Bodström har ett personligt ansvar för polisens misslyckande

Sveriges rättsväsende tycks ha gett upp kampen mot den organiserade brottsligheten. Trots 81 polisanmälningar från Försäkringskassan, som avslöjat bidragsfusk för 30 miljoner kronor bland medlemmar i grovt kriminella nätverk, har Stockholmspolisen inte gjort någonting, skrev Dagens Nyheter nyligen.
Nyheten är ett i raden av avslöjanden som visar att det svenska polis- och rättsväsendet inte klarar av sin uppgift att bekämpa och dra en tydlig gräns mot grov kriminalitet. Det finns fler exempel:
Förundersökningen mot den dömde polischefen Olle Liljegren avslöjar hur polisens infiltratörer, på Liljegrens uppdrag, planterade vapen och narkotika hos oskyldiga personer - oskyldiga som sedan greps av polisen och dömdes till långa fängelsestraff.

Förundersökningen mot den åtalade polischefen Tage Åström avslöjar dessutom hur Åström erbjudits 200 000 kr för att se till att narkotika planterades hos några restaurangägare i Stockholm, som därefter skulle gripas för narkotikabrott. Åström erbjöd sig även att mot ersättning se till att restaurangägarna blev granskade av polisens bedrägerirotel.

Arbetsfördelningen mellan Olle Liljegren och Tage Åström var sådan att Liljegren såg till att offren blev associerade med vapen och narkotika, medan polisbefäl Tage Åströms kommando därefter gjorde tillslag mot de personer som blivit utsatta för polisens brottsprovokationer, konstaterar DN-journalisten Lasse Wierup i sin bok "Infiltratören".

Wierup konstaterar också att rättsväsendet inte utredde de 4,7 miljoner kronor som anonyma finansiärer satte in på Olle Liljegrens privata konto. I Tage Åströms fall meddelar fortfarande överåklagare Björn Ericsson att något datum för en rättegång inte är uppsatt, trots att åtal väcktes i början av förra året. Orsaken är att den polisinformatör som var medbrottsling med Tage Åström, inte infunnit sig.

Även i andra fall har polisens informatörer förhindrat eller försvårat rättsprocessen, exemplen kan mångfaldigas. Om man dessutom lägger till att den polischef som ansvarade för Stockholmspolisens informatörsverksamhet, parallellt med sitt polisyrke, var bulvan för en sexklubb med kopplingar till den serbiska underrättelsetjänsten/maffian, blir bilden fullständigt osannolik. Då blir det är lätt att hålla med Chefs-JO Mats Melin som kom ut med en kritisk rapport förra sommaren: Sverige är på detta område ett laglöst land. Chefs-JO:s kritiska rapport om polisens brottsprovokationer efterlyste åtgärder från rättsväsendet gentemot "hemlighetsmakeriet". I vissa fall kan polischef­er ha kommit undan trots att de begått tjänstefel, konstaterade han.

Strax efter JO:s utspel kom Justitiekansler Göran Lambertz (JK) rapport om Stockholmspolisens vapenhantering, som konstaterade att hundratals vapen varit på avvägar och att vapen som polisen omhändertagit använts till nya brott.

Justitieutskottets ordförande Thomas Bodström har en personlig kännedom om polisens misslyckade metoder i beskämpningen av grov kriminalitet.  Den 28 april 2005 benådade Thomas Bodström i egenskap av justitieminister den uppmärksammade polisinfiltratören Peter Rätz, som uppgavs ha infiltrerat Bandidos och skötte deras kontakter med maffiagrupper i Baltikum.
I nådesansökan avslöjades att Rätz jobbat i nio års tid för polisen med att infiltrera olika kriminella nätverk.
- Jag har bara tittat på de humanitära skälen, sade justitieminister Thomas Bodström till Expressen när tidningen i september 2006 avslöjade benådningen och ville få justitieministerns kommentar kring det hemligstämplade ärendet.

Thomas Bodströms beslut att benåda Rätz visade att justitieministern hade total insyn i polisens informatörsverksamhet.I mars 2006, när chefsåklagare Pär G Lindell skulle intervjua länspolismästare Carin Götblad i samband med sin utredning av polisens informatörsverksamhet, blev Lindell uppkallad till justitiedepartementet för samtal med expeditionschef Nils Öberg.
- Varför blev han uppkallad till Bodströms närmaste man? frågade sig Nils-Eric Schultz, antikorruptionsåklagare i tidningen Världen idag.
- Jag har varit åklagare sedan 1977, jag har aldrig blivit uppkallad till justitiedepartementet. Och jag känner inte till någon kollega, och jag har ju trots allt jobbat med väldigt många åklagare. Så det är mycket som är konstigt även kring justitiedepartementet när det gäller dessa frågor, sade Nils-Eric Schultz till tidningen i början av det här året.

I slutet av april 2006 gick justitiekansler (JK) Göran Lambertz ut i Dagens Nyheter med uttalandet att poliser ljuger i domstol för att skydda sina informatörer. Några veckor senare blir JK uppkallad till Bodströms statssekreterare Dan Eliasson, för att tillrättavisas.
- När jag talade med företrädare för justitiedepartementet så försökte man att få mig att avstå från den här kritiken... det kunde ju bli så att justitieministern tog avstånd från mig och att det skulle bli svårt för mig att sköta mitt jobb och att min plattform skulle bli lite sämre, sade Lambertz i SR Ekot i juli 2007.

Thomas Bodströms personliga engagemang i polisens kontroversiella informatörsverksamhet har dock fler bottnar än så. I slutet av 1990-talet var Bodström som advokat försvarare i en rättgång mot den illegala sexklubb som i mer än tio års tid har haft nära kopplingar till länskriminalens informatörsverksamhet.

Thomas Bodströms tidigare klient och dennes bror, som båda kommer från före detta Jugoslavien, dömdes förra sommaren på nytt för ekonomisk brottslighet, eftersom verksamheten fortsatt. Förundersökningen avslöjade den här gången att den polischef som ansvarade för Stockholmspolisens informatörsverksamhet, parallellt med sitt polisyrke, var bulvan för sexklubbarna. Som ansvarig på länskriminalen hade han tillgång till hemlig underrättelseinformation i kampen mot trafficking och grov organiserad brottslighet. Som polis hade han hemlig tjänst och jobbade med skyddade personuppgifter.

Med tanke på sin stora kännedom om polisens misslyckade infiltratörs- och informatörsverksamhet under den tid han själv var justitieminister, bör alltså Thomas Bodström vara försiktig med att komma med politiska pekpinnar. Och frågan är om ett FBI som är underställt Thomas Bodström som justitieminister verkligen är rätt medicin för att bekämpa grov brottslighet.

Ruben Agnarsson (15 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/11686

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel! Bodströmssamhället är ju ett begrepp. Det ska vi vara rädda för, eftersom makten kommer i händerna på dem som uppenbarligen inte kan hantera den.

Permalänk | Anmäl #1 Tommy Sandström, 2009-09-28, 12:31

Jag instämmer verkligen, bra artickel, Bodström ger jag inte 5 öre för!!!!

Permalänk | Anmäl #2 anchorr, 2010-03-28, 13:28