Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-09-18 07:09, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Stockholm stad har förskolorna blivit en spelplan för en ideologisk strid om privat kontra offentlig verksamhet. Det har lett till stressade privatiseringar och bortslumpande av allmän egendom till privata intressenter i strid med kommunallagen som förbjuder att en enskild individ gynnas av kommunen.Låt oss istället göra förskolan till den plats där framtiden föds. Det skriver Urban Lindstedt, trebarnspappa i Årsta som haft alla sina barn i de nu privatiserade förskolorna i Årsta.
Urban Lindstedt
Trebarnspappa i Årsta som haft alla sina barn i de nu privatiserade förskolorna i Årsta
Egen företagare
Kajsa Heinemann
Trebarnsmamma i Årsta
Föräldrarådsrepresentant i föräldrarådet på förskolan Sköntorpsgården
Journalist
Tobias Rydström
Tvåbarnsfar i Årsta
Slöjdlärare
Den tidigare kommunala förskolechefen Lena Ström köpte loss fyra förskolor i Årsta från Stockholms stad för 634 650 kronor och startade aktiebolaget Kulturkrabaten. Under första året som privat förskola plockade Lena Ström ut 3,2 miljoner kronor i vinst efter skatt, en hög vd-lön och 896 000 kronor i ersättningar till styrelsen som befolkas av Lena Ström och hennes familj. Detta ur en verksamhet som omsatte 24,4 miljoner kronor. Räknar man vinst, vinstskatt, styrelsearvode samt ägarens lön så har bolaget tömts på närmare 5 miljoner kronor eller 21 procent av intäkterna. Skattepengar som borde gått till bättre verksamhet för 288 barn.
Årsredovisningens kastar ett nytt ljus över utökade barngrupper, hög personalomsättning på grunda av låga löner, avsaknaden av vikarier vid sjukdom, indragen mjölk, endast en halv frukt till mellanmål, uppmaningen till föräldrar att skänka leksaker och att föräldrar måste köpa loss sina barns teckningar vid den årliga dagisbasaren. Dessutom har föräldrar uppmanats att betala medlemsavgift till Friluftsfrämjandet för att Kulturkrabaten ska kunna utnyttja föreningens aktiviteter. Det finns hjärtskärande historier om barn som inte blivit firad på födelsedagen som alla andra barn blivit. Förklaringen från den förtvivlade personalen är att de går på knäna på grund av sjukskrivningar.
Bilden av hur Kulturkrabaten lyckats plocka ut övervinster blir ännu tydligare när stadens egen statistik visar att andelen förskolärare (34,7%) är lägre än stadens genomsnitt på 38 procent och att antalet barn per personal är högre hos Kulturkrabaten (5,15) än i övriga Stockholm (4,9) enligt utbildningsförvaltningens rapport från inspektion av KulturKrabaten förskolor AB 18 - 27 nov 2008. Efter inspektionen har barnantalet ökats markant på flera avdelningar. Inspektionsprotokollet uppmanar Kulturkrabaten att förbättra verksamheten på flera områden - men ingenting har hänt. När förskolorna i Årsta skulle privatiseras lovade den blivande ägaren Lena Ström att verksamheten skulle förbättras och utvecklas. Det blev precis tvärt om.
Den privata äganderätten i samspel med en offentligt finansierad välfärd har varit grundbulten för det välstånd som byggts upp i Sverige. En väl utbyggd offentlig barnomsorg har banat vägen för ökad jämställdhet och höga födelsetal. Samspelet mellan kommunala, kooperativa och privata förskolor och skolor har drivit utvecklingen framåt och ökat valfriheten.
Problemet är att privatiseringar har skett utan att ett tvingande regelverk tagits fram med klara skallregler och nyckeltal för att skydda barnen mot lycksökare och giriga människor som sätter sina egna vinster framför barnens väl.
Motargumentet mot en starkare reglering är att systemet är självreglerande. Daghemsprofitörer eller bara allmänt dåliga förskolesägare kommer med tiden att gå i konkurs. Problemet är att vägen från fungerande kommunal verksamhet till en dålig avknoppad enskild förskola kan ta månader och år, där barnen hinner bli lidande av en allt sämre verksamhet. Dessutom är det känsligt för många små barn att byta förskolor. Bytet av förskola blir inte lättare av att när det som i Kulturkrabatens fall handlar om bra personal men en dålig kortsiktig ägare.
I Årsta har vi redan upplevt hur den privata förskolan Nallebjörn kollapsade efter ett ägarbyte. En usel ägare fick personalen att sluta och med tiden gick det inte längre att rekrytera professionell personal.
Därför måste privat förskoleverksamhet regleras hårdare. Det behövs tydliga tvingande kvalitétskriterier och nyckeltal.
Den andra aspekten på privata förskolor är hur själva privatiseringen går till. Avknoppningen av 18 förskoleavdelningar i stadsdelen Årsta var omtvistad redan från början. Helt plötsligt försvann alla kommunala förskolor i östra delen av den stora stadsdelen Årsta. Föräldrarna fick aldrig en ärlig chans att tycka till om privatiseringen. Kommunens tjänstemän överlät till den dåvarande förskolechefen Lena Ström att pejla läget hos föräldrarna. Samma person som ville avknoppa verksamheten fick göras till tolk av föräldrarna syn på privatiseringen. Trots att många föräldrar var starkt emot privatiseringen står det i tjänstemännens underlag att 100 procent av föräldrarna var positiva till privatiseringen. En verklighetsförfalskning värdiga de forna kommunistregimerna.
Om en kommunal förskola ska avknoppas bör köparen betala en rimlig ersättning för det godwillvärde som en inarbetad förskola har. Dessutom bör föräldrarna får rösta om privatiseringen. Med tanke på att Kammarrättens anser att försäljningen av Tibblegymnasiet i Täby var olaglig klarar knappast avknoppningen av förskolorna i Årsta klara en rättslig granskning.
Skola och förskolor är för viktiga för att utarmas av giriga före detta kommunala chefer. Oavsett hur man ställer sig till privatisering av förskolor och skolor så måste vi kunna ena oss om tydliga kvalitetskrav och ett vinsttak för privata förskolor.
* Om stadens inspektörer i sin granskning av en enskild förskola föreslår förbättringar av verksamheten så bör ett vinsttak sättas tills förbättringarna är genomförda. I Norge, Finland och Danmark tillåts överhuvudtaget inte vinstuttag från skattefinansierade privata skolor.
* Samma vinsttak gäller så länga det går fler än fem barn per personal.
* Alla förskolor, både kommunala och enskilda, måste begränsa barngrupperna till 14 barn för småbarnsavdelningar och 17 barn för storbarnsavdelningar.
* En enskild förskola måste avsätta en specifik procentsumma till investeringar i utbildning av personal samt inköp av pedagogiska hjälpmedel.
* Om ägaren till en avknoppad förskola vill sälja verksamheten ska kommunen ha hembudsrätt till samma pris som de sålt verksamheten för.
I Stockholm stad har förskolorna blivit en spelplan för en ideologisk strid om privat kontra offentlig verksamhet. Det har lett till stressade privatiseringar och bortslumpande av allmän egendom till privata intressenter i strid med kommunallagen som förbjuder att en enskild individ gynnas av kommunen.
Låt oss istället göra förskolan till den plats där framtiden föds. En plats där kvalitén på pedagogiken och omsorgen är rättesnöret istället för ideologiska diskussioner. Detta sker enklast genom att vi sätter allt fokus på verksamheten, uppföljning och en ständig utveckling i samspel mellan privata och kommunala förskolor. Här är tydliga kvalitetskriterier och nyckeltal verktygen för att förbättra förskolan.

Scientologin utnyttjar Astrid Lindgren i sin propaganda
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Utifrån egen erfarenhet krävs även kontroll av kommunala förskolor.
Mina vänner och bekanta har sina barn i såväl kommunala som privata förskolor och det fungerar i båda fallen hyggligt bra. Skillnaden tycks dock vara att föräldrars inflytande är något större i de privata.
Att det finns mer eller mindre allvarliga problem även inom den kommunala förskolan står utom allt tvivel. Hög personalomsättning, undermålig mat, svag pedagogik och smutsiga lokaler är bara några klagomål bland mina vänner, inklusive mig själv. Kanske inget speciellt med just kommunala förskolor, dock ett tillräckligt stort problem för att även kommunala förskolorna bör granskas.
Relevanta lagar, regelbunden uppföljning och kvalificerade problemlösningar är således ett allmänt behov, oavsett ägarform. När ska alla socialister inse detta?
Urban Lindstedt har naturligtvis helt rätt. Det är klart att det behövs kvalitétskrav, men är det inte kvalitétskrav på allt? Vilken vara eller tjänst brýr sig konsumenten inte om kavlitén på?
Att Urban Lindstedt ändå är en insnöad person visar han genom detta. att bara begära kvalitétskrav på privata dagis, varför inte på kommunala också?
Em mycket bra artikel; väldigt nyanserat. Äntligen!
Man undrar ju om en dagis-ägare först måste bryta på neapolitanska eller sicilianska innan staden förstår att de har att göra med gangsters....
Det är bra av Urban att ta upp uppenbara oegentligheter som att den person som beslutade om försäljningen enligt utsago är samma person som stod som köpare av dagiset.
Resterande del är dock inte särskilt imponerande med tanke på att det som erbjuds är handplockade procentsatser som knappt skiljer sig från genomsnittet och lösryckta påståenden om hur verksamheten bedrivs som helt saknar källor och till och med verkar vara tredjepartsinformation.
Med tanke på den ensidiga redovisningen av Årstas dagisläge och kraven på statlig kontroll av privata men inte offentligt drivna dagis ser detta ut som en klart partsinlaga från en debattör som principiellt är emot privat drivna dagis.
För varför är barn på offentliga dagis inte lika viktiga som de i privata-- alltså, varför behöver inte kommunala dagis granskas?
Är det för att staten drivs under goda föresatser, och därmed av Urbans anses ofelbara? Gör staten fel så berodde det bara på någon annan, kanske på att något privat företag stjäl resurser?
Nej, naturligtvis är inte statliga kontroller och krav något nödvändigt eller önskvärt - krav ska och kan bara på ett lämpligt sätt ställas av kunderna.
Däremot är öppenhet och jämförelser i allmänhet önskvärt, men det behöver inte alls skötas av staten.
Naturligtvis är dagismarknaden som alla andra marknader självreglerande. Det betyder inte att den är i varje ögonblick perfekt eller att misstag inte begås inom den.
Däremot betyder det att det finns en naturlig strävan mot förbättring och en vilja att tillgodose kundens behov som inte finns inom offentlig sektor.
Det går inte att som privat företagare tjäna pengar på att göra folk missnöjda. Samtidigt det finns inget som gör att en offentlig organisation förlorar pengar eller annat på att erbjuda dåliga tjänster, vilket också betyder att strävan mot förbättring inte heller finns.
Det som är viktigt är att de som har barn i dagisålder kan välja var de ska placera sina barn. Det har aldrig gått förrän privata alternativ uppstod och gör att alla dagis får en viss feedback om hur pass bra verksamheten är; är den bra får man hög efterfrågan, är den dålig låg.
På detta sätt sätter föräldrarna själva kraven, och verksamheten anpassas till barnen, inte till statens önskemål. Det gör också att kraven ständigt höjs eftersom det finns en tävlan om att erbjuda den bästa tjänsten bland privata dagis.
Om Urban tar initiativ till att starta en organisation som gör oberoende granskningar av landets dagis applåderar jag honom.
Partiskt gnäll och övertro på staten ger jag dock inte mycket för.
Vård, skola, omsorg. Där har ni tre samhällsområden där privata vinstintressen skall hållas på så långt avstånd som möjligt.
Gustaf Jansson: för att du anser det?
Självklart ska "staten" erbjuda fungerande vård, skola och omsorg. Om vi låtsas att så är fallet i Sverige (fast vi vet bättre, och de flesta av oss vet varför) så ser jag inte något problem med privata alternativ. De privata alternativen blir ännu mer intressanta om man ser till verkligheten.
Men som sagt, grunden är att staten ska erbjuda bra vård, bra skola och bra omsorg. Den delen är väldigt viktig. Men så länge den delen existerar så ser jag ingen som helst (logisk) anledning till att det inte ska finnas privata alternativ. Med "logisk" menar jag uppenbarligen att tokiga kommunister kan komma på lika tokiga anledningar, men seriöst...med undantag för när de begår brott, vem bryr sig om vad kommunisterna håller på med?
@SPACELOUNGE
"Samtidigt det finns inget som gör att en offentlig organisation förlorar pengar eller annat på att erbjuda dåliga tjänster, vilket också betyder att strävan mot förbättring inte heller finns."
Detta resonemang bygger på det felaktiga antagandet att det enda som driver förskollärare att göra ett bra jobb är mängden pengar som de kan tjäna på detta. De flesta som jobbar på dagis och förskola gör det dock inte främst för att man kan tjäna feta cash, utan snarare för att de tycker om att arbeta med barn.
Strävan mot förbättring finns alltid bland människor som vill göra ett bra jobb, oavsett om jobben finns inom den privata eller den offentliga sektorn.
Jag delar Urban Lindstedts kritiska inställning till hur förskolorna i Årsta har privatiserats genom s.k. avknoppning Synd då att han handskas så ovarsamt med fakta om Kulturkrabatens förskolor.
Jag har själv barn på en av Kulturkrabatens förskolor. Verksamheten där håller god kvalitet. Personalen på mitt barns avdelning är engagerad och har gjort en ambitiös planering för höstterminen som innefattar bl.a. Knytteverksamhet (jag betalar gärna 75 kronor för detta) och kulturaktiviteter. Pedagogisk verksamhet vävs på ett fint sätt in i barnens vardag. Personalen har skapat en trygg miljö på avdelningen där barnen har respekt för varandra och lyssnar på personalen. Föräldrarna har goda möjligheter att föra en dialog med personalen och förskolans ledning i samband med hämtning och lämning och vid föräldramöten och förskoleråd.
Att det bedrivs en väl fungerande verksamhet framgår för övrigt av den inspektionsrapport från utbildningsförvaltningen som Urban Lindstedt hänvisar till. Visserligen är det som Urban Lindstedt skriver att Kulturkrabaten enligt inspektionsrapporten har några svagheter och kan utveckla vissa områden. Att läsa inspektionsrapporten som att det bedrivs en dålig verksamhet vid förskolorna är dock att läsa den som fan läser bibeln. Den som är intresserad kan för övrigt hitta inspektionsrapporten på www.stockholm.se.
Jag delar Urban Lindstedts kritiska inställning till hur förskolorna i Årsta har privatiserats genom s.k. avknoppning Synd då att han handskas så ovarsamt med fakta om Kulturkrabatens förskolor.
Jag har själv barn på en av Kulturkrabatens förskolor. Verksamheten där håller god kvalitet. Personalen på mitt barns avdelning är engagerad och har gjort en ambitiös planering för höstterminen som innefattar bl.a. Knytteverksamhet (jag betalar gärna 75 kronor för detta) och kulturaktiviteter. Pedagogisk verksamhet vävs på ett fint sätt in i barnens vardag. Personalen har skapat en trygg miljö på avdelningen där barnen har respekt för varandra och lyssnar på personalen. Föräldrarna har goda möjligheter att föra en dialog med personalen och förskolans ledning i samband med hämtning och lämning och vid föräldramöten och förskoleråd.
Att det bedrivs en väl fungerande verksamhet framgår för övrigt av den inspektionsrapport från utbildningsförvaltningen som Urban Lindstedt hänvisar till. Visserligen är det som Urban Lindstedt skriver att Kulturkrabaten enligt inspektionsrapporten har några svagheter och kan utveckla vissa områden. Att läsa inspektionsrapporten som att det bedrivs en dålig verksamhet vid förskolorna är dock att läsa den som fan läser bibeln. Den som är intresserad kan för övrigt hitta inspektionsrapporten på www.stockholm.se.
Tänk om jag skulle köpa mig en god ost, men en inspektör kom och sade till mig att nej, den där får du inte köpa. Den är för dyr. Eller för billig, huvudsaken är att jag inte fick använda mina egna smaklökar.
Nej, allting blir väldigt konstigt och sjukt när man ska leka offentlig marknad. Ta bara en sådan sak som att Urban skriver att lagen förbjuder "att en enskild individ gynnas av kommunen". Det innebär ju att alla som gynnas av att det finns kommunala förskolor bryter mot lagen, och att bara de som missgynnas av att barnen där ska få dem placerade.
Nej, så kan vi ju inte ha det. Sådant här måste få gå till på samma sätt som när jag går till centrum och väljer vilken ost jag vill ha.
Där blir det kanske hittepå med gud å sånt.
#8 Johan L
' "Samtidigt det finns inget som gör att en offentlig organisation förlorar pengar eller annat på att erbjuda dåliga tjänster, vilket också betyder att strävan mot förbättring inte heller finns."
Detta resonemang bygger på det felaktiga antagandet att det enda som driver förskollärare att göra ett bra jobb är mängden pengar som de kan tjäna på detta. De flesta som jobbar på dagis och förskola gör det dock inte främst för att man kan tjäna feta cash, utan snarare för att de tycker om att arbeta med barn.'
---------------------
Nej Johan, mitt resonemang bygger inte på något sådant antagande. Det som diskuterades var organisationer och inte enskilda. Naturligtvis har jag helt rätt i mitt påstående att det inom privat sektor finns en strävan mot utveckling som inte finns och aldrig kan efterliknas av det offentliga. Det går inte att styra en organisation utifrån, så som man alltid gör när man styr saker politiskt, och nå samma resultat som med för verksamheten interna faktorer.
Det finns inga lagar eller föreskrifter som kan ge samma resultat som den naturliga egenkontroll som en vinstdrivande verksamhet har.
När det gäller personalen så är det naturligtvis så att det finns många faktorer förutom pengar som påverkar deras insats. Det vet jag mycket väl och känner samma sak i mitt yrkesliv.
Du har däremot helt glömt att visa varför anställda inom offentlig sektor skulle trivas bättre än de i privat.
Själv kan jag tänka mig att det skulle vara roligare att jobba i en verksamhet med resurser att utveckla densamma, istället för en som alltid plågas av underskott på kapital, dvs offentlig verksamhet.
Bravo! Tack Urban! /Tanja
@SPACELOUNGE Klart det är roligare för personal att jobba när det finns resurser. Men i det här fallet finns resurserna inte kvar, utan 99,3 % av vinsten går till förskolechefen + styrelsen (dvs hennes familj) och 0,7% (28000 kr) går tillbaka till 4 förskolor.
Du säger att det som privat företagare inte kan tjäna pengar på att göra folk missnöjda. Självklart kan man det inom denna bransch, med de långa dagisköer som finns, föräldrar som måste arbeta, relativt begränsad tid som varje förälder har sina barn på förskola och det omak det innebär att byta förskola. När man upptäcker bristerna har barnen redan fäst sig vid personalen. Vi sökte plats på kommunalt dagis men halkade ständigt bakåt i kön eftersom vi redan hade en plats (vågade inte säga upp den).
Jag är helt för att samma hårda kvalitetsregler ska finnas för både kommunala och privata förskolor. Jag tycker man kan kräva någon slags långsiktigthet vid övertagandet av en förskola, och ställa krav på att en viss del av vinsten måste återinvesteras, iallafall de första åren.
Jag är själv förälder vid Sköntorpsgården och har haft två barn där. Jag tycker mycket om personalen & tycker de gör ett fantastiskt jobb. Men det finns en del brister, gällande mat, lokaler, vikariesituation, storlek på barngrupper, lekredskap och medbestämmande.
Att som Fredrik Ahlén säga att vi har en bra dialog med ledningen är mycket långt från sanningen. Hittills har inte många förslag som tagits upp på föräldraråd lett någonstans. Synpunkter tas emot, men inget händer. Lena Ström kommer inte på några möten och hälsar att investeringsplanen är företagets ensak.
Det är en väldig hysteri kring privata skolor och dagis och vård, går de med vinst är de dåliga.
Tydligen är ALLT statligt och kommunalt bra....
Om verkligheten varit sådan hade inga privata alternativ uppstått för huvud taget.
Kvalitetskontroll och stadgade riktlinjer ska väl till sin utvärdering gälla för både privata som kommunala dagis och skolor. Brister är verkligen inte unikt för kommunal verksamhet, det kan många vittna om, likväl som det kan hända i privat.
Men kontrollen ska inte undanta någon bolags-ägarform eller att ekonomiskt välskötta privata förskolor måste "dras" i smutsen som om ALL vinst beror på besparingar som drabbar kunderna/barnen, trots vinst brukar personal ha högre lön och verksamheten större resurser än kommunala alternativ, som oftast läcker som ett såll ekonomiskt och inte alltid har de bäst lämpade att sköta just ekonomin.
Och naturligtvis finns även motsatsen av det jag ovan beskriver, men att peka ut privata förskolor som enda med brister är grovt missvisande.
Problemen i Årsta handlar inte i första hand om privat kontra offentligt ägda förskolor utan om förtroende.
Skillnaderna vad gäller kvalité och lönsamhet kan säkert vara stora inom såväl kommunala som privata förskolor.
Som exempel har Pysslingen förskolor, där Thomas Bodström blivit hårt kritiserad för att sitta i styrelsen, de senaste åren gjort en vinst på 4-5 procent, pengar som enligt Bodström investeras i befintlig eller ny verksamhet.
Det förskolechefen Lena Ström, som äger Kultrukrabaten AB med fyra förskolor i Årsta, har gjort är att dels ta ut en vinst som många börsbolagsvdar skulle jubla över, cirka 15 procent på 8 månader, och samtidigt måla upp en bild av en verksamhet i ekonomisk kris.
Många är de förslag på förbättringar som bemötts med "det finns inga pengar"
När det sedan avslöjas att vinstmarginalen är enorm och Lena Ström inte vill svara på frågor finns bara känslan av att vara lurad kvar hos oss föräldrar.
Istället för att göra en pudel och svara på frågor har Lena Ström fått en stor grupp arga föräldrar emot sig. Istället för lekande barn och trevlig personal förknippas nu några förskolor i Årsta alltmer av girighet och maktfullkomlighet. Det är det som är problemet för Lena Ström.
Problemen i Årsta handlar inte om att Lena Ström tar ut vinst från sina förskolor. Problemen handlar om att förvaltningslagar, skollagar och kommunallagar helt saknar sanktioner. Den borgerliga ideologin går före allt annat...ägarformen ser man som betydligt viktigare än innehållet och därför har man realisation på offentliga tillgångar. I kulturkrabatens fall till 5% av det reala värdet. Det är inte marknadsekonomi....det är en rövarkapitalism som står kommunismen mycket nära.
Jag tycker nog som majoriteten att både privata och offentliga förskolor kan vara jättebra. Men det är ju en självklarhet att det ska finnas kvalitetskrav för alla förskolor, det är ju ändå så att barnen är i centrum och är det viktigaste.