Tillgänglighet får inte bli en religion

Publicerad: 2009-09-09 09:09, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Visst är ökad tillgänglighet viktig för patienter men vad är meningen med att öka tillgängligheten till en meningslös eller rent av felaktig vård? Det skriver Anders Lönnberg, socialdemokratisk sjukvårdspolitiker.

95 millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Anders Lönnberg, född 1954, civilekonom, socialdemokratisk sjukvårdspolitiker med mera. Vice verkställande direktör i läkemedelsföretaget Novartis Sverige AB sedan 2006.
Politiskt sakkunnig i Socialdepartementet 1983-1987, statssekreterare 1987-1990, förhandlingschef på flygbolaget SAS 1990-1994, förbundsdirektör i SACO 1994-2001. Därefter PR-konsult vid JKL samt i egen firma.
Lönnberg är sedan 1994 ledamot av landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting. Åren 2002-2006 var han även ledamot av landstingsstyrelsen och ordförande i dess ägarutskott.

Fler och fler debattörer talar om ökad kvalitet i den svenska hälso- och sjukvården som det övergripande målet för framtiden. Visst är ökad kvalitet av avgörande betydelse för vården men få debattörer talar om vad de egentligen menar med kvalitet och ofta hemfaller de att med kvaliteten som mantel diskutera samma käpphästar som de alltid gjort. Ett exempel på detta är frågan om tillgänglighet som är viktig och som svensk vård har uppenbara problem med men som nu förvandlats till en kvalitetsparameter. Visst är ökad tillgänglighet viktig för patienter men implicit i detta antagande ligger att den medicinska kvaliteten är hög för vad är det egentligen för mening att öka tillgängligheten till en meningslös eller rent av felaktig vård?

Kvalitet är alltså inget entydigt utan måste sökas i olika aspekter på sjukvården: Det grundläggande måste vara att den medicinska kvaliteten håller högsta klass innan andra kvalitetsparametrar som tillgänglighet och bemötande blir prioriterade. Effektiviteten, dvs ett bra resursutnyttjande, måste också vägas mot medicinsk kvalitet och tillgänglighet för att kvaliteten i sjukvårdssystemet ska vara tillfredsställande. Här kan alltså den enskildes kvalitetskrav komma i konflikt med systemets krav på bara tillräcklig kvalitet för att resurserna ska räcka till alla patienter.

En mycket viktig kvalitetsparameter är faktiskt om hälso- och sjukvården är forskningsanknuten eller inte då det har stor betydelse för hur pass moderna metoder vården använder. I snitt tar det 11 år för en ny teknologi att få fullt genomslag i vården efter det att den nya teknologin i mer vetenskaplig mening kan anses vara bevisad. Utan att det finns exakta mått på detta så tycks det som om en forskningsanknuten sjukvård tar till sig de nya metoderna på halva tiden jämfört med övrig vård. En forskningsbaserad hälso- och sjukvård skulle alltså i sig vara 5-6 år mer modern än annan sjukvård vilket i sig ger en högre kvalitet.

Viktigast är kanske att diskutera kvalitet ur ett patientperspektiv för att få ledning till vilka politiska reformer som krävs för framtiden. Enligt mitt sätt att se så bör en patient ha tre frågor för ögonen vid kontakt med vården:

1. Får jag tillgång till en vetenskapligt tillräckligt bra vård?
2. Får någon annan patient en bättre vård än jag?
3. Är vårderbjudandet baserat på medicinska eller på ekonomiska hänsyn?

Alltså handlar det om att försäkra sig om att vården är bra, rätt och rättvis. Ingen vettig människa vill ha en vård som är ovetenskaplig, orättvis eller hemska tanke mer bygger på ekonomiska överväganden framför medicinska. Ändå vet vi att vården ser ut just så i Sverige idag; vissa landsting erbjuder inte sina patienter de senaste landvinningarna inom medicinen vilket leder till att varken rättvisekriteriet eller "bästa möjliga tillgängliga"-kriteriet uppfylls.

Vad värre är att i det vårdvalssystem som genomförts i Stockholm fördelas inte resurserna till patienterna efter behov utan lika summa per person utan hänsyn till hälsa. Detta förstärks av att en för långt gången "fee for service", dvs styckeprissättning, innebär risker för att vårdbeslut i framtiden snarare riskerar grundas på ekonomiska än medicinska kriterier. Det blir för lockande att genomföra meningslösa återbesök eller att genomföra snabb och enkel vård på relativt friska personer är ett brott mot behovsprincipen. Dessutom finns inget i Vårdval Stockholm som tar hänsyn till att vård normalt sett bedrivs i en vårdkedja där överlämnande, transporter, rehabilitering etc är viktiga delar av en fungerande helhet. Valfrihet är en viktig del av framtiden kvalitetsarbete. Moderna medborgare kräver ökat inflytande över sin egen hälsa och sitt eget liv. Desto märkligare att Vårdval Stockholm faktiskt minskar valfriheten för exempelvis kroniker genom att bara tillåta allmänläkare i systemet. En kroniker ska självklart ha rätten att välja sin specialist som sin fasta kontakt.

Så vad ska man göra? Det absolut grundläggande är att vården utförs systematiskt och att alla patienter följs upp över tid vad gäller resultat av vården och konsekvenser för hälsan. Drömmen är att på sikt kunna fördela vårdens resurser i förhållande till vilken nytta och vårdkvalitet som åstadkoms istället för dagens system som fördelar budget efter kostnader eller produktionsfaktorer. Grunden för att ändra detta ligger i att följa upp varje enskild patient och bygga kunskapssystem genom detta. Bemötande och andra mer upplevelseinriktade data mäter vi redan idag men att försöka att mäta vårdens resultat på ett objektivt sätt på patientnivå måste vara målet. Då följer öppna jämförelser som en självklarhet men vi kan inte stanna där utan faktisk ha som mål att mäta och dokumentera all vård.

Ylva Johansson har för socialdemokraterna del föreslagit ett system med certifiering som ett led i att mäta kvaliteten och höja den över tid. Det är ett bra förslag som också inte utelämnar till patienten själv att hålla reda på vårdens kvalitet utan ser till att politiken driver ett system med kvalitetshöjning för all vård som samhället finansierar. Alla medborgare har inte förmågan att själva tolka vårdens kvalitet utan vi måste aktivt arbeta med utbudssidan också.

Vi måste snabbt komma fram till ett system där kvalitetsmått för de vanligaste diagnoserna tas fram. Inom ortopedin används till exempel måttet vid höftledsbyten att kunna gå 1 km utan smärta som ett bra mått tillsammans med infektionsfrekvens, mortalitet och omoperationsfrekvens. Tar vi fram mått för de 100 vanligaste diagnoserna, av över 8000, skulle vi täcka långt över hälften av vårdens innehåll med kvalitetsmått. Redan idag har vi över 60 kvalitetsregister som vi kan använda som utgångspunkt för detta arbete. Tillsammans med att IT-system utvecklas och faktiskt påtvingas vården kan vi ha ett av världens bästa kvalitetssystem inom 3 år i Sverige.

Många vill ha mått på förebyggande verksamhet i akt och mening att det är bättre att förebygga sjukdom än att bota den. Det är naturligtvis en truism i viss mening men sanningen är att vi vet alltför lite för att praktisera detta. En grundläggande tanke är att vi med förebyggande åtgärder ska "spara" pengar åt vården. Så fungerar det nu inte då det står alltmer klart att med ett bra förebyggande arbete lägger både friska och sjuka år till livet. Om vi till exempel lyckas med rökavvänjning så dör färre människor i hjärt-kärlsjukdom och lungcancer etc. Men rökare som överlever får sämre häls än icke-rökare och kommer att dra på sig fler sjukdomar över livet. Ett bra förebyggande arbete gör helt enkelt att fler människor kan leva med sjukdom. Det leder i sin tur till att sjukvårdsbehoven blir större än utan det förebyggande arbetet.

Slutligen vill jag tillägga om kvalitet i vården att staten måste öka sitt ekonomiska ansvar för vården om en jämlik vård ska uppstå. Landstingen klarar inte av att utjämna de skillnader i skattebasernas tillväxt för att klara av detta på egen hand. Så ett första seriöst mått på kvalitet i sjukvården är att undersöka vilka som vill öka statens ansvar för mer pengar till vården. För viljan att finansiera de stora välfärdsåtagandena framåt verkar idag vara den stora politiska skiljelinjen.

Anders Lönnberg (2 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Förslaget är efterlängtat. Att vården ska drivas efter vinst istället för efter behov riskerar att leda till stort resursslöseri. Behöver jag nämna USA? Jag antar att borgerliga företrädare anser att fri etablering på sikt leder till en optimal vård. Exakt hur detta skulle gå till är dock oklart, samt varför företag skulle vilja etablera sig i områden med sjukare invånare om man inte får högre ersättning för dessa än för friskare patienter. Det borde inte heller komma som någon överraskning att det nuvarande systemet leder till ökad kvantitet snarare än kvalitet eftersom det är just för kvantitet man får betalt. Filippa Reinfeldt brukar framhäva att Vårdval Sthlm har ökat tillgängligheten, och lutar sig mot siffror som säger att antalet besök i vården ökar. Det är väl bra, om nu vården varit svårtillgänglig tidigare. Men risken är att denna ökning av besök inte har gynnat de som faktiskt behöver det. [...] Blogg:Hälsoval istället för vårdval om de rödgröna vinner valet | , 2010-02-11, 11:35

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10779

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

jag är TRÖTT på svenska vården där AVSAKNAD av Vinstintresse/sann konkurrens/"vårdcheck" SKAPAR oskälig väntan och tvingar den sjuke bort från arbete för att istället bli sin egen jurist, rehabexpert, hjälpmedelsmästare mm - se
http://www.cederholm.net/Swedish-health-care-sicker-than-sicko.htm

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Tillgänglighet får inte bli en religion

Om författaren

Pingbacks som länkar till denna artikeln

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar