Politisk påverkan i Sverige och EU viktig för fattigdomsbekämpning i syd

I ljuset av vårens och sommarens spekulationer kring neddragningar av biståndet på upp emot 23 procent av årets nivåer framstår beskedet om en minskning på "bara" 2,5 miljarder närmast som glädjande.

Självklart ser alla vi som engagerar oss för global rättvisa positivt på att regeringen väljer att behålla målet att biståndet ska uppgå till en procent av BNI. Men vi behöver samtidigt vara medvetna om att viktiga insatser för fattigdomsbekämpning nu kommer att bantas till följd av nedskärningarna.

Regeringen gav även beskedet att medlen som går till informationsarbete kring bistånd och fattigdomsbekämpning kommer att minskas mycket kraftigt. Det kan röra sig om en halvering av anslaget. Dessutom har nya policyregler antagits som styr hur detta bistånd får användas, där opinions- och påverksansarbete inte alls lyfts fram.

Bo Forsberg, Diakonia, varnar i sitt debattinlägg på Newsmill den 17 september för att reglerna kan komma att tolkas så att debatten om svensk politik för fattigdomsbekämpning riskerar att strypas. Det är en rädsla som Afrikagrupperna i högsta grad delar.

I den nya policyn för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer betonar regeringen civilsamhällets viktiga roll att skapa kanaler som gör de möjligt för individer och grupper att "göra sin röst hörd och påverka samhällsutvecklingen". För enskilda organisationer i Sverige är det minst lika viktigt att skapa kanaler här, för att våra partnerorganisationer i syd ska kunna göra sin röst hörd gentemot Sveriges och EU:s politiker. Flera av våra partnerorganisationer i Södra Afrika har påpekat att det här arbetet har minst lika stor betydelse för att påverka den politiska dagordningen i deras länder, som stödet till insatser i syd.

Enskilda organisationer har en skyldighet att agera när vi ser hur andra politikområden lägger krokben för biståndet. Det här gäller inte minst handelspolitiken, där Afrikagrupperna belyst och skapat debatt kring EU:s nya handelsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla Havsområdet. Avtalen riskerar att slå ut småskaliga producenter i fattiga länder. Dessutom försöker EU få igenom investeringsregler, som förhindrar att AVS-länderna reglerar utländska företags uppköp av deras naturresurser. Det i sin tur riskerar att öka fattigdomen.

Gunilla Carlsson har vid flera tillfällen uppmanat alla aktörer i biståndsvärlden till en öppen debatt om biståndet. Då är det viktigt att regeringen på samma sätt tydliggör sina avsikter med de nya riktlinjerna och den kraftiga minskningen för kommunikations- och informationsstöd.

Gabi Björsson (2 artiklar)

Anmäl