Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Politikerna saknar tillräckligt intresse för vårdens resultat


 När det gäller sjukvården har det funnits, och finns till stora delar fortfarande, ett förvånande ointresse att ta reda på vad man faktiskt får för pengarna. De politiska diskussionerna har mest handlat om vården ska få mer eller mindre pengar. Alldeles för lite fokus har lagts på att följa upp vad vården faktiskt levererar. Det skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig på Svenskt Näringsliv.


 


Om författaren

Anders Morin är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

I Sverige är den absoluta huvuddelen av sjukvården gemensamt finansierad via skattsedeln. Detta innebär att det ytterst är våra folkvalda politiker som har ansvar för hur pengarna används.

När det gäller sjukvården har det funnits, och finns till stora delar fortfarande, ett förvånande ointresse att ta reda på vad man faktiskt får för pengarna. De politiska diskussionerna har mest handlat om vården ska få mer eller mindre pengar. Alldeles för lite fokus har lagts på att följa upp vad vården faktiskt levererar.

Två frågor borde vara centrala för en ledande landstingspolitiker. Vilken kvalitet får man för pengarna på det egna landstingets vårdenheter jämfört med andra vårdgivare och hur pass kostnadseffektivt sker själva produktionen av vård? Dessvärre har våra sjukvårdspolitiker ofta ingen välgrundad uppfattning om detta. Innan dessa två frågor är besvarade är det svårt att bedöma om mer eller mindre resurser behövs till t ex ett sjukhus.

Dessutom har en ökad valfrihet (med rätta) blivit ett honnörsord för sjukvårdspolitiken. Men om nu inte landstingspolitikerna själva vet hur pass bra de egna enheterna står sig i konkurrensen, hur tror dessa politiker att patienterna ska kunna göra informerade val?

När det gäller vårdens kvalitet finns i Sverige information om såväl medicinska resultat som tillgänglighet och patientupplevd kvalitet på vårdgivarnivå. Problemet är att mycket av de medicinska resultaten presenteras på ett svårbegripligt sätt för andra än dem som arbetar i de medicinska professionerna och att informationen inte är samlad på ett och samma ställe.

Våra politiker har avstått från att införa ett system med öppen, användarvänlig och samlad redovisning av vårdens resultat på vårdgivarnivå, något som skulle vara till nytta för både patienter och politiker. Därför har Svenskt Näringsliv tagit saken i egna händer. 1 september lanserades hemsidan omvard.se med just dessa egenskaper. Svenskt Näringsliv finansierar sidan som drivs av IT-företaget Sanocore. Verksamheten övervakas av ett medicinskt råd. Svenskt Näringslivs syfte med satsningen är att främja valfrihet och konkurrens inom sjukvården, att effektiva vårdgivare gör sig gällande och att ytterst höja vårdens kvalitet.

Samma saktfärdighet som gäller den öppna, användarvänliga och samlade redovisningen av vårdens resultat verkar gälla utvecklingen att kunna jämföra kostnadseffektiviteten mellan olika vårdgivare. Data om kostnader per patient för behandling av samma eller likartade diagnoser finns för olika sjukhus i en databas gemensam för hela landet. Den täcker 50 procent av den kroppsvårdande vården som kräver att patienten läggs in över natt. Emellertid har mycket litet gjorts för att möjliggöra jämförelser mellan sjukhus som har olika uppdrag, verkar i olika regioner eller som har skillnader i patientunderlag. Dessutom finns brister i de data som rapporteras in. Om kvalitén i registren förbättrades och alla sjukhus deltog så skulle vi få ett utomordentligt kraftfullt instrument för jämförelse av kostnadseffektivitet. Detta skulle kunna bidra till att förbättra svensk sjukvård väsentligt. Men beror måhända en utebliven storsatsning på att politikerna inte vill bli jämförda?

Riktigt vasst blir det förstås när uppgifter om medicinsk kvalitet kan paras ihop med uppgifter om kostnadseffektivitet på ett rättvisande sätt så att man kan jämföra och uppskatta skillnader i total effektivitet mellan vårdgivare avseende behandling för samma diagnos.

Något av ett sorgebarn när det gäller uppgifter om vårdgivarnas medicinska kvalitet är dock primärvården. De medicinska kvalitetsregistren är de absolut viktigaste källorna till uppgifter om medicinsk kvalitet på vårdgivarnivå. Dessa register avser huvudsakligen specialiserad vård och innefattar nästan inte alls verksamhet i primärvården där det endast finns ett fåtal relevanta mått framtagna. En modell för att snabbt föra utvecklingen framåt när det gäller såväl att förbättra informationen om vårdgivarnas resultat till patienterna som att främja kvalitetsförbättringar inom primärvården är att göra som i Storbritannien.

I Storbritannien får primärvården till betydande del sin ekonomiska ersättning utifrån hur väl de presterar på inte mindre än 134 kvalitetsindikatorer. Av dessa är 86 medicinska indikatorer som täcker ett antal folksjukdomar som stroke, diabetes, kol och hjärtsvikt. Även patientnöjdhet, patientbedömd tillgänglighet samt mått på hur väl vårdcentralens organisation fungerar ingår bland de totala indikatorerna. De utvärderingar som hittills gjorts tyder på positiva effekter på den medicinska kvalitén. Dessutom kan patienterna göra informerade val mellan vårdcentraler på basis av t ex den utförda medicinska kvalitén, eftersom resultaten presenteras öppet. Indikatorerna mäter också andra aspekter som nöjdhet och tillgänglighet. Detta gör att individerna kan välja vårdcentral utifrån de aspekter som de värderar högst.

Detta vore väl någonting för politikerna att intressera sig för. Annars kan man undra hur länge politikerna anser att patienterna bör vänta innan de kan välja vårdcentral utifrån medicinsk kvalité. Den väntetiden är sannolikt den allra längsta inom vården.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10895

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Just nu har av någon anledning argumenteringen för en vinstdriven svensk sjukvårdsmodell märkbart intensifierats. En massiv ordmassa angående förekomsten av ett generellt samband mellan vinst och kostnadseffektiv kvalitet väller fram på de störtsta debattplatserna. Ett samband, som om det vore bevisat, naturligtvis skulle vara av betydelse även för etablering av vinstdriven sjukvård i stor skala. Därför hamras också budskapet "Vinst är kvittot på god och kostnadseffektiv verksamhet" in i mottagarna, samtidigt som en slags "oberoende kvalitetsmätning" hävdas kunna skingra alla tvivel på den saken.

Kanske larmas det så oerhört just nu för att vi inte ska orka lyssna på den upprörda diskussionen i USA om just detta: hur vinstdrivna aktörer (från mottagnings- kliniknivå till sjukvårdskoncerner, HMOs och försäkringsbolag) inom US Health Care, efter mycket lång prövotid, egentligen har lyckats med såväl kostnadseffektiv resursallokering som produktion av sjukvård på ett rättvist, jämlikt och samhällsekonomiskt acceptabelt sätt.

Ingen av motståndarna till Obamas reformförsök har på allvar hävdat att den dominanta for-profit-mekanismen har klarat detta uppdrag. Tvärtom tycks alla vara överens om själva det faktiska misslyckandet men motståndet kvarstår från visst håll, byggt på ideologisk skrämselpropaganda och mytbildning om vad reformen skulle få för konsekvenser (regeringsstyrda dödskommitéer, kommunism etc).

Men har då inte ens USA:s gedigna och omfattande kvalitetsmätningsindustri (när det gäller sjukvård kan t ex nämnas Institute of Medicine, JCAHO, NCQA, HCFA, PROs, FACCT, IHI, The National Roundtable on Health Care Quality, The Consumer Coalition for Quality Health Care, ...) kunnat mäta och statistiskt säkerställa sambandet vinst-kostnadseffektiv kvalitetsproduktion inom sjukvården? Svaret är uppenbarligen NEJ! Trots en fastslagen hög förekomst av vinstkvitton.

Så, mot bakgrund av ovanstående, vad är det egentligen för ny och förmodat övertygande information som levererats av t ex Svenskt Näringsliv eller Vårdföretagarna på Newsmill?

Permalänk | Anmäl #1 Jan O Lindgren, 2009-09-11, 19:41

"...inte mindre än 134 kvalitetsindikatorer."

Låt den ekonomiska ersättningen utgå ifrån dessa 134 mätbara faktorer. Självklart så kommer då vårdgivarna (oavsett ägandeform) att se till att få mycket bra värden på just dessa 134 faktorer.

Så fungerar det ju med piskor och morötter - de gör att vårt synfält smalnar av. Om vi skall tävla i något och vår ekonomiska överlevnad är beroende av hur det går så struntar vi i det som finns i pereferin.

134 faktorer låter som ett stort tal - är det så? Är vården inte mer komplex än så? Jag saknar kunskap, men det känns inte rätt.

Detta är som jag ser det ett typiskt "fulsälj" till allmänheten. Det privata och det offentliga har olika uppdrag. Det privata måste överleva ekonomiskt, vinst är därför en förutsättning. Det offentliga har hela befolkningens hälsa att beakta. Resultatet blir att det privata har goda skäl att strunta i pereferin och satsa på de 134 kärnfaktorerna medans gemensamt ägda verksamheter är tvungna att se även till pereferin. Resultatet blir att i de mätbara kategorierna så visar det sig att de privata vårdgivarna är "bättre", "effektivare" och "billigare" än de offentliga. "Något annat än det mätbara finns ju inte."

Detta är en genväg. Det är en sockerbit på läppen. Instant gratification. Istället för att satsa på långsiktiga helhetssatsningar så löser man några få problem snabbt. Samtidigt undergräver man det gemensammas möjligheter att ta sig an de större, kostsammare problemen.

Permalänk | Anmäl #2 nafetS, 2009-09-11, 19:58

eeehhhm, nog är det bättre med konkurrens och olika approacher - minns med fasa televerket va god dröj, samt taxi va god vänta då de hade monopol!

det sossa ej fattar är att det behöver ej va antingen eller, verkligheten ÄR ingen simpel röstffiskeribifurkation!

Värden kan va offentligt finansierad via "vårdcheck" som precis som skolcheck funkar så att pengarna följer kunden!

men olika leverantörer (privata och offantliga) konkurrerar med varandra! Se där en lösning man har i tex Schweiz o Frankrike där vården ÄR MKT bättre än i Sverige!

jag TRÖTT på svenska vården där AVSAKNAD av Vinstintresse/sann konkurrens/"vårdcheck" SKAPAR oskälig väntan och tvingar den sjuke bort från arbete för att istället bli sin egen jurist, rehabexpert, hjälpmedelsmästare mm - se
http://www.cederholm.net/Swedish-health-care-sicker-than-sicko.htm

-Swedens' specialized care is among the worst in the west, example Sweden only has half as many neurodoctors per capita even as neighbours Denmark, Norway and Finland! Thirteen (13) highly qualifid leading expert doctors wrote about this and other examples of how Swedens health-care ”sucks” in biggest daily newspaper DN, april 1, 2007 (no, unfortunately, it's not an aprils' fools joke)

- "Svensk högspecialiserad vård bland de sämsta i Västeuropa", see http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=634794

Permalänk | Anmäl #3 Peter Cederholm, 2009-09-11, 21:11

bra artikel, men problemen är mycket större än så, politikerna saknar intresse för politikens resultat per se. Hur detta ha kommit sig har jag ingen aning om. Det var ju inte mer än 10 år sedan vi hade Inga-Britt Ahlenius affären, som ledde till att vp och mp gjorde upp med borgarna om att inrätta en oberoende riksrevision. Sverige är helt fullständigt uppe i det blå, vi snackar en massa floskler, inte minst om jämställdhet, jämlikhet, solidraitet, men vi är ite intresserade av att mäta kvalitet/effekt/resultat.

Du har väl säkert redan läst ansvrskommitténs betänkande. Men Svegfors egna kommentare är väl värda läsning, har pekar på något stort och osynligt. Just därför är det ingen som greppar, just därför är det ingen som orkar engagera sig i kommentatorsfältet.

www.dagenssamhalle.se/svegfors

Permalänk | Anmäl #4 Sven Svensk, 2009-09-12, 14:28

"Politikerna saknar tillräckligt intresse för vårdens resultat" - ja, det är så sant som det är sagt! Politiker är bara intresserade av att bli omvalda nästa gång vårt svenska folk går till valurnorna. Att sitta vid köttgrytorna är det mest eftersträvansvärda. I flera landsting är det viktigare att ha en vårdcentral i varenda buske (för den normalförkylde Medelsvensson) medan man ransonerar eller nonchalerar de högspecialiserade vården för de som är mest sjuke eller handikappade. Skamligt!

Permalänk | Anmäl #5 Nisse i Hökarängen, 2009-09-12, 16:28

Jag har hört argumentet att Landstingen aldrig kan fungera för att politikerna sitter på fel nivå.

Antingen ska politiker väljas för små områden, så de sitter nära människor och är ansvariga för vardagsfrågor. Det blir lätt att ta till sig information och ha dialog med politikerna.

Eller så ska politiker väljas för att sitta högt upp och vara ansvariga för de stora dragen, där de bevakas noggrant av alla medier.

Landstingspolitiker väljs till fel nivå, varken lågt eller högt. Ingen vet vad de gör och det finns minimal bevakning och analys från medier. Att vård etc fungerar dåligt ska vara ett resultat av detta.

Jag kan inte bedöma argumentet, för jag vet inget om landstingspolitiker själv... (D.v.s. i motsats till den jag hörde argumentet av, så har jag ingen släkting som är landstingspolitiker.)

Permalänk | Anmäl #6 Bernt, 2009-09-13, 21:31

Head in to Argolis and get fire from Prometheus. He stole it from the Gods so we could get it from him... nice. Talk to the man in the temple of Replica handbags
Hermes birkin
Hermes
birkin
prada
prada handbags
birkin bag and he tells us to head back to Zeus... crap. Fall into the Salamander Pit and eat some expensive ambr

Permalänk | Anmäl #7 liumang, 2010-07-21, 13:48

omes to cheap Tiffany Chains on sale jewelry. The recycled jewelries replica Bvlgari Earring are a superior pretension fine jewelry stores of a ration benign fine designer jewelry jewelry.The Rolex GMT master replica jewelry for sale II Watches are historically discount Chanel on sale the field tag of Chanel for sale fleshing out. They are replica Cartier for cheap the first-rate wat cheap jewelry Cartier for cheap

Permalänk | Anmäl #8 a4490302sc, 2010-07-22, 04:52

The first thing you notice about this shoe is bright red top. footwear upper also includes money in detail. White is put into use on the inner wall, Nike swoosh, sole, laces, and other regions around the sneaker.
shoes sneakers Dhaka, the capital of Bangladesh,
nike sneakers are Cole Haan, which designs,despite their ban in 2002.
cheap jordans is one of the world's cities most polluted by plastic bags,
asics running shoes

Permalänk | Anmäl #9 liumang, 2010-07-22, 12:50

The first thing you notice about this shoe is bright red top. footwear upper also includes money in detail. White is put into use on the inner wall, Nike swoosh, sole, laces, and other regions around the sneaker.
shoes sneakers Dhaka, the capital of Bangladesh,
nike sneakers are Cole Haan, which designs,despite their ban in 2002.
cheap jordans is one of the world's cities most polluted by plastic bags,
asics running shoes

Permalänk | Anmäl #10 liumang, 2010-07-22, 12:51

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #11 k247br, 2010-07-28, 06:35


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.