Duktiga elever bör slippa studera tillsammans med de sämre

Det finns flera felslut i det här debattinlägget. Bland annat är lika möjlighet att SÖKA olika skolor inte detsamma som lika möjlighet att GÅ skolorna. Detta är relevant, eftersom det tycks ligga i författarens intresse att ansökningsproceduren ska verka just segregerande.

Men det största problemet med ovanstående försök att tänka, är att elevers inverkan på varandra avskrivs med att eleverna inte har ansvar för varandras utbildning.

Så är det absolut, men det ena utesluter inte det andra! Vad klasskompisar gör och presterar har stor betydelse för vad man själv gör, och hur mycket man än ropar att det är lärarnas ansvar så försvinner inte faktumet att barn är sociala och tar intryck av varandra. Bara en intellektuellt oredig politiker, som sätter ideologiska hänsyn framför pedagogiska, skulle komma på tanken att försöka trolla bort detta. Ideologisk nonsenspedagogik har vi redan sett nog av! Varför fortsätta med samma skräp?

Det är bra att se problemen som finns, men blundar man för nackdelarna med lösningen man föreslår så skapar man bara ytterligare problem. Därför är dagens ideologiska fundamentalister inom skolpolitiken lika farliga som gårdagens.

Jag håller med om att det är kontraproduktivt att tvinga både de som har det lätt och svårt i skolan till samma undervisning och tempo. Jag önskar att jag fått vara med om något sådant. Men dendär rubriken kommer få omvänd verkan...

Håller med om artikelns innehåll. Men Newsmill bör ta sig en allvarlig funderare över sin rubriksättning.

Hm, har inte detta tagits upp och diskuterats tidigare, samt att forskningen entydigt pekat på att nivån inte höjs hos varken de som är svaga eller starka elever om de delas upp på detta sätt?

Rubriken sätter artikelförfattarna. Sakfrågan? Både och. Klassens ljus lär sig själv och brukar dra med sig sina kamrater, och separeras begåvningarna sjunker den allmänna kvalitén ordentligt utan att eliten särskilt mycket stärks. Att allt slags hämsko i den falska jämlikhetens namn måste bort förblir tveklöst pedagogisk grundprincip jämte elitär prioritet.

#4 som inkom medan jag skrev: ja, detta är alltså vad forskning indikerar mer exakt.

Jag som trodde att KD - folket brydde sig om Jesus kärleksbudskap och solidarisk stöttning och gruppsamverkan.

(om det nu finns ett sådant!)

KD vill ha ett gated community samhälle för det är ju egentligen detta han skriver fast han inte förstår.

De genetiskt och socialt lyckosamma skall få slippa att trängas med de mindre genetiskt/social lyckosamma.

Det skall vara så där rent och prydligt, ordentligt, putsat och fejat som det skall vara i en klinisk Pingstkyrka.

Aron har nog ett spår av "lortfobi". Det finns kognitiva psykoterapeuter som jobbar med sådant.

Elever som har det extra svårt i skolan och hamnar efter i en valig skolklass får stöttning, elever som har det extra lätt och är understimulerade lämnas åt sig själva. Det är diskriminering!

Det finns extra lärare, specialklasser, obsklasser osv. för elever som har det extra svårt. Men vad gör man med de elever som har en särskild begåvning och som inte stimuleras i den vanliga klassen? Självklart borde de också tas om hand, ges möjligheten att gå i en specialklass med undervisning anpassad efter deras behov.

Ett ovanligt vettigt och logiskt väl underbyggt inlägg! Det är en grym lögn och ett lika grymt svek mot precis alla elever att läsbegåvningar klarar både sig själva och sina klasskompisar när de hålls tillbaka i klasser där de inte får utvecklas i den takt som de har potential för. Jag kan förstå att kommunister och andra diktaturkramare går i taket över artikeln. Kritikerna skulle vara mera övertygande om de också krävde förbud mot idrottsskolor eller att elever som springer snabbare än andra måste dra med sig de långsamma så att alla kommer i mål samtidigt, elternativt att de snabba får stanna och hoppa jämfota längs banan medan de väntar på de långsammare. Det skulle morsvara den tomgångsräkning och -läsning som de snabbare eleverna får ägna sig åt i socialistflumskolan.
Självklart är det bäst om likartade grupper får studera ihop, för då kan undervisningen specialanpassa just för dem och då går alla grupper snabbare framåt. Att kalla en anpassning som är bra för alla för segregering är inte seriöst.
Sakupplysning: Inga skolor får sortera bort elever godtyckligt.

Duktiga elever ska inte behöva göra lärarnas jobb och finnas till för att höja de sämre i skolan. Som någon kommenterade.

Allt för länge har allt gjorts för "medelmåttan" och de med särskilda behov, för det är "fint", men så fort man börjar att begära stimulans och högre utmaningar för särskilt begåvade, då blir det "ful elit" och protester, "för alla ska ju ha det lika" och medelmåttan måste värnas och skyddas.

Vilka ska försörja alla pensionärer och bidragstagare i framtiden med inarbetade skattepengar?!

Dessutom finns det oerhört många "medelmåttiga" lärare utan större fantasi i sitt lärande och som inte räcker till för de särskilt begåvade.

#10: Medelmåttan hade ordet. Replik.
.
Det är INTE frågan om att göra ett jobb. Det är fråga om lek, liv och lust kompisar emellan, på lektioner, raster och fritid. Skall kanske det förbjudas?

Nä, lek du Ingestad!

Sen kan du läsa vad jag skrev en gång till...

Det är du som berhöver läsa om här och inte jag. Som vanligt.

En sak jag var med om var att när jag hade räknat ut lågstadiets mattebok vid jul, så fick jag sudda ut svaren och börja räkna från början igen.

Detta är inte ett skämt. På fullt allvar, motiverat av korkade lärare som följde det som var gängse retorik då.

Kommunisterna och sossarna tror att Sverige kan klara sig internationellt utan att faktiskt stimulera de som är begåvade och få dem att sträcka sig så långt de kan. Detta har vi endast börjat se effekterna av, och priset kommer bli oerhört högt.

Mitt bestämda minne från egen publicering är att newsmill låter en sätta rubriken själv, åtminstone om man vill. Oavsett hur det gått till i detta fallet är det en otroligt korkad rubrik som gör texten omöjlig att läsa välvilligt.

Jag har själv varit såväl klassens ljus i vissa ämnen som en av de sämre i andra ämnen och jag känner inte igen mig i denne KDU:ares beskrivning.

Jag ser det som positivt att det finns elever av olika slag i klassen. De duktiga eleverna lär känna elever som inte är lika bra som de själva. Det är svårare att förakta den som man känner väl. För de sämre eleverna så är det ju bra att de har bra elever närvarande som de kan fråga om hjälp.

Jag har alltid varit bra i SO och jag hjälper alltid de som frågar om hjälp medan jag i min tur får hjälp i matte där jag har varit sämre. Sedan vi mognade på oss och började hjälpa varandra så blev stämningen i klassen mycket bättre.

I den nyliberala tankevärlden så förstår jag att man tror att det endast är konkurrens som skapar en bra miljö för människor men min erfarenhet är att vi kommer lika långt med samarbete.

Att börja dela upp elever redan i skolan efter "vem som är bäst" kommer bara ge två signaler - de elever som räknas som duktiga kommer bara att få storhetsvansinne och de som räknas som dåliga kommer att få ännu sämre självförtroende.

Historiakunskaper och mattekunskaper är inte något som hårt som sten i generna utan med träning så kan vi alla lära oss. Elitism leder till segregation vad än Newsmills myller av sossehatande elitister har fått för sig.

Om folk inte orkar tänka logiskt för att en artikel har en viss rubrik är läget i Sverige sämre än jag någonsin orkat/vågat tro.
-
Att en homogen grupp vad avser studieresultat kommer att prestera bättre p.g.a. att läraren slipper hålla både presumtiva kvarsittare och flerstegsraketer (de som hoppar över en klass eller 2) i samma lektion är så uppenbart att jag kvävs av sorg när jag ser idiotierna här ovan.
-
Om barn började skolan när de är skolmogna och inte det år de fyller 7 och sedan sätts i de klasser med elever som håller ungefär samma standard kan lärare använda mer kraft åt utlärande än åt att hoppa upp och ner i nivå.
-
Självklart borde det vara lätt att gå mellan olika klasser beroende på utveckling och elever kommer att tillhöra olika nivåer i olika ämnen och får en så specialiserad utbildning det går.
-
Detta kulle tyvärr kräva att individens specifika förutsättningar och förmågor kommer at testas och utvecklas och det rimmar ju illa i ett kollektivistiskt och söndernivellerat såssesverige - så det blir nog inget med det.
-
Nope, förbjud alternativ, hugg alla toppar jämt och lämna över uppfostran av underpresterande elever till de duktiga och se hur allt mindre forskning och toppresultat kommer från Sverige - precis sånt som ger SAP en stabil och medioker väljarbas.
-
Good luck

"Respekten för att människor är olika måste vara utgångspunkten för den svenska skolan."

Alltså kom igen nu. Hur menar han då att barn skall få denna respekt för de som är olika dem själva? Inte genom att bara välja att träffa barn som är precis lika dem själva i alla fall.

Och tugget om "flumskolan" är såååå 2005. Till och med Dolores Umbridge A.K.A Jan Björklund har fått tona ned retoriken.

Jag har också fått sitta och sudda ut svar i böcker och göra om - annars skulle jag ju riskera att få lära mig nåt mer, och det gick ju inte för sig. Jag inbillar mig att detta har blivit bättre numera (?).

Sen tvivlar jag på att det stora problemet i skolan är att de duktiga eleverna föraktar de dåliga. Tvärtom skulle jag säga; när jag gick i skolan gällde det att ligga lågt om man var duktig i skolan om man inte ville bli mobbad (åtminstone om man var kille).

Men det var ju bra att Newsmill har ändrat sig och låter artikelförfattarna sätta rubrikerna själva nu.

"...Denna nya ordning är ett väldigt stort problem eftersom det drabbar den skola som är ett så viktigt instrument för att ge alla människor en så likvärdig start på livet som möjligt. Vad som nu behövs är både en återupprättelse av lärarens yrke och auktoritet samt en skolmiljö präglad av ordning och reda. Tillsammans med stora inslag av valfrihet i skolväsendet skulle detta kunna innebära en vändning av den negativa kunskapstrenden. ..."

Det artikeln, och skolverket, glömmer är dels skolans "feminisering", faktiskt påtalad av DN(!) för flera år sedan. Samt skolverkets egen diskvalificering. De reagerar aldrig eller inte i tid, de skyller, kan delvis skylla, på andra. Som på arbetsmiljöverket vilket av någon anledning ålagts övergripande ansvar på ett antal områden i skolan, som social och fysisk miljö. "Flum" här också!

Bra artikel, men den som sätter rubriker på newsmill borde få sparken.

Tom Croker:

Jag är en av idioterna som du hänvisar till.

Nej, det är inte uppenbart att du har rätt. Min erfarenhet av tolv år i svensk skola är att det tvärtom är bra att det finns många olika sorters människor i klassrummen. Man lär känna människor som är olik en själv.

Inte konstigt att "dåliga" elever förblir dåliga när de är fullt medvetna om att ingen lärare och ingen skolpolitiker tror att de kan bli bättre och att de inte är värda skolans resurser. Tro mig, "dåliga" elever känner av sådant mer än du tror.

Det måste ha varit bra länge sedan många av de som kommenterat här gick i skolan eftersom de pratar om att de blev tvungna att sudda ut sitt skolarbete. Jag har aldrig någonsin stött på något liknande i skolan och då har jag ändå gått i en av landets starkare sossekommuner hela livet.

Jag gick i skolan på 80-talet då jag fick sudda. Eller så fick man gå tillbaka i boken (!) och göra nån uppgift som tidigare hoppats över. Jag minns också ett nyhetsinslag där en kille som var exceptionellt begåvad i matte hade fått en mer avancerad bok än resten av klassen - varpå de andra elevernas föräldrar protesterade så han fick gå tillbaka till den enklare boken istället...

När man är sämre i ett ämne så lär man sig mycket av att studera med de som är duktigare. Nivågruppering skulle dessutom göra att de bästa lärarna undvek de mindre duktiga eleverna. Sammantaget ger det fler elever som inte är tillräckligt bra i viktiga ämnen.

Det mest diskriminerande man kan göra är att behandla alla människor lika. Just för att de är olika och har olika förutsättningar, behov, önskemål och drömmar. Men alla människor har samma värde och bör bemötas utifrån detta och få det stöd och den stöttning som är relevant för just dem.

En bra början är att få välja den skola man tycker passar bäst. Vad är det för enfald, att som vissa inlägg gör gällande, tro att alla som sedan väljer en viss skola plötsligt blir allt igenom lika. Här har man om något möjligheten att få utvecklas, troligen åt olika håll.

Rubriken är missvisande men iögonfallande.

Mycket bra skrivet. Har självt märkt mycket av detta, men S har inte velat ändra det, efter de enligt Marx lära anser att alla är lika, i förmågor och allt, och således anser att ingen skall kunna mer än andra, för det är orättvist. Tänk vad hemskt det skulle vara om alla kunde exakt lika mycket, samhället skulle inte gå framåt, eftersom det är "topp-genier" som ger utvecklingen, och de finns inte i en vänsterdrömbild där alla är kopior av varandra. Kommunistkloner.
Självklart skall skolan anpassas efter eleverna, och inte tvärt om.

Man kan få både mental stimulans och mental blockering av att läsa kommentarerna också.

JanteSverige förnekar sig aldrig och den delen skulle jag inte ens umgås med även om vi satt i samma klassrum.

I adressfältet på sin webbläsare kan man oftast se vad artikeln hade för rubrik innan den (av newsmillsredaktionen?) gjordes mer provokativ för att locka fler läsare (och därmed ge newsmill mer annonsintäkter?).

Den här verkar ha hetat "Den borgerliga skolpolitiken ger hopp om en bättre framtid"

Är det så att newsmillredaktionen vill att vi ska kriga mer och samtala mindre? Trist i så fall.

"duktiga elever" innebär de lydiga eleverna, som sitter tyst och räcker upp handen. Det är de väluppfostrade barnen, som går i söndagsskolan istället för att festa. Det är de framtida lärarkandidaterna, och dessa får för guds skulle inte förväxlas med de begåvade eleverna.

Lika gillar lika, och det gäller i skolan så väl som i företagsstyrelser. Nu befolkas lärarkåren av medelmåttigt begåvade, präktiga kvinnor. Det är kanske inte så konstigt att skolan har lite svårt att hantera invandrargrabbar med macho-attityd. Dessa kvinnor kommer inte kunna skilja ut begåvningarna, men däremot kan de skapa små reservat av lydiga elever.

Att Aron Modig själv skulle valt den rubrik tar jag inte som troligt. Ser ut som en kvällstidningsrubrik i stark kontrast till den seriösa och sakliga artikeln.

TOALETT-POLITIK

Jag håller med om att en återupprättelse av lärarnas yrke och auktoritet samt en skola präglad av regler och kunskap är av högsta prioritet. Jag tror dessutom att just detta är betydligt viktigare än alla andra reformer.

Själv hatade jag vissa resoluta lärare under min skolgång, 1972-1984. Men idag värdesätter jag samma lärare av det enkla skälet att det ställde krav och inte nöjde sig med mediokra resultat, än mindre skolk. Jag har hört om samma erfarenheter från en mängd vänner i alla delar (och alla samhällsklasser) av Stockholm och dess förorter.

Sedan slutet av 1980-talet och framåt har det dock skett en kraftfull förskjutning inom skolan. Från att vara just utbildande och fostrande till att bli mer respekterande av individen. Varför, undrar man? En teori är att eleverna behöver mer individuell uppmärksamhet. En annan är att eleverna behöver mer att säga till om. En tredje är att gammal hederlig katederdisciplin blivit PK-skitig.

Okej, låt säga att eleverna behöver mer individuell uppmärksamhet. Visst, det är en god tanke men har framförallt värnar de sämst ställda i klassen. På bekostnad av de bäst ställda i klassen. För antalet elever per lärare har ju inte sjunkit under de senaste 20 åren. En möjlig lösning är att drastiskt minska antalet elever per lärare. Men det kostar såklart ofantligt mycket pengar. Något som endast de sanna socialisterna är för, än så länge ska väl tilläggas. För även med en lärare per elev så kan det bli fel om läraren inte ställer krav utan huvudsakligen stödjer elevens ego.

Frågan om elevers medbestämmande är den andra teorin. Här har vi genom åren sett vissa bisarra exempel, där rektorer (och dess ledningar) i vissa fall fått ge vika för elevernas krav. Längden på lektioner. Antalet läxor. Lärares olämplighet och så vidare. Eleverna har inte ens rösträtt, än mindre möjligheter att köpa ut på systemet eller för den skull teckna avtal utan förmyndares medgivande. Ändå inrättas dessa elevråd (med veto-mandat) i många skolor runtom i Sverige. En retorisk fråga: Är det lämpligt?

Den tredje teorin handlar om gammal hederlig katederdisciplin. Min första fråga är: Vad är problemet med katederdisciplin? En lärare är ju i många fall ett väldigt viktigt substitut till elevens föräldrar. Åtskilliga elever saknar föräldrar som ställer krav och som följer upp och berättar om konsekvenser. Där spelar en skicklig och sträng lärare roll. Inte tu tal om annat. Så, varför denna PK-åsikt om att gammal hederlig katederdisciplin inte är värdig vilsna ungdomar?

Så, återigen: En återupprättelse av lärarnas yrke och auktoritet samt en skola präglad av regler och kunskap är verkligen av högsta prioritet.

Enligt min åsikt.
U

Jag spenderade stor del av mellan- och högstadiet med att rulla tummarna och inte lära mig någonting alls i naturämnena eftersom lärarna var tvungna att ta hand om de mindre begåvade/intresserade eleverna som släpade efter. Ett tag hade vi differentierad matematik och då var det grymt kul och lärorikt, men det försvann efter sjuan. Resultatet? Jag började gymnasiet med sjuans matte, fysik, kemi och biologi. Mindre kul när man ska gå natur.. Våga skilja på elever, våra blandade klasser gynnade ingen..

OM klasserna är lugna, det finns studiero och tillräckligt med välutbildade och engagerade lärare bör inte uppdelningen vara för stor.

FÖR stor uppdelning mellan studiebegåvade och inte studiebegåvade är till men för Sverige. Vår sammanhållning och demokrati lär bli sämre.
Det gäller f.ö. också nu när värnpliktsförsvaret tas bort. Överklass, medelklass, arbetarklass och proletärer kommer inte längre att få tillfälle att göra lumpen tillsammans och lära sig att samarbeta. Stor skada!

#35 Filippa, 2009-09-28, 13:05

Så hur uppnås lugna klasser? Och hur blir lärare mer välutbildade och framförallt engagerade?
U

Detta är en underbar idé som om den hade genomförts inneburit att jag som tjänstledig lärare inte varit tjänstledig och utbildat mig till någonting annat i stället stannat kvar och arbetat som lärare.

Fundera på detta: Varför skall ca 10% av eleverna i en klass upptaga 75% av resurserna på en skola? Dessutom verkar det inte spela någon roll att alla dessa resurser läggs på dem , då deras problem oftast inte är av den sorten att de behöver specialhjälp. Snarare saknar de brist på uppfostran och struktur, och de stackarna i klassen som har detta med sig hemifrån är de stora förlorarna. De får tålmodigt sitta och vänta på att det skall bli arbetsro eller på att de stökiga eleverna slutar med sitt skit så att de duktiga kan få möjlighet att studera!

Nån här som vet hur många friskolor på grundskolenivå det finns som har huvudinriktningen att undervisa "svaga" (men ej begåvningshandikappade) elever utifrån deras förutsättningar? I förhållande till hur många det finns med specialinriktningar/särskilda pedagogiker för "starka" elever?

Hej,

Tack för många intressanta och läsvärda kommentarer. Naturligtvis ligger inte jag bakom den satta rubriken. Mitt förslag till rubrik var "Den borgerliga skolpolitiken ger hopp om en bättre framtid". Det är synd att rubriken tar bort lite av fokus från artikelns innehåll.

Allt gott,
Aron Modig

Jag är HELT övertygad om att valfriheten leder till segregation om man hårddrar den. Det ser jag runt om mig som småbarnsfar; skräcken för de annorlunda. Och kompisarna samlas i vissa skolor så vill givetvis min som dit också. Ett kul experiment skulle vara att alla nyanlända invandrarbarn med stora behov anmäls till friskolor med "bra disciplin" eller vad det kallas. Det är nämligen mer kompistryck och "anda" som ger denna disciplin. Och segregationen skulle minska (men föräldrar skulle försöka skapa sina isolerade genpooler på olika skolor hela tiden).
Vad gäller betyg så har jag legat i topp samt sämre i olika ämnen och klasser. Blandningen av duktiga/sämre elever är BRA av orsaker som kommenterats här. Det man kan önska är bara att de som har lätt för sig kan få extra stimulans, inte flytta dessa ur klassen. Då blir väl även elitisterna nöjda? Höja maxnivån, inte segregera....

#36 Ulf

Det vet jag inte men vissa saker kan jag peka på.

Oro och oordning i skolklassen beror kanske främst på att det finns barn (ibland många) som är oroliga, kanske psykiskt störda på det ena eller andra sättet. Alla barn mår bra av en kärleksfull uppfostran där föräldrarna tar sitt föräldraansvar och sätter lämpliga gränser. Det verkar vara rätt så sällsynt idag.
Många föräldrar kan eller vill inte ta sitt föräldraansvar utan överlåter det på samhället inkl skolan.

Många yngre lärare har usel utbildning och dålig förmåga att hålla disciplinen i klassen. Många är inte ens intresserade. Det är klart att det inte går att fånga barns intresse för utbildning då.
Skolutbildningen måste få en kvalitetsprofil. Sverige måste börja utbilda kunniga och pedagogiskt skickliga lärare!

Ja, det är väl riktigt kristerligt, att lära barn från unga år att sköta sig själva och skita i andra... KDU:s vandring högerut fortsätter oförtrutet.

Märkliga kommentarer här på sidan, men så blir det väl när man endast har några skolår för länge sedan att hänvisa till.

Å ena sidan klagar man på skolan för att man fick sudda i sin bok (80-talet). Å andra sidan vill man "ha tillbaka pluggskolan" som det var innan 90-talskrisen slog till. Då det dessutom rådde extrem likabehandling och bättre resultat (och stabila hemförhållanden).

Skolan idag är bra. Dagens elever lär sig så mycket vettigare och bättre saker än vad vi fick göra på 80-talet.

Jag blir så grymt irriterade på skolminister Jan Björklunds flum-retorik. Han kör endast på poltik, inte på vetenskap i sin skolpolitik. Tyvärr.

I min klass i grundskolan fick man inte vara duktigare än någon annan om man ville undvika fysisk och verbal misshandel.

Hade jag istället fått gå i en klass där studier uppmuntrades hade jag kanske kunnat utvecklas riktigt långt och blivit till nytta för samhället. Tänk på det!
Och det var för övrigt på 90-talet. Inte länge sen alls.

Denna artikel är helt uppenbart skriven av någon som struntar totalt i vad forskning av inom pedagogik har att säga, samt vad människor som faktiskt vet någonting om undervisning, närmare bestämt Skolverket. Sådant man inte förstår avfärdas som ”flumpedagogik”. Detta är bara ett retoriskt knep istället för att bemöta det med riktiga argument. Skribenten vill ta tillbaka skolan till mer katederundervisning och hänvisar till att de utan studievana gynnas av detta. Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Långt ifrån alla elever lär sig bra genom att sitta passiva och lyssna på vad läraren föreläser om. Skribenten nämner även pluralism, vilket katederundervisning knappast innebär.

Undervisningen bör istället vara varierande, där katederundervisning är en del. Det finns en gammal myt om att repetition är kunskapens moder, men jag vill mena att det är felaktigt, utan att variation är att föredra. Att närma sig ett ämne från flera olika vinklar, på varierande sätt ger en djupare kunskap hos eleverna och man kan dessutom nå fler elever eftersom inte alla lär på samma sätt. En del lär sig av att läsa, en del av att lyssna och en del behöver ha något handfast och praktiskt.

Skribenten tar även upp egen forskning, vilket jag tolkar som elevaktiv undervisning. Det är undervisning då eleverna själva söker kunskap utifrån egna intressen inom det aktuella ämnet. Lärarens roll i detta arbetssätt blir mer av en handledare som stöttar och handleder eleverna i sig eget lärande. Den som har grundläggande insyn inom pedagogik förstår att intresse är en motiverande faktor, och att ingen kan tvingas att lära sig. Att rynka på näsan åt ”egen forskning” antyder att skribenten har en syn på barn som inkompetenta.

Sist men inte minst, grupparbeten. Att arbeta i grupp är ett alldeles utmärkt sätt att lära sig, där en heterogen grupp har fler fördelar än en homogen. Inom gruppen finns olika kompetenser, erfarenheter och intressen. Inom gruppen sker ett utbyte kunskapsmässigt. Grupparbete är dessutom en nyttig övning på socialt samspel och att lära sig att samarbete. Ute i arbetslivet behöver vi kunna fungera tillsammans med andra människor, och var annars ska vi lära oss det om inte i skolan? Man kan givetvis inte utgå från att eleverna från början kan arbeta i grupp, utan det är något pedagogen får arbeta aktivt med. När det kommer till svagt respektive starkt presterande elever finns det starka skäl för att just ha blandade grupper. I grupparbetet får den starkt presterande möjlighet att förklara för de andra, och använda sin kunskap. Kunskap är inte meningsfull eller sann kunskap om man inte kan applicera den. Detta innebär för den högpresterande en utmaning, samtidigt som det för svagpresterande får möjlighet att lära sig i samverkan med någon som ligger på en närmare kunskapsnivå än läraren. En klasskamrat talar ett annat språk än läraren och eleverna kan ha lättare att förstå varandra. Det handlar inte om att elever tar ansvar för undervisningen, det handlar om att lärandeprocessen sker kollektivt. Men detta är ju bara ett av flera arbetssätt, vilket ska varieras med individuellt arbete, katederundervisning etc.

Jag tycker att det är dags för Björklund och övriga skolpolitiker att börja lyssna på proffsen inom skolan, nämligen pedagogerna och forskarna. Den borgerliga skolpolitiken med Björklund i spetsen står för en förlegad syn på kunskap, lärande och går emot en överväldigande majoritet av forskarvärlden. Konstigt att en lekman på detta område får härja fritt medan ingen säger åt kirurgen hur denna ska hålla i skalpellen, eller bibliotekarien i vilken hylla boken ska stå. Och sluta älta populistiska mantran som ”flumskola” och ”ordning och reda”, tack.

Skolans funktion är inte att generera mest pengar per elev i framtiden. Skolans uppgift att skapa social gemenskap är mycket viktig, det är något det inte får kompromissas med. Den borgerliga politiken försöker som vanligt att ekonomisera utbildningspolitiken och privatisera sitt offentliga ansvar, genom att lägga ansvaret på friskolor och individuella elever. Problemen är 1. att personliga erfarenheter överförs som allmänrådande normer för hur skolan "är", 2. att strukturella problem degraderas till individuella tillkortakommanden. Det är lärarens uppgift, i dialog med föräldrarna, att få alla elever att vilja vara ambitiösa. Det är inte barnen eller ungdommarnas ansvar. Bakgrund är enormt viktig för utbildnings och yrkesval det visar all statistik. Det skapar i längden adel och frälse. Med tiden så kommer arbeten utan teoretisk utbildning att bli ovanligare efter hand som prodktion och service automatiseras. Därför behövs en bred dialog mellan elever, inte en uppdelning i bättre och sämre. Att skilja på folk och folk skadar samhället, men gynnar regeringen och sverigedemokraterna.

Svenska skolan var internationellt som bäst när den var som mest jämlik, någon gång i slutet på 80-talet. Och samhällsekonomiskt är det troligen viktigare att lägstanivån höjs för många än högstanivån höjs för några få.

Pedagogiskt sett har också skolsystem med hård segregering totalt större problem än jämlika skolsystem.

På en individnivå hörde jag till dem som drömmmande tittade ut genom fönstret på lektionerna. Dock gick jag inte ut med speciellt bra betyg eftersom det blev så ohyggligt oinspirerande någon gång i åk 6. Men jag tror inte det hade varit bättre i en elitklass; jag var/är begåvad men inte skolbegåvad (jag hamnade med lite tur sedermera på KTH och rehabiliterade mig med kraft). Så om vi pratar om duktiga elever måste vi veta vad vi menar med "duktig".

Det bästa receptet för en bättre skola är troligen att öka förväntningarna på eleverna och då menar jag inte att Björklunds piskrappspedagogik skall vara ledstjärnan.

Jag menar precis vad jag menar: eleverna kan mer än vi tror, de har informationsvana som ingen generation före dem och de behöver inte katederundervisning. De skall uppmuntras att ta ansvar i elevråd och skola och de skall engageras positivt i samhället runtomkring. Det handlar om att skapa en mångfald av lärsituationer i skolan. Då kan skolsvaga, men begåvade elever, få en chans att blomma ut. Skolduktiga elever kommer alltid att klara sig. Elever med problem får en starkare social skolväv omkring sig och risken är mindre att de lägger ner.

Riktningen i dagens skola går i precis motsatt riktning och både historien och vetenskapen visar att det är fel väg att gå. Segregering och mera "plugg", gynnar ingen.,

Jag blev klar med 3:ans mattebok i 1:an på lågstadiet, de resterande två åren på lågstadiet fick jag hjälpa andra elever på lektionerna, rätta stenciler åt läraren (!) och ibland fick jag mina egna stenciler... på samma nivå som alla andra. Det va så i flera ämnen, vi hade ju samma lärare i allt, så när jag väl började mellanstadiet så hade jag lärt mig att det var ingen idé att prestera, så, jag sov på de flesta lektionerna.

Det gick hyfsat bra ändå, men mina mattekunskaper blev väldigt lidande och jag blev en medelmåtta i matematik istället. Men det är så sossarna och vänstern vill ha det... alla ska vara lika.

Jag började lågstadiet 1994 för de som trodde att det här var ett gammalt 60-talsproblem.

Skolan är en egen skyddad verkstad för de som jobbar med den. Regler som gäller i resten av samhället, som t.ex. självklarheter som att man inte misshandlar varandra eller hånar varandra offentligt, gäller med självklarhet inte i skolan. Om elever misshandlas och trakasseras av (för alla välkända) mobbare och gäng, händer precis INGENTING. Om det diskuteras, kommer någon skoltroende idiot och säger "Men, vi kan ju inte flytta på mobbaren, då blir det ju lika illa någon annan stans!!!" Vuxenvärlden tvingar alltså barnen att leva varje dag i en rättslös värld, och om någon mobbas, säger man att "det är viktigt att bygga en social gemenskap". Det enda sätt som rätt många barn klarar av att bygga gemenskap är genom att utse någon annan till "mobboffer". Detta är inget nytt, alla vet det, ändå händer INGENTING. Det kan inte vara en slump. I själva verket måste man söka orsakerna hos dagens sorgligt dåligt utbildade lärare och den ideologiska överbyggnad lärarutbildningen tillåtits bygga upp under åren som flumskolan härskat. Man hittar hela tiden nya uttryck: "en starkare social skolväv" låter väl bra?

För den som går i skolan gäller följande: Se till att du aldrig ger någon en anledning att mobba dig. Håll käften inför lärarna, annars blir det värre. Om du ändå har energi kvar, kanske mamma och pappa blir glada om du presterar något i skolan. Så har det varit, så är det, och så lär det förbli om ideologerna fortsätter ha makten i lärarutbildningen.

Och till er som klagar över att lekmän gnäller: Minns ni rapporten som visade att skolans resultat var omvänt proportionella mot hur stor andel av lärarna som hade lärarutbildning? Den som drogs in av skolverket, förmodligen för att den inte sade saker som var PK? Ett utmärkt exempel på hur den så kallade forskningen inom pedagogik går till. Tro inte att befolkningen i stort missat vilken kvalitet ni står för...