Ingenting går upp mot en riktig hemmafru

Ojoj. Det här kommer att reta folk.

Själv är jag mest förvånad över alla märkliga artiklar som RPM skriver och att han inte verkar veta vad alfahanne betyder (inte sjutton är det att man inte är nöjd och ständigt vill vidare).

Men framför allt är jag missnöjd med att jag tog mig tiden att läsa hans inlägg. Jag trodde det var intressant och tankeväckande. Det var det inte. Det var inte värt tiden det tog.

Grattis!
Kul att du mår bra!

Undrar om inte Monsieur Bovary har funnit en själsfrände.
Från vänsterns kollektivistiska galenskap till en bigott medklassidyllism - förespråkarna för "verklighetens folk" tangerar det pekorala. Också kyrkkaffet på söndagarna, och syjuntan glöm inte det!

Fast det är bra för ungarna att ha mamma hemma det håller jag med om.

Är detta ett skämt? Om det inte vore för att marknadsliberala tankesmedjan Timbro ligger bakom, skulle jag förutsätta det.

"Det är ett slit. Men det är värt det."

Typiskt att pappersvändare och munvädrare övervärderar sin egen insatts & betydelse. Betvivlar starkt att någon på Timbro någonsin kommit upp i samma genomsnittliga kaloriförbrukning som en hemmafru.

Jag undrar; får din fru lön av dig? Och känner hon sig i så fall lika tillfreds med tingens ordning som du?

Sluta tramsa och inse att detta är en lyx som endast högavlönade kan unna sig, absolut inget för vaktmästare och undersköterskor. Om Timbro verkligen högaktar hemmafruar/hemmamän har jag ett radikalt förslag:

Straffbeskatta Sveriges alla nyblivna miljonärer/miljardärer, och betala ut en riktig statlig lön till dessa fantastiska kvinnor/män som värdera sina egna barn högre än dagens börskurser. Då skulle vi kunna tala om reell och helt frivillig jämlikhet.

Tyvärr blev kvinnorna grundlurade när de skulle ut i arbetslivet för att öka jämställdheten mellan könen. Förr kunde en normalavlönad person försörja en hel familj, det går inte längre. Makteliten passade på att sänka reallönerna för båda könen, så att båda föräldrarna tvingas att jobba för att få ekonomin att gå ihop.

Med jag antar att denna typ av lurendrejeri ligger helt i linje med marknadsliberala tankesmedjor som Timbro - Vi kör skiten ur folk så mycket det går, och behåller pengarna själva.

Jag önskar att alla kunde vara lika nöjda med sina val, oavsett om de stannar hemma med barnen eller är ute och jobbar. Finns det någon mening med den här artikeln förutom att försöka reta gallfeber på vissa människor?

Ironi är sååå 90-tal!

För han va väl ironisk?

Är den här artikeln ett skämt, eller!?

Personligen tror jag nog det vore det bästa alternativet, men det kräver lite andra värderingar än dom flesta har idag.

Jösses! Jag vill inte tro han menar något av vad han skriver, men man vet ju aldrig. Särskilt med tanke på allt annat tossigt han skrivit tidigare. Men nu va han väl ändå inte allvarlig. Eller...?

Vill RPM säga något intressant? I så fall vad? Anekdoter om sig själv och beskrivning av sig själv som vidsynt. Newsmill-tristess - men generar väl förbannade feminister.

Newsmill älskar kufar som tex Jan Myrdal, de skapar debatt.

Trevligt att Timbro betalar så bra löner, det är ni säkert värda. Och trevligt med en svensk man som anser sig lycklig. Det hör inte till vanligheterna.

Mmh, verkar vara så att många som kommenterar inte förstod poängen. Att det hade gjorts fria val bland annat.

Jag vill att ni ponerar följande: Ett samhälle där människorna tycker att en nära realtion med barnen är viktigare än pengar.

Vad skulle detta innebära? Jo, ojämställdhet med fördel hemmafrun... Fast så är det ju inte, för alla ÄÄÄLSKAR pengar.

Det går visst att leva på en lön... 15 tusen i månaden är inga problem att försörja 2 vuxna och 2 barn. Men man kanske inte behöver ny tv varje år, ett x-box och 2 nya volvo på uppfarten?

Om du har en begåvad dotter - vill du då att hennes roll i livet blir att städa huset och ha middagen klar när hennes make kommer hem från jobbet?

Så kvinnan ska vara hemma och tigga till sej hushållspengar från duktiga maken i utbyte mot städning , barnskötsel och ligg? Ska vi inte börja stoppa in lite bibelcitat och kristen undervisning om kvinnans underdånighet också.?Så har vi det som på 1800talet igen...men det är så det kanske funkar i rikemannens värld idag? För knappast lär majoriteten av mansbefolkningen ha råd med en hemmafru?

Alla har rätt att lägga upp sitt liv hur man vill, även den som har en äckligt konservativ syn på män och kvinnor. Varför kvinnan ensam skulle vilja sköta om hemmet eller varför mannen skulle vilja lämna över allt ansvar för barnen blir för mig obegripligt.

Ja, och inte ett ljud om hur det går den dagen när du (arbetsnarkoman?) faller ifrån och hon står där utan något annat att "falla tillbaka på". Så småningom blir din fru fattigpensionär om du inte lagt undan till hennes pension, förstås.

Och hemska tanke: Om du skulle vilja ha skilsmässa efter 20 år för den där sexiga sekreterarens eller förhandlarens skull. För din del blir det helt andra bullar ... hm! Och för din fru ...

Haha...underbart! Snacka om att reta gallfeber på alla PK:ister. Om du och din fru är nöjda med detta upplägg så är det hela helt klanderfritt. Det är upp till var och en att tillsammans med sin partner göra upp om fördelningen av arbetet i och utanför hemmet.
Sen kommer du som du märker få en hel drös efter dig med offerstäpeln i högsta hugg, för nån måste ju alltid stämplas som offer i ett dylikt upplägg.

Kul att du trivs, RPM, men kan du inte acceptera att de flesta av oss andra också trivs med våra liv? Det är de konservativa som envisas med att lägga sig i hur folk lever sina liv, inte liberalerna. Låt de homosexuella gifta sig då, om de vill det!

Det är rätt komiskt hur folk som RPM tycks tro att hemmafruar är ett normaltillstånd, när det i historiskt perspektiv snarast är en parentes. Förr slet både pigor och drängar, och barnen sprang runt för sig. I städerna arbetade män och kvinnor i samma fabriker. Hemmafruarna är ett småborgergligt påhitt från 1800-talet.

Men så är det ju med de konservativa, de längtar till en livsstil som deras föräldrar hade. (Undrar vad Freud hade sagt om det). De vill inte 100-200 år tillbaka, utan alltid runt 30-40 år.

Roland du är ingen alfahanne. Du är en tomte ...

En sak är klar. Nämligen att vi är många som tycker det är fasansfullt att lämna bort små barn till dagis. Åtskilliga tycker förstås att det är finemang, att ungarna trivs och utvecklas och allt det där, men vi är en rätt stor grupp småbarnsföräldrar som har en klump i magen varje morgon när vi lämnar ifrån oss de små. Vi tänker att samhället borde vara beskaffat på ett sätt som möjliggjorde för lillkillen eller lilltjejen att få vara nära sina föräldrar några år till.

Om lösningen är hemmafruar, hemmamän, hemmaföräldrar, barnflicka, flergenerationsboende, möjlighet till begränsad barnomsorg på arbetsplatsen, eller något annat - det vet jag inte. Jag vet bara att jag är avundsjuk på de föräldrar som lyckas ordna tillvaron på sätt att barnen slipper dagis under åtminstone de första 3 - 4 åren och att jag känner ångest över att inte ha kunnat ordna på det sättet för mina egna barn.

Sån här tanke och ide skall väl också finnas, eller?

För mig är detta ett eget val - för mannen och för kvinnan. Jag skulle gärna kunna tänka mig och vara hemmaman men jag tror att min sambos inkomster inte riktigt räcker till för detta. Det jag tycker är mest viktigt är att beskattning ändras på ett sådant sätt att familjen som företeelse gynnas och att man och kvinna får skattelättnader om de skaffar barn - alltså helt emot de principer som råder idag.

Alla får väl välja själva. Men varför är det inte hemmafrun själv som skriver? Lite märkligt blir det ju när någon annan får föra hennes talan..

Det må hända att du, Roland Poirier Martinsson, har alfahannens typiska psykologi men det är ingenting i jämförelse med alfahonans instinkter som hos bidrottningen! I naturen tycks det vara så att de mest produktiva samhällen styrs av honor och det kännetecknar just sådana som bygger på stabilitet och långsiktighet som termitkoloni exempelvis, även bland högre djur som hyenor så är det honorna som regerar, dvs honlig regim behöver inte vara speciellt vänligt sinnad ty det kan gå brutalt till bland hyenor hur de lägre stående hannar behandlas.

Nu är det förstås litet skillnad mot människan som trots allt är mer produkten av sin kultur än bara instinkter. Det finns matriarkaliska samhällen där kvinnorna har sista ordet men även här finns det tydliga skillnader hur människor hanterar sina konflikter. Familjevåld är exempelvis helt obefintligt problem med risken att kvinnan tar ut skilsmässa och kan sätta mannen på bar backe utan några andra ägodelar än sina kläder. Konsekvent finns det villiga ”hannar” som kan ersätta den avsatte. Frågan är om dessa kvinnor har ärvt samma psykologi som du och hur det i så fall råkat bli så, dvs ”könsvidrigt” mot naturens mening som en del säkerligen skulle kalla det. Allt detta bara som påminnelse att ingenting är så enkelt hos människor som det skulle kunna se ut när man studerar endast sitt eget innanmäte mellan öronen. Men huvudsaken är att makarna trivs i de roller som familjedynamiken är skapad runt.

Som jag skrivit i ett annat sammanhang om en kvinna som hade sålt hela sig med kropp och själ till sin man, dvs var gift med honom i lagens mening mot betalning inbegripet att de hade skrivit ett avtal hur mycket hon skulle ställa upp (”service provider”) på hans behov och när hennes åtaganden var fyllda så hade hon friheten att ägna sig åt sina älsklingshobbys: shopping och skönhetsvård. Han hade nämligen råd och hon all tid i världen att skämma bort sig själv. Städ och sånt var andra ”service providers” till. Historien är dess värre alldeles sann och frågan är vem av dem hade status ”alfa” i själva verket, vem var slaven och vem härskaren/härskarinnan?

Vi är nämligen inte låsta till våra instinkter eller drifter utan vi modifierar deras olika uttryck för att passa våra intrikata syften. Men allt är inte alltid nödvändigtvis precis så som det ser ut: jag läste ett par år sedan en undersökning som påstod att hälften av män har erotiska drömmer om sexuellt dominanta kvinnor. Men det tycks vara så att betydligt färre kvinnor vill uppfylla den rollen. Och vad kan den underbemanningen bero på när ”efterfrågan på marknaden” är högre? Det kan ju vara så att många män måste vara alfa oavsett och kulturen styr återigen mer än ens verkliga preferens. För dessa män har professionella dominor blivit räddningsplankan undan den krassa verkligheten. (Själv är jag väldigt dominant om någon nu skulle undra :-)

Sympati, RPM grattas till sin katolska tomtebolycka. Många familjer är däremot helvetets svartaste avgrund. Den erfarenheten har många många. Den är lika viktig som Poirier Martinssons. Artikeln en populistiskt kåserande lättviktare. Den säger ingenting om sakernas ALLMÄNT verkliga tillstånd. Vad den säger något om är ett ideal, som på sina håll realiseras nöjaktigt. Det är för all del vackert så. Nästa fråga.

Den springande punkten är väl: Att dels var inte 50-talets hemmafru just därför nödvändigtvis "förtryckt". Att det åtminstone delvis var hennes eget val med hänsyn till den tidens samhälle och yrkesarbete. Det fanns ju faktiskt yrkesarbetande kvinnor då också. Sedan kan man ju undra över varför det räckte med en lön, även för "vanligt folk", för att försörja en familj på den tiden?.Samt vem som "tar hand om barnen" nu för tiden, inte minst tonåroingar vilka enligt alla rapporter mår allt sämre numera?

Detta med hemmafruar (och hemmamän...) Vad gör hemmapartnern den dagen det blir skilsmässa??? Och aldrig har jobbat? Kanske varit hemma med barn de senaste 10-15 åren. Attraktiv på arbetsmarknaden. Knappast...Låter som ett riktigt korkat projekt att gå in i en relation där endast en partner jobbar. Dessutom visar historien är det endast är en samhällsklass som har råd med något dylikt, de snuskigt rika. De flesta förhållanden kräver gemensam ekonomi om man inte är född med en silversked i mun förstås.

Har aldrig varit med om att en artikel sporrat så många vansinniga kommentarer. Är det någon annan än Ronne #19 som fattat vad RPM skrev?

Att skriva om sin egen situation är väl gängse skick och bruk här på Newsmill. RPM valde sin vana trogen att gå emot konsensusen. Varenda en upprörd kommentar kryddad med diverse barnsliga personangrepp bevisar RPMs poäng:

Avviker du från den officiella dogmen blir du förlöjligad, utskälld och till slut marginaliserad. Hur du avviker har ingen betydelse, bara det faktum att du gör det.

Snacka om trångsynta människor!

För mig är det ok om enskilda familjer väljer att kvinnan ska vara hemmafru. Men jag hoppas verkligen de inte menar att vi andra ska betala för deras hemmavaro. Detta inkluderar dessutom kvinnans framtida pension. Sen får man ju hoppas också att de fördelar sina "förmögenheter" så att inte kvinnan går lottlös i fall alfahanen i framtiden skulle få för sig att byta ut kvinnan i fråga....Jag har själv träffat på hemmafruar som fått sparken och blivit utbytta av yngre förmågor som t o m blivit hemlösa, då de varken haft utbildning eller någon yrkeserfarenhet vilket gjort att de inte kunnat skaffa sig ett jobb och därigenom inte kunnat få något nytt boende. Jag hoppas också väldigt tydligt att de inte har tanken ens om att deras hemmafru tillvaro ska likställas med arbete och därigenom ersättas av staten, dvs oss alla andra skattebetalare som är tvungna att jobba heltid för att försörja våra avkommor så att de kan få en drägligare tillvaro än vad vi kanske har haft. För vi finns också, ja vi som får jobba hårt för och heltid för att skaffa våra barn en bättre tillvaro än vad vi kanske haft.

Mmh, verkar vara så att många som kommenterar inte förstod poängen. Att det hade gjorts fria val bland annat.

JUST DET! Ett fritt VAL ska man respektera tycker jag.

Heja Roland! I

Instämmer med Tommy Sandström att beskattningen måste ändras. Idag lever folk i ekorrhjul och barnen vaccineras för att ingen har tid att ta hand om dom när dom är sjuka. Ungarna blir mer och mer allergiska. Ingen är lycklig. Ingen har tid.

Den som vill vara hemma och ta hand om barnen ska bli riktligt belönad av Staten. Förtur till allt ska komma som ett brev på posten. Vi ska inte ge ifrån oss det viktigaste vi har till samhället - barnen - utan att Samhället = Staten pröjsar och det rejält.

Hoppas middagen smakar Roland! Hälsa till frun och era lyckliga barn!

Du RPM, stilla min nyfikenhet.

Hur gör du och din fru med era ekonomiska mellanhavanden? Delar ni på dina inkomster i deklarationerna så att hon får tillgodoräkna sig pensionspoäng? Sätter du av samma belopp till hennes, som till din egen privata pensionsförsäkring? Hur ser hennes försäkringsskydd och sjukpenningsnivå ut om något oväntat händer? Om du har egen firma så hoppas jag för hennes skull att ni delar på inkomsterna i deklarationen.

Det kan vara ganska behagligt att trappa ner under några år - speciellt när barnen är små - men oron för den ekonomiska tryggheten kan vara oerhört tärande. Tjusningen i att bedriva vård av frisk make i hemmet kan också ha sin begränsning i ett sista-bäst-före-datum som infinner sig förr än man anar. Glöm aldrig det. Njut av middagen nu.

Ja ja...apropå rappakalja!

Hur går det rent ekonomiskt för hemmaföräldern den dagen det blir skilsmässa undrar många. Jag skulle vilja lägga till karriärföräldern som förlorare där också, på det mänskliga planet. Hur blir kontakten med barnen? Blir det vårdnadstvist och föräldrarna inte kommer överens lär ju hemmaföräldern få barnen och karriäristen i bästa fall umgängesrätt. Och värdet av en bra kontakt med sina barn kan nog inte överskattas. Jag undrar vem det är som är den största förloraren...

Mina

Jag har redan tre barn och har levt med min livskamrat sedan vi var 17. (i 35 år) Vi är båda högutbildade med skilda karriärer. Men jag är övertygad om att jag medvetet ville slå mina påsar ihop med henne eftersom jag "visste" att hon skulle bli en god mor till min avkomma.

Det är nämligen livets primala mening.

Den fråga man kan ställa sig är:

Kan vulgära kvinnor bli goda mödrar?

Svaret är nog ja: tack vare hormonomställningen i samband med graviditeten och den totalt ändrade världsbilden som ofta kommer som ett brev med posten när det lilla livet "ploppar ut".

PS Men fru har aldrig varit hemmafru. Vi har fixat och trixat och jobbat lite mindre när barnen var små. Däremot valde vi småstaden för att slippa den urbana centrifugen.
DS

Grattis RPM! Det låter suveränt! Sådär hade även vi i arbetarklassen det, för en sisådär 40-50 år sedan, men nu dignar vi under skatter ned, och det har blivit omöjligt. Tråkigt.
Tänk också på arbetslösheten - den skulle vara utraderad om det var ekonomiskt möjligt för den ene partnern att vara hemma.

Jag är glad över att Roland och hans fru har uppnått en god dynamik som funkar för båda.

Problemet är att även i det svenska samhället så inympas alla flickor långasamt men lömskt och säkert med impulser och föreställningar som ska göra dem mer benägna till att förr eller senare vara mer sannolika hemmavända barnskötare som får ge upp lönechecken. Det är onaturligt, äckligt och en skam för samhället.

Därmed vill jag inte ha sagt att Rolands fru är ett offer för manipulation, men det är idioti att tro att människors hjärnbanor och ryggmärg inte manipuleras bort från en självständig utveckling. Redan som barn så stängs dörrar och vissa fula fördomar får slå rot.

Om människor endast började uppvisa yttre tecken på könstillhörighet under puberteten eller till och med mot slutet av den, hur mycket skulle vi då inte komma till gagn när människor kunde få utvecklas ifred och inte aktivt eller passivt lotsas iväg från vissa stigar?

Av många reaktioner at döma så ämnade RPM håll upp en muleta för att se om någon morrade. Reslutatet blev en tjurrusning (unisex tjur). Gud vad folk är enkla, så enkla att en person som RPM stör deras skönhetssömn på ett så flagrant sätt.

Ingenting går upp mot en riktig familjeförsörjare!

Jag skulle gärna va hemma med barnen o sköta markservice´n. Gärna en man som drar hem ordentligt med pengar så vi kan ha en schysst livsstil, garanterar mig god pension från 50 års ålder om jag vill.

Tja. Det här visar väl bara vilket otroligt reaktionärt forum Newsmill har blivit.
-
Roland Poirier Mrtinsson har talat. Ledarskribent på Svenska Dagbladet. Katolik. Känd för att ha hävdat att Big Bang i sig själv bevisar Bibelns sanninghalt och Guds existens. Och i Bibeln, vilket vi vet som har läst den, står det att det var kvinnan som störtade mänskligheten i fördärvet genom att äta av det förbjudna äpplet, och att alla generationer av kvinnor fram till tidens slut därför ska tiga och lyda sin män.
-
Vad passar bättre för en man med de åsikterna än att ha en hemmafru? En lydig kvinna som städar och lagar mat och föder barn (helst söner förstås) åt sin herre och man. Nådigt skänker han henne hushållspengar och kanske lite pengar som hon kan ha på nöjeskontot. Sitt eget nöjeskonto, alltså. Tänk vad snäll han är.
-
Om Roland Poirier Martinssons fru trivs med den ordningen, så har jag inte rätt att ha invändningar. Det är inte upp till mig att bestämma hur andra människor ska vilja ha sina liv.
-
Men eftersom herr Poirier Martinsson för sin del alltså är ledarskribent på Svenska Dagbladet och inflytelserik opinionsbildare, så misstänker jag att han skrev sitt inlägg för att försöka övertala fler kvinnor i Sverige att bli just hemmafruar. Poirier Martinsson försöker sprida sin egen modell, så att säga. Kvinnan ska stå vid spisen och föda barn och niga tacksamt mot sin store herre när han skänker henne en slant.
-
Vid närmare eftertanke tror jag att Roland Poirier Martinssons hustru egentligen inte behöver rösträtt heller. Hennes make kan ju gott rösta åt henne, eftersom han i praktiken bestämmer över hennes liv i alla fall. Som jag sa, så står det var och en fritt att inrätta sitt liv just så. Men när en inflytelserik opinionsbildare propagerar för att andra ska göra som han, och att nadra kvinnor ska underkasta sig sina män så som hans hustru har underkastat sig honom, så är det inte helt oskyldigt.
-
Och millningarna här jublar över hemmafrun. Knappast överraskande. Newsmills användare har deklarerat att de hatar feminism och mänskliga rättigheter, men att de blir desto gladare över Guantanamo, islamofobi och "privatsoldater" som åker till främmande land och härjar runt med sina vapen utan att stå under någons kontroll. Då är det kanske inte så konstigt, ursäkta att jag säger det, att dessa personer älskar den underdåniga kvinnan i hemmafruns gestalt.

Var finns en sådan fru att få?

Ska se om jag förstått detta, det är nämligen lite klurigt att få ihop logiken.

En man och hans fru bestämmer själva hur de vill leva sina liv, och de är lyckliga. Ingen blir skadad, deras barn får bra uppväxt och allt är bra, för dem.

Då hoppar ett gäng rabiata galningar (tja Mina) på dem för att de vill leva sitt liv på ett annat sätt än hon tycker är ok?

Vad exakt ger "Mina" och övriga extremister (FI) rätten att säga åt andra hur de ska leva sina liv? "Mina", du ska ge blanka fan i hur denna man och hans fru vill leva sitt liv, du har inte med det att göra. På samma sätt som du inte har med att göra om två män vill ha sex med varandra eller om Sven och Agda tänkt skaffa hund. Sköt du ditt eget liv, din otrevliga människa.

De flesta som kommenterar verkar inte ha läst vad han skrev, det var väl för långt och alldeles för få bilder.

Bara för att göra det hela klart... en "alfahanne" är en ledare. Någon som andra följer, ser upp till och respekterar.

Det finns en del töntar som går olika typer av kurser och därefter tror att de är alfahannar för att de har lärt sig låtsas, men det är förstås bara mycket gläfs och inga huggtänder.

Jag tror knappast att det finns några svenskar som ser upp till pösmunken RPM. Däremot finns det kanske en och annan som är avundsjuk, men det är en annan sak. Klart att det är bekvämt och praktiskt att ha en hemmafru, för den som har råd. Att det skulle vara ett slit är naturligtvis skitsnack. RPM är en lat drul som inte vill hjälpa till hemma, det förstår nog de flesta.

Så vad RPM säger är: "Hö hö, titta på mig, jag tjänar så mycket pengar att jag har råd att ha en hemmafru. Det ni, töntiga svenskar. Nu blev ni allt avundsjuka va?"

Flera kommentarer här visar vilken fantastisk succé det socialdemokratiska projektet blivit i Sverige. Helt aningslöst skriver man att det är det naturliga och självklara tillståndet är att båda föräldrarna ska arbeta. Då är man modern och jämlik.

Detta har varit det politiska maktmålet för sossarna från början. Vi har inte haft fysisk repression i Sverige som i de kommunistiska länderna utan målet har nåtts med ekonomisk repression.

Genom ett extremt skattetryck har man tvingat båda föräldrarna arbeta. På sossespråk har det kallats att befria kvinnan! Läs Gunnar och Alva M. Syftet har hela tiden varit att öka BNP (hemarbete ökar inte BNP) och sedan låta politikerna lägga beslag på huvuddelen av folkets surt förvärvade slantar. Sedan fostras barnens tänkande på dagis, förskola och skola av lika aningslöst indoktrinerade fröknar och magistrar till en ny generation av "jämställda" föräldrar.

Hahaha skattar jag åt detta spektakel. Själv jobbar jag hemma och har barnen runt mig hela dagarna när de inte är iväg med mig en stund på öppna förskolan eller förskoleklass. Vi har registrerat bolag i Hong Kong och betalar mycket liten skatt i Sverige de senast åtta åren, helt enligt alla lagar och regler. Staten ska varken ha min, min frus eller våra barns tid eller pengar.

Uppvärdera deltidsarbetet!! Att enbart gå hemma blir man insnöad och hjälplös av. Vad är det för dogm som säger att båda MÅSTE arbeta heltid? En heltidsarbetande man och en deltidsarbetande kvinna är nog i normala fall det bästa för en harmonisk familj. Det vore i högsta grad en kvinnofråga. Porier Martinssons något ensidiga artikel öppnar dock ett nytt feministiskt perspektiv med inriktning på kärlek i stället för hat, såsom onekligen är fallet med vår statsunderstödda avart av denna laddade spänningsladdade ideologi. Fram för en VERKLIG jämställdhet!

SVD BLEV OBEROENDE (FI)

#43 Ann sidbrant,

Är han verkligen kvar på SvD? Tidningen uttrycker ju numera sin stora beundran inför polisens satsningar på låtsaskriget emot kvinnovåld samtidig som förstäderna brinner utan att några gripanden görs. Sedan får Gudrun och ROKS breda ut sig på sida efter sida. Sedan många gamla slitvargar slutat på tidningen så undrar jag vaför jag inte köper DN istället.

Den här artikeln vore helt oskyldig - jag har inget emot RPMs livsstil - om det inte vore så att RPM i inlägg efter inlägg beklagar sig över hur andra människor lever sina liv. Leva och låta leva är den liberala principen, men RPM vill ju bara ha frihet för de som lever precis som han själv.
Men för all del, ekon från forntiden kan vara rätt underhållande ibland.

RPM har rätt i sin iakttagelse att det är svårt att få modernt familjeliv att gå ihop. Ett skäl till detta är de normer som vårt samhälle hyllar.

Helst ska alla vara yrkesarbetande föräldrar i storstaden med en aktiv fritid.

Det gäller att hitta rätt bortom dessa schabloner. Grattis till RPM och hans fru som verkar ha gjort detta, säkert till glädje för familjens barn.

Sedan gillar jag liknelsen mellan den genomsnittlige kungsholmslibralen och abortmotståndaren i Texas.

Tänk vilken trygghet för barnen när mamma finns hemma både före och efter skolan.
Att slippa släpas till dagis/fritis av stressade föräldrar och kunna vara hemma om man är sjuk utan att mamma känner sig plågad över att inte vara på jobbet utan vara "tvingad" att vabba.

Tyvärr har inte många barn i dagens Sverige denna möjlighet.....

Hahaha,
Där rörde artikelförfattaren om ordentligt i getingboet! Snacka om tabubelagt ämne, tanken att en kvinna själv skulle kunna välja hur hon vill leva provocerar tydligen.

I Sverige är det skottpengar på hemmafruar, jag trodde faktiskt hemmafrun var en helt utrotad art vid det här laget. Det var roligt att höra att det åtminstone finns en kvar och att hon mår bra! Själv känner jag inga hemmafruar men däremot har jag träffat flera som gärna skulle vilja vara det, åtminstone när barnen är små.

Men i det flesta fall så är det omöjligt, det går inte att leva på en lön. Man undrar hur det kunde vara möjligt förr i tiden för en enkel arbetare att försörja sin familj, när en högutbildad individ inte klarar av att göra det idag. Och änkepensioner hade de också. I det här fallet har svensken det alltså sämre ställt i dag än för 60-70 år sedan. Det ger en känsla av att någonstans på vägen blev vi grundlurade.

Det är en självklar rättighet för kvinnan att kunna yrkesarbeta och göra karriär. Det borde också vara en självklar rättighet för henne att kunna välja att arbeta hemma. Utan att utsättas för verbal stenkastning.