Du sköna nya mediavärld

Vi läser fyra miljoner dagstidningar plus andra trycksaker som direktreklam, böcker och tidskrifter varje dag. Det motsvarar en årlig förbrukning på hundratals kg papper per hushåll plus stora energimängder för skogsavverkning, pappersframställning, tryckning, distribution och återvinning.  Detta läsande påverkar vår miljö negativt. "Från träd till tidning" är en oerhört miljöpåverkande process i alla dess faser. I stora drag ser det ut så här:

Tusentals träd avverkas varje dag med bensin och dieseldrivna verktyg och maskiner, som släpper ut stora mängder CO2. Timret lastas på dieseldrivna lastbilar. Lasten körs till sulfatfabriker där man framställer pappersmassa. Sulfatprocessen, känd för sina illaluktande utsläpp, är idag den dominerande tekniken. Den ger papper av hög kvalitet men utbytet är lågt, endast mellan 40 och 50 procent. Dåligt utnyttjande av råvaran och ej klimatsmart. Endast hälften av veden blir papper.

Pappersmassan transporteras till en pappersmaskin, vars slutprodukt är olika papperskvaliteter. Om tidningspapperet går med vägtransport används dieseldrivna lastbilar med CO2 utsläpp som följd. Bidrar till växthuseffekten. Rullen appliceras i tryckpressen, som drivs med elenergi. En relativt miljösmart process. Vissa tryckfärger kan bidra till växthuseffekten samt till försurning av luft och övergödning av vattendrag.

På den gamla blytiden fanns det vattentäta skott mellan redaktion och sätteri. På ena sidan fanns journalisterna, på den andra typograferna. Sedan många år har redaktionen övertagit det arbete som utfördes av typografer, som satte och bröt om tidningens text med blyhaltiga produkter. Denna del av tidningsproduktionen var tidigare starkt miljöfarlig, men görs i dag på elektroniskt klimatsmart sätt.

Distributionen sker  huvudsakligen via tidningsbilar samt cykelbud. En relativt miljövänlig verksamhet.

Återvinning av tidningspapper kom i gång när man lyckades tvätta papperet från trycksvärta. Men återvinningsprocessen med alla dess steg från insamling, tvättning destruering och tillverkning av ny pappersmassa är kostsam och ganska miljökrävande. Pappersfibrer kan i genomsnitt genomgå cirka 5 till 7 återvinningscykler innan de är helt uttjänta.

Vad kommer att hända med våra tidningar?

Världens papperstidningar är i kris. Upplagorna faller dramatiskt. Därmed blir tidningarna mindre intressanta som annonsmedier. Alltså faller annonsintäkterna som är morgontidningarnas viktigaste intäktskälla.

Amazon och Sony har lyckats göra läsplattor för e-böcker. Men ännu är det en bit kvar innan de är helt mogna. Denna teknik kommer även att användas av tidningsföretag.

Att läsa långa texter på en läsplatta går alldeles utmärkt. Skärmarna är ett slags elektroniskt papper där text syns utmärkt i lampans sken och i starkt solljus.

Det finns också en given fördel - i en liten läsplatta som väger tre hekto ryms tusentals böcker. Farväl kära bokhylla! Snyft.

Köpa e-böcker får man göra på datorn, och sedan laddar man över dem till läsplattan med usb-kabel.

Om det skall gå att locka läsare i framtiden till längre, fördjupande reportage med bra bilder krävs det en betydligt större, mjuk läsplatta med färgskärm. Dit är det fortfarande en bra bit.

Men så länge är dagstidningen en alltför kär och välkänd vän för att i alla fall de äldre generationerna skall vilja käka frukost utan den.

Men snart kan du ersätta tidningen med en prenumeration på en läsplatta som ligger där så liten och snälltvid din kaffekopp och väntar på dina order. Tryck bara på on-knappen så har du snart alla världens nyheter på ditt frukostbord!

De yngre generationerna har redan övergett papperstidningen. De hittar nyheterna i datorn.  Det är snabbt och bekvämt när de ändå är där och surfar. Vem kan klandra dem? De representerar framtiden.

Nyhets-och opinionsförmedling distribueras mer och mer via nätet. Klimatsmart till tusen. Allt det där timret, det där papperet och alla de där transporterna ersätts av ettor och nollor, som varken luktar eller skitar ner atmosfären. Framgångarna för nättidningarna har bara börjat. Titta på den fantastiska läsarexplosionen på DN:s nätsajt.

Debatten mångfaldigas genom att fler kan delta. Utan tvekan ett jättekliv uppåt för demokrati och yttrandefrihet när fler människor har möjlighet att föra fram sina åsikter.

Papperstidningens redaktörer har platsbrist som ständig huvudvärk. De måste tacka nej till intressanta inlägg.  Nättidningar och debattsajter som Newsmill t.ex. har i princip obegränsat redaktionellt utrymme för intressanta debattinlägg och nyheter. Billigt, enkelt, klimatsmart.

Kan det bli bättre?

Nja, visst är det miljövänligt men allting har sitt pris. De fördjupande analyserna och reflekterande texter som kräver mer tid och engagemang från läsaren, finns efterfrågan för dem i framtiden? Vissa mediaprofeter säger att det bara blir de högst utbildade som kommer att söka sådan information.  Och förstå vad den kan betyda för samhälle och för det egna livet. Kanske tio procent av befolkningen. Ungefär så många som tog den "riktiga" studentexamen förr i tiden. Det var länge sedan sociologerna delade in oss i underklass, medelklass och överklass.

De nya klasserna kommer att heta utanförskapare, välinformerade och höginformerade.

Utifrån sådana kriterier kommer människor att göra sina val; politiska, yrkesmässiga, privata.

Utanförskapare, välinformerade och höginformerade.

De nya samhällsklasserna och det nya medielandskapet

Vi svenskar har ett engagerat och ofta kärleksfullt förhållande till våra dagstidningar, men hur klimatsmarta är de och hur kommer det nya medialandskapet att påverka oss som människor och som nation?

Vi läser fyra miljoner dagstidningar plus andra trycksaker som direktreklam, böcker och tidskrifter varje dag. Det motsvarar en årlig förbrukning på hundratals kg papper per hushåll plus stora energimängder för skogsavverkning, pappersframställning, tryckning, distribution och återvinning.  Detta läsande påverkar vår miljö negativt. "Från träd till tidning" är en oerhört miljöpåverkande process i alla dess faser. I stora drag ser det ut så här:

Tusentals träd avverkas varje dag med bensin och dieseldrivna verktyg och maskiner, som släpper ut stora mängder CO2. Timret lastas på dieseldrivna lastbilar. Lasten körs till sulfatfabriker där man framställer pappersmassa. Sulfatprocessen, känd för sina illaluktande utsläpp, är idag den dominerande tekniken. Den ger papper av hög kvalitet men utbytet är lågt, endast mellan 40 och 50 procent. Dåligt utnyttjande av råvaran och ej klimatsmart. Endast hälften av veden blir papper.

Pappersmassan transporteras till en pappersmaskin, vars slutprodukt är olika papperskvaliteter. Om tidningspapperet går med vägtransport används dieseldrivna lastbilar med CO2 utsläpp som följd. Bidrar till växthuseffekten. Rullen appliceras i tryckpressen, som drivs med elenergi. En relativt miljösmart process. Vissa tryckfärger kan bidra till växthuseffekten samt till försurning av luft och övergödning av vattendrag.

På den gamla blytiden fanns det vattentäta skott mellan redaktion och sätteri. På ena sidan fanns journalisterna, på den andra typograferna. Sedan många år har redaktionen övertagit det arbete som utfördes av typografer, som satte och bröt om tidningens text med blyhaltiga produkter. Denna del av tidningsproduktionen var tidigare starkt miljöfarlig, men görs i dag på elektroniskt klimatsmart sätt.

Distributionen sker  huvudsakligen via tidningsbilar samt cykelbud. En relativt miljövänlig verksamhet.

Återvinning av tidningspapper kom i gång när man lyckades tvätta papperet från trycksvärta. Men återvinningsprocessen med alla dess steg från insamling, tvättning destruering och tillverkning av ny pappersmassa är kostsam och ganska miljökrävande. Pappersfibrer kan i genomsnitt genomgå cirka 5 till 7 återvinningscykler innan de är helt uttjänta.

Vad kommer att hända med våra tidningar?

Världens papperstidningar är i kris. Upplagorna faller dramatiskt. Därmed blir tidningarna mindre intressanta som annonsmedier. Alltså faller annonsintäkterna som är morgontidningarnas viktigaste intäktskälla.

Amazon och Sony har lyckats göra läsplattor för e-böcker. Men ännu är det en bit kvar innan de är helt mogna. Denna teknik kommer även att användas av tidningsföretag.

Att läsa långa texter på en läsplatta går alldeles utmärkt. Skärmarna är ett slags elektroniskt papper där text syns utmärkt i lampans sken och i starkt solljus.

Det finns också en given fördel - i en liten läsplatta som väger tre hekto ryms tusentals böcker. Farväl kära bokhylla! Snyft.

Köpa e-böcker får man göra på datorn, och sedan laddar man över dem till läsplattan med usb-kabel.

Om det skall gå att locka läsare i framtiden till längre, fördjupande reportage med bra bilder krävs det en betydligt större, mjuk läsplatta med färgskärm. Dit är det fortfarande en bra bit.

Men så länge är dagstidningen en alltför kär och välkänd vän för att i alla fall de äldre generationerna skall vilja käka frukost utan den.

Men snart kan du ersätta tidningen med en prenumeration på en läsplatta som ligger där så liten och snälltvid din kaffekopp och väntar på dina order. Tryck bara på on-knappen så har du snart alla världens nyheter på ditt frukostbord!

De yngre generationerna har redan övergett papperstidningen. De hittar nyheterna i datorn.  Det är snabbt och bekvämt när de ändå är där och surfar. Vem kan klandra dem? De representerar framtiden.

Nyhets-och opinionsförmedling distribueras mer och mer via nätet. Klimatsmart till tusen. Allt det där timret, det där papperet och alla de där transporterna ersätts av ettor och nollor, som varken luktar eller skitar ner atmosfären. Framgångarna för nättidningarna har bara börjat. Titta på den fantastiska läsarexplosionen på DN:s nätsajt.

Debatten mångfaldigas genom att fler kan delta. Utan tvekan ett jättekliv uppåt för demokrati och yttrandefrihet när fler människor har möjlighet att föra fram sina åsikter.

Papperstidningens redaktörer har platsbrist som ständig huvudvärk. De måste tacka nej till intressanta inlägg.  Nättidningar och debattsajter som Newsmill t.ex. har i princip obegränsat redaktionellt utrymme för intressanta debattinlägg och nyheter. Billigt, enkelt, klimatsmart.

Kan det bli bättre?

Nja, visst är det miljövänligt men allting har sitt pris. De fördjupande analyserna och reflekterande texter som kräver mer tid och engagemang från läsaren, finns efterfrågan för dem i framtiden? Vissa mediaprofeter säger att det bara blir de högst utbildade som kommer att söka sådan information.  Och förstå vad den kan betyda för samhälle och för det egna livet. Kanske tio procent av befolkningen. Ungefär så många som tog den "riktiga" studentexamen förr i tiden. Det var länge sedan sociologerna delade in oss i underklass, medelklass och överklass.

De nya klasserna kommer att heta utanförskapare, välinformerade och höginformerade.

Utifrån sådana kriterier kommer människor att göra sina val; politiska, yrkesmässiga, privata.

trygve bång (23 artiklar)
http://www.trygvebang.se

Anmäl