Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Endast om patienterna får bestämma blir vården bra


Det viktigaste måttet på god sjukvård är patientnöjdheten. En bättre vård har kortare köer, mer konkurrens och styrs av patienterna. En viktig del i en bättre vård är därför etableringsfrihet och en mångfald av vårdaktörer. Det skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. 


Om författaren

Hans Dahlgren är näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Vad är god vård? Frågan är både filosofisk och individuell. Av alla människor i Sverige finns det inte många som skulle besvara frågan på samma sätt.

I grunden är god vård naturligtvis flera saker: Medicinsk kvalitet, säkerhet, effektivitet och innovation. Men framför allt är god vård patientnöjdhet, en trygghet att man får den vård man behöver, när man behöver den.

Vi upplever ett skifte i svensk vård just nu, där patienter återtar makten över sin hälsa. Patienterna betraktar sig själva som konsumenter och accepterar inte längre att passivt invänta doktorns diagnos.

Som jag ser det finns det i dag i huvudsak fyra mått som ofta får förklara hur väl den svenska vården fungerar: Kvalitet, säkerhet, effektivitet och innovation. Gemensamt för faktorerna är att de är produktionsinriktade. Jag menar att dessa mått är viktiga, men att patientnöjdheten måste få ta större plats när vi diskuterar vad som är god vård.

Medicinsk kvalitet: Vi vet i dag ganska mycket om sjukvårdskvaliteten i Sverige. Health Consumer Powerhouse (HCP), Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) mäter årligen landets medicinska kvalitet på längden och bredden. Enligt den senaste mätningen utförd av HCP har Sverige en mycket hög medicinsk kvalitet med de bästa behandlingsresultaten i Europa. Samtidigt plågas Sverige av mycket långa vårdköer. Bara Lettland har längre vårdköer.

Politiker talar ofta vackert om att alla människor ska få vård efter behov. Men om det är målet, hur kommer det sig att vi har köer? Ingen människa har behov av att stå i kö. En av de främsta uppgifterna för att förbättra vården vara att korta köerna.

Säkerhet: Hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den säkerställer en hög säkerhet i vården. Brister i säkerheten har ofta bakomliggande orsaker, antingen i organisationen, rutinerna eller regelverket.

Vårdföretagarna menar att det behövs en oberoende utvärdering för att få säkra system inom den offentliga och den privata vården, en fråga som vi har drivit gentemot regeringen sedan valfrihetssystemen i vården infördes. Vi har överlämnat förslag till Socialdepartementet över hur en oberoende funktion kan fungera.

Effektivitet: Enligt HCP:s mätning ligger Sverige även bra till när det gäller effektivitet i sjukvården, det vill säga hur mycket vi får ut av varje krona som spenderas. Sverige är bland topp-tio i Europa som spenderar mest pengar per invånare på sjukvård och ligger på sjunde plats när det gäller hur mycket vård varje krona ger. Det är ett gott betyg som visar att Sveriges skattebetalare får ut relativt mycket vård per krona.

Samtidigt finns mer effektivitet att vinna - enligt en forskningsöversikt från IFN, Institutet för Näringslivsforskning - kan kostnaderna sänkas med uppemot 20 procent om mer verksamhet utförs av privata aktörer. Att korta vårdköerna skulle också det höja effektiviteten.

Men bland alla makromått är det lätt att glömma vilka vården är till för - de människor som behöver bättre hälsa. Föräldrar behöver ta sina snuviga barn till en vårdcentral, äldre behöver få sitt blodtryck kontrollerat och ungdomar som behöver vaccineras inför en lång utlandsresa.

Därför, vill jag hävda, är det viktigaste måttet på god sjukvård patientnöjdheten. Oavsett hur många storslagna siffror som presenteras över svenskarna som ett av världens friskaste folk, så upplever många personer att de inte får den vård de behöver och att det är krångligt att ta sig till doktorn. Vårdbarometern, som tas fram av SKL, visar i sin senaste mätning att 20 procent anser att de inte har full tillgång till den vård de behöver.

En bättre vård har kortare köer, mer konkurrens och styrs av patienterna. En viktig del i en bättre vård är därför etableringsfrihet och en mångfald av vårdaktörer. Varje år gör Svenskt Kvalitetsindex mätningar över hur svenskarna uppfattar vården. Flera år i rad, främst under 2006, 2007, 2008, har den privat drivna sjukvården ett betydligt högre betyg än den offentliga vården.

Mångfald är viktigt.

Tillgänglighet handlar inte bara om väntetiderna, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor. Här är mångfalden och de privata aktörerna centrala, eftersom de kan rikta sig mot dessa personer. Ta exemplen I Care Assistance och Finskt Seniorboende, ett muslimskt respektive ett finskt vårdföretag som riktar sig speciellt till personer som traditionellt sett kanske inte har känt sig välkomna i den offentliga vården.

För att förbättra vården i Sverige bör det svenska sjukvårdssystemet vara utformat så att patienten får det han eller hon önskar. Det är viktigare än vad det står på entréskylten eller vem som betalar lönen till personalen.

Tyvärr vet vi att patienterna under en alltför lång tid fått stå tillbaka för verklighetsfrånvänd ideologisk riks- och landstingspolitik. Denna tradition lever kvar än, vilket inte minst visar sig i Carin Jämtins senaste utspel om vinst i vården, där Jämtin enögt fokuserar på ekonomiska nyckeltal och bortser från patienternas uppskattning av den ökade kvalitet, den omsorg och den service som privata vårdalternativ ger.

Och vad är egentligen vinst i perspektivet av god vård? Vinst och lönsamhet i verksamheten är ett tecken på att resurserna används rätt och kommer till nytta. Ett överskott gör att jobben tryggas och att viktiga investeringar i kompetens, utrustning, utveckling och personal blir möjliga. Vinst och lönsamhet kommer av bättre service, kortare leveranstider och minskad stress för de anställda. Tyvärr saknar ideologiskt starkt färgade politiker en förståelse för att det krävs kvalitet, ständig utveckling och konkreta förbättringar för att kunna erbjuda god vård och därmed locka patienter. Lyckas företagen med att locka medborgarna att välja dem kommer de att få intäkter och vinst som både kan ge ränta på risktagandet och ytterligare ta steg mot vad medborgarna anser vara god vård. Verksamheterna blir även mer kreativa i att finna sätt att minska onödiga kostnader, göra ständiga förbättringar och vara effektiva och innovativa, vilket är viktiga delar i processen mot en god vård. Men då krävs det att företagen får bedriva sin verksamhet utan restriktioner som vingklipper framgångarna. Ingen ska kunna lägga beslag på resultatet av ett väl utfört arbete. Lika lite som någon ska lägga beslag på någons lön för väl utfört arbete. Att ta bort möjligheten att göra vinst, eller avskaffa den fria etableringsrätten, är att strypa utvecklingen inom vården.

Jämlikhet i vården är viktigt ur perspektivet av god vård. Det finns problem i svensk sjukvårds jämlikhet. Precis som att trösklarna in på arbetsmarknaden har varit för höga, kan man också peka på att trösklarna till sjukvården har varit alltför höga. Många personer har avstått från att söka vård när de egentligen har behövt det. Det handlar om låginkomsttagare, kvinnor och invandrare som inte söker vård fast de skulle behöva. En grundläggande förutsättning för att sjukvården ska ges på lika villkor är att sjukvården finns tillgänglig för patienten.

Idag diskuteras sjukvården ofta ur ett ovanifrån-perspektiv och detta gynnar inte utvecklingen av god vård. Visst är det lockande att börja tala om hur god medicinsk kvalitet Sverige har, att svenskars medellivslängd är bland världens högsta eller att sjukvården har en enorm potential som framtida exportindustri och jobbskapare för Sverige. Allt detta är sant och riktigt. Men i grunden handlar god vård om patienten, och hur patienten uppfattar vården.

Det är också så att medborgare och därmed kommande patienter tenderar att efterfråga vård som blir bättre och bättre, helst utan höjda skatter. När det gäller utvecklingen mot god vård så anger demografins utveckling tonen. Allt talar för att vi kommer att se ökade krav på mer av god vård och till allt högre krav på kvalité kopplats till individens krav och förväntningar. Att vilja ha mer eller bättre till samma eller lägre pris är en ekvation som i andra verksamheter löses genom innovation och effektiviseringar.

Vi tycker att utvecklingen inom vården idag på många sätt är lik företagens relation med underleverantörer på 1970-talet. På 1970-talet var relationen mellan ett företag och dess underleverantörer tydlig i beställningen dvs. vi vill ha produkt X till kostnad och kvalité Y annars så väljer vi en annan leverantör. Det var konkurrens där storföretag som Volvo stod för omvärldsanalysen och produktutvecklingen. Idag ser det helt annorlunda ut. Relationerna är mer ömsesidiga dvs. underleverantörer står inte bara för konkurrenskraftiga priser och god kvalité utan även innovationsutvecklingen sker även hos underleverantörerna. Detta gör att företag kan välja leverantörer som ger ett mervärde och som gör företaget kan ligga i framkant i sin utveckling. Relationen mellan underleverantörer och företag som Volvo är inte unik utan så här sker utvecklingen allmänt sätt idag. Så är det dock inte inom vården.

Idag finns det 14 000 privata vårdföretag i Sverige som bidrar till förnyelse och effektivisering av vården. Därmed bidrar privata vårdföretag till prispress och till att och öka kvalitén. Idag arbetar 120 000 duktiga sjuksköterskor, läkare, vårdbiträden arbetar inom de privata företagen och i den senaste mätningen från SKI, Svenskt Kvalitetsindex, ger patienterna den privata vården ett betydligt högre betyg än den offentliga. De privata vårdföretagen har idag 7,4 miljoner läkarbesök varje år. Det är bra, men vi vårdföretagare kan bättre och vill vara med och ta ansvar för utvecklingen av god vård.

Staten, kommuner och landstigen borde därför ta nästa steg för att ytterligare möjliggöra ökad innovation och därmed god vård. Vi vill se mer av tillit och öppenhet från våra uppdragsgivare stat, kommuner och landsting. Vi tror att det vore värdefullt om vi tillsammans gavs uppdraget att utveckla den framtida goda vården. Istället för som idag en enkel beställare och utförar relation. Vi vill inte "endast" bidra till effektviseringar och öka kvalitén på de tjänster vi utför till medborgare utan vi tror att vi tillsammans kan skapa innovationskraft som kan ge en mer jämlik och därmed god vård. Tillsammans med de politiska partier borde vi kunna peka ut ett antal för vården viktiga politiska utmaningar där vi i nära relation med varandra kan utveckla svensk vård ytterligare. Idag upplever vi att gammelmodiga relationer mellan utförare och beställare samt relationerna mellan stat, kommun och landsting står i vägen för utveckling av god vård. Vi har många tankar om hur vården kan bli bättre inom primärvård, LSS, sjukhusvård, psykiatri för att nämna några områden. Det vore exempelvis spännande om politiken orkade med att bjuda in till samverkan, där vi tillsammans kan använda privata aktörers kunskaper om svensk vård för att föreslå lösningar för att motverka den ojämlikhet som finns inom vården mellan könen och beroende på var man bor i landet. Här kan privata vårdföretag spela en aktiv roll.

Vi vill alla få bästa möjliga vård för våra skattepengar till kommande generationer och vi vårdföretagare vill vara med och bidra med våra erfarenheter av Svensk vård. Oavsett vilken definition av god vård vi väljer, har de privata vårdföretagen historiskt lyckats vinna patienternas förtroende samtidigt som vi effektiviserat sjukvården och kortat köerna. Tack vare de privata alternativen har fler människor fått tillgång till en bättre vård. Låt oss tillsammans ta nästa steg och genom utveckling av den innovationskraft som finns i vården skapa framtidens goda vård.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10766

20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Föreställ er hur det skulle se ut om staen i stället hade monopol på livsmedelshantering - jättelika landstingsägda och politikerstyrda kolshoser och matdistributionscentraler. Då skulle vi ha dyr och dålig mat med svält och undernäring som resultat, dvs precis det läge som det är i vården nu. Konkurrensutsättning är det särklassigt bästa sättet att få en verksamhet kostnadseffektiv och kundorienterad. Avsovjetisera vården nu!

Permalänk | Anmäl #1 Kjelle, 2009-09-09, 03:37

Patienter blir mer nöjda av bra vård. De blir också mer nöjda t ex av att få antibiotika utskriven trots att de har drabbats av förkylningsvirus, istället för att få det (korrekta) rådet att gå hem och ta något febernedsättande.

Permalänk | Anmäl #2 PT, 2009-09-09, 06:11

#2 PT "Patienter blir mer nöjda av bra vård."
Är motsatsen möjlig? Frågan är väl närmast vem som har tolningsföreträde.

Permalänk | Anmäl #3 Igor Butwartz, 2009-09-09, 07:51

Se problemet!
Via skattsedeln har medborgarna betalt en vara som inte levereras.
Lösningen är inte att betala den en gång till

Permalänk | Anmäl #4 Claes E., 2009-09-09, 08:23

@Kjelle

Jag är ingen Volvo. Jag vill inte ha service. Jag vill ha vård. Vad du kallar för "kostnadseffektivt" och "kundorienterat" får man på McDonalds. Inget fel i det, jag vill ha mat snabbt och billigt.

Gällande vård vill jag inte ha en stressad läkare som skall göra allt så snabbt som möjligt. Jag vill ha omtanke och grundlighet.

Permalänk | Anmäl #5 Steffo, 2009-09-09, 08:30

Vem kan ta en så uppenbart partisk skribent på allvar? De läkare jag pratat med känner en oerhörd ångest över utvecklingen mot privatiserad och marknadsanpasad sjukvård. jag känner läkare som jobbat på privata vårdcentraler och känt skam varje dag när de gåt hem från jobbet då det krävts av dem att tänka mer på tid och pengar än på patientens hälsa och välmående.
Vårdvalet är ett skämt där vårdinrättninfgarna får mer betalt ju friskare patienter de tar emot.
Den privata äldrevården och missbruksvården försöker ge samma service med en tredje del av personalen.
Man måste vara blind för att inte se att det här är helt galet!

När ska ni inse att ni inte kan göra profit på ALLT! Girigheten har spårat ur!

Permalänk | Anmäl #6 Arb, 2009-09-09, 08:42

För att det skall fungera med patientstyrd vård måste en hel del behandlingar, t.ex. kosmetisk vård, undantas från den skattefinansierade delen. Även höga självrisker behöver införas för sådana skador som man själv har medverkat till genom att ta stora risker.

Permalänk | Anmäl #7 goran, 2009-09-09, 08:47

Steffo
Att vara kundorienterad är per definition att arbeta för att göra kunden nöjd. Fundera åtminstone litet i st f att göra en huvudlös och fördomsfull jämförelse mellan ett hamburgeri och en vårdinrättning.
Monopol är alltid dyra och dåliga eftersom de saknar anledning att tänka på något annat än sig själva i avsaknad av konkurrens. Det är därför som vården måste avsovjetiseras och konurrensutsättas. Annars kan den aldrig bli bra och - märk väl - ge god vård i tid i st f snabb hamburgeriservice.
Alla homo sovjeticus:
Var inte rädda för det privata. Ni är faktiskt privatpersoner själva utan att för den skull äta små försvarslösa barn till frukost. Vi har fullt med privata mataffärer utan att några stackars fattiga arbetare ligger och svälter ihjäl i rännstenarna. Era foberi mot det privata är fullständigt irrationell.

Permalänk | Anmäl #8 Kjelle, 2009-09-09, 09:31

Ur artikeln: "så upplever många personer att de inte får den vård de behöver ". Vem kan avgöra vilken vård en person BEHÖVER? Evidensbaserad kunskap och god kostnadsnytta som grund för sjukvården är givet för en läkare idag, men snabba eller glittriga marknadsförda lösningarna på hälsoproblem uppfyller sällan dessa krav. Men de är ack så lockande för personen med verklig eller upplevd ohälsa. Placeboeffekten kan vara stark (och inte att förakta). Okontrollerade vinstintressen hos terapeuter riskerar också att öka konsumtionen av sjukvård med tveksamt vetenskapligt stöd. En gott samtal med en kunnig läkare/terapeut (utan direkt pekuniärt intresse) som leder fram till beslut i samråd med patienten bör vara sättet att ringa in behovet. Inte "doctor shopping" tills jag hittar någon som ger den behandling jag redan i förväg bestämt mig för att jag behöver.

Permalänk | Anmäl #9 Boel, 2009-09-09, 09:41

Endast om eleverna får bestämma blir skolan bra?
Endast om fångarna får bestämma blir kriminalvården bra?
Endast om konstnärerna får bestämma blir psykvården bra?
Endast om dementa får bestämma blir äldrevården bra?
Endast om bidragstagarna får bestämma blir socialtjänsten bra?
Endast om parterna får bestämma blir rättsväsendet bra?
Endast om bilägaren får bestämma blir svenskbilprovning bra?

För sjuka människor är verkligen de bästa på att bedöma och se till helheten... Varför ska vi utbilda professionella om de inte får göra sitt jobb? Patienter är inte kunder!

Permalänk | Anmäl #10 Richard, 2009-09-09, 09:43

I denna debattartikel ser vi framtiden för sjukvården i Sverige. Patienterna i landet har idag tillgång till en vård i världsklass till låga kostnader både för patienten och staten. Nu gäller det att vrida denna demokratiska vård ur händerna på flertalet och istället placera den i fåtalets händer. Detta kommer att ske under paroller som "mångfald" och "valfrihet". Vill du inte att din lokale doktor ska ta över vårdcentralen? Så kommer det att låta. Sedan säljs vårdcentraler och de stora sjukhusen ut till multinationella bolag. Se bara på Apoteket. Principen vinst och principen vård till alla står ofta i konflikt med varandra. Det kommer svenskarna att bli varse.

Permalänk | Anmäl #11 Micke, Jönköping, 2009-09-09, 10:56

Tyvärr finns det ingen korrelation mellan bra vård och nöjda patienter. Dyra och meningslösa undersökningar ger ofta nöjda patienter, men det är inte bra vård. Skribenten anser att vården skall ge det patienten vill ha. Detta är naturligtvis bara möjligt i ett system där man själv betalar för det man konsumerar. Vill man ha en skiktröntgen får man betala för en skiktröntgen. Detta skulle dock ofelbart leda till att många skulle avstå även från nödvändiga undersökningar, av ekonomiska skäl. Ett sådant system tror jag inte många av oss vill ha.
Dahlgren skriver även att kvinnor och låginkomsttagare avstår från att söka vård. Tvärtom ser verkligheten ut så att både kvinnor och låginkomsttagare söker vård i mycket högre utsträckning än andra grupper. Något de inte skulle kunna göra i ett system där de själva tvingades betala för det de konsumerar.

Permalänk | Anmäl #12 Mats, 2009-09-09, 10:59

Hehe kul inlägg! Antingen skämtar Dahlgren eller så vill han bara fylla vårddirektörernas fickor med pengar (var jobbade han nu igen;).

Enligt Dahlgrens logik så skulle läkare som lättvindigt sjukskriver folk troligen hamna högt upp på kvalittetsindexet eftersom det finns många som gillar läkare som sjukskriver.

Man skulle också kunna tänka sig att personer som får dålig medicinsk vård, men blir trevligt bemötta, också ger dåliga ett högt betyg vilket inte säger ett smack om den vård dem fått.

Men så minns jag igen.
Dahlgren är inte intresserad av god vård.
Dahlgren är intresserad av att vidga marknaden så att fler företagare kan kapa åt sig mer pengar.

Och det är helt okej eftersom hans lön betalas av folk vars livsmål är att samla så många kulor som möjligt. Det blir dock lite löjeväckande när man maskerar sina inlägg och hävdar att förändringar är till för de patienternas bästa.

Permalänk | Anmäl #13 Lars Erik Larsson, 2009-09-09, 16:54

Hehe kul inlägg! Antingen skämtar Dahlgren eller så vill han bara fylla vårddirektörernas fickor med pengar (var jobbade han nu igen;).

Enligt Dahlgrens logik så skulle läkare som lättvindigt sjukskriver folk troligen hamna högt upp på kvalittetsindexet eftersom det finns många som gillar läkare som sjukskriver.

Man skulle också kunna tänka sig att personer som får dålig medicinsk vård, men blir trevligt bemötta, också ger dåliga ett högt betyg vilket inte säger ett smack om den vård dem fått.

Men så minns jag igen.
Dahlgren är inte intresserad av god vård.
Dahlgren är intresserad av att vidga marknaden så att fler företagare kan kapa åt sig mer pengar.

Och det är helt okej eftersom hans lön betalas av folk vars livsmål är att samla så många kulor som möjligt. Det blir dock lite löjeväckande när man maskerar sina inlägg och hävdar att förändringar är till för de patienternas bästa.

Permalänk | Anmäl #14 Erik ilägg, 2009-09-09, 16:55

@8 Kjelle

Har du drivit ett företag? Har du haft anställda? Vet du hur många beslut av moralisk karaktär man _dagligen_ som företagsledare måste ta? Jag tror inte att du har en aning om hur många av dessa där man måste välja sitt företags överlevnad mot vad som vanligtvis ses normal anständighet. Tyvärr måste man ständigt tänja gränserna för det möjliga, ibland också "cut some corners".

Eftersom jag gjort det själv och på sätt och vis gör det fortfarande i och med att jag har kvar mitt ägaransvar, talar jag med självförtroende när jag säger att: jag vill inte hamna på en privatägd vårdplats där man underlåtit att underhålla sin tekniska utrustning eftersom man inte har råd, det kan vänta till nästa kvartal ju; där man ger läkemedel som är för gamla eftersom det är för dyrt slänga; där man fuskar med hygienen eftersom tvätt och städning ju innebär _mycket_ dyra personalkostnader; framför allt vill jag inte träffa den sönderstressade läkaren som just blivit utskälld eftersom han istället för att nå målet på 7.776 minuter per patient slösat 7.822 minuter per patient föregående vecka när han dessutom! Slösade, en hel röntgen! På en fullständigt frisk människa med lite hosta!

Permalänk | Anmäl #15 Steffo, 2009-09-09, 18:47

Är du alldeles säker på att du har drivit ett riktigt företag, Steffo? Varför skriver du i så fall en ond saga som hade kunnat skrivas av en troende kommunist som delar upp mänskligheten i två grupper – onda företagare respektive goda löntagare och socialistiska politiker? Du verkar varken trovärdig eller seriös som du formulerar dig.

Permalänk | Anmäl #16 Kjelle, 2009-09-09, 19:27

@Kjelle

Haha, ja du är verkligen själv ett föredöme vad gäller att se nyanserna i frågan, när du liknar landstinget vid sovjet!

Bara för att konkurrens funkar bra inom en marknad betyder inte att den automatiskt fungerar på samma sätt eller lika bra på alla områden. DET är en svartvit syn på ekonomi. Titta på de undersökningar som gjorts som visar att privat vård i flera fall blir dyrare än offentlig och brukarna mindre nöjda. Det innebär inte att man ska förbjuda privat vård, men man måste vara öppen för att det är en marknad som kanske kräver fler begränsningar än livsmedelsmarknaden.

Permalänk | Anmäl #17 Thomas D, 2009-09-10, 20:45

Ska man verkligen tro att Dahlgren är ute efter patienternas bästa? Så genomskinligt så det är pinsamt. Självklart är har Dahlgren egna motiv bakom artikeln, att tjäna så mycket pengar det bara är möjligt. Visserligen inget fel i det. Fast att sedan ljuga och påstå att han gör det för patientens bästa är osmakligt.

De som driver privat sjukvård har som huvudsyfte att tjäna pengar. Det är ett faktum. Det går inte att driva privat företagande utan tjäna pengar. Så i samma sekund som vården blir privat omvandlas patienten till kund. Och kunder måste företag ha. Gärna en kund som ger bra profit också, t.ex. en som har en lättare åkomma som behandlas fort och effektivt, pengarna ska rulla in. Precis som i alla företag. Jag menar vem tror på allvar att patienten kommer före profiten i ett privat företag? Inte jag. Och förmodligen inte Hans Dahlgren heller.

Permalänk | Anmäl #18 Ultramagnus, 2009-09-13, 18:07

Jag har en svårt autoimmun sjukdom. Jag bara avskyr när fullt friska människor (läs politiker) talar om valmöjligheter inom vården. Nej, det är inte valmöjligheter jag behöver. Jag behöver en välfungerande vård. Jag behöver mat man kan äta när man ligger på sjukhus (apropå den mat som upphandlades som är sånär oätlig), personalresurser, jag behöver inte välja såsom politiker verkar tycka att jag behöver. Å andra sidan verkar inga politiker direkt intresserade heller av vad patienterna verkligen har att säga. Om patienter är missnöjda så drar man genast enkla slutsatser, som att det är bristen på valmöjligheter och att fler valmöjligheter skulle göra patienter nöjdare. Jag vill få kunna säga vad JAG anser mig behöva, jag vill inte att valmöjligheter ska innebära att andra redan har valt åt mig. Vårdalternativ som har upphandlats för lägst möjliga pris och som ska "effektivisera" vården. Men alternativ är ju bra. Vi struntar i om alternativens innehåll är något att ha.

Jag behöver inte nödvändigtvis få som jag vill. Jag "beställer" varken nya mediciner eller undersökningar. Det är så många saker som formar en helhetsupplevelse, som att inte behöva dra hela sin patienthistoria därför att läkaren som är ny på kliniken inte tror på att läsa journalen innan besöket utan att det är enklare att patienten berättar. Tala om vårdkvalitet och vad som utgör god vård. Anta inte att valmöjligheter ger nöjda patienter.

Permalänk | Anmäl #19 Mia, 2009-09-15, 15:55

Javisst låt den schizofrene bestämma hurvida hon/han skall ta sin medicin!
Låt den som har mycket smärta bestämma vilken smärtlindring de skall ha. Hur mycket etc.
Låt alkolisten själv lägga upp sin behandlingsplan!

Gör personalen till tjänare, betjänter och sälskapsdamer, låt dem välja sin gunstling -som utför och tillfredställer deras vilja och order för tillfället!
Det är väl det ni menar med att patienten skall bestämma?

Permalänk | Anmäl #20 Ingemar, 2009-09-20, 21:19


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.