Man glömmer aldrig ett sexövergrepp!

Medierna runt om Sverige talar ICKE om hur det i själva verket ligger till: Roman Polanski VÅLDTOG detta 13 åriga lilla barn. Polanski tillhandahöll även narkotika till denna lilla flicka. Roman Polanski har emellertid med det amerikanska rättsväsendet gjort en s.k.”Deal” med innebörd att Polanski erkänt sexuellt umgänge med barn. Att Polanski är skyldig står således utom allt tvivel. Polanski smet från sitt lindriga straff. Självklart måste Polanski stå till svars för vad han gjort detta lilla barn, som nu förvisso är 43 år gammal (om jag minns rätt).

Det är beklämmande att vänster sympatisörer anser att Polanski nu skall kunna resa in i USA och där välkomnas som vem som helst, bara för att det är så länge sedan det hände. Ofattbart.

/Thomas Ek

Om Polanski är skyldig ska han släpas till USA och dömas. Det är ett sätt för den utsatta kvinnan som han missbrukade sexuellt att må bättre. Det är ett sätt för henne att få ett erkännande att det Polanski gjorde var FEL! Inte hennes fel utan hans.

http://www.cnn.com/2009/SHOWBIZ/Movies/09/27/roman.polanski.profile/inde...

Polanski was accused of plying the girl, then known as Samantha Gailey, with champagne and a sliver of a quaalude tablet and performing various sex acts, including intercourse, with her during a photo shoot at actor Jack Nicholson's house. He was 43 at the time.

Nicholson was not at home, but his girlfriend at the time, actress Anjelica Huston, was.

According to a probation report contained in the filing, Huston described the victim as "sullen."

"She appeared to be one of those kind of little chicks between -- could be any age up to 25. She did not look like a 13-year-old scared little thing," Huston said.

She added that Polanski did not strike her as the type of man who would force himself on a young girl. "I don't think he's a bad man," she said in the report. "I think he's an unhappy man."

---

But that hopeful period ended when Tate, eight months' pregnant, was murdered by followers of Charles Manson in 1969. According to TIME, Polanski spent the first years after her death on a kind of sexual spree, and began spending time with younger and younger women, like 15-year-old Nastassja Kinski.

--

(Tänk om sådana mer fördjupande reportage även kännetcknade svensk snuttifierad slaskmedia?)

Vi ska alltså ha omständigheterna klara för oss. Flickan i fråga upplevdes inte som någon duvunge av omgivningen. Det finns inget som tyder på att det var ofrivilligt, annat än i åklagarens (obligatoriska) retorik. Polanskis personliga sitution måste därtill beaktas, liksom "offrets" egen vilja att inte driva fallet. Tidsandan var dessutom inte likadan då som nu, i dessa räddningsindustrins gyllene moralistiska tider.

"Överlevare" (en Ecpat-term) av riktiga övergrepp har inte så mycket med detta fall att göra, annat än att de kommer ut med sina snyfthistorier så fort tillfälle ges. Själen sitter inte i fittan! Man har alltid ett eget val att älta problemen i oändligheten eller att gå vidare. Det finns inget som säger att man MÅSTE lida helvetets kval av sexuella övergrepp (annat än i Ecpats retorik förstås, där sexövergrepp betecknas som "ett öde värre än döden") livet ut; det är ett synsätt som permanentar lidandet snarare än hjälper att komma över det.

Opps.
Texten ovan skulle naturligtvis vara:

Medierna runt omkring Sverige talar om hur det ligger till, dock inte våra svenska medier:
/Thomas

Bäste kommentatorn Det handlar inte om vilket öde Polanski gick igenom utan vilket öde han gav den unga flickan! Alla vuxna har ett val men barn har inget. Är det så svårt att förstå? Ett barn tvingas att utföra vuxnas val. Det är oförlåtligt!

Att du sedan som vuxen överlevare anser att du vill ha rättvisa är inte märkvärdigare än andra brottsövergrepp. Hur du väljer att leva vidare är också ett val och påverkas av din omgivning men jag kan garantera dig att ingen VILL VARA EN SNYFTARE!

Det enda man vill komma över är att inte se sig själv som offret! Vilket är oundvikligt eftersom man var just ett offer. När man är klar över att det inte var ens eget fel klampar man vidare... och mår stundom bra men ibland kan det komma över en och då mår man skitdåligt.

Hur skulle ens sexliv sett ut om man fått en normal chans? Hur skulle ens känslor fungerat om man fått en normal barndom? Svaret är hypotetiskt och kommer aldrig att besvaras, det måste man leva med. Men om personen som begick sexövergreppen fortfarande lever är det en befrielse om han/hon ställs inför rätta. Och det är ointressant vem personen är!

Man kan sluta se sig som ett offer. Eller för alltid bli ett offer exploaterat och utnyttjat av räddningsindustrin: "Se på henne, en kvinna som för alltid förlorat någon väsentlig del av sin själ (som vi inte närmare kan precisera)! En kvinna som råkat ut för ett öde värre än döden! Hon vore lyckligare om hon tog livet av sig! Och om nu ni donerar pengar till vår organisation ska vi försöka rädda andra från att drabbas av samma hemska öde..."

Det är en sak att bli våldtagen av en förövare, men en helt annan att bli våldtagen hela livet av så kallade feminister och barnräddare som i sin offerologiska världsbild inte tvekar en sekund att permanent förstöra liv genom att stigmatisera personer som irreparabla offer.

Återigen till kommentatorn: Det finns nog inte en enda organisation i världen som inte vill profitera på någon annas olycka. Jag hade troligen aldrig skrivit den här artikeln om jag inte tittat på TV4 Fakta igår kväll och återupplevde min egen historia. En av dessa 47 kvinnor som utnyttjades av prästen har vigt en del av sitt liv till att prata med andra som blivit sexuellt utnyttjade och de mår bättre av att prata om det och framför allt inse att de inte har skuld i det inträffade.

Att tokfeministerna gal och vill ha pengar är ju inget nytt, vilken organisation vill inte ha mer pengar? Jag är inte intresserad av att bli betraktad som ett offer utan tvärtom som en stark och envist kämpande kvinna för allas rättigheter oavsett kön, religionstillhörighet och hudfärg.

Lagar om "tillåten" ålder har inte kommit till utan anledning. En ung människa i början av tonåren är inte mentalt (inte alltid heller fysiskt) mogen att till fullo förstå det som sker eller att förhålla sig till det. När väl insikten kommer, då kan det få ödesdigra konsekvenser för den människans självkänsla och tillit till andra människor.
Än värre blir det om det är yngre barn eller om våld och tvång är inblandat eller när utnyttjandet sker upprepat under kanske lång tid.

Barn är barn, även om de råkar se ut som 20-åringar. Det är varje vuxens ansvar att se till så den de har en sexuell relation med har åldern inne och är kapabel att förstå och ge sitt medvetna medgivande till det som händer.
Om den vuxne inte tar det ansvaret, då får den ta konsekvenserna (straffet) istället.
Sedan finns det grader i helvetet. Olika grader av utnyttjande och därmed olika straff. Men kom ihåg att den drabbade är "straffad" för livet i de flesta fall.
Därmed inte sagt att de behöver leva som offer och hjälplösa krakar. De kan vara mycket starka och framgångsrika, men med en tagg i själen som skaver - ibland mer, ibland mindre.

Så, varför ska Polanski komma undan för att det gått mer än 30 år? Brottet blir inte ogjort ju längre tiden går. Dessutom har ju Polanski hållit sig undan själv. Hade han tagit sitt straff när han fick det, hade det varit avklarat för länge, länge sen. Till skillnad mot flickan, som aldrig blir riktigt fri .

Måste också kommentera en annan sak...
"Tokfeminister" och välmenande "räddare" är ett gissel. De försöker inte stötta eller hjälpa någon annan än sig själva. Det handlar om pengar eller att öka på sin egen förträfflighet.
För en del är de ett större bekymmer och mer orsak till dåligt mående än själva händelsen. Det ska ältas och belysas, snyftas och tröstas, för att hjälparen ska kunna känna sig behövd alternativt kunna locka fler bidragsgivare för behovet är så stort.

Att prata om det som hänt är viktigt för de flesta.
Men "överlevare" är ingen homogen grupp. De är individer med mycket olika bakgrund, personlighet och trauman.
Det är viktigt att den som drabbats också får styra när, hur och om vad.
Här måste något göras för att de som drabbas ska kunna få hjälp på sina egna villkor, inte på villkor som är till för att få ökade bidrag eller extra boost av egot.

Nej, det är riktigt att lagar om "tillåten" ålder inte har tillkommit genom en slump. I Sverige är den 150 år gammal och bygger på dåtidens genomsnittsålder för kvinnans första menstruation. Denna genomsnittsålder har sedan dess förskjutits nedåt 3-4 år, men de hysteriska kraven från moralorganisationerna går istället i riktning mot att höja den sexuella självbestämmandeåldern. Detta samtidigt som alla andra åldersgränser av "mental" karaktär, som rösträtt med mera, successivt har sänkts. Detta är en märklig inkonsekvens om det nu krävs sådan fruktansvärd mental mognad för det som inte ens kaniner inte tycks ha några problem med. (När man är fysiskt mogen är man också mentalt mogen; de båda hänger förstås ihop.)

Även om gränsen faktiskt inte höjts i Sverige är dock fallet så i USA, England med många andra länder. Där ansågs det förr helt lagligt för tolvåringar att ägna sig åt sex (med vem som helst), medan en sjuttonåring i dagens USA kan dömas till fängelse i tio år och få livstids krav på registrering för sexförbrytare för att ha ägnat sig åt frivilligt oralsex med en jämnårig. Amerikanska sextonåringar som ägnar sig åt sexting och byter nakenbilder kan på samma sätt straffas för barnpornografi och likaledes tvingas in i ett livslångt underrättelseregister för sexförbrytare. Ecpat, Bodström med flera mörkerkrafter arbetar stenhårt för att samma slags lagar ska införas i Sverige, lagar som inte har med övergrepp att göra men som får ödesdigra konsekvenser för ungdomar som sysslar med helt normala saker. Det är fruktansvärt långt från all övergreppsproblematik och handlar om moralism av ytterst religiöst slag.

Det är i det perspektivet vi ska se Polanskis "flykt" från USA. Han riskerade 50 års fängelse. Det är i allt väsentligt en fullständigt barock straffsats och ett mått på den hysteri som råder kring dessa frågor. Det är en straffsats som inte i någon mån står i proportion till eventuellt lidande.

Detta lidande är för övrigt till stora delar kulturellt betingat. Få lider innan någon talar om för dem att de borde lida. Få blir offer i någon mening innan någon aktivt ger dem den rollen och berättar att de har råkat ut för ett "öde värre än döden". De blir offer för någon annans räkning och i någon annans syfte.

Jag vidhåller att man i de flesta fall kan befria sig helt och hållet från sin offerstämpel. Det finns inget specifikt värre i sexövergrepp än andra former av övergrepp (som mobbning, misshandel med mera), bortsett från den kulturella dimensionen av att man i andras ögon tycks ha förlorat någon omistlig del vid dessa sexövergrepp. Det är en abstraktion, det är inte på riktigt, det är en "konstruktion" för att tala modernt feministspråk. Och den bygger på moralism, ytterst på oskuldsbegreppet och blaj om den "rena" kvinnan.

De flesta råkar ut för någon form av övergrepp under livets resa. Det är trist, men det är så det är. För att vi är människor, imperfekta människor. Jag har blivit slagen, förmodligen du också. Jag har blivit mobbad, kanske även du. Andra råkar ut för sexuella övergrepp, men det är hög tid att förkasta synsättet att denna form av övergrepp orsakar mer lidande än andra former av övergrepp, framförallt för att synsättet i sig är ett fortsatt övergrepp.

Ja du Ramona jag förstår vad du talar om för jag har likaledes blivit överfallen två gånger i liknande ålder som du. Först av en pedofil och sedan av ett killgäng i den tidens förort Björkhagen. Och det glömmer man aldrig. Jag skrek och grät mig fri båda gångerna så det hände ingenting allvarligt och jag grät ett tag innan jag gick hem.

Jag berättade inte detta för en enda människa för jag begrep att det inte ingick i det vardagliga, inte i det som skulle finnas i ett samhälle (fast jag var liten) inte i Hylands Hörna eller Karusellen, som var den tiden ytliga gulliga program, som tog bort det allvarliga ur våra liv.

Barn förstår sånt. Och detta var inte något som jag ville bli förknippad med. Det skulle inte heller tynga min familj. Så stort ansvar tar också ett barn.

Och naturligtvis har det gått för långt med alla dessa organisationer som ska göra offer av alla kvinnor. Vem vill vara stämplad som offer hela livet? Det är sjukt. Att stanna kvar i det som förövaren ville se till att barnet blev.

Men samtidigt så är det så att den där utsattheten som lyser ur din text döljer sig någonstans inom oss.

Svårigheter som vi råkar ut för glöms aldrig. Och särskilt inte övergrepp av den här sorten. Det går inte att jämföra med att bli slagen, att få stryk eller att straffas i skolan. Eller mobbning. För detta var att öppna dörren till ett mörkt landskap, något ont, något som inte borde få finnas. Något som inte ska finnas.Varken för barn eller vuxna.

Men tack och lov så fanns det så mycket annat i min barndom som överskuggade detta. Dock finns det som sagt kvar där någonstans fast det nu är övervuxet i själen av mycket annat. Och om jag på rak arm skulle säga ett par ord om min barndom så skulle det bli: sol och ljus.

Kamrater och bra lärare, mycket liv och en framtid med hopp. Ingen tvekan om att det skulle bli roligt att bli vuxen. Så känner jag fortfarande för livet...

För så mycket fanns det av den glada och goda sorten och det andra var något som inte jag råkade ut för. Inte på riktigt. Det snuddade bara vid mig. Och sedan gick jag vidare i livet. Och går så ännu.

Jag tror att du råkade värre ut Ramona. Stor kram till den där lilla flickan du var då och till dig nu!

Nej, sex biter som iknget annat, och värre och värre kommer det att bli botten och ände eftersom ingen har mod att gå till roten (Usom måste dras upp) med det onda. Pornografin.

Vi tar det igen.

Nej, sex biter som inget annat, och värre och värre kommer det att bli utnan botten och ände eftersom ingen har mod att gå till roten (som måste dras upp) med det onda. Pornografin.

Detta måste väl ändå ses i perspektivet av vilken nytta som ett lagförande för med sig i förhållande till den samhällsinsats som detta innebär. Att då anföra andra argument än likställdhetsargumentet inför lagen, det framstår som lite obetänksamt. Om tidsdräkten till ett eventuellt lagförande blivit så utdragen att preskriptionstiden har gått ut sedan brottstillfället utan att individen har begått ytterligare brottslighet, så får man nog trots allt ta med i beräkningen att några eventuella samhällsmässiga vinster på en rehabilitering av individen kommer att utebli.

Det kvittar vad vi anser om straff för våldtäkt.

Sakfrågan är att Polanski ÄR DÖMD TILL FÄNGELSE, ett straff han smitit från- ingenting i hans situation nu handlar om våldtäkten- den är avklarad i rätten redan. Det enda som är frågan nu är att han ska avtjäna det straff han tilldömts och därefter rymt från, ingenting annat.

Likhet inför lagen ska självklart gälla för andra. Och det brott han gjort (och tycks ha erkänt) är ovanligt rått och vidrigt.

Om man inte glömmer ett övergrepp, varför höjs inte en tydligare kritik mot alla "minnen" av övergrepp som inympas i människor i en terapeutisk kontext - "minnen" som slår sönder familjer och skickar oskyldiga "förövare" i fängelse? Överlevar-rörelsen skulle vara trovärdigare om den förmådde göra skillnad mellan faktiska övergrepp och fena falsarier.

Det brott han har erkänt och kan dömas för (nej, dom har aldrig fallit) är att ha haft sex med en 13-årig flicka. Det är en laglig företeelse i exempelvis Spanien, Portugal och Japan. Så "ovanligt rått och vidrigt" är "brottet".

Återigen blir man påmind om hyckleriet i media.

Låt säga att en vanlig person haft sex med en 13-årig flicka, då hade det förmodligen blivit krigsrubriker. Det hade kanske till och med vinklats till att samhället blivit splittrat, att segregeringen visat sitt fula tryne och så vidare. Och så vidare.

Men när det visar sig att Roman Polanski gjort sig ”skyldig till olovligt sexuellt umgänge med minderårig”, ja då är det snarare synd om honom att han fortfarande, efter trettio år, är efterlyst för det brottet.

Kan någon förklara för mig hur detta hyckleri kan fortgå?

Eller är det bara ett utfall av Samuelssons betänkligheter i somras, då hon beviljade en lagvidrig byggdispens för en av Gotlands mest betydelsefulla personer?

Det verkar som att media tänker som Samuelsson. Att det faktiskt är skillnad mellan folk och folk. Å andra sidan var media inte sena med att sabla ner på Samuelssons beslut. Och nu är de inte sena med att visa sitt stöd för Polanski.

Häri ligger det grova hyckleriet.
U

Kommentatorn: jo. Polanski är befunnen skyldig till våldtäkt. Straffet är dock intre utdömt då den skyldige rymde innan detta var klart. Så på ett sätt har du rätt- men likväl fel.

Nu är det inte bara det att han satt på en minderårig. Han har drogat henne med quaalude och alkohol OCH varit medveten om att hon var just 13, inte 16(som då var laglig ålder i Kalifornien- vilket senare ändrats till 18).

Bara för att det är lagligt på andra ställen i världen ser jag inte att det skulle vara okej att smita från ett fängelsestraff man blivit dömd till/skall tilldömas efter befunnits skyldig(och jag betvivlar att han hade fått det strängaste straffet, iom att han erkände sig skyldig till just statutory rape- det andra hade nog lätt hamnat i en förmlidrande ord-mot-ord-situation).

Och vilka försvarar Polanski? Woody Allen. och så den svenska, rättshaveristiska gläfsande massan som har rabiata feminister på hjärnan, de självutnämnda antifeministerna. Med sådana vänner behöver hr. Polanski knappeligen några fiender.

"Engaging in unlawful sexual intercourse with a minor" är inte samma sak som "statuatory rape". Åklagarens anklagelser i övrigt kan lämnas som spekulationer eller fria fantasier, liksom ditt upprepande av saken; det blir inte mer sant för det.

Någon dom har som sagt inte fallit, men på grundval av att en mediekåt domare ryktades slå till benhårt med fantasistraff om 50 års fängelse flydde Polanski fältet. Det hade vem som helst gjort, även du.

Det är vidare klart att det spelar roll vad för slags straff andra relevanta länder har. Är diskrepansen alldeles för stor kan man avfärda straffet på samma sätt som vi avfärdar dödsdomar för homosexualitet i Iran.

TIll kommentatorn: Att inte Spanien, Portugal och Japan anser att det är vedervärdigt är ointressant åtminstone för mig. I USA finns dödstraff är det då okej?

Var hygglig och blanda inte ihop äpplen och päron! Det handlar om att du skall ha rätten att vara barn och ingen vuxen ska ha rätten att ta ifrån dig det. INGEN! Oavsett om det är en kändis eller inte.

Den direkta pedagogiska samhällsnyttan med att sätta Roman Polanski i fängelse idag, kan möjligtvis vara en smula oklar...

Kommentatorn:
http://en.wikipedia.org/wiki/Statutory_rape

Vänligen dra ner tonen lite, va?

Pedagogiken i detta fallet är enkel: dömd för ett brott, skall avtjäna brottet. Punkt, slut. Att DU anser det vara trevligt och helt okej med hebefili och pedofili gör det inte mindre brottsligt och har föga med sakfrågan att göra.

Sakfrågan är som sagt avgjord, på alla punkter utom den där straffets art och omfång bestäms.

Pedofili är en läggning, inte en handling, så det kan man tycka varken bu eller bä om. Det har dock inget med saken att göra, då Polanski vare sig är pedofil (d.v.s. attraheras av prepubertala barn) eller hebefil (d.v.s. attraheras av nypubertala ungdomar). Han tycks däremot ha haft en hebefil period efter att hans fru Sharon Tate mördades. 15-åriga Nastassja Kinski var exempelvis en av hans älskarinnor. Det är helt okej förstås (oavsett vad du tycker i ditt kristna sinne).

Pedagogiken i detta fall är inte alls så enkel som du vill göra gällande, då rättsprocessen i fråga innehöll ett antal allvarliga fel. Det är därför nuvarande domare är beredd att på nytt ta upp fallet om Polanski hamnar inför rätten.

Det är dock inte säkert att han gör det. Han är bara tillfälligt begärd utlämnad, det finns inget definitivt beslut och det finns två överklagandeinstanser. Det ska mycket till för att en person ska utlämnas för ett brott som i delar av Europa överhuvudtaget inte är ett brott; det ska finnas ganska grava omständigheter innan man utlämnar folk till andra länder. För Schweiz del handlar det om att dess status som neutralt står på spel, så grundtipset är att Polanski inte alls blir utlämnad i slutändan. Och det är bra.

Kommentatorn: Ja, precis. Hebefil- periodare eller ej- kan vi lämna därhän, då sexuella handlingar med minderåriga VAR illegalt i det sammanhang där Polanski befann sig 1977. Det kan mycket väl vara hänt att fallet hade mått bra av en omprövning(om detta tänker jag icke uttala mig förrän jag är betydligt mer insatt), men som det ser ut nu står fakta fast: Polanski har flytt verkställandet av sitt straff.

Om Kommentatorn, eller andra, har trovärdiga källor på detta med den första rättegången tar jag gärna emot länkar till materialet ifråga.

Re kristen moral: Meningen du misstolkade ovan: jag menar att oavsett vad du tycker om hebefili och pedofili gör inte det Polanskis brott["det", i meningen] mindre brottsligt. Jag är rädd att du läste fel där, och blandar in "kristen moral" där det sannerligen inte finns någon.) Du får faktiskt se till att läsa bättre och ha en trevligare ton om det ska vara värt att diskutera med dig. Hittills framstår du som lite väl mycket nättroll. Det är säkerligen inte din mening.

Filmregissörerna Woody Allen, Pedro Almodovar and Martin Scorsese kräver att han ska släppas.. För att han är känd regissör så ska han komma undan bara sådär, vad ger det för signaler?

Han är dömd för pedofili och borde suttit i fängelse 30 år sedan!

Sjukt.

Man kan inte vara dömd för pedofili då pedofili inte är ett brott. Varför måste alla vara så okunniga?

Pedofili är alltså en läggning, inte en handling. Det är ett substantiv, inte ett verb. Det är också en diagnos i psykiatriska manualer, precis som andra former av -filer. En politisk diagnos, ska sägas (precis som tidigare homofili), inte en klinisk (utom i fall av sadistisk pedofili).

Hebefili är en läggning, men inte en diagnos. Det finns inget som helst sjukligt i att attraheras av könsmogna ungdomar. Det finns bara en moralisk dimension i om man faktiskt lever ut sådan attraktion (de flesta ser ner på när äldre har sex med femtonåringar, "så gör man inte" enligt devisen lika barn leka bäst eller gammal kristen alternativt socialldemokratisk socialhygienisk retorik).

Man kan mycket riktigt inte dömas för "pedofili", eftersom man inte kan dömas för att ha en egenskap. Begreppet "dömd pedofil" som media använder är oerhört missvisande, speciellt som de flesta barnskändare inte är pedofiler.

Det man döms för är den olagliga handling man utför mot någon, exempelvis våldtäkt, sexuellt övergrepp, o.s.v.

Polanski är alltså inte pedofil, inte heller hebefil, och han är inte dömd för "pedofili". Han är överhuvudtaget inte dömd, utan står alltjämt åtalad. Det han står åtalad för är en handling, nämligen att ha haft olagligt sex med en underårig (ej samma som minderårig!) flicka. Han har erkänt detta, men har nekat till anklagelser om tvång och drogande. Åklagaren har accepterat denna s.k. plea bargain, och åtalet gäller enbart sex med underårig.

Tyvärr förekommer en trist växelverkan melan gammelmedier och allmänhet. Media skriver om pedofiler till höger och vänster utan att ha de mest elementära begrepp klara för sig, och ofta används begreppet "dömd pedofil" utan att detta har någon som helst koppling till aktuella lagrum eller psykiatriska definitioner. Hysterin gör att allmänheten engagerar sig och tar till sig språkbruket och knasdefinitionerna (exempelvis att pedofili har någonting med den sexuella självbestämmandeåldern eller andra åldrar att göra, när det uteslutande handlar om avsaknaden av könsmognad), och tidningen tjänar pengar på att rida på hysterin.

I verkligheten förekommer dock väldigt få övergrepp, speciellt av pedofiler. De flesta övergrepp sker av vanliga män i incestrelaterade fall (en vanlig orsak är trauma; i fallet Polanski en brutalt mördad fru), och de fall där pedofiler förekommer är i regel inom den närmaste bekantskapskretsen (kyrkliga ledare, idrottstränare); detta är s.k. romantiska pedofiler som länge odlar en kontakt innan de gör slag i saken. Sadistiska pedofiler som står i buskarna och rövar bort barn är däremot oerhört sällsynta. Å andra sidan finns ett ganska stort antal pedofiler, där de flesta inte gör en fluga förnär; de accepterar de regler som gäller och försöker hantera sina liv så gott det går.

(Här ska nämnas att en pedofil har pedofili som huvudläggning, men kan ha även andra läggningar, ungefär som bisexualitet; många pedofiler är därför gifta och har barn och döljer sin läggning. På samma sätt kan "normalsexuella" ha pedofil läggning i olika grad. Det går att visa ganska enkelt med apparatur att en stor andel "normalsexuella" har pedofila drag. Speciellt kul skulle det vara att påvisa dessa drag hos de främsta av lynchmobbens representanter.)

Men detta är alldeles för komplicerade frågor för en dumtrög allmänhet, speciellt i avsaknad av medialt ansvar. Hysterin kommer att leva vidare.

Carl Norberg, re: http://www.newsmill.se/node/11814#comment-93776

Detta är jag helt enig med dig om. För min egen del är det precis vad detta handlar om- allt annat är irrelevant.

Som jag förstår det, efter att ha läst igenom veckans artikelskörd, är dte så att Polanski befunnits skyldig men inte tilldömts ett straff, då han smet efter en psykiatrisk utvärdering.

Den enda anledning till att han skulle slippa utdömt straff(vilket ju egentligen skulle bli symboliskt, hur man än ser på det) är den du anför i din korta men lysande kommentar jag länkar här ovanför.

Vad gäller många andra flitiga kommentarskribenter här ser jag mest åsikter och fluff- inte mycket av substans. Var det nu någon som hade relevanta länkar till material gällande huruvida rättegången var rättsvidrig, eller är detta bara envisa rykten?

#27 John Nyzell, 2009-09-30, 18:15
Dömd för sex med minderåring som egentligen borde varit våldtäkt.

Ta av dig pedoglasögonen, du fattar väl vad alla menar.

#29 Bryt, 2009-09-30, 22:40,
Straffet kunde bara bli symboliskt, därför smet han.

Klockren logik..

Här ser man verkligen vilken fruktansvärd syn många människor har på våldtäkter och deras offer än idag. Alla tjatar om att flickan "inte var en oskuldsfull duvunge", and hon såg äldre ut än 13 (vilket jag verkligen inte håller med om), att hon hade mage att umgås med en man som var äldre än hennes far (tydligen så är alla män våldtäktsmän), att barn är superkåta och nästan på våldtar vuxna män, att hon inte var oskuld.... Många låter som extremislamisterna som menar på att "syndiga" kvinnor/flickor ska skylla sig själva, att det är offren som är bovarna. Är du kvinna och har ett "omoraliskt" liv/sexliv så kan du inte våldtas. Jävligt tragiskt.

Sanningen är att Polanski drogade flickan, våldtog henne oralt, vaginalt, och analt, trots att hon sa nej både före och under våldtäkten. Anledningen till att han erkände statutory rape är för att han visste att han hade bevisen mot sig och hoppades på ett mildare straff.

http://www.thesmokinggun.com/archive/polanskicover1.html

Här kan ni läsa info från rättegången, och flickans förhör där hon berättar hur en gammal gubbe våldtog henne och sprutade henne i röven.

Och alla dessa svin som skriver under och kräver att han ska frisläppas... Det ska bli ett sant nöje att bojkotta alla deras filmer och ladda ner och sprida dom istället. Dessa sviniga barnvåldtäktsförnekare ska inte få en enda krona till av mig.

Mike Nilson: "Pedoglasögonen"? När argumenten tar slut tar de lögnaktiga personangreppen vid, ser jag. Vi har redan konstaterat att Polanski inte är pedofil enligt någon vetenskaplig definition, så kan ni sluta vara så hysteriska nu och börja använda korrekt terminologi?

LOS ANGELES — The woman who was raped by fugitive director Roman Polanski three decades ago when she was 13 has lashed out at the Los Angeles County district attorney's office, saying she is being victimized again by prosecutors' focus on lurid details of what happened to her.

Samantha Geimer, 45, filed a legal declaration Monday asking that the charge against Polanski be dismissed in the interest of saving her from further trauma as the case is publicized anew.

Now a wife and mother of three children, Geimer said that the insistence by prosecutors and the court that Polanski must appear in person to seek dismissal "is a joke, a cruel joke being played on me."

Geimer said she believes prosecutors are reciting sexually explicit details of the case to distract from their office's own wrongdoing 31 years ago. The alleged wrongdoing was brought to light in the documentary "Roman Polanski: Wanted and Desired," which prompted the director's lawyer to file a motion for dismissal.

A hearing is set for Jan. 21 on Polanski's motion for dismissal. But prosecutors have said he must appear in person _ an act which would risk his arrest.

"If Polanski cannot stand before the court to make this request, I, as the victim, can and I, as the victim do," she said in the declaration signed at her home in Kilauea, Hawaii.

In a motion filed Jan. 6, Deputy District Attorney David Walgren provided sexually explicit descriptions of the 1977 assault of Geimer during a photo shoot by Polanski. It included extensive testimony from grand jury transcripts at the time which included graphic details of the incident. The details of Polanski's sexual activity with the girl had never before been described in legal documents.

Geimer said she was disappointed that the district attorney "has, yet one more time, given great publicity to the lurid details of those events for all to read again."

"True as they may be, the continued publication of those details causes harm to me, my beloved husband, my three children and my mother," she said. "I have become a victim of the actions of the district attorney."

Geimer suggested that her feelings should have been considered and she should have been consulted before the prosecution document was filed.

"My views as a victim, my feelings as a victim, or my desires as a victim were never considered or even inquired into by the district attorney prior to the filing," she said. "It is clear to me that because the district attorney's office has been accused of wrongdoing, it has recited the lurid details of the case to distract attention from the wrongful conduct of the district attorney's office as well as the judge who was then assigned to the case."

Geimer said that the decision for Polanski to plead guilty to a single count of unlawful sexual intercourse was intended to save her from a trial which would have drawn worldwide attention.

"I have survived, indeed prevailed, against whatever harm Mr. Polanski may have caused me as a child," she said, adding she now believes Polanski fled "because the judicial system did not work."

She said her views have been well known since 1995 when she wrote a letter to then-District Attorney Gil Garcetti suggesting the case be dismissed. She said she raised it again in 1997 when the case was brought to Superior Court Judge Larry Paul Fidler.

(Huffington Post)

Så låt oss inte bekymra oss för vad den andra parten i fråga anser, låt oss plåga henne mot sin vilja i vår vilja att straffa och straffa hårt för straffandets skull, låt oss inte bekymra oss om grus i rättsväsendets maskineri. Låt oss inte vara resonliga och ta med alla aspekter i fallet.

Kommentatorn

Hade det fega svinet Polanski inte smitit så hade allt detta legat bakom offret för länge sedan. Det är 100% hans fel att hon lider idag. Eller menar du att det är acceptabelt att gömma sig från rättvisan tills offret knäcks och bara vill att allt ska försvinna? Sluta låtsas att du tycker synd om offret då det är tydligt att dina sympatier ligger hos hennes våldtäktsman.

Du verkar inte vara läskunnig. Domaren ifråga avsåg frångå den plea bargain som hade träffats och istället döma till femtio års fängelse, helt bortom praxis. Det är ett helt vuxet liv i fängelse, väsentligen livstid. Det är ett straff bortom alla rimliga proportioner. För att ta ett färskt exempel kostar det i Sverige fyra år på kåken att under flera år våldta flera förpubertala småbarn (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3589149.svd ). Polanskis brott är en skitsak i jämförelse. *)

Alla har rätt till en rättvis prövning, och när Polanski insåg att han inte skulle få en sådan flydde han. Det hade vem som helst gjort under liknande omständigheter, även du.

*) Här skulle vän av ordning kunna börja bjäbba om att straffen är för tama och så vidare, men det ÄR en STOR skillnad på att bli sexuellt utnyttjad och att exempelvis bli misshandlad med bestående men eller rent av dödad. Sedan att vissa nötter inbillar sig att sexbrott "är värre än döden" kan vi lämna därhän som hysteriskt trams.

Det finns flera aspekter i detta som behöver diskuteras.

För det första: Preskriptionstid? I Sverige gäller 25 år för mord. Preskriptionstiden finns där av flera skäl. Dels skall staten göra något åt brott i tid, istället för att spara brott för att kunna använda mot människor senare om de finner så lämpligt. Dels borde människor kunna förändras över tid. Hur många av er som skriker på hämnd nu har begått någon form av brottslig handling de senaste 30 åren, och hur ställer ni er till den handlingen idag?

För det andra: Idén om att sexualbrott är värre än att bli mördad är ideologiskt färgat nonsens, pådrivet av diverse motbjudande organisationer på den extremfeministiska sidan. Det som i allmänhet beskrivs som den värsta delen av att bli våldtagen är maktlösheten. Detta finns i gott om andra brottssituationer. Rån, misshandel, mord, hot, utpressning, falska anklagelser, och så vidare. De brottsoffren brukar inte må särskilt mycket bättre. Men just vad gäller sexualbrott så finns det ett massivt stöd som ges under förutsättning att personen accepterar sin roll som "överlevare" och fortsätter älta händelsen, vilket självklart omöjliggör alla former av möjlighet att gå vidare. Vi ser idag också att rätt många kvinnor som blivit utsatta för ett sexualbrott väljer att inte ha något alls med kvinnojourer och liknande att göra. Som de själva brukar uttrycka det: Våldtäktsmannen gjorde mig illa, men han skall inte få ta resten av mitt liv också.

Hela historien är beklämmande. En nu 43-årig kvinna kom med en anklagelse för 30 år sedan mot en berömd person, och nu skall rabiata USA massakrera honom för det.

Till rädd för repressalier: Så du tror att myndigheterna har en form av "Spargris" där de stoppar in eventuella åtal, eller domar för som dem som flyr sitt straff? Och vid rätt tillfälle plockar de fram dem? Är du alldeles pling plong?

And for your knowledge: Polanski är redan dömd och smet från sitt straff. Varför ska just han klara sig undan sitt straff?

Samhället kan inte hålla sig med annat än det samhälleligt bästa för ögonen, några privata väckelseexkursioner om tillfredsställande av sexuellt förorättades hämndbegär, är kontraproduktivt för samhällsnyttan.

Detta är fullkomligt odiskutabelt.

Om man inte glömmer det så kan man ju inte förtränga det.
Förträngning handlar ju just om att glömma sådana traumatiska saker som alla levande varelser måste minnas för att kunna anpassa sig och överleva.
När de glömts kan de sedan frammanas med magiska ritualer utförda av sexstrimistiska freudianer.

Så om man aldrig glömmer så kan man inte förtränga.

47 vittnen är väl förresten inte så mycket att skryta med. Under häxprocesserna kunde en och samma kvinna anklagas av över hundra barn ofta även av sina egna. Men normalt sett erkände de häxanklagade kvinnorna också.
Snacka om utom rimligt tvivel!

Har man begått ett brott ska man naturligtvis dömas för det och inte komma undan sitt straff, även om man heter Roman Polanski.

Synen på våldtäkt som något som är värre än mord är i grunden samma kvinnosyn som man har i hederskulturer - det är bättre att en kvinna är död än "befläckad". Jag ser inte med automatik att en våldtäkt per automatik måste ge större trauma för offret än t.ex. misshandel gör, men det klart, om omgivningen menar att det man har blivit utsatt för är värre än döden, då blir det säkert självuppfyllande.

Det finns en massa tyckare här som antingen tycker att Polanski inte skall strafas eller att han skall straffas. Vad ni tycker spelar ingen roll. USA kommer att sno Polanski bara de får en möjlighet.

Anledningen till att Polanski bör utlämnas är att man rent principiellt inte ska belöna de som håller sig undan och inte tar sitt ansvar.

Brottet kan, enligt kalifornisk lag, inte preskriberas eftersom han redan erkänt sig skyldig till sexuellt utnyttjande av minderårig och då gäller inga preskriptionstider. Han erkände ett lindrigt brott i utbyte mot att åklagaren lade ner de betydligt grövre brott han anklagades för.

Däremot har en domare sagt att fallet ska ses över, när Polanski infinner sig på plats.

Den enda anledningen till att folk överhuvudtaget bryr sig är väl att det är en skicklig konstnär som ska utlämnas till Stora Satan(även om svenska reaktioner förmodligen varit enormt pro-Polanski om det handlat om lill-Satan).

Till Ramona Fransson: Håller fullständigt med dig. Det skulle vara helt pling-plong om det förhöll sig så. Därför är det viktigt att hålla på principen om preskriptionstid. Vill staten tvinga någon att avtjäna sitt straff, måste det göras inom en rimlig tid. För övrigt skulle det vara bra om du faktiskt läste vad jag skrev, och kanske torkade bort lite av fradgan kring munnen...

Det skulle också vara bra om du kunde låta bli att hitta på saker: Dom har inte fallit i målet.

Enda anledningen att ta upp det hela igen skulle vara om offret önskade det. Hennes åsikt är tydlig, eller hur? Så du och dina gelikar måste fråga er om det pris hon får betala för att det dras upp igen är okej för att ni skall få som ni vill.

#44 rädd för repressalier:
Inget straff har utdömts, men skuldfrågan är juridiskt klarlagd. Hans erkännande(och det faktum att en domare accepterat det) gör att han enligt rättssystemet har befunnits skyldig till brottet, oavsett om något straff utdömts.

Nej, brottsoffers åsikt ska inte styra ett rättssystem. Systemet ska vara rationellt och styras av lagtexter, inte kontrolleras av huruvida brottsoffret känner sig på det ena sättet eller det andra. I Polanski-fallet är det en princip fråga, nämligen att han smet från ett straff till ett land där han var praktiskt taget garanterad att slippa utlämning och har levt öppet där under alla dessa år.

Kommentatorn
"Det är ett helt vuxet liv i fängelse, väsentligen livstid. Det är ett straff bortom alla rimliga proportioner."

Ja det är förjävligt hur barnvåldtäktsmän förtrycks i dagens samhälle.

"Det hade vem som helst gjort under liknande omständigheter, även du."

Ja det är ju klart som fan att (nästan) ingen vill sona för sina brott. Men ärligt talat så skiter jag i en barnvåldtäktsmans känslor. Och det finns inga bevis för att han fick en orättvis rättegång.

"men det ÄR en STOR skillnad på att bli sexuellt utnyttjad och att exempelvis bli misshandlad med bestående men eller rent av dödad. Sedan att vissa nötter inbillar sig att sexbrott "är värre än döden" kan vi lämna därhän som hysteriskt trams."

Ja, det är mycket stor skillnad. Hade Polanski erkänt att han istället misshandlat och permanent skadat ett barn, eller rent av mördat det, så skulle folk inte försvara honom, och kändisar skulle inte skrivit på protestlistor till hans fördel. Men nu när han "bara" drogade och våldtog ett barn så står många och försvarar honom. Våldtäkt är värre än misshandel och mord då folk nästan alltid skuldbelägger offret vid en våldtäkt, vilket är mycket ovanligt vid misshandel och mord. Med tanke på din ytterst vidriga syn på de "hysteriska" våldtäktsoffren så börjar man ju undra vad för lik du gömmer i garderoben...

Rädd för repressalier
Så nu är man rabiat och extremfeminist för att man tycker att en barnvåldtäktsman som smet från sitt straff bör straffas?
"Dels borde människor kunna förändras över tid."

Det kvittar om så Polanski skulle få helgonstatus idag. Faktum är att han erkände att han våldtagit ett barn, och för detta förtjänar han ett kännbart straff. Hans "godhet" suddar inte ut den grymma gärning han har gjort sig skyldig till.

"Rån, misshandel, mord, hot, utpressning, falska anklagelser, och så vidare. De brottsoffren brukar inte må särskilt mycket bättre."

Våldtäkt blir värre eftersom det är en av de få brott där offret skuldbeläggs, vilket det här fallet bevisar. Överallt så skriver folk om hur mogen flickan såg ut, att hon inte var oskuld, att hon gjorde dittan och dattan, men det som alla glömmer bort är att hon sa nej både före och under våldtäkten. Istället läggs all fokus på hennes "dåliga moral".

"En nu 43-årig kvinna kom med en anklagelse för 30 år sedan mot en berömd person, och nu skall rabiata USA massakrera honom för det."

Han drogade och våldtog en 13-åring, han ska inte ha nån jäkla sympati och stöd.

För övrigt, vilka "repressalier" fruktar du? Har du kanske en preskriptionstid mot dig som du håller på att vänta ut?

Polanski hade kunnat neka helt till anklagelserna. Då hade ord stått mot ord, och bevisning hade saknats. Därmed hade han inte kunnat fällas i en rättegång, eftersom så kallad "fri bevisprövning" inte gäller i amerikansk juridik; man måste ha teknisk eller annan stödbevisning.

Han hade alltså gått fri om han velat. Men varken han eller flickan hade velat ha en uppslitande offentlig rättegång, vilket är orsaken till att han gick med på en plea bargain (liksom en privat uppgörelse). När denna bargain var på väg att negligeras av en egenmäktig domare som istället ville driva sitt eget privata korståg förföll hela juridisk praxis, och det är självklart att Polanski i ett sådant läge inte längre vill vara med.

Om du vidare tycker att det är värre med sexbrott för att vissa människor skuldbelägger offret så tycks du ändå inte ha fattat att ju högre straffsatser för sådana brott, desto mer bekräftas denna attityd.

Det kan jag kan utläsa av ditt svammel är att du skiter högaktningsfullt i allt vad rättssäkerhet heter, att du inte begriper de mekanismer som skapar stigma, och att du tror det är en bra debattmetod att försöka kleta stigma på debattmotståndarna (att jag skulle ha "lik i garderoben" i detta avseende).

Vi ska nog beakta betydelsen av plea bargain, då detta inte är första gången K glider på betydelsen av begrepp:
"A plea bargain (also plea agreement, plea deal or copping a plea) is an agreement in a criminal case where by the prosecutor offers the defendant the opportunity to plead guilty, usually to a lesser charge or to the original criminal charge with a recommendation of a lighter than the maximum sentence.

A plea bargain gives criminal defendants the opportunity to avoid sitting through a trial risking conviction on the original more serious charge. For example, a criminal defendant charged with a felony theft charge, the conviction of which would require imprisonment in state prison, may be offered the opportunity to plead guilty to a misdemeanor theft charge, which may not carry jail time."

http://en.wikipedia.org/wiki/Plea_bargain

Öh, jag har inte använt begreppet i någon annan mening.

http://www.cnn.com/video/#/video/showbiz/2009/10/01/kaye.polanski.deal.cnn

Polanski får USA ta hand om, men hur kommer det sig att de som rymmer från svenska fängelser kan gå fri från straff och tillgodoräkna sig tiden de varit på rymmen??? Och brottslingen kan därmed till slut gå fri och dyka upp från gömmorna, som om straffet då är förverkat?!

Borde inte en rymlings straff fortsätta att avtjänas räknat från den dag han/hon rymde + strafftid för att han/hon rymde?!

Sverige måste vara det mest naiva och för brottslingar, det mest gynnsamma land att begå brott i, speciellt om de lyckas rymma sig fri från tiden i fängelset så länge som straffet är utmätt.

Fattar nada......av hur politikerna tänker...