrona (av totalt nära 500 miljarder per år) går i dag till verksamheter som inte rör social-, handikapp-, barn- och äldreomsorg, ekonomiskt bistånd eller utbildning". Idergard beskriver vidare verksamhet utanför de här områdena som "excesser" och säger att utgifterna för den är "mer än dubbelt så mycket som kommunsektorn, enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar i april, behöver spara för att nå balans 2010." På detta sätt insinuerar Idergard att dessa utgifter skulle vara möjliga att skära i och i någon mening är frivilliga åtaganden för kommunen.
Som ordföranden för SKL, Anders Knape, påpekat på DN Debatt är siffrorna som Idergard (utan källhänvisning) presenterar nonsens. Enligt SCB gick var tjugonde skattekrona till "Kultur och fritid" medan så mycket som 85 av 100 hundra skattekronor gick till utbildning eller omsorg i någon form. Den resterande tian spenderades på infrastruktur, arbetsmarknadsåtgärder, politisk verksamhet, affärsverksamhet och i viss mån hälso- och sjukvård.
Exemplet Karlstad
"Planen för 2010 är att spara 6 miljoner kronor inom gymnasienämnden genom nedskärningar. Varje gymnasierektor ska spara in 2 %, och inga pengar till löneökningar för personalen tilldelas. Resultatet väntas bli minskad lärar- och datortäthet."
Den uppgivna källan är en kortfattat meddelande på kommunens hemsida om ett förslag lämnat av kommunledningsutskottet inför de kommande budgetförhandlingarna. Att sex miljoner kronor ska sparas är inte sant utan siffran uppges tydligt vara skillnaden mellan utfallet för 2008 och planen (en preliminär budget) för 2010. Att jämföra utfall med planer eller budgetar på det sättet är vanskligt. Om en verksamhets kostnader till exempel visar sig vara lägre än planerat ett visst år skulle en budget eller plan utan ambitionshöjningar för nästkommande år kunna beskrivas som en satsning. Som vi ska se nedan säger de åberopade siffrorna inget om kommunen "satsar" eller "skär ned".
Eftersom den totala förändringen av en kommunal nämnds budget även innehåller förändringar av mer teknisk art granskas med fördel kommunens driftsbudgetar för att få en bild av om kostnaderna ökar eller minskar. Jämför man Karlstads kommuns driftsbudgetar för åren 2008, 2009 och 2010 framträder en annan bild än den som författarna tecknar, alltså att kommunen sparat 6 miljoner kronor på gymnasieskolan och satsat 23 miljoner kronor på kultur- och fritidsnämnden.
Karlstads kommun har ökat sina kostnader för gymnasieskolan under hela perioden 2008 till 2010. Mellan 2008 och 2009 beslutade kommunen om ökade anslag till ett belopp av 7,2 miljoner kronor för satsningar på bland annat ökad lärartäthet, utökad elevhälsa och ökad andel ekologiska produkter i skolmaten. En besparing på 700 000 kronor på administration och lokaler gjorde också. Mellan 2009 och 2010 uppgick anslagsökningarna, med liknande prioriteringar, till knappt 3,5 miljoner kronor.
Hur kommer det sig då att gymnasienämnden i Karlstad ska kosta 6 miljoner kronor mindre 2010 än den gjorde 2008. Svaret stavas elevantal. Om man läser kommunfullmäktiges protokoll kan man se att gymnasieskolan under 2008 överskred budget med 9 miljoner kronor. Mellan 2008 och 2009 utgick en så kallad "kompensation för ökat antal elever", det vill säga en utgiftsökning, med 5,8 miljoner kronor till gymnasienämnden. Men till 2010 beräknas antalet elever sjunka varför en utgiftsminskning om totalt 9,7 miljoner kronor har beslutats. Även om detta i absoluta tal är utgiftsminskningar så är det mycket tveksamt att beskriva det som en "besparing".
Påståendet att "varje rektor ska spara in 2 %", som för övrigt inte kan styrkas vare sig i den uppgivna källan eller i kommunens budget, är felaktigt. Att "resultatet väntas bli minskad lärar- och datortäthet" kan heller inte styrkas vare sig i källorna eller i kommunens budget. Som nämnts gör kommunen istället satsningar på ökad lärartäthet.
Längre ned i rapporten jämför författarna anslagen till skolorna med anslagen kultur- och fritidsnämnden.
"I bjärt kontrast till detta frodas Karlstads kultur- och fritidsnämnd som under 2010 ska tillföras 23 miljoner kronor mer jämfört med år 2008."
Påståendet saknar uppgiven källa men har troligen hämtats från det tidigare nämnda meddelandet på kommunens hemsida. Även här jämförs utfallet för 2008 med kommunens budget för 2010. Jämför man istället driftsbudgetarna för 2008, 2009 och 2010 framgår att utgiftsökningen uppgår till 16,8 miljoner kronor, varav 8,9 miljoner kronor är en uppräkning på grund av ökade hyres- och driftskostnader.
Det bör dock nämnas att Karlstads kommun har gjort besparingar i hela kommunens verksamhet. 2008 gjordes en generell kostnadsuppräkning om 2 procent, något som uteblev till 2009 trots att nämnderna även detta år möter pris- och löneökningar (kostnadsuppräkning finns endast i budget, varför det ännu inte är beslutat om kostnadsuppräkning ska ske till 2010 då budget för detta år fastslås först i höst).
Exemplet Sundsvall
I delrapporten om Sundsvall inleder vi med att konstatera att samtliga redovisade källor består av andrahandskällor i form av tidningsartiklar från Sundsvalls Tidning. I slutet av texten hänvisas visserligen till siffror ur kultur- och fritidsnämndens budget men ingen källa uppges. Den enda källa som berör kommunens prioriteringar mellan olika verksamheter är en tidningsartikel som redogör för kommunens besparingsmöjligheter inför nästa år. Artikeln behandlar alltså inte några beslutade besparingar utan endast den inventering av potentiella besparingar som gjorts.
Författarna uppehåller sig i sin granskning bland annat vid byggandet av ett nytt badhus:
"Första etappen kostade 246 miljoner kronor. Nästa steg har ett anslag på 148 miljoner kronor. Sammanlagt skulle denna summa kunna säkra 250 lärartjänster under nästan 4 år."
Att jämföra investeringar med löpande kostnader är alltid vanskligt. Om det ändå ska göras så bör man ta hänsyn till investeringens livstid, det vill säga avskrivningstiden, vilket i fallet badhuset i Sundsvall är 33 år enligt Eric Carlsson, ekonomidirektör i kommunen. Det vore också mer rimligt att ta hänsyn till intäkterna som investeringen ger upphov till. Investeringen i Himlabadet, som det nya äventyrsbadet kallas, sker genom det kommunala bolaget Sundsvalls Arena AB. Carina Nordström Sköldh, bolagets VD, uppger att kapitalkostnaden där avskrivningarna ingår beräknas att bli 24,5 miljoner kronor per år med de investeringar som är beslutade idag. Samtidigt räknar bolaget med att få in 25 miljoner kronor i intäkter från 300 000 besökare. Nettokostnaden för kommunen, det vill säga intäkter minus kapital- och driftskostnader, beräknas bli 15,7 miljoner kronor per år enligt de senaste kalkylerna. Därmed vore det rimligare att hävda att investeringen i badhuset motsvarar det något mindre dramatiska antalet om 40 lärartjänster per år.
"Sundsvalls kommun skyr inte nyinvesteringar i kristider. Man satsar bland annat 12,5 miljoner kronor 2009-2010 som förstärkning till projektet "Förebyggande åtgärder, tidiga insatser". Detta är en bidragsfond som föreningar, fritidsgårdar och liknande kan söka pengar ifrån".
"Förebyggande arbete, tidiga insatser" är ett samverkansprojekt mellan fyra kommunala nämnder för att samordna det förebyggande arbete som sätts in för unga. Enligt Sundsvalls kommuns mål och resursplan ställer nämnderna tillsammans upp med 9 miljoner kronor och får utöver det 1,5 miljoner kronor från kommunstyrelsen. Utöver detta avsätts 2 miljoner kronor som en engångssumma för att starta upp verksamheten. Alltså är det bara 3,5 miljoner kronor som kan ses som en satsning från kommunens sida.
Att pengarna uteslutande går till en fond som föreningar och fritidsgårdar kan söka pengar ur stämmer inte. Enligt kommunens budget är detta endast en del av verksamheten. Vidare är det en betydligt vidare krets som kan söka anslag ur den del av pengarna som fonderats, bland annat har skolor och vårdcentraler möjlighet att söka. Alltså just de verksamheter som författarna hävdar att projektet sker på bekostnad av. Värt att notera är även att tidningsartikeln som rapportförfattarna hänvisar till, till stor del handlar om vilka kostnads¬besparingar kommunen kan göra på sikt genom att satsa på förebyggande arbete.
Exemplet Botkyrka
"Enligt kommunens budgetplan för perioden 2010-2013 föreslås därför effektiviseringar och besparingar. Barn- och ungdomsnämnden ska spara 25,7 miljoner kronor och utbildningsnämnden 11 miljoner."
Botkyrka räknar med att båda nämnderna kommer att möta ökade kostnader på grund av högre hyror samt löne- och prisökningar. Kostnadsökningen prognostiseras till 39,7 miljoner kronor för barn- och ungdomsnämnden respektive 7,4 miljoner kronor för utbildningsnämnden. Utöver detta leder förändrade elevantal till en kostnadsökning för nämnderna med elva respektive fyra miljoner. För att möta detta skjuter kommunen bara till 25 miljoner kronor till barn- och ungdomsnämnden och 400 000 kronor till utbildningsnämnden. Totalt måste alltså nämnderna spara och effektivisera 25,7 miljoner respektive 11 miljoner kronor. Författarnas påstående är därmed korrekt men det är inte stringent med hur man i andra delar av rapporten behandlar kostnadsökningar. Om författarna skulle ha varit konsekventa och behandlat utbildningsområdet på samma sätt som man behandlat anslagen till kultur- och fritidsnämnden i Karlstads kommun skulle man säga att Botkyrka satsar 14 miljoner på barn- och ungdoms¬nämnden. När författarna granskade gymnasieförvaltningen i Karlstads kommun så tog man inte heller hänsyn till förändringarna i elevantal. Om Botkyrkas barn- och ungdomsnämnd hade fått samma behandling kan man till och med hävda att kommunen satsar 25 miljoner kronor på verksamheten, långt ifrån de 25,7 miljoner kronor i nedskärningar som Timbro beskriver.
"Ovanpå allt detta vill Botkyrka uppföra en skidtunnel för längdskidåkning. Enligt Jimmy Baker, moderat och biträdande gruppledare i oppositionen, kommer kostnaden för projektet att landa på 100-200 miljoner kronor."
Ovanstående stycke ger lätt sken av att kommunen har beslutat att bygga en skidtunnel för mellan 100 miljoner och 200 miljoner kronor. Så är inte fallet. Det kommunala bolaget Upplev Botkyrka AB har fått i uppdrag att utveckla förslaget om en skidtunnel på Lida. Kommundirektören föreslår i en tjänsteskrivelse att man ska genomföra projektet men att det ska ske tillsammans med andra aktörer och att "utgångspunkten behöver vara att finansieringen säkerställs utan kommunala garantier". Det är alltså för tidigt att säga något om kommunens utgifter för tunneln men om man ska tro kommundirektören så kommer de bli närmare noll.
Värt att notera är även att en av de blott tre källor som används i delrapporten om Botkyrka är ett moderat pressmeddelande.
Avslutning
Timbro, Svenskt Näringsliv och Moderaterna vill minska de offentliga anslagen till kultur och fritid. Även om vi som granskat den här rapporten inte i huvudsak delar den åsikten så tycker vi att den har viss bärighet och att debatten om hur mycket skattemedel en kommun ska spendera på kultur och fritid inte är oviktig. Vi kan hålla med om att Karlstads kommuns försök att bli "blommornas stad" är en tveksam satsning samtidigt som det av en rad anledningar är rimligt att prioritera ett ungdomens hus framför ytterligare fem lärartjänster i Botkyrka.
Den här typen av diskussion blir dock omöjlig om en part inte kan hålla sig till sanningen utan fabricerar siffror för att driva sin tes. Det är helt enkelt inte sant att lärartätheten sjunker i Karlstads gymnasieskolor eller att varje rektor måste spara in två procent. Är det inte tillräckligt upprörande för Moberg och Sigedal att kultur- och fritidsnämnden i Karlstads kommun i slutändan faktiskt fått större tillskott än gymnasienämnden? De kommunpolitiker i Karlstad som ägnar stor del av sin tid och kraft åt att ta kommunen genom krisen har nu inte bara en opposition att bemöta utan även fantasisiffror.
Vi är vidare kritiska till metoden som ligger till grund för Lotta Mobergs och Jonas Sigedals rapport. Den platta och kortsiktiga analys man gör har få om några kopplingar till socioekonomi och analys av offentliga investeringar. I rapporten Långt ifrån lagom har man konsekvent tittat på kostnadssidan för en verksamhet som vore den en isolerad entitet frikopplad från såväl intäktssidan som utgifter på andra områden. Ingen diskussion förs om vilka besparade sjukvårdskostnader som kommer med en stark idrottsrörelse, beroende av föreningsstöd och offentliga investeringar i anläggningar och ytor för lek och spontanidrott. Inte heller gör man den minsta ansats att kännas vid möjligheten att investeringar i en konserthall eller stöttandet av en festival kan leda till en ökad turism med större skatteintäkter och nya arbetstillfällen som resultat. Utan att försöka ta ett mer holistiskt grepp där såväl intäkter som alternativkostnader inkluderas så blir det svårt att ekonomiskt motivera kommunala utgifter i samband med till exempel Nobelfesten, Hultsfredsfestivalen eller Vasaloppet. Tre evenemang av obestridlig ekonomisk betydelse för sina kommuner.
Vi vill gärna tro att de fel som vi har presenterat i den här granskningen beror på okunskap eller slarv. Men med vetskap om de resurser och den erfarenhet Timbro besitter så är det varken troligt eller rimligt. Istället tror vi att de felaktiga siffrorna är resultatet av en medveten vilja att vilseleda den seriösa debatten.
En saklig, hederlig och faktamässigt korrekt diskussion är en förutsättning för att politiken ska handla om vem som har de bästa förslagen och inte om vem som skriker högst. Den sakliga debatten är nödvändig för att det ska vara förnuftet och inte envisheten som styr våra offentliga institutioner. Vi som gjort den här granskningen tycker att Timbro bör reflektera över hur de bidrar till den diskussionen.
Pingbacks som länkar till denna artikeln
[...] Kolla gärna hur elegant Handelsstudenterna Linus Samuelsson, Karin Ehlin Kolk och Peter Gerlach plockar isär Timbros hantering av grundläggande ekonomiska fakta. Lars-Olof Pettersson undrar försynt varför [...]
Blogg:Moderna myter: högern+nationalekonomin=sant? « Sto, 2009-10-03, 18:25
[...] Handelsstudenter: Timbros kommunrapport stämmer inte - Artikel av Peter Gerlach, Linus Samuelsson, ... www.newsmill.se/artikel/2009/09/30/handelsstudenter-timbros-kommunrapport-stammer-inte – view page – cached Artikel av Peter Gerlach, Linus Samuelsson, Karin Ehlin Kolk - Handelsstudenter: Timbros kommunrapport stämmer inte - I början av augusti presenterade Timbros Thomas Idergard en uppmärksammad... (Read more)Artikel av Peter Gerlach, Linus Samuelsson, Karin Ehlin Kolk - Handelsstudenter: Timbros kommunrapport stämmer inte - I början av augusti presenterade Timbros Thomas Idergard en uppmärksammad rapport om kommunernas utgifter på kultur- och fritidsområdet (Read less) — From the page [...]
Blogg: Twitter Trackbacks for Handelsstudenter: Timbros kommunrapp, 2009-10-01, 11:02
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11852
"Om författaren[:] Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk... är medlemmar i Socialdemokratiska... "
lol
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-09-30, 20:25
Mycket bra artikel som tar upp fundamentala aspekter gällande metodval och genomförande i undersökningar.
Blandar man friskt så kan man få vilka belägg som helst.
Som det sägs - som man ropar får man svar.
Permalänk | Anmäl
Mattias S., 2009-09-30, 20:26
Åsbrink gick åxå på handels...det gäller att profilera sig inför ombytet vid köttgrytan!
Fast risken finns att finansen hamnar hos Ohlyckan...
Permalänk | Anmäl
snurre, 2009-09-30, 20:49
Ha! Timbro: så jävla ÄGD! :D
New rule: You are not allowed to call yourself a think tank if all your ideas are stupid!!
Permalänk | Anmäl
JagÄlskarGranskning, 2009-09-30, 21:11
Som ordspråket säger: lögnen hinner jorden runt innan sanningen fått på sig sandalerna, skada är redan skedd, lögnen är nu väl planterad hos folk och sanningen ger förmodligen inga större rubriker hos media som om och om igen villigt för ut timbros och SN:s olika fronters propaganda.
Samma taktik använde sig sovjet av när de ville övertyga om kommunismens förträfflighet, man presterade den ena efter den andra ”vetenskapliga” rapporten om sina framgångar. När väl någon med kunskap och resurser vederlagt det som propaganda är det naturligtvis försent då har man redan igång med nästa ”vetenskapliga sanning”.
SN:s propaganda av den här typen har ju nu pågått i minst 30 år, kommer ihåg när de en gång visade diagram över hur lönerna skenat och produktiviteten utvecklats magert, de skämdes inte över att visa löneutvecklingen i löpande priser och produktivitetsutvecklingen i fasta priser på samma diagram. Så har det hållit på med desinformation sen decennier tillbaks, när det vederläggs har man redan hoppat till nästa tuva. Speciellt det förvirrade högerjönsarna på nätet upprepar alla gammal desinformation som om det var dagens sanning, inte sällan ger de intrycka av att långt ifrån var några som är direkta höginkomsttagare som är förmånstagare av högerpolitik. Dessutom är de övertygade om att de försämringar som drabbat vanliga löntagare de senaste decennierna beror på socialistisk politik, det har de fått lära sig av högerns propagandaorgan.
PR:ns fader Edward Barneys som började sin karriär med att i statens tjänst propagera för att USA skulle gå in i första världskriget uppfann när han sen tog sig an tobaksbolagens anseende iden med att skapa stiftelser och föreningar, gärna med myndighetsliknande namn, som producerade vetenskapligt liknande rapporter som propagerade för tobaksbolagens förträfflighet som då cirkulerades till media för att tas upp som nyheter. SN har lärt sig från Barneys och har en uppsjö med sådana organisationer som finns på papperet, som t.ex: Institutet Skatter & Rättssäkerhet, Medborgarnas Offentliga Utredningar, Konkurrenskommissionen, Demokratistyrelsen, Centrum för Rättvisa, Institutet mot Mutor m.fl.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2009-09-30, 21:22
Timbro skulle kunna ha varit intressant, men de är alldeles för ensidiga och förutsägbara. Det är så uppenbart att de hela tiden levererar propaganda åt SN & Co. Begreppet "think tank" antyder nåt slags intellektuell självständighet, vilket Timbro saknar. Och när man levererat ett dussin rapporter som bara rapar upp gamla moderatslogans, så slutar i alla fall jag lyssna.
Nej, Timbro verkar mest vara till för de redan frälsta nyliberalerna. Det är väl ok, men det är synd att så mycket pengar går till skräp. Timbro hade kunnat vara en verkligt fritänkande grupp, men det förutsätter ett mått av diversitet i åsikterna.
Permalänk | Anmäl
Johan Wallin, 2009-09-30, 21:51
Cecilia Stegö Chilò! Så går det när Timbro gör kulturpolitik!
Tack vare den tillsättningen gick jag från att vara oengagerad, men misstänksam mot regeringen Reinfeldt till att bli en het motståndare. Jag kommer aldrig glömma det där.
Permalänk | Anmäl
nafetS, 2009-09-30, 22:19
Oerhört välskriven och researchad artikel. Tack för er granskning, nödvändig för en sansad debatt. Pinsamt för Timbro.
Permalänk | Anmäl
Blåklockan, 2009-09-30, 22:21
Jag har självt läst rapporten på Timbros hemsida. Och när jag läst den var jag benägen att hålla med idegaard och rapporten om dess slutsatser.
Min idiot, jag granskade aldrig källorna, hade jag bara gjort det ytligt så hade jag ju sett vad som påpekas ovan. Otroligt att jag missade att de byggde rapporten delvis på tidningartiklar.
Det här visar hur arbetssamt det är att vara en seriös debattör att noga kolla alla källor och så vidare. Där ser man .... Det är så lätt att låta sig dras med och slarva.
Permalänk | Anmäl
Ping Lin Pong, 2009-09-30, 22:32
250 lärare * 4 år = 1000 lärarår
40 lärare * 33 år = 1320 lärarår
Artikelns författare har därmed visat att Timbros artikel är för lågt räknad.
Permalänk | Anmäl
karl, 2009-09-30, 22:36
Jag kan inte kommentera faktauppgifterna då jag inte läst rapporten, men jag måste ge en eloge till dessa sossar som försöker föra en debatt på den intellektuella planhalvan, istället för att hänfalla åt "vård-skola-omsorg"-hetsen som sossar så gärna annars gör.
Permalänk | Anmäl
Gustaf Dymov, 2009-09-30, 22:44
Now were talking, bring it on!! But wait, Mona is still silent on actual policy issues, why is that? Don't you guys think people are noticing her absence and drawing their own conclusions? I know they are. Lets ditch her, it's not to late. Bring Winberg back, she can run for president with a chorus of kids behind her singing. Oh, thats not even Sweden, I see. but wait... oh never mind..she's just silent.. I get it.. ok
Permalänk | Anmäl
alright!, 2009-10-01, 02:48
Varför låter inte författarne det framgå att alla tre är organiserade socialdemokrater? Är det något de skäms över? Bättre trovärdighet med handelsstudenter än socialdemkrater?
Permalänk | Anmäl
von unten, 2009-10-01, 09:01
Till #13 von unten
Det framgår alldeles utmärkt att vi är socialdemokrater, det står under presentationen av författarna och länkar till och med till Socialdemokratiska ekomomklubbens hemsida, och det är verkligen inget vi skäms över - tvärtom. Att vi genomgående kallas "handelsstudenter" i rubrik och ingress får stå för Newsmill, den har inte vi skrivit.
Såvitt oss (författarna) angår så beror inte rapportens trovärdighet på var vi studerar eller vilket parti vi sympatiserar med. Den finns tillgänglig för var och en att läsa, granska och själv bilda sig en uppfattning om.
Permalänk | Anmäl
Linus Samuelsson, 2009-10-01, 09:23
Bra artikel. Timbros rapport är djupt tendentiös. Dess avsikt är sannolikt att återigen misskreditera offentliga sektorn och propagera för skattesänkningar, vilket alla utom de rika förlorar på.
Permalänk | Anmäl
Ann sidbrant, 2009-10-01, 09:41
"Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och är medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben".
De är socialdemokrater och således positiva till högt och stigande skatteuttag. De tycker att kultur ingår i välfärdsstatens kärna. Det tycker inte Thomas Idergard och det tycker inte jag.
Permalänk | Anmäl
Tina, 2009-10-01, 10:04
Heder åt ert sätt att debattera!
Men jag vänder mig mot en punkt:
"Vi vill gärna tro att de fel som vi har presenterat i den här granskningen beror på okunskap eller slarv. Men med vetskap om de resurser och den erfarenhet Timbro besitter så är det varken troligt eller rimligt. Istället tror vi att de felaktiga siffrorna är resultatet av en medveten vilja att vilseleda den seriösa debatten."
Timbro har måttliga resurser. Det är troligt att de två personer som skrivit rapporten begått misstag, av brist på resurser (tid, pengar).
Dock tycker jag också att rapporten lyfter fram verkliga problem. Det är ju inte en doktorsavhandling, utan en politisk rapport som givetvis har sina brister. Om ni testar att läsa igenom material S och LO producerar med samma kritiska granskning håller de sällan de heller.
Poängen med rapporter som denna är att väcka debatt. Givetvis ska de inte komma med felaktiga fakta, men det jag menar är att de knappast behöver ha en metod som skulle accepteras inom forskarvärlden för att belysa problem som finns.
Permalänk | Anmäl
Jonas, 2009-10-01, 10:26
Ouch, det är ju inte meningen att Timbros rapporter ska granskas.
Lägg ned sånt.
Permalänk | Anmäl
Sleeper cell i M, 2009-10-01, 10:33
Tina: vad är välfärdens kärna? Det är ett ganska nytt begrepp, bara några månader gammalt, och redan är du och Timbro och Reinfeldt och andra säkra på definitionen.
Men många hänger inte med i språkbruket. Är välfärdens kärna samma sak som ett välfärdssamhälle som justerar mängden skattemedel till olika satsningar beroende på behov eller är det en nattväktarstat med ett socialkontor?
Du förstår, många människor, även de som inte gillar skatter, söker livskvalitet. Privata krafter har till dags datum inte kunnat producera denna livskavlitet på många håll runt om i landet (och kan de det är det bara fint). Försvinner dessutom turist- och aktivitetssatsningar får det dessutom ekonomiska konsekvenser för rätt många kommuner. Ideologi och verklighet är två vitt skilda saker. Är du beredd att bära konsekvenserna att ditt viftande med otydliga begrepp? Vad börjar vi i så fall med? Ska vi läga ner länsteatrar, länsmusiksatsningar, naturvård och lite annat kolijox per omgående, elelr får det nån slags konsekvens för hur samhället fungerar, tror du? Kommer ericsson eller möjligen privatpersoner sponsra fram liknande institutioner, eller blir samhället en smula mer barbariskt?
Permalänk | Anmäl
Kenn, 2009-10-01, 11:01
#14 Linus Samuelsson, 2009-10-01, 10:23
Rapportens/granskningens trovärdighet beror bland annat på författarnas opartiskhet och det framgår med all önskvärdhet att författarna inte är opartiska. Det medför dock inte att granskningen inte har någon trovärdighet alls.
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 11:14
#19 Kenn, 2009-10-01, 12:01
Rätt uppenbart att välfärdens kärna består av de viktgaste och mest grundläggande elementent/aktiviteterna/tjänsterna som ingår eller borde ingå i den statligt finansierade välfärden.
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 11:20
jag säger bara ..exemplet Ö-vik .. sju ishallar och sju simhallar på .....55 000 invånare .... samt en nybyggdhoppbacke för 60 mille med så få medlemmar att klubben inte har råd att betala för lyset ....
Permalänk | Anmäl
algoriker, 2009-10-01, 12:33
#10 Karl: Googla nuvärde så kanske det klarnar för dig...
I övrigt en lysande sågning av Timbro metod och trovärdighet!
Permalänk | Anmäl
Oskar, 2009-10-01, 12:36
Skitbra artikel och kanonjobb av skribenterna!
Permalänk | Anmäl
Sebastian, 2009-10-01, 12:58
Säkert väldigt bra artikel, men jag orkade inte igenom hela, det är ju som en hel forskningsrapport i sig! Men så långt som jag hann innan ögonen bara läste ord istället för meningar, så var det en väldigt god källkritik!
Ger mitt bifall till de som läst hela och säger att den var skitbra!
Permalänk | Anmäl
Birgitta Måhl, 2009-10-01, 13:33
Bra jobbat!
Permalänk | Anmäl
Elisabet Widlund, 2009-10-01, 14:08
#22
Det är rätt uppenbart att ingen människa vill leva i en värld utan folkbildning, kultur, meningsfull fritid, naturupplevelser, barnkultur, skapande, mötesplatser och annat. Lycka till med att bygga ett samhälle där privata intressen sponsrar fram sådana värden.
Lycka till med att få folk att vilja leva i ditt samhälle. Kan bli rätt tråkigt att skramla ihop en kammarorkester den dag farmor och farfar är sugen på lite Beethoven. Men va fan. Det finns väl att ladda ner på nätet.
Gigget är att de allra flesta moderata kulturpolitiker, och andra borgare med för den delen, vet om att diskussionen om "välfärdens kärna" är kokobengo. Egentligen är det bara Göran Hägglund och några timbroslickare som faktiskt kan se ett samhälle där bibliotek, kulturarenor, idrottsarenor och annat finns - utan att offentliga aktörer lagt ner skattepengar på det.
Det är ju så självklart att alla rimligt ansvariga politiker ien valsituation väljer vård och skola före bokinköp. Men diskussionen om "välfärdens kärna" leder längre. Och fel.
Permalänk | Anmäl
Kenn, 2009-10-01, 14:52
#17 Jonas:
Du har rätt i att det beror på vad man avser med mycket resurser. Ska man ge sig in i att jämföra Timbro med t.ex. arbetarrörelsens tankesmedja så sitter Timbro på väldigt mycket resurser.
Vi gjorde den här granskningen obetalt på vår fritid och tycker ändå kunna ta analysen längre än Timbro. Samtidigt vet vi att iaf en av författarna i egenskap av sin utbildning känner till volymförändringar och avskrivningstider och dessutom är driftig och kunnig. Utifrån det så tror vi oss kunna dra slutsatsen att man i någon mån var medveten om distinktionen mellan vilka siffror man presenterat och vilka siffror man borde presenterat ifall man velat ge en rättvisande bild. Men av något skäl valt det förra och det enda skäl vi kan se är att de siffror man presenterar stärker deras argumentation.
Permalänk | Anmäl
Peter Gerlach, 2009-10-01, 14:52
Jag är innerligt trött på att kommunal kärnverksamhet likställs med vård-skola-omsorg. Här är lite annan kärnverksamhet:
Vatten och avloppsförsörjning
gator och parker i tätorterna
miljötillsyn
naturvård
bygglov
detaljplaner
översiktsplanering
räddningstjänst
Vi på den tekniska sidan kallas ofta för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Och det är precis det vi gör, bygger och förvaltar samhället så att alla skall få rent vatten i kranen, komma fram till jobbet i snöyran, ha en säker miljö, äta mat som man inte blir sjuk av på lunchrestaurangen och klara livhanken om det brinner.
Detta är också kärnverksamhet. Vi är tacksamma om vi också får en del av skattepengarna. Visst tar vi betalt för bygglov, men vem vill att brandkåren skall fråga om kontokortsnummer innan man släcker? Och vem skall betala naturvården?
Permalänk | Anmäl
kommunanställd, 2009-10-01, 15:14
Jag är innerligt trött på att kommunal kärnverksamhet likställs med vård-skola-omsorg. Här är lite annan kärnverksamhet:
Vatten och avloppsförsörjning
gator och parker i tätorterna
miljötillsyn
naturvård
bygglov
detaljplaner
översiktsplanering
räddningstjänst
Vi på den tekniska sidan kallas ofta för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Och det är precis det vi gör, bygger och förvaltar samhället så att alla skall få rent vatten i kranen, komma fram till jobbet i snöyran, ha en säker miljö, äta mat som man inte blir sjuk av på lunchrestaurangen och klara livhanken om det brinner.
Detta är också kärnverksamhet. Vi är tacksamma om vi också får en del av skattepengarna. Visst tar vi betalt för bygglov, men vem vill att brandkåren skall fråga om kontokortsnummer innan man släcker? Och vem skall betala naturvården?
Permalänk | Anmäl
trebarnsmamma, 2009-10-01, 15:15
Kenn: Som du skulle uttrycka det, du förstår att om människor får behålla mer av de pengar de tjänar i från början så kan de själva använda pengarna till det som de önskar. Utan pekpinnar från överheten om vad som är livskvalitet och inte.
Alltså: Idergard har helt rätt enligt mitt sätt att se det, oavsett hur välgrundade formella invändningar som de socialdemokratiska skribenterna kommer dragande med.
Permalänk | Anmäl
Tina, 2009-10-01, 15:18
Peter Gerlach:
Visst. Ni har fått noll kr och Timbro har en budget på 18 miljoner, varav de lagt X antal kr på att producera denna rapport. Hur mycket era vänstertankesmedjor har eller hur mycket LO lägger på opinionsbildning vet jag inte, men det hör inte till saken.
Jag delar dock inte slutsatsen ni drar - att Timbro har så stora resurser att deras brister garanterat är medvetna. Det är bra att ni pekar på brister, men jag ställer mig något frågande till er framställning om att felaktigheterna är medvetna. I den mån Timbro producerar rapporter med faktafel skadar det deras trovärdighet. De vill troligtvis vara så korrekta som möjligt de också.
Dock tycker jag i sak att det är bra i sig att ni granskar Timbro när de gör misstag. Det finns alldeles för mycket faktafelaktigheter på båda sidor i den politiska debatten. Återstår nu att se om författarna har något svar!
Permalänk | Anmäl
Jonas, 2009-10-01, 15:50
#28 Kenn, 2009-10-01, 15:52
Det är rätt uppenbart att ditt inlägg är helt irrelevant i förhållande till mitt inlägg nummer #22 som du pekar på.
Sen måste man anta att det med en rimlig och möjlig ansträgning går att uppnå livskvalitet och ett meningsfullt liv utan någon nationalstat som lägger sig i. Allt annat skulle implicera att ingen människa har haft livskvalitet eller ett meningsfullt liv förrän nationalstaten uppfanns - något som skulle vara helt absurt att ens försöka göra gällande.
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 15:54
Att moderaten och nyliberalen Idegaard presenterat den rapport han har är inget att förvånas över. Och heller inte att Timbro sprider den. De har väl förmodligen själva beställt den och också haft synpunkter på vad den bör landa i.
Smörja är smörja - även om den försöker sälja sig i vetenskaplig förpackning. Och det som kommer från Timbro är till 99 procent ren propagandasmörja utan något som helst sakligt värde. Även den nu presenterade rapporten bör läggas i samma sopkorg som andra rapporter från näringslivets många lobby- och reklambolag varav många försöker torgföra sig som "oberoende forsknings- och granskningsinstitut". Så författana till den här artikeln gör en liten insats i renhållningsarbetet.
Permalänk | Anmäl
Fritänkare, 2009-10-01, 17:29
Jag har svårt att se en grundläggande skillnad på den lobbying du tar upp och det SAP/LO står för. Det gemensamma är ju att det handlar om organisationer med särintressen. Och om man betänker hur mycket mer inflytelserika SAP eller LO är (två av Sveriges mest inflytelsrika organisationer historiskt sett) jämfört med enskilda företag borde det vara uppenbart var det stora behovet för renhållningsarbete finns någonstans.
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 17:45
Märkligt med dessa som försöker påskina Timbros obetydlighet och klena resurser. Att Timbro ingår i Svenskt Näringslivs opinionsbildande verksamhet gör att de har betydande resurser bakom sig, SN stoppade in ett antal hundra miljoner i ”Stiftelsen Fritt Näringsliv” när man skiftade över det direkta ägandet av Timbro till denna från SN:s ”Näringslivets Fond”. Hur mycket man använder för opinionsbildande verksamhet vet vi inte då det inte är offentligt. Uppskattningarna från olika bedömare och även insiders hur mycket man satsade på t.ex. EU-valet och Euro-omröstningen uppgår till åtskilliga hundratals miljoner. 1991 skall Ulf Laurin ha sagt att hälften av SAF:s kanslibudget om 400 miljoner gick till opinionsbildande verksamhet.
Att ge sken av att SN med organisation Timbro skulle vara underdogs i opinionsbildning i Sverige är direkt löjligt, närmast en förolämpning mot folks intelligens.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2009-10-01, 18:43
Ska vi slå vad om en femma att Timbro inte kommer att bemöta det här?
de har redan vunnit uppmärksamhet och några röster åt moderaterna. den typen av röster ( de imbecilla, icke-kritiskt tänkande) kommer väl avgöra även nästa val.
Permalänk | Anmäl
default persson, 2009-10-01, 19:54
En viktig skillnad är att LO aldrig stuckit under stol med att de är en del av arbetarröreelsaen i Sverige. Näringslivets lobby har på ett helt annat vis försökt klä sig vetenskaplig dräkt och kallart sig för City Universitete och det akademiska bokförlaget Ratio. Man har byggt upp SNS och försökt få det att framstå som en neutral tankesmedja och försökt få "Stiftelsen Den Nya Välfärden" att framstå som något i och för sig borgerligt men oberoende institut för politiskt tänkande. Det den svenska bolagshögern byggt upp efter ritningar från SAF direktören Sture Eskilssons föredragningspromemoria inför SAF:s styrelse den 22 mars 1971 är inget annat än en propagandahydra finansierad av i huvudsak i bolagen obeskattade medel. Jag vill avslutningsvis bara citera ett par punkter ur promemorian. De handlar om vilken teknik man ska ta till för att vrida samhällsdebatten åt höger och vinna opinionen på sikt:
SKOLINFORMATION:
- Produktion av material för lärare och elever, böcker, broschyrer, tidningar, filmer och TV-band.
- Granskning av läromedel
- Granskning av verksamheten vid TRU och skolradion
- Företagens skolkontakter
FORTLÖPANDE VERKSAMHET:
Kontakt med vissa målgrupper
- Journalister
- Politiker
- Riksdagen
- Studenter
- Ungdomsförbund
- Kulturarbetare
Bevakning och utredningar
- Radi, TV, TRU
-TV-kasetter
- Opinionsundersökningar
- Effektmätningar
Och allt detta i många fall "under cover" av några mer eller mindre suspekta bolag och organisationer som gemensamt bildar ett nätverk mer likt en hydra än en önskan om öppen samhällsdebatt.
Permalänk | Anmäl
Fritänkare, 2009-10-01, 20:33
En viktig skillnad är att LO aldrig stuckit under stol med att de är en del av arbetarrörelsen i Sverige. Näringslivets lobby har på ett helt annat vis försökt klä sig vetenskaplig dräkt och kallat sig för City Universitetet och det akademiska bokförlaget Ratio. Man har byggt upp SNS och försökt få det att framstå som en neutral tankesmedja och försökt få "Stiftelsen Den Nya Välfärden" att framstå som något i och för sig borgerligt men oberoende institut för politiskt tänkande. Det den svenska bolagshögern byggt upp efter ritningar från SAF direktören Sture Eskilssons föredragningspromemoria inför SAF:s styrelse den 22 mars 1971 är inget annat än en propagandahydra finansierad av i huvudsak i bolagen obeskattade medel. Jag vill avslutningsvis bara citera ett par punkter ur promemorian. De handlar om vilken teknik man ska ta till för att vrida samhällsdebatten åt höger och vinna opinionen på sikt:
SKOLINFORMATION:
- Produktion av material för lärare och elever, böcker, broschyrer, tidningar, filmer och TV-band.
- Granskning av läromedel
- Granskning av verksamheten vid TRU och skolradion
- Företagens skolkontakter
FORTLÖPANDE VERKSAMHET:
Kontakt med vissa målgrupper
- Journalister
- Politiker
- Riksdagen
- Studenter
- Ungdomsförbund
- Kulturarbetare
Bevakning och utredningar
- Radio, TV, TRU
-TV-kasetter
- Opinionsundersökningar
- Effektmätningar
Och allt detta i många fall "under cover" av några mer eller mindre suspekta bolag och organisationer som gemensamt bildar ett nätverk mer likt en hydra än en önskan om öppen samhällsdebatt.
Permalänk | Anmäl
Fritänkare, 2009-10-01, 20:37
#39 Fritänkare, 2009-10-01, 21:33
När näringslivet försöker legitimera sig genom att maskera sig till opartiskhet försöker LO/SAP legitimera sig genom att ta monopol på rättvisan. För näringslivet är opartiskheten det enda som återstår eftersom rättvisan är upptagen.
Samhället består till 100% av särintressen där möjligen möjligen forsakarpopulationen i stort kanske skulle kunna ses som opartiska i stort. Att en del av dessa särintressen försöker maskera sig som opartiska är nog inte speciellt oetiskt så länge man avänder etiska metoder.
Permalänk | Anmäl
Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 21:39
Uttrycket "välfärdens kärna" har enligt mig och många andra betydelsen skattesänkningar på NyModeratska!
Permalänk | Anmäl
Putte Torild, 2009-10-01, 21:53
#24 Oskar:
Nuvärdeskalkyl borde vara inräknat i handelsstudenternas egna fantastiska kalkyl. (Du tror väl ändå inte att betalningen blir 15,7 miljoner om 33år) Timbros fyra år är så kort tid att nuvärdeskalkyl inte förändrar mycket.
Poängen är att även handelsstudenterna lägger dimridåer genom att jämföra äpplen och päron.
Helt klart är att kommunen väljer att binda upp en utgift på minst 15,7 miljoner i 33 år, samtidigt som viktigare verksamheter går knackigt.
Permalänk | Anmäl
karl, 2009-10-01, 23:02
Bra jobbat med er analys. Jag har också irriterat mig på Idergards sätt att hänga ut Sandviken för den arena de fått som donation.
För övrigt borde man ju kunna förvänta sig forskaranalyser snarare än studentuppsatser som grund för TIMBROS utspel.
Permalänk | Anmäl
Eva Berglund, 2009-10-02, 08:07
#43 karl:
Vi är helt medvetna om att man egentligen borde göra en nuvärdeskalkyl och är väldigt glada över att du också är det, då man i rapporten inte gjort det och vi främst skulle publicera resultatet för icke-ekonomer så valde vi dock bort att göra det i den här upplagan. Men ska det göras helt rätt så borde det definitivt gälla (dock ska sägas att det är väldigt många fler saker som ska nuvärdesjusteras än lärarlönerna. T.ex. driftskostnaderna för badhuset som isf också kan räknas ned för att de ligger långt fram i framtiden. Sedan kan man då inte heller räkna på lärarlönerna som konstanta så att bara nuvärdesjustera en kostnad om 400 000 kr om året i 33 år är också fel eftersom de antagligen kommer att stiga med ett par procent per år.
Permalänk | Anmäl
Peter Gerlach, 2009-10-02, 08:09
#43 karl:
Nu har vi fått en förklaring från en av artikelförfattarna.
Mitt antagande utifrån din anklagelse mot författarna var att dom med nuvärdesmetod räknat med att få ut fler lärarår under 33 år än under 4. Och det är ju korrekt oavsett hur man vrider på andra förutsättningar.
För övrigt anser jag att även barn vars föräldrar inte har stuga på landet och råd att åka till Thailand osv ska få bada, ha roligt och lära sig simma.
Permalänk | Anmäl
Oskar, 2009-10-02, 08:50
Gerlach:
"T.ex. driftskostnaderna för badhuset som isf också kan räknas ned för att de ligger långt fram i framtiden"
Nu är det väl iofs rimligt att anta att driftskostnader ungefärligen följer inflation, och att ränta och inflation tar ut varandra. Dvs en lärarlön på 400 000 idag kan antingen användas till att anställa en lärare i år, eller sparas med ränta och användas för att anställa en lärare vilket år som helst i framtiden.
Ser därmed inte hur nuvärdet påverkar resonemangen i så hög grad. Däremot har ni en poäng vad gäller avskrivningstider.
Permalänk | Anmäl
Jonas, 2009-10-02, 13:03
#41 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 22:39
I vilket av dina inlägg diskuterar du ämnet här - alltså motrapporten till Timbros lögnaktiga påhittade rapport ?
Thomas Idergards syn på sanning har han visat många ggr i Nyhetssoffan.
Det står någonstans här att Timbros resurser är 18 miljoner. Nja, det är en siffra som redovisas.
Timbro har i praktiken i princip hur mycket resurser o miljoner som helst. Siffrorna som presenteras offentligt har i sig inte med hur mycket resurser de har.
Timbro ville visa - av rent ideologiskt syfte - att den offentliga sektorn visst har resurser. Borgarpacket vill ju ha en så liten gemensam sektor som möjligt. Alltså rotar man runt bland utgifter som inte är lagstadgade - det nya modeordet - och påvisar slöseri.
Vi som tror på en gemensam sektor som en garant för samhällelig utveckling skulle kunna rota runt bland privata företagare och påvisa ett oerhört slöseri med skattemedel.
Och till skillnad från Timbros lögner skulle en seriös genomgång
av företag o bolag m.fl. visa att där finns miljarder att spara av skattemedel.
Författarna har - måste väl t.o.m. den mest inbitne borgare - påvisat ett stort antal källfel i Timbros senaste ideologiska lågvattenmärke.
Och Timbros chef visade väl i Anka-debatten att han inte ville vara sämre ...
Permalänk | Anmäl
ulf r, 2009-10-02, 20:24
Ulf,
det var inte Timbros chef som deltog i Anna Anka-debatten. Du tänker nog på R.P.M.
Och Timbros budget är 18 miljoner. Mycket pengar på sätt och vis, men inte i närheten av de summor många vill göra gällande.
Är för övrigt inte "ansluten" till Timbro och har aldrig fått en krona av dem, men besökt deras evenemang vid några tillfällen.
Permalänk | Anmäl
Jonas, 2009-10-03, 00:09
Timbro publicerar snömos? Vilken överraskning!!!
Skämt åsido så är det bra att någon gitter läsa deras dravel länge nog för att sakligt vederlägga det. Som de flesta andra tänkande människor tar jag bara för givet att allt som kommer från Timbro är intellektuell ohederlighet på låg nivå. En uppfattning som styrks av stor mängd erfarenhet. Men det gör ju att de oftast blir ignorerade istället för motbevisade. All heder åt Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk - och gå nu för guds skull och läs något intellektuellt så era stackars hjärnor kommer i balans igen.
Permalänk | Anmäl
Ckarion, 2009-10-03, 10:58
59 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Om författaren[:] Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk... är medlemmar i Socialdemokratiska... "
lol
Mycket bra artikel som tar upp fundamentala aspekter gällande metodval och genomförande i undersökningar.
Blandar man friskt så kan man få vilka belägg som helst.
Som det sägs - som man ropar får man svar.
Åsbrink gick åxå på handels...det gäller att profilera sig inför ombytet vid köttgrytan!
Fast risken finns att finansen hamnar hos Ohlyckan...
Ha! Timbro: så jävla ÄGD! :D
New rule: You are not allowed to call yourself a think tank if all your ideas are stupid!!
Som ordspråket säger: lögnen hinner jorden runt innan sanningen fått på sig sandalerna, skada är redan skedd, lögnen är nu väl planterad hos folk och sanningen ger förmodligen inga större rubriker hos media som om och om igen villigt för ut timbros och SN:s olika fronters propaganda.
Samma taktik använde sig sovjet av när de ville övertyga om kommunismens förträfflighet, man presterade den ena efter den andra ”vetenskapliga” rapporten om sina framgångar. När väl någon med kunskap och resurser vederlagt det som propaganda är det naturligtvis försent då har man redan igång med nästa ”vetenskapliga sanning”.
SN:s propaganda av den här typen har ju nu pågått i minst 30 år, kommer ihåg när de en gång visade diagram över hur lönerna skenat och produktiviteten utvecklats magert, de skämdes inte över att visa löneutvecklingen i löpande priser och produktivitetsutvecklingen i fasta priser på samma diagram. Så har det hållit på med desinformation sen decennier tillbaks, när det vederläggs har man redan hoppat till nästa tuva. Speciellt det förvirrade högerjönsarna på nätet upprepar alla gammal desinformation som om det var dagens sanning, inte sällan ger de intrycka av att långt ifrån var några som är direkta höginkomsttagare som är förmånstagare av högerpolitik. Dessutom är de övertygade om att de försämringar som drabbat vanliga löntagare de senaste decennierna beror på socialistisk politik, det har de fått lära sig av högerns propagandaorgan.
PR:ns fader Edward Barneys som började sin karriär med att i statens tjänst propagera för att USA skulle gå in i första världskriget uppfann när han sen tog sig an tobaksbolagens anseende iden med att skapa stiftelser och föreningar, gärna med myndighetsliknande namn, som producerade vetenskapligt liknande rapporter som propagerade för tobaksbolagens förträfflighet som då cirkulerades till media för att tas upp som nyheter. SN har lärt sig från Barneys och har en uppsjö med sådana organisationer som finns på papperet, som t.ex: Institutet Skatter & Rättssäkerhet, Medborgarnas Offentliga Utredningar, Konkurrenskommissionen, Demokratistyrelsen, Centrum för Rättvisa, Institutet mot Mutor m.fl.
Timbro skulle kunna ha varit intressant, men de är alldeles för ensidiga och förutsägbara. Det är så uppenbart att de hela tiden levererar propaganda åt SN & Co. Begreppet "think tank" antyder nåt slags intellektuell självständighet, vilket Timbro saknar. Och när man levererat ett dussin rapporter som bara rapar upp gamla moderatslogans, så slutar i alla fall jag lyssna.
Nej, Timbro verkar mest vara till för de redan frälsta nyliberalerna. Det är väl ok, men det är synd att så mycket pengar går till skräp. Timbro hade kunnat vara en verkligt fritänkande grupp, men det förutsätter ett mått av diversitet i åsikterna.
Cecilia Stegö Chilò! Så går det när Timbro gör kulturpolitik!
Tack vare den tillsättningen gick jag från att vara oengagerad, men misstänksam mot regeringen Reinfeldt till att bli en het motståndare. Jag kommer aldrig glömma det där.
Oerhört välskriven och researchad artikel. Tack för er granskning, nödvändig för en sansad debatt. Pinsamt för Timbro.
Jag har självt läst rapporten på Timbros hemsida. Och när jag läst den var jag benägen att hålla med idegaard och rapporten om dess slutsatser.
Min idiot, jag granskade aldrig källorna, hade jag bara gjort det ytligt så hade jag ju sett vad som påpekas ovan. Otroligt att jag missade att de byggde rapporten delvis på tidningartiklar.
Det här visar hur arbetssamt det är att vara en seriös debattör att noga kolla alla källor och så vidare. Där ser man .... Det är så lätt att låta sig dras med och slarva.
250 lärare * 4 år = 1000 lärarår
40 lärare * 33 år = 1320 lärarår
Artikelns författare har därmed visat att Timbros artikel är för lågt räknad.
Jag kan inte kommentera faktauppgifterna då jag inte läst rapporten, men jag måste ge en eloge till dessa sossar som försöker föra en debatt på den intellektuella planhalvan, istället för att hänfalla åt "vård-skola-omsorg"-hetsen som sossar så gärna annars gör.
Now were talking, bring it on!! But wait, Mona is still silent on actual policy issues, why is that? Don't you guys think people are noticing her absence and drawing their own conclusions? I know they are. Lets ditch her, it's not to late. Bring Winberg back, she can run for president with a chorus of kids behind her singing. Oh, thats not even Sweden, I see. but wait... oh never mind..she's just silent.. I get it.. ok
Varför låter inte författarne det framgå att alla tre är organiserade socialdemokrater? Är det något de skäms över? Bättre trovärdighet med handelsstudenter än socialdemkrater?
Till #13 von unten
Det framgår alldeles utmärkt att vi är socialdemokrater, det står under presentationen av författarna och länkar till och med till Socialdemokratiska ekomomklubbens hemsida, och det är verkligen inget vi skäms över - tvärtom. Att vi genomgående kallas "handelsstudenter" i rubrik och ingress får stå för Newsmill, den har inte vi skrivit.
Såvitt oss (författarna) angår så beror inte rapportens trovärdighet på var vi studerar eller vilket parti vi sympatiserar med. Den finns tillgänglig för var och en att läsa, granska och själv bilda sig en uppfattning om.
Bra artikel. Timbros rapport är djupt tendentiös. Dess avsikt är sannolikt att återigen misskreditera offentliga sektorn och propagera för skattesänkningar, vilket alla utom de rika förlorar på.
"Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och är medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben".
De är socialdemokrater och således positiva till högt och stigande skatteuttag. De tycker att kultur ingår i välfärdsstatens kärna. Det tycker inte Thomas Idergard och det tycker inte jag.
Heder åt ert sätt att debattera!
Men jag vänder mig mot en punkt:
"Vi vill gärna tro att de fel som vi har presenterat i den här granskningen beror på okunskap eller slarv. Men med vetskap om de resurser och den erfarenhet Timbro besitter så är det varken troligt eller rimligt. Istället tror vi att de felaktiga siffrorna är resultatet av en medveten vilja att vilseleda den seriösa debatten."
Timbro har måttliga resurser. Det är troligt att de två personer som skrivit rapporten begått misstag, av brist på resurser (tid, pengar).
Dock tycker jag också att rapporten lyfter fram verkliga problem. Det är ju inte en doktorsavhandling, utan en politisk rapport som givetvis har sina brister. Om ni testar att läsa igenom material S och LO producerar med samma kritiska granskning håller de sällan de heller.
Poängen med rapporter som denna är att väcka debatt. Givetvis ska de inte komma med felaktiga fakta, men det jag menar är att de knappast behöver ha en metod som skulle accepteras inom forskarvärlden för att belysa problem som finns.
Ouch, det är ju inte meningen att Timbros rapporter ska granskas.
Lägg ned sånt.
Tina: vad är välfärdens kärna? Det är ett ganska nytt begrepp, bara några månader gammalt, och redan är du och Timbro och Reinfeldt och andra säkra på definitionen.
Men många hänger inte med i språkbruket. Är välfärdens kärna samma sak som ett välfärdssamhälle som justerar mängden skattemedel till olika satsningar beroende på behov eller är det en nattväktarstat med ett socialkontor?
Du förstår, många människor, även de som inte gillar skatter, söker livskvalitet. Privata krafter har till dags datum inte kunnat producera denna livskavlitet på många håll runt om i landet (och kan de det är det bara fint). Försvinner dessutom turist- och aktivitetssatsningar får det dessutom ekonomiska konsekvenser för rätt många kommuner. Ideologi och verklighet är två vitt skilda saker. Är du beredd att bära konsekvenserna att ditt viftande med otydliga begrepp? Vad börjar vi i så fall med? Ska vi läga ner länsteatrar, länsmusiksatsningar, naturvård och lite annat kolijox per omgående, elelr får det nån slags konsekvens för hur samhället fungerar, tror du? Kommer ericsson eller möjligen privatpersoner sponsra fram liknande institutioner, eller blir samhället en smula mer barbariskt?
#14 Linus Samuelsson, 2009-10-01, 10:23
Rapportens/granskningens trovärdighet beror bland annat på författarnas opartiskhet och det framgår med all önskvärdhet att författarna inte är opartiska. Det medför dock inte att granskningen inte har någon trovärdighet alls.
#19 Kenn, 2009-10-01, 12:01
Rätt uppenbart att välfärdens kärna består av de viktgaste och mest grundläggande elementent/aktiviteterna/tjänsterna som ingår eller borde ingå i den statligt finansierade välfärden.
jag säger bara ..exemplet Ö-vik .. sju ishallar och sju simhallar på .....55 000 invånare .... samt en nybyggdhoppbacke för 60 mille med så få medlemmar att klubben inte har råd att betala för lyset ....
#10 Karl: Googla nuvärde så kanske det klarnar för dig...
I övrigt en lysande sågning av Timbro metod och trovärdighet!
Skitbra artikel och kanonjobb av skribenterna!
Säkert väldigt bra artikel, men jag orkade inte igenom hela, det är ju som en hel forskningsrapport i sig! Men så långt som jag hann innan ögonen bara läste ord istället för meningar, så var det en väldigt god källkritik!
Ger mitt bifall till de som läst hela och säger att den var skitbra!
Bra jobbat!
#22
Det är rätt uppenbart att ingen människa vill leva i en värld utan folkbildning, kultur, meningsfull fritid, naturupplevelser, barnkultur, skapande, mötesplatser och annat. Lycka till med att bygga ett samhälle där privata intressen sponsrar fram sådana värden.
Lycka till med att få folk att vilja leva i ditt samhälle. Kan bli rätt tråkigt att skramla ihop en kammarorkester den dag farmor och farfar är sugen på lite Beethoven. Men va fan. Det finns väl att ladda ner på nätet.
Gigget är att de allra flesta moderata kulturpolitiker, och andra borgare med för den delen, vet om att diskussionen om "välfärdens kärna" är kokobengo. Egentligen är det bara Göran Hägglund och några timbroslickare som faktiskt kan se ett samhälle där bibliotek, kulturarenor, idrottsarenor och annat finns - utan att offentliga aktörer lagt ner skattepengar på det.
Det är ju så självklart att alla rimligt ansvariga politiker ien valsituation väljer vård och skola före bokinköp. Men diskussionen om "välfärdens kärna" leder längre. Och fel.
#17 Jonas:
Du har rätt i att det beror på vad man avser med mycket resurser. Ska man ge sig in i att jämföra Timbro med t.ex. arbetarrörelsens tankesmedja så sitter Timbro på väldigt mycket resurser.
Vi gjorde den här granskningen obetalt på vår fritid och tycker ändå kunna ta analysen längre än Timbro. Samtidigt vet vi att iaf en av författarna i egenskap av sin utbildning känner till volymförändringar och avskrivningstider och dessutom är driftig och kunnig. Utifrån det så tror vi oss kunna dra slutsatsen att man i någon mån var medveten om distinktionen mellan vilka siffror man presenterat och vilka siffror man borde presenterat ifall man velat ge en rättvisande bild. Men av något skäl valt det förra och det enda skäl vi kan se är att de siffror man presenterar stärker deras argumentation.
Jag är innerligt trött på att kommunal kärnverksamhet likställs med vård-skola-omsorg. Här är lite annan kärnverksamhet:
Vatten och avloppsförsörjning
gator och parker i tätorterna
miljötillsyn
naturvård
bygglov
detaljplaner
översiktsplanering
räddningstjänst
Vi på den tekniska sidan kallas ofta för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Och det är precis det vi gör, bygger och förvaltar samhället så att alla skall få rent vatten i kranen, komma fram till jobbet i snöyran, ha en säker miljö, äta mat som man inte blir sjuk av på lunchrestaurangen och klara livhanken om det brinner.
Detta är också kärnverksamhet. Vi är tacksamma om vi också får en del av skattepengarna. Visst tar vi betalt för bygglov, men vem vill att brandkåren skall fråga om kontokortsnummer innan man släcker? Och vem skall betala naturvården?
Jag är innerligt trött på att kommunal kärnverksamhet likställs med vård-skola-omsorg. Här är lite annan kärnverksamhet:
Vatten och avloppsförsörjning
gator och parker i tätorterna
miljötillsyn
naturvård
bygglov
detaljplaner
översiktsplanering
räddningstjänst
Vi på den tekniska sidan kallas ofta för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Och det är precis det vi gör, bygger och förvaltar samhället så att alla skall få rent vatten i kranen, komma fram till jobbet i snöyran, ha en säker miljö, äta mat som man inte blir sjuk av på lunchrestaurangen och klara livhanken om det brinner.
Detta är också kärnverksamhet. Vi är tacksamma om vi också får en del av skattepengarna. Visst tar vi betalt för bygglov, men vem vill att brandkåren skall fråga om kontokortsnummer innan man släcker? Och vem skall betala naturvården?
Kenn: Som du skulle uttrycka det, du förstår att om människor får behålla mer av de pengar de tjänar i från början så kan de själva använda pengarna till det som de önskar. Utan pekpinnar från överheten om vad som är livskvalitet och inte.
Alltså: Idergard har helt rätt enligt mitt sätt att se det, oavsett hur välgrundade formella invändningar som de socialdemokratiska skribenterna kommer dragande med.
Peter Gerlach:
Visst. Ni har fått noll kr och Timbro har en budget på 18 miljoner, varav de lagt X antal kr på att producera denna rapport. Hur mycket era vänstertankesmedjor har eller hur mycket LO lägger på opinionsbildning vet jag inte, men det hör inte till saken.
Jag delar dock inte slutsatsen ni drar - att Timbro har så stora resurser att deras brister garanterat är medvetna. Det är bra att ni pekar på brister, men jag ställer mig något frågande till er framställning om att felaktigheterna är medvetna. I den mån Timbro producerar rapporter med faktafel skadar det deras trovärdighet. De vill troligtvis vara så korrekta som möjligt de också.
Dock tycker jag i sak att det är bra i sig att ni granskar Timbro när de gör misstag. Det finns alldeles för mycket faktafelaktigheter på båda sidor i den politiska debatten. Återstår nu att se om författarna har något svar!
#28 Kenn, 2009-10-01, 15:52
Det är rätt uppenbart att ditt inlägg är helt irrelevant i förhållande till mitt inlägg nummer #22 som du pekar på.
Sen måste man anta att det med en rimlig och möjlig ansträgning går att uppnå livskvalitet och ett meningsfullt liv utan någon nationalstat som lägger sig i. Allt annat skulle implicera att ingen människa har haft livskvalitet eller ett meningsfullt liv förrän nationalstaten uppfanns - något som skulle vara helt absurt att ens försöka göra gällande.
Att moderaten och nyliberalen Idegaard presenterat den rapport han har är inget att förvånas över. Och heller inte att Timbro sprider den. De har väl förmodligen själva beställt den och också haft synpunkter på vad den bör landa i.
Smörja är smörja - även om den försöker sälja sig i vetenskaplig förpackning. Och det som kommer från Timbro är till 99 procent ren propagandasmörja utan något som helst sakligt värde. Även den nu presenterade rapporten bör läggas i samma sopkorg som andra rapporter från näringslivets många lobby- och reklambolag varav många försöker torgföra sig som "oberoende forsknings- och granskningsinstitut". Så författana till den här artikeln gör en liten insats i renhållningsarbetet.
Jag har svårt att se en grundläggande skillnad på den lobbying du tar upp och det SAP/LO står för. Det gemensamma är ju att det handlar om organisationer med särintressen. Och om man betänker hur mycket mer inflytelserika SAP eller LO är (två av Sveriges mest inflytelsrika organisationer historiskt sett) jämfört med enskilda företag borde det vara uppenbart var det stora behovet för renhållningsarbete finns någonstans.
Märkligt med dessa som försöker påskina Timbros obetydlighet och klena resurser. Att Timbro ingår i Svenskt Näringslivs opinionsbildande verksamhet gör att de har betydande resurser bakom sig, SN stoppade in ett antal hundra miljoner i ”Stiftelsen Fritt Näringsliv” när man skiftade över det direkta ägandet av Timbro till denna från SN:s ”Näringslivets Fond”. Hur mycket man använder för opinionsbildande verksamhet vet vi inte då det inte är offentligt. Uppskattningarna från olika bedömare och även insiders hur mycket man satsade på t.ex. EU-valet och Euro-omröstningen uppgår till åtskilliga hundratals miljoner. 1991 skall Ulf Laurin ha sagt att hälften av SAF:s kanslibudget om 400 miljoner gick till opinionsbildande verksamhet.
Att ge sken av att SN med organisation Timbro skulle vara underdogs i opinionsbildning i Sverige är direkt löjligt, närmast en förolämpning mot folks intelligens.
Ska vi slå vad om en femma att Timbro inte kommer att bemöta det här?
de har redan vunnit uppmärksamhet och några röster åt moderaterna. den typen av röster ( de imbecilla, icke-kritiskt tänkande) kommer väl avgöra även nästa val.
En viktig skillnad är att LO aldrig stuckit under stol med att de är en del av arbetarröreelsaen i Sverige. Näringslivets lobby har på ett helt annat vis försökt klä sig vetenskaplig dräkt och kallart sig för City Universitete och det akademiska bokförlaget Ratio. Man har byggt upp SNS och försökt få det att framstå som en neutral tankesmedja och försökt få "Stiftelsen Den Nya Välfärden" att framstå som något i och för sig borgerligt men oberoende institut för politiskt tänkande. Det den svenska bolagshögern byggt upp efter ritningar från SAF direktören Sture Eskilssons föredragningspromemoria inför SAF:s styrelse den 22 mars 1971 är inget annat än en propagandahydra finansierad av i huvudsak i bolagen obeskattade medel. Jag vill avslutningsvis bara citera ett par punkter ur promemorian. De handlar om vilken teknik man ska ta till för att vrida samhällsdebatten åt höger och vinna opinionen på sikt:
SKOLINFORMATION:
- Produktion av material för lärare och elever, böcker, broschyrer, tidningar, filmer och TV-band.
- Granskning av läromedel
- Granskning av verksamheten vid TRU och skolradion
- Företagens skolkontakter
FORTLÖPANDE VERKSAMHET:
Kontakt med vissa målgrupper
- Journalister
- Politiker
- Riksdagen
- Studenter
- Ungdomsförbund
- Kulturarbetare
Bevakning och utredningar
- Radi, TV, TRU
-TV-kasetter
- Opinionsundersökningar
- Effektmätningar
Och allt detta i många fall "under cover" av några mer eller mindre suspekta bolag och organisationer som gemensamt bildar ett nätverk mer likt en hydra än en önskan om öppen samhällsdebatt.
En viktig skillnad är att LO aldrig stuckit under stol med att de är en del av arbetarrörelsen i Sverige. Näringslivets lobby har på ett helt annat vis försökt klä sig vetenskaplig dräkt och kallat sig för City Universitetet och det akademiska bokförlaget Ratio. Man har byggt upp SNS och försökt få det att framstå som en neutral tankesmedja och försökt få "Stiftelsen Den Nya Välfärden" att framstå som något i och för sig borgerligt men oberoende institut för politiskt tänkande. Det den svenska bolagshögern byggt upp efter ritningar från SAF direktören Sture Eskilssons föredragningspromemoria inför SAF:s styrelse den 22 mars 1971 är inget annat än en propagandahydra finansierad av i huvudsak i bolagen obeskattade medel. Jag vill avslutningsvis bara citera ett par punkter ur promemorian. De handlar om vilken teknik man ska ta till för att vrida samhällsdebatten åt höger och vinna opinionen på sikt:
SKOLINFORMATION:
- Produktion av material för lärare och elever, böcker, broschyrer, tidningar, filmer och TV-band.
- Granskning av läromedel
- Granskning av verksamheten vid TRU och skolradion
- Företagens skolkontakter
FORTLÖPANDE VERKSAMHET:
Kontakt med vissa målgrupper
- Journalister
- Politiker
- Riksdagen
- Studenter
- Ungdomsförbund
- Kulturarbetare
Bevakning och utredningar
- Radio, TV, TRU
-TV-kasetter
- Opinionsundersökningar
- Effektmätningar
Och allt detta i många fall "under cover" av några mer eller mindre suspekta bolag och organisationer som gemensamt bildar ett nätverk mer likt en hydra än en önskan om öppen samhällsdebatt.
#39 Fritänkare, 2009-10-01, 21:33
När näringslivet försöker legitimera sig genom att maskera sig till opartiskhet försöker LO/SAP legitimera sig genom att ta monopol på rättvisan. För näringslivet är opartiskheten det enda som återstår eftersom rättvisan är upptagen.
Samhället består till 100% av särintressen där möjligen möjligen forsakarpopulationen i stort kanske skulle kunna ses som opartiska i stort. Att en del av dessa särintressen försöker maskera sig som opartiska är nog inte speciellt oetiskt så länge man avänder etiska metoder.
Uttrycket "välfärdens kärna" har enligt mig och många andra betydelsen skattesänkningar på NyModeratska!
#24 Oskar:
Nuvärdeskalkyl borde vara inräknat i handelsstudenternas egna fantastiska kalkyl. (Du tror väl ändå inte att betalningen blir 15,7 miljoner om 33år) Timbros fyra år är så kort tid att nuvärdeskalkyl inte förändrar mycket.
Poängen är att även handelsstudenterna lägger dimridåer genom att jämföra äpplen och päron.
Helt klart är att kommunen väljer att binda upp en utgift på minst 15,7 miljoner i 33 år, samtidigt som viktigare verksamheter går knackigt.
Bra jobbat med er analys. Jag har också irriterat mig på Idergards sätt att hänga ut Sandviken för den arena de fått som donation.
För övrigt borde man ju kunna förvänta sig forskaranalyser snarare än studentuppsatser som grund för TIMBROS utspel.
#43 karl:
Vi är helt medvetna om att man egentligen borde göra en nuvärdeskalkyl och är väldigt glada över att du också är det, då man i rapporten inte gjort det och vi främst skulle publicera resultatet för icke-ekonomer så valde vi dock bort att göra det i den här upplagan. Men ska det göras helt rätt så borde det definitivt gälla (dock ska sägas att det är väldigt många fler saker som ska nuvärdesjusteras än lärarlönerna. T.ex. driftskostnaderna för badhuset som isf också kan räknas ned för att de ligger långt fram i framtiden. Sedan kan man då inte heller räkna på lärarlönerna som konstanta så att bara nuvärdesjustera en kostnad om 400 000 kr om året i 33 år är också fel eftersom de antagligen kommer att stiga med ett par procent per år.
#43 karl:
Nu har vi fått en förklaring från en av artikelförfattarna.
Mitt antagande utifrån din anklagelse mot författarna var att dom med nuvärdesmetod räknat med att få ut fler lärarår under 33 år än under 4. Och det är ju korrekt oavsett hur man vrider på andra förutsättningar.
För övrigt anser jag att även barn vars föräldrar inte har stuga på landet och råd att åka till Thailand osv ska få bada, ha roligt och lära sig simma.
Gerlach:
"T.ex. driftskostnaderna för badhuset som isf också kan räknas ned för att de ligger långt fram i framtiden"
Nu är det väl iofs rimligt att anta att driftskostnader ungefärligen följer inflation, och att ränta och inflation tar ut varandra. Dvs en lärarlön på 400 000 idag kan antingen användas till att anställa en lärare i år, eller sparas med ränta och användas för att anställa en lärare vilket år som helst i framtiden.
Ser därmed inte hur nuvärdet påverkar resonemangen i så hög grad. Däremot har ni en poäng vad gäller avskrivningstider.
#41 Johan Nilsson Svensson, 2009-10-01, 22:39
I vilket av dina inlägg diskuterar du ämnet här - alltså motrapporten till Timbros lögnaktiga påhittade rapport ?
Thomas Idergards syn på sanning har han visat många ggr i Nyhetssoffan.
Det står någonstans här att Timbros resurser är 18 miljoner. Nja, det är en siffra som redovisas.
Timbro har i praktiken i princip hur mycket resurser o miljoner som helst. Siffrorna som presenteras offentligt har i sig inte med hur mycket resurser de har.
Timbro ville visa - av rent ideologiskt syfte - att den offentliga sektorn visst har resurser. Borgarpacket vill ju ha en så liten gemensam sektor som möjligt. Alltså rotar man runt bland utgifter som inte är lagstadgade - det nya modeordet - och påvisar slöseri.
Vi som tror på en gemensam sektor som en garant för samhällelig utveckling skulle kunna rota runt bland privata företagare och påvisa ett oerhört slöseri med skattemedel.
Och till skillnad från Timbros lögner skulle en seriös genomgång
av företag o bolag m.fl. visa att där finns miljarder att spara av skattemedel.
Författarna har - måste väl t.o.m. den mest inbitne borgare - påvisat ett stort antal källfel i Timbros senaste ideologiska lågvattenmärke.
Och Timbros chef visade väl i Anka-debatten att han inte ville vara sämre ...
Ulf,
det var inte Timbros chef som deltog i Anna Anka-debatten. Du tänker nog på R.P.M.
Och Timbros budget är 18 miljoner. Mycket pengar på sätt och vis, men inte i närheten av de summor många vill göra gällande.
Är för övrigt inte "ansluten" till Timbro och har aldrig fått en krona av dem, men besökt deras evenemang vid några tillfällen.
Timbro publicerar snömos? Vilken överraskning!!!
Skämt åsido så är det bra att någon gitter läsa deras dravel länge nog för att sakligt vederlägga det. Som de flesta andra tänkande människor tar jag bara för givet att allt som kommer från Timbro är intellektuell ohederlighet på låg nivå. En uppfattning som styrks av stor mängd erfarenhet. Men det gör ju att de oftast blir ignorerade istället för motbevisade. All heder åt Peter Gerlach, Linus Samuelsson och Karin Ehlin Kolk - och gå nu för guds skull och läs något intellektuellt så era stackars hjärnor kommer i balans igen.