Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Utrikesdeklarationen 2012

Carl Bildt presenterar regeringens utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen. Läs (1) Skriv

Terrorism

Nu lägger regeringen fram Sveriges nya strategi mot terrorism. Det finns numera "en verklig risk för terrorattentat i Sverige", skriver regeringen i planen. Läs (5) Skriv

Politiker och ersättningar

Stefan Löfven sänker sin nya lön och Vänsterpartiet skärper sin partiskatt. Varför agerar inte Alliansen i frågan? Skriv

Motion och bra kost viktigaste kvaliteten


Uppskattningsvis 30 procent av cancerdödligheten i industriländer skulle kunna förebyggas genom livsstilsändringar, och trender i levnadsvanor gör tydliga avtryck i cancerstatistiken. Prevention är den mest effektiva och långsiktiga delen av någon strategi ämnad att minska sjukdomsbördan. Det skriver Cecilia Magnusson, ansvarig för Karolinska institutets folkhälsoakademi.


Om författaren

Cecilia Magnusson är läkare, docent och tf föreståndare för Karolinska Institutets folkhälsoakademi.

De moderna tiderna har inneburit enorma medicinska framsteg, och en lika enormt ökad efterfrågan på medicinsk frälsning. Kunskapssamhällets allt snabbare snurrande ekorrhjul ställer höga krav på individens fysiska, sociala, och emotionella förmåga. Förkylning, nedstämdhet, blyghet eller ledvärk är inte förenliga med samtidsmänniskans mötesagenda, intellektuella skapande, pressade kilometertider i motionsspåret och perfekta föräldraskap. Vi kräver momentana depåstopp i vården, efter arbetstid, och snabba fixar som antibiotika, antidepressiva eller smärtstillande. Efterfrågan drivs också av det ökande förtroendet för vården. Stora medicinska landvinningar, som genombrotten inom hjärtsjukvård och psykiatri, när förhoppningar om att mirakelmedicinen kan hela även mig. Till sist går den växande marknaden för vitrockar hand i hand med välfärdsstatens framväxt. Det sociala ansvaret som i mer primitiva kulturer förvaltas av religionen eller familjen, blir en fråga för den medicinska professionen. Utanförskap, födande, klimakterium, åldrande, och döende är alla medikaliserade processer.  

Tillgänglighet figurerar ofta i debatten om vårdens kvalitet. Oftast i rollen som lösning på olika problem. Säkert ligger mycket i det.  Individens oro, smärta eller funktionsnedsättning blir knappast lättare att uthärda av att samhället möter upp med telefonkö eller stenhård triage, där sviktande vitalfunktioner är enda inträdesbiljetten till läkarmottagningen. Än allvarligare är det när den nydiagnosticerade cancerpatienten lämnas i ovisshet kring typ av och tidpunkt för olika behandlingsinsatser.  Men tillgängligheten innebär i ljuset av den oändliga efterfrågan, också ett hot mot vårdkvaliteten. Åtminstone inom ramen för den offentligfinansierade vården och under vissa omständigheter. I ett "fee for service"-system, där vårdgivaren har alla incitament att utreda och behandla - även i strid med "vetenskap och beprövad erfarenhet", innebär ökad tillgänglighet ofelbart ökad konsumtion av "onödig" vård. Den resulterande kostnadsökningen tär på den gemensamma kakan, och stjäl resurser från oundgänglig vård. Eller från skolan. Eller så.

I stället skulle jag vilja argumentera för tre andra dimensioner av vårdkvalitet.

Den första är prioriteringar. Nycklar till en högkvalitativ och rättvis hälso- och sjukvård, handlar om att värna den kärna som ska vara gratis för alla. Att definiera kärnan kommer dock att vara så politiskt känsligt att debatten måste vara expert- och tjänstemannadriven. Men ju längre man väntar med klarspråk om de tuffa vägvalen, desto större risk för gräddfiler, utlopp för professionens särintressen och verkningslösa insatser.

Nummer två handlar om prevention. Uppskattningsvis 30 procent av cancerdödligheten i industriländer skulle kunna förebyggas genom livsstilsändringar, och trender i levnadsvanor gör tydliga avtryck i cancerstatistiken. Kardinalexemplen är den nu sjunkande respektive stigande dödligheten i lungcancer hos svenska män och kvinnor, som helt följer motsvarande utveckling i tobaksvanor. Risken för hjärtinfarkt är femfaldigt högre hos personer som röker, är fysiskt inaktiva, har osunda kostvanor och alkoholvanor jämfört med hälsofreaks. Mönster i levnadsvanor bestäms i hög utsträckning av socioekonomiska faktorer, men vården förmår prestera ett mer kraftfullt preventivt arbete än idag. Prevention är den mest effektiva och långsiktiga delen av någon strategi ämnad att minska sjukdomsbördan. Möjligen även den mest otacksamma. Sjukdomsfall som aldrig inträffar renderar inga hjältar, och det förebyggande arbetet måste ges tydligare politisk prioritet för att anammas i vården.

Till sist handlar vårdkvalitet om en omorientering av den medicins­ka professionen - från herre över liv och död till ledsagare av ett lärande om eget ansvar och egenmakt. Följande scenario utspelade sig för sådär fyrtio år sedan: Fru Andersson är placerad framför en av sjukhusets mer namnkunniga kirurgers stora skrivbord. Man håller utskrivningssamtal. Fru Andersson hade diagnostericerats med en otäck tjocktarmscancer, och hoppet var nu ute. Överläkaren lyckönskar sin patient, förser henne med recept på smärtstillande modellen tyngre och ber henne för all del höra av sig vid behov. Hon reser sig, niger och lämnar sakta rummet. I dörren vänder hon, tar mod till sig och frågar "Snälla doktorn, vad är det för fel på mig?". Överläkaren tittar upp och svarar "Det, bästa fru Andersson, har fru Andersson inte med att göra." Idag är värdet av ett ärligt patient-läkarkontrakt erkänt av många erfarna kliniker, men patientinflytandet måste öka ytterligare.

Samtidigt är det varken möjligt eller önskvärt att hålla tillbaka befolkningens efterfrågan på medicinsk service och de mest avancerade behandlingarna. Vårdsektorn måste få blomma på den privata marknaden och ses som en viktig motor i samhällsekonomin. Förutsatt att den renodlade, klokt prioriterade och evidensbaserade kärnan i vården finansieras gemensamt och erbjuds människor rättvist och efter behov.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10829

25 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för en nödvändig artikel! Sunt förnuft behöver alltid påpekas. Att prevention är bästa medicinen är ju bara ...ja just det.. sunt förnuft! Att vi idag importerar läkare med en antik "herre över liv o död"-inställning , det är däremot INTE sunt förnuft!

Permalänk | Anmäl #1 Charlotte T., 2009-09-10, 08:11

Charlotte T, du tog orden ur mun på mig.

Permalänk | Anmäl #2 Kjell Lindqvist, 2009-09-10, 10:38

Varför kommer du med exempel som är 40 år gamla? Om du vill ha någonting sagt kanske det är mer effektivt att använda nutida exempel.

Och visst, prevention har poänger. Problemet blir när våra politiker börjar dra konsekvenserna av det, och genomför obligatoriska viktminskningsläger, höjda skatter för de som inte lever som staten önskar, osv. Det finns alltid någon myndighet som kan tycka det du älskar att göra är fel. Nu har de kommit till nivån där dubbdäck ses som ett massivt problem. Alldeles strax kommer de försöka reglera hur ofta och med vem vi skall ha sex.

Ja, prevention har effekt. Men det ger oss också ett outhärdligt samhälle. Dessutom kan man ju också ifrågasätta om preventionen skall vara vårdens uppgift?

Permalänk | Anmäl #3 Pelle D, 2009-09-10, 14:33

Visst, med bra kost måste ju menas LCHF eller hur?! Mina värden är kanon,minus 15 kg och jag har en energi som aldrig förr .Det kan bara inte bli bättre hälsomässigt sätt! Är ni intresserade kolla in sidor som Kostdoktorn,Annika Dahlqvist eller Kolhydrater i fokus.

Permalänk | Anmäl #4 Ulrika, 2009-09-10, 18:21

Snälla Ulrika, med god kost menas naturligvis inte LCHF utan en allsidig sådan. Det är möjligt att den fungerar som bantningsmetod för en del medelålders kvinnor men det var inte vad artikeln handlade om. Det spelar snart ingen roll vad som debatteras. Alltid skall ngn ur LCHF-sekten uttala sig. Inte sällan med hänvisning till en sparkad allmänläkare.

Permalänk | Anmäl #5 Carl, 2009-09-10, 21:00

När du får din första hjärtinfarkt Ulrika, glöm då inte vem som gav dig den!

Permalänk | Anmäl #6 Charlotte T., 2009-09-10, 21:16

Ha,ha visste att ni skulle komma springande som yra höns.
Det är nämligen så otroligt provoverande att en människa som äter precis tvätremot Livsmedelverket
kan må så otroligt bra av den livsfarliga och sjukdomsframkallande kosten! Tänk hur det kan vara ,va ?!

Permalänk | Anmäl #7 Ulrika, 2009-09-10, 22:24

Carl,Dr Annika sparkades inte. Hon sade upp sig själv och tänk att socialstyrelsen gav henne rätt. Hon fick behålla sitt Leg,det hade nog inte de fina och "kunniga" dietisterna som anmälde henne kunnat drömma om.Surt sa räven.

Permalänk | Anmäl #8 Ulrika, 2009-09-10, 22:28

Prevention genom friskvård i st f sjukvård är en effektiv metod för att förhindra sjukdom
Det bör tilläggas att friskvård DESSUTOM har flera positiva bieffekter av stort värde, som t.ex. att mental och därmed social funktion förbättras signifikant. Värdet i att leva ökar ... De samhällspositiva effekterna därav är också med all säkerhet betydande om än svåra att beräkna

Det vore önskvärt att läkemedelsbolagens representanters kontakter med läkare minimerades och formaliserades samtidigt som representanter från dagens motionskultur skulle ges ökade möjligheter att påverka läkarna.

Permalänk | Anmäl #9 Börje Lundberg, 2009-09-10, 23:41

Till Ulrika. Du har missförstått även detta. Hon fick sparken-ombads säga upp sig mot vederlag. Socialstyrelsen har aldrig givit henne rätt. Det var en Lex-Maria anmälan dom behandlade. Man kom fram till att hennes råd inte gick att fälla i HSAN. Att inte ha bevisat fel är inte det samma som att ha rätt. Om den kost du och dina sektmedlemmar är bra eller inte är inte vad denna artikel handlar om.

Permalänk | Anmäl #10 carl, 2009-09-11, 07:51

Carl: Annika Dahlqvist valde själv att säga upp sig på den vårdcentral där hon arbetade (och med sina kostråd hjälpt ett avsevärt antal diabetiker till en dramatiskt förbättrad hälsa!). Och någon Lex-Maria-anmälning handlade det inte om. Det var två dietister som anmälde henne till Socialstyrelsen, där man efter mycket långvarigt funderande var tvungna att erkänna, att hennes LCHF-behandling "inte stred mot vetenskap och beprövad erfarenhet" - när det gällde överviktiga och diabetiker.

Permalänk | Anmäl #11 Sven Erik Nordin, 2009-09-11, 09:33

Charlotte:
Eftersom du tycks mena att LCHF ger hjärtinfarkt, så antar jag att du kan hänvisa till relevanta forskningsresultat. Delge oss några sådana studier! Karlshamnsstudien tycks visa något annat, men den har du väl inte vågat läsa, eftersom den kan rasera dina fördomar om kost.

Permalänk | Anmäl #12 Sven Erik Nordin, 2009-09-11, 09:36

"Uppskattningsvis 30 procent av cancerdödligheten i industriländer skulle kunna förebyggas genom livsstilsändringar."

Det tror vi på, men isåfall vilka ändringar?

En av de allra viktigaste, menar vi här, vore att bli av med de fleromättade fetterna (majsolja och solrosolja), som enligt den officiella synen skall vara så nyttiga. Sambandet mellan fleromättat och cancer är mångfaldigt belagt. Se B. Groves: Trick and Treat (London 2008), sid. 95-102 och de hänvisningar till vetenskapligt primärmaterial som där ges.

Permalänk | Anmäl #13 Lars O. Berglund, 2009-09-11, 09:46

Och här är en länk som leder till Groves´ sammanfattning av detta:

http://www.second-opinions.co.uk/fats_and_cancer.html

Permalänk | Anmäl #14 Lars O. Berglund, 2009-09-11, 09:53

#3 Pelle D "Ja, prevention har effekt. Men det ger oss också ett outhärdligt samhälle. "

Vem har sagt att man skall tvinga människor att leva si eller så genom skatter och lagar så som du påstår? Det är ju en väldigt tragisk människosyn och förutsätter en väldigt vänstervriden stat....

Genom information så kan man hoppas att goda, intelligenta männisor själva kommer att välja en sund kost, regelbunden motion samt ett mycket måtligt intag av hälsofarliga produkter.

I takt med att människor förstår de positiva effekterna av att vårda sina kroppat, sinnen och själar så kommer detta ske, utan tvång från en överhet... Jag tror på människan!

Permalänk | Anmäl #15 Johan1230, 2009-09-11, 11:02

Såg att ngn av sektmedlemmarna ref till "Karlshamnstudien". Det är såvitt jag vet en studie där man följt sexton (16!) patienter med diabetes under ett par år. När man skall undersöka effekten av en viss behandling inom det kardiovaskulära området räcker inte det. Det vanliga då är en dubbelblind studie där 4000-18000 pat följs under 3-6 år. Med 16 patienter slår slumpen vilt. Alla med medicinsk kunskap och bildning begriper det.

Permalänk | Anmäl #16 gustaf, 2009-09-11, 12:17

Gustaf: Läs på litet om Karlshamnsstudien!!

Permalänk | Anmäl #17 Sven Erik Nordin, 2009-09-11, 14:33

Ve och fasa, nya tunga studier ligger för allmänt beskådande hos Kostdoktorn i dag.Biggest loosern är kolhydraten som vanligt.Att det det bara får vara på det sättet ,så utomordentligt fräck .

Permalänk | Anmäl #18 Ulrika, 2009-09-11, 18:31

eeehhhm, nog är det bättre med konkurrens och olika approacher - minns med fasa televerket va god dröj, samt taxi va god vänta då de hade monopol!

det sossa ej fattar är att det behöver ej va antingen eller, verkligheten ÄR ingen simpel röstffiskeribifurkation!

Värden kan va offentligt finansierad via "vårdcheck" som precis som skolcheck funkar så att pengarna följer kunden!

men olika leverantörer (privata och offantliga) konkurrerar med varandra! Se där en lösning man har i tex Schweiz o Frankrike där vården ÄR MKT bättre än i Sverige!

jag TRÖTT på svenska vården där AVSAKNAD av Vinstintresse/sann konkurrens/"vårdcheck" SKAPAR oskälig väntan och tvingar den sjuke bort från arbete för att istället bli sin egen jurist, rehabexpert, hjälpmedelsmästare mm - se
http://www.cederholm.net/Swedish-health-care-sicker-than-sicko.htm

-Swedens' specialized care is among the worst in the west, example Sweden only has half as many neurodoctors per capita even as neighbours Denmark, Norway and Finland! Thirteen (13) highly qualifid leading expert doctors wrote about this and other examples of how Swedens health-care ”sucks” in biggest daily newspaper DN, april 1, 2007 (no, unfortunately, it's not an aprils' fools joke)

- "Svensk högspecialiserad vård bland de sämsta i Västeuropa", see http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=634794

Permalänk | Anmäl #19 Peter Cederholm, 2009-09-11, 21:43

Frågan om ökad valfrihet ger större tillfredställelse och lycka hos individen är numera starkt debatterad; inte minst från vetenskapligt håll där det relativt nya forskningsfältet Positiv psykologi belyser problematiken utifrån ett perspektiv om vad som egentligen får människor att blomstra och må bra. Intressanta föreläsningar om detta finns att se på TED.com: www.ted.com/index.php/.../barry_schwartz_on_the_paradox_of_choice.html
Jag tror starkt på individens möjlighet att själv tillgodose sig information om sin hälsa; men samtidigt kan ökad valfrihet lamslå människor och göra de oförmögna att fatta egna balanserade beslut. Den problematik som för många uppstår i mötet mellan personlig frihet och många valmöjligheter kommer inte att kunna lösas med fler valmöjligheter och större frihet för individen. Jag tror därför på ökade resurser för forskning inom friskvård och positiv psykologi för att redan i ett tidigt stadium i vårdapparaten och genom utbildning i hälsoprevention etc ge individen möjlighet till självkännedom och eget ansvar för sin hälsa. Hur man än vrider och vänder på det så är det i slutändan alltid individen som har ansvaret över sin hälsa!

Permalänk | Anmäl #20 ThomasF, 2009-09-12, 11:29

Frågan om ökad valfrihet ger större tillfredställelse och lycka hos individen är numera starkt debatterad; inte minst från vetenskapligt håll där det relativt nya forskningsfältet Positiv psykologi belyser problematiken utifrån ett perspektiv om vad som egentligen får människor att blomstra och må bra. Intressanta föreläsningar om detta finns att se på TED.com: www.ted.com/index.php/.../barry_schwartz_on_the_paradox_of_choice.html
Jag tror starkt på individens möjlighet att själv tillgodose sig information om sin hälsa; men samtidigt kan ökad valfrihet lamslå människor och göra de oförmögna att fatta egna balanserade beslut. Den problematik som för många uppstår i mötet mellan personlig frihet och många valmöjligheter kommer inte att kunna lösas med fler valmöjligheter och större frihet för individen. Jag tror därför på ökade resurser för forskning inom friskvård och positiv psykologi för att redan i ett tidigt stadium i vårdapparaten och genom utbildning i hälsoprevention etc ge individen möjlighet till självkännedom och eget ansvar för sin hälsa. Hur man än vrider och vänder på det så är det i slutändan alltid individen som har ansvaret över sin hälsa! Forskningen finns redan - finns viljan och ambitionen?

Permalänk | Anmäl #21 ThomasF, 2009-09-12, 11:31

Problemet ÄR TILLGÄNGLIGHET.
Varför ska vi i Sverige få vänta på att få träffa doktorn i ett halvår? Varför får vi inte läsa våra egna provsvar, se våra egna röntgenplåtar?
Varför ska vi i Sverige ha västeuropas sämsta vård?

När min son inte får träffa en örondoktor på fem månader, trots att han bedöms ha nedsatt hörsel. Ska vi sätta honom på diet då!!?? Eller är det jag som ska börja motionera och äta bättre så jag glömmer hans problem i skolan?

Min svärmor sökte för ryggont, remitterades fram och tillbaka i månader. Inte en enda jävla doktor kom på tanken att magnetröntga henne. Nu är hon döende från maligna tumörer som lätt hade hittats om bara läkarna gjort sitt jobb. Vilken diet ska jag rekommendera min svärmor nu tycker ni? Eller ska min fru börja med stavgång så hon inte orka bry sig?

Man börjar bli jävligt trött på uttalanden från läkare och andra vårdanställda som försöker få det till att den urusla tillgängligheten inte är problemet. Istället pratar man om kvalitet, självdiagnostik, förebyggande och annat som direkt eller indirekt lägger skulden på patienterna själva.
Allt för att inte sanningen ska uppdagas, Sverige har västvärldens mest ineffektiva (lata?) läkare.

Permalänk | Anmäl #22 karlsson, 2009-09-12, 15:33

Så länge matkapitalisterna fyller våra matbutiker med allt sitt giftiga, kolhydratrika, godsmakande, beroendeframkallande smörja så får samhället betala.
Grönsaker ska vi tag på eget initiativ, men "köp 2 chockladflingor och få en tidning med den tredje". Inte konstigt att det ser ut så här.

Eget ansvar är a och o, men det betyder inte att allt ansvar ska läggas på individen. Vi alla måste samarbeta. Med det innebär det att skolledningar borde hjälpa ungdomarna till ett friskare liv genom att ge dem vettiga alternativ i skolkorridoren - att hänvisa till eget ansvar är inte ett hållbart argument när sockerintaget bygger på oerhört starka instinkter som producenterna använder som regelerätta sedelpressar.

Det handlar i grund och botten att ändra sina accessoriationer, smaklökar för vaqd som är normalt att äta. Ju mer fett och socker man äter, ju sämre smaknyans kan man uppfatta och därmed så blir de riktiga näringsämnena i slutändan illasmakande och vi är fångade i den kommersiella dödsleken..

Permalänk | Anmäl #23 Alexander Forselius, 2009-09-12, 22:55

recycling Fine Cartier Brooch Jewelry sale due to years, but fine fashion jewelry few lap up realized fine jewelry that expert is capital silver jewelry to betoken untrue from wholesale fine jewelry collecting scorched. reputation fact, discount jewelry wasteland management and recycling fine jewelry stores is a multi-billion dollar wholesale fine jewelry industry, employing thousands of wholesale fashion jewelry aggregation nationwide. That immoderately fashion silver jewelry few individuals swear by ventur

Permalänk | Anmäl #24 laiji, 2010-07-22, 05:04

Motion är ju något man borde dra igång med såhär år 2012!

Permalänk | Anmäl #25 John Svensson, 2012-01-31, 17:17


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.