Det kostar att spara på skolan!

Enkla lösningar på komplexa problem funkar sällan. Inte heller i skolan. De problem vi ser i skolan hänger inte på att vi får fler fristående skolor. De hänger inte heller på kommunaliseringen av skolan.

Skillnaden på kvalité i undervisningen är inte den mellan kommuner eller mellan fristående och kommunala skolor. Det är den mellan klassrum. Jag stöttar mig på skolinspektionen och på internationella undersökningar, likt den McKinsey presenterade för något år sedan. Ett utbildningssystem aldrig bli bättre än sina lärare.

Pedagogiken är skolans främsta verktyg. Men i skolan i dag får lärare inte vara pedagoger. De reella besparingar som gjorts i skolan i ex. Stockholm gör att speciallärare, studievägledare och kuratorer etc inte längre finns kvar. Av de kommunala grundskolorna gör 55 procent ett underskott, bland gymnasieskolorna hela 58 %. Totalt sett har skolorna börjat knapra på sparade överskott från tidigare år. Budgeten innehåller inte ens en kompensation för lönehöjningar. Skolorna har inte kunnat anställa vikarier eller rusta upp sina lokaler till rimlig standard för att kunna hålla sina budgetar.

Det är enkelt att se vad det är vi sparar. Utbildningsnämnden i Stockholm gjorde 2008 precis som 2007 ett överskott på ca 80 miljoner. Pengar som från början budgeterats till pedagogiska verksamheter och våra barns kunskapsutveckling. Men det är svårare att se vad detta kostar oss.

Jag tror att försämrade resultat, vandalisering, mobbning och psykisk ohälsa är en del av kostnaden. 30 % av eleverna i gymnasiekolan i Stockholm känner sig otrygga. Skolorna anger att eleverna är stressade och trötta och elever själva uppger att de har svårigheter med att kunna träffa skolhälsovården när de behöver. Jag menar att detta i hög grad är kopplat till de problem vi ser med skolan idag. Det går också igen i andra delar av kommunens verksamhet. En av tio fritidsgårdar finns inte längre och sedan jag föddes har anslagen minskat med 57 procent till fritidsgårdar i Stockholm. För 28 år sedan satsade Stockholms stad 5.600 kronor per tonåring (omräknat till 2007 års penningvärde). 2007 hade siffran sjunkit till 1.700 kronor.

Det går inte heller att argumentera mot fristående skolor för att de kommunala presterar sämre. De som hävdar det förminskar kommunens förmåga att driva en bra utbildningspolitik. Inte heller ska kommunen ge upp och avveckla sina egna skolor bara för att det startas upp fristående alternativ. Vi som tror på offentligt driven utbildningsverksamhet ( alltså inte i motsats till att också tro på fristående alternativ) vill så klart att den kommunala skolan ska vara så bra att den är konkurrenskraftig. Jag tror att konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att fortsätta leva. De friskolor som lyckas erbjuder något attraktivt, och det är bra för eleverna.

Så har vi då matematiken. Detta viktiga och i många fall avgörande ämne. Varför blir det sämre? Varför blir vi sämre än just Finland? Det är inte alls säkert att det är fler timmar i matematik som behövs. Säkert för en del, men inte för alla. Timplanen är inte grunden i en modern skola. Timplanen är ett problem i en modern skola. Det tyckte också Björklund en gång i tiden. Matematik är ett mycket avancerat språk. Möjligheten att lära sig matte på det språk man är bäst på skapar större chanser att också klara proven och målen.

Jag började med att säga att skolan må vara en speciell värld, men den är inte en egen värld. Vår värld är mångkulturell, flerspråkig och oerhört rik på mångfald. Detta behöver bejakas i skolan. Fler möjligheter till lärande på modersmål och studievägledning på modersmål behövs. Dessutom behöver vi ett större fokus på att lära oss hantera de olikheter som finns mellan oss människor. Så blir mångfalden en resurs i skolan och i samhället. Vi behöver en meningsfull, begriplig och hanterbar skola. Där eleven får vara i centrum, där motivationen och engagemanget får utrymme att öka. Och vi måste sluta spara på skolan.

Vi behöver också se reella satsningar på våra lärare. Lärarlyftet har knappast gett tillräcklig verkningar och en kommande legitimation kommer inte heller vara särskilt bidragande. Läraryrket är ett av samhällets viktigaste. Det behövs också reformer som gör att de allra bäst lämpade väljer att söka sig till lärarutbildningarna och arbeta i skolan. Statusen på läraryrket upphöjs genom bättre arbetsförhållanden, högre lön och andra förmåner. Detta är inte något som kommer genom en legitimation utan från politisk vilja att faktiskt skapa bättre förutsättningar i skolan. Så får vi också elever som lämnar skolan med de kunskaper, färdigheter, den viljan och förmågan som krävs för att vara bidragande medborgare och medmänniskor i ett globalt Sverige. I en global värld.

Sju miljöpartister (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11775

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är knappast besparingar i skolan som lett till den kräftgång som skett de senaste 15-20 åren. Mätt i kostnaden per elev ligger vi inom den översta tredjedelen inom OECD och hela 20 % över snittet.

(Källa: OECD, Education at a Glance 2009)

Det är vilseledande att häva att skolans problem löses av att man häller mer pengar över den. Svenska elever får spö i TIMSS-mätningarna av länder som lägger betydligt mindre pengar per elev.

Är man intresserad av skolpolitik så har man knappast undgått att se effekterna av den skolpolitik som förts i många år.

Där finns problemet.

Permalänk | Anmäl #1 Ingemar, 2009-09-29, 16:39

Hej Ingmar. Jag är medveten om att man inte löser problem i samhället främst med reurser. Jag tror inte det. Det säger jag inte heller någonstans. Att pengar skulle vara lösningen. Men det innebär inte att resurser inte spelar någon roll. Det är en del av lösningen. Duktiga lärare kommer kosta mer pengar.

Permalänk | Anmäl #2 Sju miljöpartister, 2009-09-29, 18:38

Invandringen verkar ha gjort att särskilda problem har dykt upp i skolorna, både kring närvaro, brister i det svenska språket, lyhördhet kring lärandet, respektlöshet kring lärandet, lärare och infödda svenska elever, kanske som uttryck för sin egen oförmåga...svårt att ge ett enkelt svar, men de särskilda problem som uppstått med denna grupp ska också lösas som det speciella problem det är och ge de de resurser som just de behöver. De som inte har just det behovet ska kunna gå vidare som alla andra och ingen elev ska behöva störas i sin utbildning kring skolor som dras med "invandringsproblem kring lärandet i svenska skolan och där grupperna är så stora att andra elever får sin skolgång begränsad av "tvister" "bråk" och "frustrerade lärare".

Integrering kan knappast vara på sin plats förrän gruppen elever, oavsett ursprung, har danats med respekt kring våra skolor och lärandet och respekt för våra blandade skolor, kvinnor och män, pojkar och flickor, och kommit ikapp skälig utbildningsnivå.
Integrering ska vara vinst/vinst tänkande för de inblandade inte på bekostnad av studiemotiverade.

Lustigt att de flesta klagar på våra "odugliga politiker" i mycket, alla vill säkerligen ha en stor ekonomisk begåvning som blir Sveriges finansminister oavsett politisk tillhörighet, vi vill ha intelligenta och begåvade läkare som tar hand om oss, lärare, förhuvudtaget duktiga chefer på våra arbetsplatser, vi behöver ytterst begåvat folk för forskning, vi behöver intelligensia inom olika områden som kan starta framgångsrika företag som ger andra jobb, som ger export...

MEN.....INGEN TYCKER ATT NÅGON SKA UTMÄRKA SIG I SKOLAN OM DEN ÄR VÄLDIGT, JUST INTELLIGENT OCH BEGÅVAD....för de medelmåttiga kan känna sig "sämre", "behöver hjälp av de begåvade", "begåvade ska vara morot till de sämre", "vi ska inte ha klass/begåvnings-skillnader"...

Om idiotin och Jante och dumheten ska vara måttet som vi ska jämföra elever i skolan med som den gräns ingen ska överträda och uppmuntras till, för medelmåttans skull.....
BEGÄR DÅ INTE SÅ MYCKET INTELLIGENS, BEGÅVNING OCH UTBILDNING på toppnivå, av de yrkesgrupper ni är i behov av olika anledning där det krävs extra av ovanstående, om ni inte kan se betydelsen av att begåvade, extra begåvade, snillen BEHÖVER UPPMUNTRAS SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT....

ALLA VINNER PÅ DET I FRAMTIDEN, eller hur, då vi kommer med våra krav och förväntningar som vuxna.

De som inte kan tänka längre än sin egen "medelmåttighet" är illa ute, en Jante, men en som klagar först när Läkaren inte var så bra som tänkt...Läraren....Chefen.....ja, nämn vilka som...

Eller att hela tiden stå för ett "tyckasyndom" syndrom och göra kunskapen och lärandet en otjänst i "vi alla är lika" vilket "alla" vet att vi inte är, också det oavsett ursprung.

Sen att sossarna tog bort skolsystern, skolpsykologen ökade elevantalet i klassrummen, allt det trots de höga skatter de säger ger oss välfärden, så var det mycket av samhällets välfärd som utraderades under deras styre med de högsta skatterna och trots att Världen inte ens hunnit kollapsa i ekonomikrisen som nu de bprgeliga har fårr leva med.

Permalänk | Anmäl #3 Pia "Vilda" Nordin, 2009-10-01, 16:27

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum

Permalänk | Anmäl #4 epoksii, 2012-07-07, 23:27

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.