Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Människors ansvarstagande för den egna hälsan styr kvaliteten på sjukvården


Debatten om vårdkvalitet handlar mest om driftsformer och kvalitetsregister av olika slag. Men kvaliteten på vården är framför allt beroende av hur de enskilda människorna tar ansvar för sin egen hälsa i vardagen.


Om författaren

Jonas Arnqvist är legitimerad psykolog. Han har arbetat som projektledare för en försöksverksamhet inom primärvården i Norrbotten, där man använde KBT-baserade självhjälpsprogram via internet för att hjälpa människor som hade stressrelaterade psykiska besvär. I anknytning till projektet skissades också på ett förebyggande friskvårdsprogram enligt liknande modell.

 

I dag finns en fantastisk resurs för de människor som vill ta mer eget ansvar för sin egen hälsa. Sjukvårdsrådgivningens hemsida på internet.

Den har tydlig, lättläst och utförlig information om vilka hälsoproblem man behöver söka professionell vård för. Och om vilka man inte behöver söka vård för, utan kan sköta själv. Och dessutom om hur man sköter sin hälsa för att inte bli sjuk i onödan. Den kvalitetsgranskas löpande av erfaren vårdpersonal, och har uppdaterad information om alla vanliga sjukdomar och besvär. Informationen är i de flesta fall av minst samma kvalitet som den man skulle få hos läkare eller annan vårdpersonal. Den drivs av landstingen själva. Men de flesta landsting vill av någon anledning inte lyfta fram den här och andra seriösa egenvårdsresurser på allvar. På deras hemsidor är länken till sjukvårdsrådgivningens hemsida undangömd som ett sidospår, som man får gräva sig fram till.

Kronoberg utgör ett av få positiva undantag, och man har ett i mitt tycke utmärkt upplägg på ltkronoberg.se > hälsa och vård > om du blir sjuk:

"Om du är sjuk, om du skadat dig eller om du vill fråga om något är du alltid välkommer till Landstinget Kronoberg.

Egenvård. Titta gärna först på de tips om egenvård som du hittar under länkarna längst upp till höger.

Personlig sjukvårdsrådgivning. Är du trots det tveksam eller orolig står vi till tjänst med direkt och personlig sjukvårdsrådgivning, tel 1177, dygnet runt."

Alltså först en rekommendation att själv kolla om man kanske själv kan ta hand om problemet på ett bra sätt, och först sedan en rekommendation att kontakta vården, om man fortfarande tycker att det behövs. Naturligtvis gäller inte detta vid akuta fall, vilket också framgår tydligt på hemsidan.
Att från vårdens sida kraftfullt marknadsföra seriösa egenvårdsresurser, och att ha en tydlig norm om att egenvård är förstahandsalternativet vid lindrig ohälsa, skulle bland annat medföra följande positiva effekter på vårdkvaliteten i Sverige:

Mindre curlad egenvård. Kanske framför allt i primärvården går en betydande del av resurserna till något som egentligen bara är glorifierad (och dyr) egenvård. Läkaren (eller annan vårdpersonal) ställer frågor som patienten lika gärna hade kunnat ställa till sig själv utifrån information på nätet. Man ger rekommendationer som patienten lika gärna hade kunnat läsa sig till själv. Man förskriver mediciner som finns receptfritt på apoteket, och som de flesta själva skulle hitta till om de lade en stund på att söka information på sjukvårdsrådgivningens och apotekets hemsidor. Mindre curling skulle naturligtvis frigöra mer resurser till viktigare saker.

Kompetenta patienter. När en patient som är van att ta aktivt ansvar för den egna hälsan ändå får problem som gör att hon måste söka vård, blir läkarbesöket mycket effektivare. Patienten har redan satt sig in i grundläggande fakta om den egna ohälsan, och prövat de egenvårdsråd som eventuellt finns för just hennes besvär. Därför kan man vid läkarbesöket direkt fokusera på nyanserad fördjupning och på att diskutera behandlingsalternativ. Patienten kan också ställa mer kvalificerade frågor till läkaren, och rentav komplettera läkarens kunskaper. Så länge det är sjukvårdsrådgivningen på nätet som är källan vet både läkare och patient att informationen är saklig och aktuell. Eftersom det är både tidsmässigt och inlärningspsykologiskt omöjligt för en allmänläkare att hålla sig uppdaterad och fördjupad inom alla områden, kan det vara rimligt att patienten själv har en del av ansvaret för att söka mer detaljerad information om de hälsoproblem man har.

Förstärkt positiv effekt av det fria vårdvalet. Kunniga och självgående patienter har också större möjlighet att själva utvärdera kvaliteten på den vård de får, och vid brister antingen kräva bot och bättring eller byta vårdgivare. Därigenom ökas de kvalitetshöjande effekterna av konkurrensen inom systemet.

Friskare befolkning. Om medborgarna överlag tar mer aktivt och konstruktivt ansvar för den egna hälsan och livsstilen blir det färre som blir sjuka. Sjukdomar som (helt eller delvis) orsakats av t.ex. för lite fysisk aktivitet, dålig kosthållning, rökning, hög alkoholkonsumtion, dåliga sömnvanor eller dålig stresshantering är en ganska stor del av den totala sjukdomsbördan i samhället. Färre sjukdomsfall inom dessa grupper frigör tid och resurser, och ger därigenom också bättre vårdkvalitet för de patienter man har kvar.

Sjukvården ska naturligtvis inte avvisa människor för att de "inte gjort sin läxa" eller på något annat sätt misskött sin hälsa. Men det är för mig en självklarhet att rättigheter för individen ska vara tydligt kopplade till skyldigheter för individen. Detta är en princip som genomsyrar det mesta av samhället. Rätten till fri sjukvård bör balanseras av en moralisk skyldighet att efter bästa förmåga aktivt vårda den egna hälsan.

Seriös och saklig medicinsk rådgivning om hälsa kostar inte längre dyr sjukvårdstid, den har blivit i princip gratis. Vi behöver bara slå på datorn och läsa innantill. Men märkligt nog verkar vården inte ha någon större vilja att uppmuntra enskilda människors ansvarstagande. Hur kan det komma sig?

Kan det bero på att frågan om egenvård i stor utsträckning är en beteendefråga, och att beteendevetenskaplig kompetens inte riktigt är varken läkarnas eller landstingspolitikernas bord?

Eller är det så illa att de helt enkelt försöker bromsa den minskning av deras egen makt och inflytande som en friskare, kunnigare och mer självgående befolkning kan medföra?





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10913

20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

nja, skälet till at sveriges vår är bland den sämsta i väst (se nedan DN klipp) är knappast att svenskar sköter sin hälsa sämre än t ex fransmän och schweizare!

nog är det bättre med konkurrens och olika approacher - minns med fasa televerket va god dröj, samt taxi va god vänta då de hade monopol!

det sossar ej fattar är att det behöver ej va antingen eller, verkligheten ÄR ingen simpel röstffiskeribifurkation!

vården kan va offentligt finansierad via "vårdcheck" som precis som skolcheck funkar så att pengarna följer kunden!

men olika leverantörer (privata och offantliga) konkurrerar med varandra! Se där en lösning man har i tex Schweiz o Frankrike där vården ÄR MKT bättre än i Sverige!

jag TRÖTT på svenska vården där AVSAKNAD av Vinstintresse/sann konkurrens/"vårdcheck" SKAPAR oskälig väntan och tvingar den sjuke bort från arbete för att istället bli sin egen jurist, rehabexpert, hjälpmedelsmästare mm - se
http://www.cederholm.net/Swedish-health-care-sicker-than-sicko.htm

-Swedens' specialized care is among the worst in the west, example Sweden only has half as many neurodoctors per capita even as neighbours Denmark, Norway and Finland! Thirteen (13) highly qualifid leading expert doctors wrote about this and other examples of how Swedens health-care ”sucks” in biggest daily newspaper DN, april 1, 2007 (no, unfortunately, it's not an aprils' fools joke)

- "Svensk högspecialiserad vård bland de sämsta i Västeuropa", see http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=634794

Permalänk | Anmäl #1 Peter Cederholm, 2009-09-12, 09:38

Vänta nu, eget ansvar? Tänka själv? I sverige?

Hahahahahahahahahahahahahah

Permalänk | Anmäl #2 Lurvas, 2009-09-12, 10:04

Peter Cederholm har gröt i päran. Länken visar verkligen inte att svensk sjukvård är bland de sämsta i väst. Den visar att specialistvård av neurologiska sjukdommar 'är bland de sämsta i Västeuropa. Sjukvård och specjialistvård av neurologiska sjukdomar (t ex gröt i päran) är inte samma sak, Dessutom har det inte framkommit någonting som talar för att bristerna i den svenska specialistvården för neurologiska sjukdomar beror på för lite privatisering. Väldigt mycket privatisering har t ex USA som HAR den sämsta sjukvården i väst. *suck*

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2009-09-12, 10:09

Ja, Lurvas, det var verkligen mycket roligt.

Permalänk | Anmäl #4 Peter Ingestad, 2009-09-12, 10:10

OJOJ, LÄS IGEN VAD JAG SKRIVER om att tex schweiz o frankrike dde facto har mkt bättre vård än sverige o usa.
och nej det är ej antingen privat eller monopol som finns - schweiz-modellen utgör en lösning med vårdcheck som skördar frukterna av flera olika approacher (fås av konkurrens) och det kundfokus som trollas fram med vinstintresse. NEJ av mig förespråkad vårdchecklösning tillåter inte folk med större plånbok köpa bättre vård (i sverige), vilket ju är möjligt i dagens sossesystem där nomenklaturan som tex Göran Persson kan köpa sig förtur via Sophiahemmet!

Permalänk | Anmäl #5 Peter Cederholm, 2009-09-12, 11:21

Jag håller absolut med författaren!! Nu behöver vi bara _duktig_ omfördelning av resurser så att vi får jämlik kunskap och vana i att använda internet som fortbildningsinstrument.

Målet måste på sikt bli att att alla har gått en högre utbildning på grundnivå.

Permalänk | Anmäl #6 Loffe på jobbet, 2009-09-12, 13:45

Ja, det är klart att det skulle bli bättre om man själv tilläts att delta i sin egen sjukvård. men man får ju inte ens titta på röntgenbilderna utan att hålla farbrorn doktorn i handen, du får inte läsa dina egna provsvar, det är svårt att få ut din egen journal och allmänläkaren du får träffa har i 90 % av fallen ingen jävla aning om vad det är för fel på dig. Och talar du om det för honom blir han sur.
Istället får du en remiss för att få konsultera en specialist, om ett halvår.... Då är du antingen frisk eller död.

I nästan alla väst-europeiska länder, och en del östländer också, är detta fenomen helt okänt. Tillgängligheten till sjukvården i Sverige är ETT ALLVARLIGT problem.

Vad är det förresten för mumbojumbo om att vården i USA skulle vara SÄMRE!? Den är extremt bra, men bara om du har rätt försäkring såklart.

Permalänk | Anmäl #7 karlsson, 2009-09-12, 15:15

Som vanligt när ämnet "Den Svenska Vården" kommer på tal så dyker det upp förståsigpåare som gubben i lådan och tuggar nåt myndigt om "kost, motion, rökning, alkohol, använd kondom". Ett sannolikt större problem är att påfallande många sjuka har dålig behandlingsföljsamhet: de tar inte sina utskrivna (dyra) läkemedel, eller så tar de dem på fel sätt, eller slarvar på annat sätt (diabetiker som tuggar i sig massa kolhydrater/socker etc.).
Men låt vanliga friska människor få röka, kröka och göka bäst de vill!

Permalänk | Anmäl #8 Nisse i Hökarängen, 2009-09-12, 16:23

@ #8 Nisse ...

Väldigt många av sjukdomsfallen i vården (bl.a. diabetes typ 2) har en mångårig förhistoria i form av en frisk människa som t.ex. rökte och krökade bäst han ville. Men så en dag var han inte så frisk längre. Men då var det försent att tänka efter före. Var själv rökare i ca 15 år utan att märka av några större problem. Men på det 16:e ... Har varit helt rökfri i flera år nu, men mina halvtrasiga lungor kommer jag alltid att få dras med. Kan bl.a. inte asgarva utan att jag börjar hosta i stället. Hur kul är det på en skala?

Permalänk | Anmäl #9 Jonas Arnqvist, 2009-09-12, 17:05

Re: Jonas A, 18.05
Naturligtvis tråkigt att höra om ditt öde, men faktum kvarstår. De allra, allra flesta friska & myndiga vet redan att rökning, alkohol, feta såser, oskyddat sex m.m. är farligt. Likt förbannat skall samhällets elit tala om detta för folket, om och om igen. Och vad skall vi göra? Förbjuda rött vin, bearnaisesås, havannacigarrer och kopulerande?
Sjukvårdsspolitikerna tror att varje insatt krona i s.k. folkhälsoarbete (folkhälsofaschism enligt mig) ger tio kronor tillbaka. Jag är skeptisk! Och jag vidhåller att patienter som inte sköter sig och sina åtaganden som sjuka kostar en massa stålar!

Permalänk | Anmäl #10 Nisse i Hökarängen, 2009-09-12, 19:08

@ #10 Nisse i hökarängen:

Många friska och myndiga vet mindre än du kanske tror. De kanske har hört sakerna nämnas men varken fördjupat sig eller brytt sig nämnvärt. Jag vet inte hur många gånger jag suttit och förklarat livets allvar för friska, myndiga och normalbegåvade/högbegåvade människor: att 10 koppar kaffe om dan kan påverka sömnen negativt, att man kan få problem med både humör och ork av att äta för dåligt, att den ångest man dricker för att dämpa faktiskt (rent kemiskt) kan vara orsakad av att man dricker för mycket, o.s.v. o.s.v. "Ja nu när du säger det, så tror jag att jag har hört nånting om det där förut ..." Nog hade väl jag hört att rökning var farligt, redan innan jag började, men jag började ändå. Att veta nånting lite vagt och luddigt får inte samma effekter på hur man beter sig som att ha ordentlig kunskap om det. Det är väl känt att allmän kunskap om hur man "borde" bete sig inte har någon vidare stark koppling till hur man faktiskt beter sig.

Och att väl genomfört förebyggande folkhälsoarbete är en fantastiskt bra affär, även ekonomiskt, är så vitt jag vet riktigt ordentligt räknat på. Gång på gång.

Jag håller med om att det är ett stort (och dyrt) problem att människor inte är "följsamma" mot föreskriven behandling. Om patienten har bättre kunskap om, och tilltro till, vitsen med till exempel att ta en viss medicin ökar följsamheten. Kunnigare patienter blir alltså "följsammare" patienter. En annan aspekt av det är att följsamheten oftast kräver självdisciplin, och om man inte har nämnvärt med träning i att vara självdisciplinerad för sin hälsas skull sedan tidigare blir det svårt att helt plötsligt börja med det efter kanske 30 eller 40 år. Patienter som är vana att aktivt och avsiktligt ägna sig åt egenvård blir följsammare om och när det blir dags för behandling.

Det finns en massa aspekter av det här, men som jag ser det är att folk slarvar med sin livsstil på ett sätt som straffar sig i längden i stor utsträckning SAMMA PROBLEM som att folk slarvar med sin behandling på ett sätt som straffar sig i längden. Ofta är det samma individer som först gör det ena, och sen, några decennier senare, gör det andra. Jag tycker man ska hjälpa folk att ta tag i problemet tidigt, innan det hunnit göra obotlig skada. Och blivit väldigt dyrt.

Och det brukar inte vara samhällets skötsamma elit som säger det här till den dumma pöbeln. Jag suttit och föklarat det här för både företagsledare och läkare som slarvat sig till sjukdom. Topparna kan vara nog så duktiga på att missköta sin hälsa. Och rätt många av de som framför budskapet till vardags (på "verkstadsgolvet") är lågavlönade vårdarbetare. Det är de som får ta de hårdaste smällarna av att folk rökt, krökat eller stressat sig till allvarliga sjukdomar. Att det sen är "eliten" som syns mest i media är en annan sak.

Permalänk | Anmäl #11 Jonas Arnqvist, 2009-09-12, 22:24

Re: Nisse
Jag hoppas verkligen du förstår att de hälsovådliga produkterna och (icke)aktiviteterna som "samlhällets elit" talar om, inte alls är något man kan konsumera helt fritt bara för at man är frisk, för då BLIR man sjuk. Alla var ju friska INNAN de blev sjuka, eller hur?

Och allt är inte svart eller vit, min vän. Det innebär inte att man måste förbjuda detta! Men tobak, alkohol och sötsaker bör konsumeras med MÅTTA! Motion BÖR vara ett regelbundet inslag i vardagen. De allra flesta BORDE äta mer grönt.

Om inte människor får denna informationen så händer det att de konsumerar "så mycket de vill för att de är friska", och så blir det FÖR MYCKET, och så oj då... Så var de inte friska mer...

Allt handlar inte om förbud och av eller på. Det handlar om sunt förnuft och måtta, vilket i praktiken har visat sig svårt för många vad det gäller dessa bitarna. Därför den extra informationen.

Permalänk | Anmäl #12 Johan1230, 2009-09-13, 09:06

Jonas Arnqvist, legitimerad psykolog! Tack för dina många goda ord! // PS: *Bland annat.* Just dessa dina två slutord var effektfulla! Jag tänker på din kommentar #26 daterad 1009-09-01, kl 23.35, under artikeln *Att stå på giganters axlar* (författare: Magnus Lindwall ocn Stefan Söderfjell).

Permalänk | Anmäl #13 Marianne Johasson, 2009-09-13, 11:47

Hej Jonas,
Jag vill börja med att säga att det är fantastiskt att du informerar om Sjukvårdsrådgivningen eller 1177. Med bättre information om de tjänster som finns för självhjälp så tror också jag att vi kan minska vårdköerna.

Ett stort aber är som du påpekar att allmänvården i alla fall i min stad är väldigt dåliga på att lotsa oss till dessa externa resurser. Jag har på grund av sjukskrivning haft så många olika kontakter med vården det senaste året och inte fått någon information av den här typen. Jag visste faktiskt inte att tjänsten fanns.

Sedan har de personer jag vänt mig till med förslag om just bättre information till patienter och andra idéer bemött mig med ointresse och total ovilja att göra något eller vidarebefordra mina förslag till lämplig person. Det har varit många gånger, och både skriftligen och muntligen.

Men tillbaka till saken - toppen! Mer information och tydlig vägledning och vi kan minska vårdköerna och öka kvaliteten.

Att jag som patient som faktiskt gör "min läxa" sedan blir bedömd med skepsis och ändå blir ordinerad sjukgymnastik när jag redan på eget initiativ besökt en ansluten och legitimerad sjukgymnast i tre månader är ganska nedslående. Jag säger detta för att understryka att problemet absolut inte enbart kan lösas med patientens ansvar.

Några kommentarer även om sajten Sjukvårdsrådgivningen, som i många avseenden är utmärkt enligt min lekmannabedömning.

1. Psykiska besvär. Jag saknar en möjlighet att kontakta läkare/vårdcentral via epost/sms eller liknande. Många lider av så svåra besvär med sociala fobier, prestationsångest och liknande att telefonkontakt blir omöjlig.

2. På "läkemedel" får jag träff på endast en av de tre mediciner jag står på just nu. Det gör mig fundersam på hur uppdaterad informationen egentligen är.

3. För ryggbesvär är informationen ganska knapp och man rekommenderar bl.a. kiropraktorer som behandlingsalternativ. Här skulle behövas någon form av certifiering eftersom många kiropraktorer praktiserar högst tveksamma metoder som t.ex. kraniosakral terapi och bevisat värdelösa undersökningsmetoder som t.ex. magneter som patienten ska hålla i (finns studier, kan återkomma med källa om nödvändigt). Ingenstans finns information om vilka kiropraktorer som bedöms lämpliga vilket leder besökaren att tro att alla är okej.

Framförallt sista punkten blir för mig en enorm trovärdighetskonflikt och ställer hela webbplatsen under tvivel. Hur färsk och pålitlig är informationen? Kan jag lita på den?

Den enda kiropraktiska behandling som mej veterligen har bra vetenskapligt stöd och är sanktionerad av svensk sjukvård är ryggradsmanipulationer - övrigt, och det är väldigt mycket, är ifrågasatt och en del uppenbart tveksamt och misstänkt när charlataneri och hokus pokus. Exempelvis fick jag under min "undersökning" hålla olikfärgade genomskinliga plastfilmer framför ögonen medan kiropraktorn drog och tryckte på mina armar och ben. Nästa ögonblick skulle jag hålla i en magnet och samma procedur upprepades. (Jag sökte för ländryggsmärta som varit ihållande i över ett år). "Behandlingen" blev kraniosakral terapi - dvs. i detta fall tryckte han försiktigt med tummen i gommen i någon minut. Ja, ni läste rätt. Det kostade totalt ca 1500 kronor.

Oj ursäkta, det höll på att bli en hel artikel om kiropraktorer. Jag menar bara att det är oerhört viktigt att resurser som Sjukvårdrådgivningen/1177 är kontinuerligt uppdaterade och håller en hög trovärdighet. Det finns en del (efter bara en kort koll) som tyder på att man ska vara vaksam.

Bra artikel, mer information från vården mottages tacksamt!

Tack för ordet.

Permalänk | Anmäl #14 Hans Petersson, 2009-09-14, 10:40

@ #14 Hans Petersson:

Sjukvårdsrådgivningen på nätet kan naturligtvis bli bättre. Ingenting är perfekt, och den har inte så många år på nacken än. Den kommer nog heller aldrig att kunna täcka in alla varianter och nyanser, särskilt vad gäller mer komplicerade och allvarligare besvär. Det är specialistsjukvårdens sak. Men det är ju en av mina poänger, om de lindriga och enkla besvären tar mindre resurser i vården blir det mer tid och pengar över till att göra ett bättre jobb med de svårare besvären.

Vad gäller mediciner tror jag inte de har någon ambition att dubblera apotekets roll att täcka in hela fältet, apoteket är ju redan välkänt och ganska lättilgängligt både på nätet och "live".

Vad gäller mail och SMS kan jag bara hålla med. Jag tror att de jobbar på det, men det är bland annat en del knepigheter med att få till tillräckligt bra sekretesskydd för patienterna de kontaktvägarna.

Vad gäller kiropraktiker kan jag för lite, ta gärna upp det med sjukvårdsrådgivningens webbredaktion. Under fliken behandlingar finns ju en "kontakta redaktionen"-länk nästan överst. (kan tänka mig att det finns forskning som säger att kiropraktiker i genomsnitt gör nytta) Men det är ju inte alltid legitimerad sjukvårdspersonal är sådär helt vetenskaplig heller. SBU (bästa svenska resursen om man vill fördjupa sig i frågan om vetenskaplighet i vården) tror jag kom fram till att en hyfsad andel (kan det ha varit 10%? jag minns inte just nu) av det som görs i den skattefinansierade vården inte är i linje med varken vetenskap eller sånt som räknas som beprövad erfarenhet.

En annan sak att tänka på är att sjukvården oftare än man tror helt enkelt inte har några säkra svar. Antingen finns det inte forskning, eller så är den forskning som finns av tveksam kvalitet. Och även när forskningen är bra ger den bara statistiska svar, vilket innebär att det som i genomsnitt är sant vad gäller bedömning och behandling av t.ex. ryggbesvär kanske inte alls är sant för en viss individ. Jag tyckte själv det var jobbigt första gången jag fullt ut insåg hur få av de svar man skulle önska att vården hade, det verkligen var de hade. Jag vet inte vem som odlar myten om den allvetande vårdpersonalen mest, om det är vården eller patienterna, men det är synd att den finns. Det är en annan fördel med mer självgående patienter, de är bättre på att pröva sig fram till andra möjliga lösningar de gånger vården inte kan hjälpa.

Permalänk | Anmäl #15 Jonas Arnqvist, 2009-09-14, 12:15

Mycket kloka ord och jag blir glad när de kommer från någon som arbetar i systemet.

Mer ödmjukhet ifrån de som arbetar i vården är viktigt - vi är nog många som liksom du insett att "sanningen" inte existerar och att det inte finns så många "svar" som man kan hoppas. I det perpektivet tycker jag det är extra viktigt att även läkare och övrig vårdpersonal är ödmjuka inför detta faktum - likväl som vi vårdtagare.

Det finns väl ändå en viss poäng som utöver detta inte diskuterats så mycket. Man talar om ansvar. Men det slutgiltiga ansvaret måste ändå ligga på vården. Det är vården (som helhet) som skall vara professionell och hjälpa vårdtagaren att hitta rätt - att remittera till specialist när så behövs, istället för att nöja sig med att svara "jag vet inte."

Min erfarenhet är att just detta sker väldigt ofta. Man undviker ansvar genom att passa tillbaka ansvaret till den som söker hjälp. Detta gör man genom att säga "jag vet inte", "jag kan inte", "det går inte". Tyvärr. Det jag anser att man borde göra är informera och vidarebefordra till den expertis som faktiskt finns. I flera fall som nu är väldokumenterade och underbyggda har jag av allmänläkare blivit hemskickad utan behandling. Jag har fått behandling _endast_ efter att jag själv sökt information och föreslagit idéer för vidare utredning. Så får det inte fungera! Det är trots allt vårdens ansvar att se till att vårdtagaren kommer till rätt expertis och behandling, även om det är viktigt att vi själva deltar och är så proaktiva som möjligt.

Ansvar är viktigt, och jag håller med om att vi alla kan hjälpas åt med detta, inte minst vårdtagare. Jag har inte det perspektiv som någon som arbetar i systemet har. Därför litar jag på att det finns en stor grupp människor som upptar vårdsystemets tid för krämpor och problem de på eget initiativ själva kunde löst. Tyvärr behandlas vi som läser allt, prövar allt och endast söker vård vid vägs ände, ofta per automatik som att vi inte gjort det och är mindre vetande. I alla fall ser merparten av mina "förstakontakter" med vården ut så.

Därför blir jag glad av det du skriver. Om vi alla hjälps åt kanske vi kan få bättre och mänskligare bemötande i framtiden.

Permalänk | Anmäl #16 Hans Petersson, 2009-09-14, 13:21

@ #16 Hans Petersson:

Självklart är det vårdens uppgift att utreda och behandla allvarligare sjukdomar och skador ordentligt när man kan. Jag kan inte uttala mig om hur det är där du bor, men rent allmänt så är det väldigt mycket en resursfråga. Människor får inte hjälp därför att det inte finns resurser för det. Allmänlkarna sitter ofta i den jobbiga sitsen att de vet att om de remitterar alla de skulle vilja remittera skulle köerna bli inte bara långa, utan fullkomligt orimliga. Därför remitterar de framför allt de allra svåraste och mest akuta fallen. Att utöka vårdresurserna så de täcker alla behov skulle vara fullkomligt orimligt, då skulle vårdapparaten behöva bli tredubbelt större än den är idag. Jag ser ingen annan ordentlig lösning på det här än att minska inflödet av patienter på olika sätt, så att man kan lägga mer krut på de som har större behov. När man försöker täcka in för många arbetsuppgifter med för små resurser ligger det nära till hands att INGEN arbetsuppgift blir ordentligt gjord. Men det här är inte åtgärdat i en handvändning.

Det finns en del att vinna på kompetenshöjning, metodutveckling och minskad byråkrati också, men det löser inte huvudproblemet.

Människors hälsa är människornas ansvar. Vårdens ansvar är att vara en fungerande resurs för människor som har så svåra problem att de inte kan ta hand om dem själva.

Permalänk | Anmäl #17 Jonas Arnqvist, 2009-09-15, 06:01

Jag reagerar på den ibland moraliserande attityden när det gäller hälsofrågor. Jag tycker att det är viktigt att var och en tar ett ansvar för sin hälsa, miljön, sin familj etc men jag kan också se att vissa inte kan ta detta ansvar av olika skäl t ex sjukdom, brist på kunskap eller förstånd. En annan viktig faktor för att man ska kunna ta ansvar är att man har förmåga att till självreflektion, dvs att man kan se sig själv utifrån, analysera sin situtation, se valmöjligheter och välja, först då har man förmåga att ta ansvar. En avhandling inom filosofi från LInkpingsuniveristet för några år sedan, tog upp frågan om hälsa och ansvar. Där hävdade författaren att ca 1/3-del av SVeriges befolkning saknar förmåga till självreflektion och att det alltså är omöjligt för dem att kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Jag tror att de flesta kan lära sig att reflektera över sig själva och sin situation. Jag tror att det också är den viktigaste och mest varaktiga effekten av samtalsterapi.
En annan fundering är ju, om man anser att människor har ansvar för sin hälsa, har de även ansvar för sin ohälsa och sjukdom? Om man svarar obetingat ja på den frågan riskerar man att hamna i tankar som att "var och en får skylla sig själv"! och att vi som samhälle inte ska ta något ansvar för de som inte "tar sitt ansvar".
Jag tror att de flest vill ta sitt ansvar och att sjukvården kan och bör hjälpa människor att ta sitt ansvar så långt de kan, att de flesta kan bli bättre på att ta ansvar, men att vi aldrig får döma ut dem som av olka skäl inte kan.

Permalänk | Anmäl #18 Anders Neilan, 2009-09-25, 10:45

#18 Anders Neilan:

Varje individ har enligt min uppfattning alltid det fulla ansvaret för sin egen livssituation. Samtidigt har samhället ett mycket tydligt ansvar för att hjälpa människor om de får allvarliga problem som de inte har tillräckliga egna resurser för att själva klara av på ett bra sätt. Var gränserna går varierar, som du säger, rätt rejält från individ till individ. Det är en klar utmaning för bland annat vårdpersonal att anpassa förväntningar och krav till individens förutsättningar.

Men jag tycker det är viktigt att grundbudskapet och grundnormen från samhällets sida är att det är varje individs plikt att göra den ansträngning man är kapabel till för att sköta den egna hälsan. Idag är budskapet alltför ofta ungefär "Har du problem med hälsan? Kom till oss, det är vi som är ansvariga för att du har en bra hälsa." Det är i mitt tycke lika dumt som att säga att det är politikerna som är ansvariga för demokratin, inte medborgarna.

Det man har makten över har man också ansvaret för, och när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar så är det ju tveklöst så att den största makten över sina livsstilsval har individen själv.

Permalänk | Anmäl #19 Jonas Arnqvist, 2009-09-26, 17:19

#18 Anders Neilan:

Så självklart för mig att jag glömde att skriva det nyss: En tydlig samhällsnorm är för det mesta i sig ett stöd för människor med begränsad förmåga till självreflektion. Människor med mycket god förmåga till självreflektion behöver ofta inga normer utifrån alls, de beter sig klokt och konstruktivt ändå.

Permalänk | Anmäl #20 Jonas Arnqvist, 2009-09-26, 17:30


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.