Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-09-16 10:09, Uppdaterad: 2009-09-16 14:09
Berättelsen om Fredrik, som trots Skolinspektionens kritik, tvingas tillbaka till en skola vare sig han eller föräldrarna vill ha, är inte på något sätt unik. Det är tvärtom förhållandevis vanligt att elever med autism inte får gå en skola som kan ge det stöd deras funktionsnedsättning motiverar. Enligt förslaget till ny skollag får elever med funktionsnedsättningar också i fortsättningen långt sämre möjligheter än andra elever att välja skola.
Jag är ombudsman på Riksföreningen Autism. Jag informerar våra medlemmar om jurisdiska rättigheter enligt framför allt LSS, Skollagen och AFL. Jag arbetar även intressepolitiskt gentemot vissa myndigheter och departement.
Det är sorgligt och upprörande att ta del av turerna kring Fredrik, en 13-årig pojke med diagnoserna autism och adhd. Trots att pojkens "hemskola," Solbergaskolan, fått skarp kritik av Skolinspektionen bl a för att man inte följt lagen och kartlagt hans stödbehov, ges han inte möjlighet att gå i den skola som man vet svarar mot hans särskilda behov, och där han uppenbarligen utvecklat positivt. Fredriks föräldrar värnar om Fredrik och vill inte att han ska gå i den skola där han under flera år blivit slagen och mobbad. Föräldrarna hotas därför med vitesföreläggande av Stockholms stad.
Man kan tro att detta är ett absurt exempel på en lagstiftning som slagit fel i ett enskilt fall, men tyvärr är Fredriks situation inte på något sätt unik. Det är istället förhållandevis vanligt att elever med autism, alltså elever i behov av särskilt stöd, inte får gå i en skola som kan ge det stöd deras funktionsnedsättning motiverar. Om den skola som eleven tillhör enligt den s k närhetsprincipen hävdar att den kan ge det stöd som eleven behöver är kommunen/stadsdelsnämnden i sin fulla rätt att inte betala för en skolplats på en annan skola. Detta är fallet trots att eleven genom utredning befinns ha särskilda skäl att gå i en annan skola. Eleven faller mellan stolarna och kan inte få sitt ärende prövat.
Utbildningsminister Jan Björklund framhåller att elevernas rätt kommer att stärkas väsentligt i det förslag till ny skollag som regeringen lagt, bl a genom att föräldrar ska kunna överklaga rektors beslut. Det är positivt med förslagen om möjlighet att överklaga åtgärdsprogram och möjlighet att vitesförelägga skolhuvudmän. Men Riksföreningen Autism, RFA, delar inte skolministerns uppfattning att förslaget till ny skollag kommer förbättra situationen i tillräckligt hög grad. Enligt Skollagsberedningens förslag ska elever inte ges någon utökad möjlighet att välja skola inom den egna kommunen; om "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen". Det samma gäller enligt förslaget fristående skolor.
Utgångspunkten bör alltid vara att alla barn har rätt att gå i en skola nära hemmet och få det stöd de behöver där. Det måste finnas en möjlighet att välja en annan skola när det är förutsättningen för att en elev ska få en fullgod utbildning. Barn med funktionsnedsättning har många gånger goda skäl att välja en annan skola än den närmaste. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd har behov av särskild pedagogik och specifik pedagogisk kompetens, något som saknas på de flesta skolor. Det finns därför ofta välgrundade önskemål om att få välja en annan skola än den som ligger närmast.
Det är inte acceptabelt att ekonomi och organisation föreslås få en sådan betydande roll även i framtiden vid tillämpning av de regler som styr elevers behov av särskilt stöd. Resursbrist bör aldrig vara något som kan åberopas för att avslå en begäran om stöd (jämför med Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Enbart en elevs behov och möjligheten att tillgodose det på annat sätt bör kunna styra bedömningen.
RFA ifrågasätter om ekonomiska och organisatoriska svårigheter ska få gå före barnets behov. Vi framhåller bestämt att möjligheten att välja skola ska gälla alla barn, även barn med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning får, om förslaget blir verklighet, också i fortsättningen långt sämre möjlighet än andra elever att välja den lämpligaste skolan, trots att deras behov av valfrihet ofta är större än andra elevers. I praktiken riskerar det att slå hårdast mot barn med svåra funktionsnedsättningar där hemskolan ofta inte har den specialiserade kompetens som behövs för att möta barnens behov. Konsekvensen är att barns utveckling och psykiska hälsa allvarligt äventyras. Det är oanständigt av ett land med så vackert formulerade styrdokument kring barns behov.

Skolan var ett ensamt kaos för mig som har Asperger syndrom
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jo tack, det har jag hört till leda.
Befinner mig just nu i en laglighetsprövning ang min sons transport till och från den skola som socialtjänst och skola godkänt att han får gå på.
Det är en skola där hans behov tillgodoses och han har utvecklats långt mer än sina årskulls kamrater i den gamla(vanliga) skolan.
Dom står för kostnaden för skola och fritid, men att han ska kunna ta sig till och från denna skolan anser dom att jag som förälder skall stå för kostnaden.
Skolan ligger inte i vår kommun, utan 12.5 mil bort.
Jag betalar skatt för att den skall räcka till dessa kostnader, nu får jag lägga ut ytterligare 16.000 per år för att se till att sonen kommer till och från sin skola.
Detta av redan skattade pengar. och trots att det i avtalet mellan kommunen och skolan har går på tydligt framgår att det är "hemkommunen" som skall stå för den kostnaden.
Vi får se vad som händer, om dom fullföljer sitt hot att dra tillbaka placeringen och ta hem sonen till den skola som han åtskilliga gånger hotat att bränna ner.
Eller om dom anser att deras kompetens har förbättrats under de 3 år som sonen varit borta från hemmet.
Med alla neddragningar av kompetent personal och förbud att nyanställa...
Håller med dig helt och hållet.Har en tös med autism som blivit beviljad skola i annan kommun en skola anpassad till barn med autism.
Kändes så jättebra ,då jag har tidigare erfarenhet av att min hemkommun inte kunnat tillgodose dessa speciella behov.
Men jag är också tvungen att skjutsa henne till skolan.Jag förstår inte hur kommunerna tänker det känns som om dom ger lite positiva besked för att sen sparka undan benen på en.
Jag tycker ju att våra speciella barn ska ha samma rättigheter som andra barn behöver dom en annan skolform och ens egna kommun inte har det VARFÖR ska man behöva kämpa så för att kunna ge sitt barn det som behövs.
Ge även dessa barn rätten till ett bra självförtroende att kunna utvecklas till den fulla kapacitet som varje barn har eller ska ha rätt till.