Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Det är dags att avskaffa ransoneringen av den svenska sjukvården


Det heter att vården ska ges efter behov, men det är inte riktigt så i praktiken. Hur och när vården ges är väldigt beroende på var du bor i landet och hur det enskilda landstinget har hushållit med resurserna. Det svenska sjukvårdssystemet är ett ransoneringssystem där alla ska stå i kö i solidaritetens namn. Det är hög tid att avskaffa ransoneriingen av den svenska sjukvården.


Om författaren

Kent Persson är oppositionsråd för Moderaterna i Örebro län och förbundsordförande för Moderaterna i Örebro län. Kent var ledamot i moderaternas arbetsgrupp om sjukvård inför partistämman. Kent Persson bloggar på www.kentpersson.se

Det svenska sjukvårdsystemet bygger på en solidarisk finansiering via skatten och att vården ska ges efter behov. Så långt är allt bra och så långt är de flesta överens i svensk politik. Kvaliteten håller en mycket hög nivå, men problemet är tillgängligheten. Håller svensk sjukvård världsklass i kvalité och innehåll så är vi desto sämre på att ge vården i rätt tid till den som har behov av den. Det är många saker som behöver förändras och förbättras för att komma tillrätta med detta problem. Mångfalden av utförare och eventuella vinster i vården är det som kanske politiken debatterat mest, vilket är tråkigt eftersom det borde vara innehållet som borde diskuteras. Dock måste även detta debatteras. Vissa menar att vinsten i vården hotar det svenska sjukvårdssystemet. Jag vill hävda att detta är fel. Hotet mot trovärdigheten och hållbarheten av det svenska sjukvårdssystemet kommer från sig själv och det stora misslyckandet med att ge en jämlik vård i rätt tid.

Det heter att vården ska ges efter behov, men det är inte riktigt så i praktiken. Hur och när vården ges är väldigt beroende på var du bor i landet och hur det enskilda landstinget har hushållit med resurserna. Det svenska sjukvårdssystemet är ett ransoneringssystem där alla ska stå i kö i solidaritetens namn. Svensk sjukvård har inte varit kapabel att ge vård till alla när behovet uppstår. Landstingen ransonerar då ut vården och det är så sjukvårdsköerna uppstår. Många människor har fått och får fortfarande vänta länge på sin vård. Redan idag är det över 400 000 svenskar som valt att skaffa privata försäkringar för att få sjukvård i rätt tid. Dessa 400 000 svenskar betalar först sjukvården genom skattesedeln och sedan en gång till. Deras förtroende för sjukvårdssystemet finns inte. Vilka är det då som har möjlighet att köpa sig vård idag i Sverige, de rika eller de fattiga? Ingen vågad gissning att det är de som har råd. Plånboken styr idag och detta löses inte genom att förbjuda privata sjukförsäkringar. Människor som väljer att betala 2 gånger för sin sjukvård lägger moderaterna ingen värdering i. Köerna kommer inte att minska genom att dessa 400 000 tvingas in i ett felaktigt system. Problemet är systemet i sig och frågan är hur den offentliga vården ska kunna erbjuda fler människor vård i rätt tid.

Under våren kom det två tunga rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting och från socialstyrelsen som båda visar att ojämlikheten i vården och hälsan är stor. Rapporterna visar att de som befinner sig i utanförskap får sämre vård, får vänta längre och dessutom får sämre mediciner än andra. Allt detta visar på den solidariska svenska sjukvårdens misslyckande. Det går inte via monopol och stort politiskt inflytande skapa jämlikhet utan det skapas orättvisor och ojämlikhet istället. Moderaterna vill ge större makt till patienterna att välja var och när vården utförs. Vi sätter alltid patienten i första rummet och tror inte på att politiken ska sätta upp hinder för patientens valfrihet. Idag finns det systemkramare som håller fast vid att du inte själv får välja utan det är politiken som väljer åt dig, undertiden är du hänvisad till vårdkön. Vi moderater kommer fortsatt att arbeta för att riva de hinder som systemkramarna sätter upp.

Genom att ge fler utförare chansen att vara med och ge mänsklig omsorg och vård så är jag övertygad om att tillgängligheten kan ökas. Anledningen till att öka antalet aktörer inom sjukvården är inte ekonomiska. Jag tror inte att sjukvården blir billigare, men jag tror den kan bli bättre och effektivare. Moderaterna vill släppa in företag med vinstintresse i sjukvården. Det är inte hela lösningen, men det är inte heller hotet. Vinster och löner är ett drivmedel för människor. Tveklöst är det så, men kommer vårdpersonal i ett vårdföretag därmed att ge sämre vård än ett landsting? Nej, Det finns inget som tyder på det. Tvärtom visar undersökningar bland personalen att de ger mer inflytande till de anställda. Detta ökar arbetsglädjen hos personalen, vilket i sin tur leder till höjd kvalité, tillgänglighet och ger bättre bemötande.

Den verkliga vinsten för sjukvården och patienterna är att lämna ett system som bygger på vårdköer i solidaritetens namn och som ersätts med ett system där vård ges när behovet och efterfrågan finns. Ingen vill ju att någon ska tvingas gå sjuk längre än nödvändigt, därför är det dags att avskaffa ransoneringen av den svenska sjukvården. På så sätt blir hela samhället vinnare, inte bara den som har råd!

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10740

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra att ta upp diskussionen. Den behöver bli på realism nu, inte bara ideologiska ståndpunkter som bankas i huvet på varandra.
Tillgänglighet, operationsköer och remisstider är med internationella mått mätt pinsamma! Vårdsystemet i Sverige håller inte måttet. Punkt slut.

Jag tror att bristen på incitament för läkarna är den stora bromsklossen. En vän som är läkare på ett av våra mest kända sjukhus chockerade mig nyligen med att berätta att läkarna där som mest träffar fyra (4!) patienter på en dag.
Det innebär att förutom de cirka 20 minuter som doktorn träffar dig, ägnar han 1 timma och 40 minuter åt pappersarbete. Per patient! Och ändå blir ingenting gjort.
Läkare som tar emot remitterade patienter måste kunna snitta på ca 8 patienter per dag. Allt annat är ju löjligt.
Då skulle väntetiderna i ett slag halveras.

Om detta ska genomföras via högre incitament i form av betalt per patient eller liknande, eller om det helt enkelt ska vara en direkt order, kan diskuteras.

Läkarfacket har ju lobbat för mindre antal utbildningsplatser för att bibehålla läkarebristen i Sverige, detta för att kunna behålla möjligheten att välja och vraka mellan anbuden.
Så att de skulle gå med på att läkarna beordras att åtminstone göra ett normalt dagsverke är väl utopiskt.

Permalänk | Anmäl #1 karlsson, 2009-09-08, 15:50

Jag har som sjukhusläkare bara träffat tre patienter idag. MEN: jag har också diskuterat en patient med kollega inom annan specialitet, signerat provsvar på 18 patienter, röntgenutlåtanden på 4 patienter och skrivit brevsvar till 2 patienter, diskuterat 23 patienter som levertransplanterats tillsammans med transplantationskirurg, ringt två patienter, gått igenom och lagt upp planering för 12 inneliggande patienter på avdelningen tillsammans med underläkaren, ringt och pratat med anhörig till en patient. Så det som man betraktar som läkartid i samband med besök är långt från hela sanningen kring det som idag är läkarnas arbetsdag.

Permalänk | Anmäl #2 Sjöberg, 2009-09-08, 18:30

Sjöberg: Bra jobbat! Och hur mycket av det du gjort skulle någon annan person (icke läkare) vara kompetent nog att göra? Finns det något som du tycker att man skulle kunna hoppa över? Om inte så känns det som ett svårt projekt att höja patienttiden...

Permalänk | Anmäl #3 Chris, 2009-09-08, 19:02

Jag skulle inte lita på en vårdgivare som ser mig som en "kund", "klient" eller vilken terminologi man nu vill använda.

Människan är (så länge hon har möjlighet att vara mätt och trygg) en i grunden god varelse. Hon går genom eld och runt oceaner för att hjälpa sin nästa.

Jag ser ingen anledning till att locka administratörer, läkare eller sköterskor som drivs av ett vinstintresse till ett fält där vanlig mänsklig omtanke och välvilja är det som eftersöks av patienterna.

När jag blir sjuk vill jag uppfattas av min läkare, ja av hela sjukvårdsorganisationen, som en behövande medmänniska, inte en "paycheck". Odla inte en konkurrens och vinstkultur inom vården!

Permalänk | Anmäl #4 nafetS, 2009-09-08, 20:34

Man kan inte låta bli att bli bekymrad om grunden för regeringspartiets sjukvårdspolitik uttryckligen bygger på tro ch förhoppning i stället för vetande.
Citat från Kent Persson: "Jag tror inte att sjukvården blir billigare, men jag tror den kan bli bättre och effektivare." (Av att man släpper in fler privata, vinststrävande aktörer)
Denna tro står i uppenbar strid med de studier på området som gjorts.

Dessutom förefaller man helt bortse från ekonomiska realiteter när man lovar: "ett system där vård ges när behovet och efterfrågan finns."
Skall all efterfrågan på vård tillgodoses eller har man ändå någon form av reglering/ransonering i bakfickan?

Permalänk | Anmäl #5 jaan väärt, 2009-09-08, 22:34

Det var en "rolig" artikel.

I USA har man på Obama:s sida bl.a Sveriges sjukvård som en förebild. Medans en del här hemma i Svedala som Kent Persson anser USA:s helt genomprivatiserade sjukvård vara en förebild.

Till saken hör att i USA är det ca 40 miljoner personer som inte har sjukförsäkring alls. Där kostar även sjukvården 2-3 ggr mer per person än här i "socialistiska" Sverige.

Nu vill moderaternas mostvarigheter och sjukförsäkringbolagens lobbyister i USA göra det till ett lagbrott att inte ha en sjukförsäkring. Att bura in 40 miljoner personer lär bara de som driver de privata fängelserna hurra över.

Den som vill vidga sina vyer i dessa frågor och annan amerikansk politik kan gärna lyssna på amerikansk independent radio, som KPTK AM1090 i Seattle på http://www.am1090seattle.com

Permalänk | Anmäl #6 Dennis Nilssons, 2009-09-09, 11:25

Dennis, vare sig jag eller moderaterna förespråkar ett sjukvårdssystem enligt den modell som finns i USA. Vi slår fast att vi vill ha ett sjukvårdsssystem som är skattefinansierat. Vi tror inte på försäkringsmodeller. Däremot vill vi ha en ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården och det är något helt annat.

Permalänk | Anmäl #7 Kent Persson, 2009-09-09, 14:26

Bra inlägg kent. Och kortare köer i sjukvården betyder att människor snabbare blir friska och det betyder att dessa människor kommer ut snabbare i arbetslivet. Och det betyder vinst för hela samhället. Tänk vad bra om man kan korta dessa köer. Då mår både människan och samhället bra.

Permalänk | Anmäl #8 Tommy Sjöstrand, 2009-09-09, 15:27

eeehhhm, nog är det bättre med konkurrens och olika approacher - minns med fasa televerket va god dröj, samt taxi va god vänta då de hade monopol!

det sossa ej fattar är att det behöver ej va antingen eller, verkligheten ÄR ingen simpel röstffiskeribifurkation!

Värden kan va offentligt finansierad via "vårdcheck" som precis som skolcheck funkar så att pengarna följer kunden!

men olika leverantörer (privata och offantliga) konkurrerar med varandra! Se där en lösning man har i tex Schweiz o Frankrike där vården ÄR MKT bättre än i Sverige!

jag TRÖTT på svenska vården där AVSAKNAD av Vinstintresse/sann konkurrens/"vårdcheck" SKAPAR oskälig väntan och tvingar den sjuke bort från arbete för att istället bli sin egen jurist, rehabexpert, hjälpmedelsmästare mm - se
http://www.cederholm.net/Swedish-health-care-sicker-than-sicko.htm

-Swedens' specialized care is among the worst in the west, example Sweden only has half as many neurodoctors per capita even as neighbours Denmark, Norway and Finland! Thirteen (13) highly qualifid leading expert doctors wrote about this and other examples of how Swedens health-care ”sucks” in biggest daily newspaper DN, april 1, 2007 (no, unfortunately, it's not an aprils' fools joke)

- "Svensk högspecialiserad vård bland de sämsta i Västeuropa", see http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=634794

Permalänk | Anmäl #9 Peter Cederholm, 2009-09-11, 21:41

Mycket snack kring detta ämne, en liten fundering kring detta med privata kapitalets lek med skattepengar.

I marknadsekonomier har man en produktionsapparat som har ett enda syfte, att utifrån investerat kapital i denna produktionsapparat generera så mycket avkastning/pengar som möjligt.

I de gemensamt finansierade och drivna verksamheterna är ju förhållandet tvärtom. Man har en given summa pengar, skatteunderlaget, som skall generera maximalt med verksamhet och inget annat.
Detta visar att den blandning vi har idag av marknadsekonomi med skattefinansierad verksamhet inte kan fungera. Hur man än vrider och vänder på det hela så skall det av skattepengar genereras en viss avkastning till de som investerat i vårdinrättningar, pengar som annars skulle bli verksamhet.

Var det inte så att privata vårdgivare genererat ca tre miljarder de senaste tre åren, samma pengar som regeringen nu skjuter till landstingen, alltså de som betalat dessa vinstpengar. Blir inte merkostnaden dubbel då?

Permalänk | Anmäl #10 Björn Brohmée, 2009-09-28, 22:48


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.