Ekologiskt jordbruk är även moraliskt hållbart

Man behöver inte vara kärnfysiker för att räkna ut vilka som står bakom misstänkliggörandet av Ekologiskt jordbruk.

Ekologiskt jordbruk är säkerligen det enda sättet att lösa livsmedels försörjningen på lång sikt medan industrielt/kemiskt jordbruk utarmar både jordar och miljö innom en snar framtid.

Finns det några studier som visar att mullhalten är högre i ekologisk produktion utan stallgödsel jfr konventionell utan stallgödsel? I svenska försök ser man ingen sådan skillnad, möjligen ger de högre skördarna i konventionell produktion mer växtrester som kan lagras in till kol...

Jag skulle tro att det inte är den ekologiska produktionsformen som är skälet om mullhalten (kolinbindningen) är högre i den ekologiska produktionen utan stallgödslen.

Stallgödsel betyder djur, det ekologiska lantbruket är som du säger djurbaserat. Detta leder till
1.Eftersom köttproduktionen är en stor orsak till livsmedels brist hänger den ihop med den ekologiska produktionen.
2. Att äta Krav märkt och vara vegan går dåligt ihop.
3. Kolinbindningen i mark i ekologiska produktion (likväl som konventionell) måste ses i relation till vad de gödselproducerande djuren släpper ut i form av växthusgaser

För övrigt så är inte frågan om växthusgasutsläpp i från jordbruket i första hand ett energiproblem utan ett metangas, lustgas eller koldioxid från mark problem.

men som sagt läser gärna studierna om någon har länkar...
(kolla dock först försöksupplägget så det inte handlar om stallgödsel system jfr mineralgödselsystem)

En sak till...
"Effekten av ekologiskt jordbruk på klimatförändringarna är mer komplex, men det ekologiska jordbruket har så vitt mig bekant inte använt denna parameter i marknadsföringen, ..."

Det vimlar ju dock inte direkt av dementier från EKO- förespråkare eller forskare när detta påstås på sajter typ "Ställ om" på SVT eller SRs "Meny med Klimatsmart mat"

Syndast, du är fast i paradigmet att om vi har kor så måste vi per definition mata de med kraftfoder, slakta och äta dem. Det stämmer naturligtvis inte. Bra mycket färre boskap skulle också behövas, vilket gör att man inte behöver oroa sig för metangaserna.

"Ekologiskt jordbruk beskylls för att vara omoraliskt då skördarna inte blir så stora som i det konventionella jordbruket, samtidigt som människor svälter i världen. ..."

Jo... - Erik Steen Jensen - MainStreamat sett så finns det något i det, kanske...

Dock... - kolla kapitlet i som finns återgivet av bok 7 - på den här sajten - och Du kommer måhända att häpna över den egentliga potentialen i Ekologiskt odlAnde, tror jag... :idea:

Du skriver: 'det är svårt att bedöma konsekvenserna av våra nyinförda teknologier och aktiviteter' och att principen för ekologisk odling är att tillämpa försiktighet. Förespråkare för ekologisk odling har medverkat till att en osaklig hetsjakt på gentekniken på växter bedrivits, en teknik som borde kunna gå väl i linje med med den ekologiska odlingens förementa syfte- att minska miljöbelastningen från jordbruket. Det är märkligt att man även från akademiskt håll bidrar till att motverka att nya växtförädlingstekniker införs i detta syfte. Hoppas jag tolkat dig fel här, Erik.

Jag håller med Josef Boberg! :o) Min idol bland nm-tyckarna.

När skall vi komma bort från denna fruktlösa debatt om huruvida "eko-jordbruk" eller "standard-jordbruk erbjuder bästa vägen till framtiden. Vad vi behöver är hållbara metoder att producera mycket och bra mat utan att föröda miljö och natur. Då kan man inte låsa fast sig i det ena eller andra systemtänkandet. Det enda som duger är att skaffa bättre och djupare kunskaper om hur naturen fungera och sedan använda den kunskapen ansvarsfull - oavsett om det medför att vi använder eller inte använder genteknik, kemi eller kvävegödsel.

När skall vi komma bort från denna fruktlösa debatt om huruvida "eko-jordbruk" eller "standard-jordbruk erbjuder bästa vägen till framtiden. Vad vi behöver är hållbara metoder att producera mycket och bra mat utan att föröda miljö och natur. Då kan man inte låsa fast sig i det ena eller andra systemtänkandet. Det enda som duger är att skaffa bättre och djupare kunskaper om hur naturen fungera och sedan använda den kunskapen ansvarsfull - oavsett om det medför att vi använder eller inte använder genteknik, kemi eller kvävegödsel.

@Peter Sylwan: det handlar om två olika system. Hur ska man kunna jämföra resultaten mellan olika metoder om inte förutsättningarna är klart definierade?

Bra artikel fö. Jag blir trött på dessa idiotiska bakdantare typ Marit Paulsen, som skriker om att "världen svälter om man odlar ekologiskt". Och den sortens folk finns även inom SLU -- som tyvärr verkar vara en tummelplats för diverse grumliga intressen.

De som talar illa om ekologiska metoder verkar inte fatta att vi på lång sikt är beroende av den jord vi brukar. Att det inte bara handlar om att få största möjliga skörd i år, utan att jorden ska leva och fungera i generationer framåt om våra efterkommande ska ha någon framtid. Det är väl känt att det konventionella jordbruket har flera långsiktligt skadliga miljöeffekter.

Det är just det som är problemet- att vi tänker i "två olika system". Naturen håller sig inte med "system". Den bara är. Och vi måste lära oss hur den är. Då kan vi få fram gödsel som inte framställs med fossil energi, kemiska signaler som fungerar utan att förstöra och växter som kan odlas utan att det läcker näring som göder och dödar och utan att vi ödslar enorma mängder energi på jordbearbetning. De odlingsmetoderna passar utmärkt inom konceptet "hållbart jordbruk" oavsett vilket "system" vi försvär oss till.

Det är just det som är problemet- att vi tänker i "två olika system". Naturen håller sig inte med "system". Den bara är. Och vi måste lära oss hur den är. Då kan vi få fram gödsel som inte framställs med fossil energi, kemiska signaler som fungerar utan att förstöra och växter som kan odlas utan att det läcker näring som göder och dödar och utan att vi ödslar enorma mängder energi på jordbearbetning. De odlingsmetoderna passar utmärkt inom konceptet "hållbart jordbruk" oavsett vilket "system" vi försvär oss till.

Äntligen en riktigt bra artikel i ämnet! Har följt debatten på SVD.se under sommaren och där är finns gott om folk som är helt rabiat mot ekologisk odling - det är miljöflum, vänsterpropaganda och ren ondska.
För att göra ett litet inlägg i debatten, så skulle jag vilja att alla veganer borde fundera på hur alla sojabönor som de proppar i sig odlas. Knappast ekologiskt....
Dessutom, ekologiskt jordbruk bygger på gödsel från köttdjur. Djuren bidrar även till att det småskaliga odlingslandskapet som inte går att bruka med jättetraktorer kan finnas kvar. Utan betesdjur som lamm och kor, inga ängar och vackra hagar som i sig har ett fantastiskt ekosystem med flora och fauna. Kort sagt, om vi inte äter djur, så slyar landskapet igen och en massa insekter, växter , fåglar och djur förlorar sin livsmijö.
Att tro att man kan ha djur utan att äta dem är naivt.
Dessutom, om man har ex. frigående lamm, kor, grisar och höns, och djuren lever ett gott och rikt liv, varför skulle man ha dåligt samvete för att man äter upp dem?
Det har inte jag. Jag vet att man talar om att djur har känslor och känner "dödsångest" och det är självklart sant att det är så. Men allvarligt, jag har varit med att slaktat djur och det går att göra på gården så att de inte ens märker att det hände.
Och varför skulle hela djurets liv, och all den glädje och tillfredställelse den också kännt, inte få ha existensberättigande, bara för att den ev. känner ångest när den dör?
För om vi inte äter kött, så kommer också dessa djur att upphöra att finnas och därmed har vi inte heller något gödsel att lägga på de ekologiska åkrarna....

Kretslopp bygger på att man återför. Så länge man fraktar bort produkter (vegetabilier eller djur) från jordbuket och vi äter upp dem och inte återför vår urin och våra fekalier så måste väl ekologisk odling i långa loppet leda till utarmning av jordarna? Att tro att gödsel från djur som vi dessutom äter upp kan kompensera detta är mycket konstig tanke. Vi får nog framförallt sätta vårt hopp till att reningsverken blir allt bättre på att utvinna näringsämnena i en sådan form så att vi kan återföra dessa till jorden.

Nickopicko jag håller helt med dig om att det inte är fel med sådan djurhållning som du beskriver. Om jag kunde vara säker på att allt kött jag fick i mig var producerad småskaligt, ekologiskt och humant så skulle jag utan tvivel äta kött.

Problemet är ju att den storskaliga industriella köttproduktionen inte ser ut så som du beskriver. Så hur kommer vi runt det? Gissningsvis genom att äta (mycket) mindre kött per person. Jag har valt att avstå från kött helt, av den enkla anledningen att det är mycket enklare (och mer accepterat) att säga "jag är vegetarian" än att säga "jag äter bara kött som är producerat si och så".

Sen tror jag det är en myt att alla veggosar proppar sig fulla med sojaprodukter i tid och otid. Det är (enligt min erfarenhet) mest icke-vegetarianer som köper sånt när de har vegetarianer och veganer på middag för att ersätta köttbiffen i den normala maten med en sojabiff. Vi som äter vegetariskt varje dag har lärt oss laga mat utan kött-lookalikes på tallriken ;-)

@ Hedda. Jag håller VERKLIGEN med om att den mesta köttproduktionen är förfärlig! Och själv vägrar jag exempelvis att äta kyckling. Lamm däremot har oftast gått på naturbete hela sitt liv, framför allt om man köper sitt lammkött på hösten. (lammen föds ju på våren. Att däremot äta lammkött på våren är tvivelaktigt, eftersom lammen då hållts installade under vintern.)
Nötkött av god kvalitet kommer också oftast från köttkor som betat utomhus. Det är faktiskt de enda kor som får gå ute, mjölkkorna är numera ofta installade. Dock, tjurar som ofta säljs som "kalvkött" har en fruktansvärd tillvaro, helt i stil med grisfabrikerna, dvs de staplas de ovanpå varandra med skit upp till knäna.
Griskött är svårt. En del grisbönder har faktiskt helt ok stallar med mycket halm i. Vi har ändå den hårdaste djurlagstifningen i typ hela världen....
MEN, jag tycker att om man blir vegan/vegetarian så gör man det för lätt för sig. Det är bara genom att ställa krav på köttproducenterna som vi kan påverka. Om vi köper ex. Bosarpskyckling (Sveriges enda ekobroiler) som ändå får äta lite grönt gräs, så uppmuntrar det troligtvis fler hönsuppfödare att våga göra det samma. Och det gör att 100 000 tals höns om året faktiskt får ett bättre (om än för kort) liv.
Detta gäller allt kött. Se bara på fiskdebatten. Efter "Tyst hav" har handlarna plötsligt blivit intresserade av att ta in krokfångad fisk från bra bestånd, det fanns inte ens som alternativ förrut.
Det är en kamp att välja bra mat, men det är faktiskt vi som avgör vad som bönderna kommer göra ute på åker/i sina stallar.

@Sten Stymme. Jag vet inte exakt hur ekvationen i det ekologiska kretsloppet ser ut, och som det står i artikeln, det behövs mer forskning om detta.
Men ett vet jag, och det är att allt liv på jorden kommer från solen, att vi på sätt och vis äter solenergi, och solen har ju inte slocknat än.
Människan har också funnits betydligt längre än konstgödslet som uppfanns av Franz Haber
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fritz_Haber
och fler och fler blev vi också under årtusendenas lopp, så på något sätt måste det ju alltså gå att odla mat utan oljebaserat konstgödsel och växtgifter, n´ est pas?

Nickopicko. Kvävet går nog att nödtroftigt fixa med kvävefixerande ärtväxter om man inte vill använda Haber-Bosch (man kan göra vätgas som behövs till processen från annat än naturgas, t.ex. vatten) men det är fosfatet som är det stora problemet och världens fostaftillgångar håller snabbt på ta slut. Vi måste därför ta vara på vår skit och minimera läckaget från åkrarna. Jag antar att en hel del av det som producerades på torrdass förr gick tillbaka till åkern men vi var ju också så mycket färre (ca 600 miljoner år 1600, 6500 miljoner idag).

@sten stymme. Att minska läckaget från åkrarna är prio ett, och det gäller framför allt det konventionella jordbruket! Det är typ bra att konstgödslet blivit så dyrt på grund av stigande oljepriser, eftersom bönderna inte övergödslar lika mycket som tidigare. Detta med skiten måste det nog forskas mer på, för idag, till skillnad mot bara femtio år sedan, så är människans kiss och bajs fullt med rester från medicin och kemikalier. Jag vet inte om jag vill att morötterna mina barn smaksar i sig ska odlas i skit med spår av blodtryckssänkande medel, p-piller, viagra etc.

bor granne med en ekologisk grisbonde i Mälardalen . Jag frågade om jag kunde köpa hans griskött (4-500 grisar i produktion) Nej dom säljs i England ... !
Nästa fråga till alla eko(o)logiker .. Varför utvandrade man från Småland på 1800-talet .. Pga konventionellt jordbruk eller "ekologiskt"
???

@Nickopicko: du har helt rätt! Man förenklar genom att vara vegetarian (dock har man ju redan komplicerat livet litegrann genom att inte äta kött). För mig är det just nu det som funkar. Om jag skulle tillåta mig att äta "eko-kött" så är jag rädd att jag skulle ha svårare att hålla den gränsen ("oj de hade inget ekologiskt kött i butiken idag då tar jag den danska fläskfärsen istället") på samma sätt som jag ibland köper mjölkprodukter som inte är kravmärkta för att den ekologiska är slut på hyllan. Och jag anser ju att jag utövar en viss konsumentmakt genom att helt välja bort, och på så sätt minska efterfrågan på kött.

Men du har ju helt rätt egentligen.

@algoriker. Vet du, egentligen har jag ingen energi att diskutera med folk som förutsätter att ekologisk odlig = gå tillbaka till 1800-talet, häst och vagn och 80 procent av befolkning som bönder.
Har du inte läst artikeln ovan av Erik Steen Jensen? Står det där någonstans att ekologisk odling = svält?
Men, angående de ekologiska grisarna, så är det som sagt en bristvara i svenska kyldiskar, och det finns bara ett sätt att ända på det och det är att tjata på sina handlare, samt välja bort danskt fläskkött ex.

@ Hedda. Tack ;-) Det är inte ofta man får medhåll i debatter på internet.
Och jag tycker egentligen att vegetarianer gör helt rätt!
Det fånigt att slentrianäta kött som de flesta gör. Vi har en alldeles för hög köttkonsumtion i Sverige (högre än övriga Europa) och alla skulle må bättre om vi åt vegetarisk mat i veckorna, och kött bara till helgen. Som vi gjorde så sent som på 50-talet (och man måste inte se det som att vi tar ett steg tillbaka i utvecklingen....)
Och som sagt, svenskt lammkött på hösten är det bästa valet om man vill stödja miljön och bevarandet av kulturlandskapet.

Nickpicko. Jag är kanske ute på hal is nu eftersom jag är växtbiokemist och inte växtodlare. Men nog är det så att ekologisk odling läcker betydligt mer än dagens konventionella odling då man måste mylla ner naturgödseln i bar jord? Konstgödsel kan ges på växande gröda när växten behöver den mest och senaste tekniker gör att man också kan variera gödselgivan på en åker allt efter behov, styrt av GPS och andra sofistikerade hjälpmedel. Jag tror den tiden är förbi när konstgödseln var så billig och man struntade i läckage att man bara vräkte på för att vara på den säkra sidan.

Växten kan själv bygga in kol, väte och syre i sina beståndsdelar med hjälp av solenergi, vatten och luft (koldioxid och syrgas) men alla övriga grundämnen måste den få från jorden. Om vi nu äter upp över hälften av vad som växer på åkern (dvs det vi skördar) så försvinner dessa grundämnen ut i till reningsverken och det mesta stannar i rötslammet. Att föra detta tillbaka till åkrarna är enda alternativet till att tillföra åkrarna dessa ämnen från mineralgödsel, om dessa inte skall utarmas. Det borde vara en enkel matematik som alla kan förstå.

Vad glad jag blir av att läsa bra insändare och seriösa kommentarer här, till skillnad på dem som skrivs i vanliga tidningar...
Sten Stymne: Jag håller helt med om att vi måste finna system för att återföra städernas kiss och bajs i ren form till åkern. Men jag reagerar mot ditt vanliga tankefel att likställa konventionellt lantbruk med ett idealt precisionsjordbruk med konstgödsel, och det ekologiska med något gammaldags jordbruk med stallgödsel. De största mängderna stallgödsel produceras och sprids på konventionella gårdar. De kreaturslösa konventionella gårdarna med handelsgödsel producerar mycket djurfoder. Endast en liten del av växtnäringen i fodret återfinns i köttet och mjölkprodukterna, det mesta blir växtnäringsförluster och stallgödsel. Växtnäringsbalansen ska således räknas på hela denna produktionskedja när handelsgödseln används till att producera foderspannmål. Då blir inte den stora skillanden om man producerar konventionellt eller ekologiskt, utan om man äter vegetabilierna direkt eller kör dem genom djuren först med alla de förlusterna det innebär.

I ingressen och artikeln anges på tok för optimistisk skörd för ekologiskt vete, på över tid 60 procent av veteskörd från normalt gödslade jordar.

Veteskördar 3-dubblades i USA mellan 40-talet och år 2000 och risskördar i Japan 3-dubblades när gödsling infördes. Diagram i figur 52:
http://books.google.se/books?id=JuLko8USApwC&pg=PA96#v=onepage&q=&f=false
Källa USDA, 1998 och 2000, FAO 1995, WI 1984.

I figur 53 på nästa sida finns USDA-statistik visande att 15 EU-länder mellan 1960 och 2000 3-dubblade veteskördar, dvs lite senare än USA. Då ska vi veta att man inte övergav ekoodling utan hade ett bättre utgångsläge men att ökning ändå nåddes tack vare nya sorter, noggrannare näringsgivor, förbättrade bekämpningsmedel och kanske även annan kunskap såsom bättre växtföljd mm.

Nämnda 10 ton/ha är inget genomsnitt vid rationell odling. Bör snarare vara säg 6-7 ton/ha. Snitt för ekoodling bör vara som bäst vara kring 3-4 ton/ha (under en tid på bra jord och ej temporärt på näringssatt jord). Man kan utifrån detta (och annat professor Erik Steen Jensen påstår) undra hur det är ställt med verklighetskontakten?

Professorn anger ekoodling som "en konkret modell i dynamisk utveckling", men varför är just det ekoodlarna satt som kriterier en lämplig modell? Det måste motiveras vetenskapligt! Utifrån kemi (näringsinnehåll) finns ingen skillnad om näring förs på via t ex urin eller gödselmedel som finns. Gödselmedel som utvunnit luftens kväve kan faktiskt ur exvis pH-synpunkt vara bättre än "den naturliga" gödseln.

Sen följer kritik mot att ekoodling kritiserats samt en rad påstådda fördelar med ekoodling, men vi ska vara på det klara med att ekoodling inte är något annat än dogmer som saknar rationell grund. Att ens diskutera att det finns fördelar med religiösa katekeser trodde jag inte att man skulle behöva på 2000-talet, men det är nu något som kräver en del tid. Då mycket är vaga påståenden besvarar jag dem inte alla, mening för mening.

Att så kallad ekologisk odling (jag är inte emot ekologi men definitivt emot naturreligion) har blivit framgångsrik i Danmark och internationellt beror ju på att den kommit att bli en environmentalistisk rörelse.

Urlakning av pesticider från rationellt jordbruk är idag extremt små och bönder inte bara accepterar utan stöder sprutfria zoner nära vattendrag, vilket i princip eliminerar läckage. Samtidigt är bekämpningsmedel ständigt "smalare" med kortare livslängd. I många fall -- t ex nu i Mälardalen beträffande vetedvärgsjukan -- räddas hela skördar med en liten bekämpningsinsats när sjukdom konstaterats.

(Apropå besprutning kan parentetiskt nämnas att bönder i Sverige haft annan ideologi än en som finns på kontinenten, där man intensivodlat med planlagd veckovis besprutning av sjukdomar i små doser utan att förekomst av sjukdom kontrolleras samt även gödslar extra; växtodlingens "Belgien Blue-tjur"?)

Erik Steen Jensen nämner råd från EU beträffande odling, men vad de har att göra med ekoodling är oklart. Ekoodlare accepterar inte rationell odling med EU-råd så det blir ett avledande sidospår i argumentationen.

EU:s förbud av pesticider följer dock en försiktighetsprincip där i stort sett varje nytt bekämpningsmedel kan förbjudas eftersom man inte nöjer sig med de mest rigida bevisen för att medel inte är skadliga. Detta är något som de som arbetar i branschen menar är skadligt och lär väl innebära att nya mindre giftiga medel inte ersätter nuvarande förhållandevis giftigare liksom att det sätts stopp för utveckling på området. Det är också något som styrs av irrationell environmentalism, och då förordande av ekoodling också gör det finns där kanske ändå en koppling...

Erik Steen Jensen skriver vidare att "Effekten av ekologiskt jordbruk på klimatförändringarna är mer komplex". Ordet komplex får vi översätta med att alla jämförande utredningar stöder dem som påpekar att ekoodling är mindre bra för klimatet. (En kuriosa och parallell är att Al Gore i “An Inconvenient Truth” säger att förhållande mellan CO2 och temperatur är “komplext“ och felaktigt påstår att man visat att CO2 styr temperatur när det är motsatsen som visats.)

Ett annat ologiskt argument av Steen Jensen är meningen: "Det finns ett behov av att reducera användningen av fossil energi i hela jordbruket, både det konventionella och det ekologiska, då skillnaden i användningen av fossil energi per kg produkt är liten." Om detta skulle stämma -- där iofs forskning visar att ekoodling påverkar klimatet mer; dvs mindre CO2 per kg mat i rationell odling -- är det ändå inte omoraliskt att tillverka mer mat, rationellt utan religiösa dogmer, om det bara ger proportionellt ökade CO2-utsläpp. Vi ska såklart producera mat vi behöver och den produceras miljövänligast, med minst mark, med rationellt jordbruk, inte med religiöst jordbruk.

Ökad mull i marken i ekojordbruk torde kunna ha med grund bearbetning att göra, men framför allt med återkommande träda med gröngödsling. Trots det är skördar långt mindre och vad man gör vid grängödsling är att offra någon säsongs nyttig odling samt dra lite av jordens näring på djupet upp till marknivå. Det innebär ofrånkomligen att näring på djupet avtar, vilket alltså är en följd av metoden. Tillförsel av näring, såsom luftens kväve, är såklart klok och man kan inte nog ofta påpeka att eko-odlings invändning mot sådan är religiös!

Erik Steen Jensen skriver att mullhaltig jord "reducera klimateffekterna då CO2 binds i marken". Enligt min ringa kunskap råkar mulljordar vara de som avger större mängd växthusgas. Att bladmassa avger bl a CO2 vid förmultning vet vi och årliga grödor (vid rationell odling) absorberar såklart koldioxid (som iofs inte är hot).

Låt mig åter upprepa att ekoodling snarare än ett adekvat forskningsfält är en kyrka med dogmer.

Från mitten av Steen Jensens artikel behandlas utvecklingsländer, bl a Indien. (Här nämns fatalt det felaktiga påståendet om 6 respektive 10 ton vete per hektar.) Men de frågor som formuleras rörande export till dessa länder har mycket sin lösning i avskaffande av jordbrukssubventioner och frihandel.

Att förorda att vi i väst exporterar den religiösa metoden ekoodling är djupt oansvarigt, och det är upprörande att se en förmodat upplyst människa föreslå det. Allt förtroende för professor Erik Steen Jensen är därmed förbrukat.

Att organisationer under FN-paraply har förordat att det är viktigt med utvärdering av ekoodling är inte detsamma som att vi ska satsa på den. Vi bör ha klart för oss att inom FN politiker ofta är environmentalister, dvs anammar allt i den gröna rörelsen, samt förordat etanol och biobränslen, är extremt alarmistiska om klimatet med mera.

Steen Jensen avslutar -- jämte försvar för subventionspolitiken till ekoodling -- med en nästan sakral predikan om att KRAV och ekoodling har en finare värdegrund. Känslosam partisk reklam som jag betackar mig för att ägna lästid åt. "[R]ecirkulering av växtnäring" finns snarast inte i ekoodling, men i rationell odling bl a genom att luftens kväve återförs.

Steen Jensen framstår som en riddare för radikal environmentalism och en del fel i artikeln kommer man inte ifrån. Veteskördar i långvarig ekoodling är långt ifrån 6 ton/ha (vanlig nivå i rationell odling) och skillnaden -- förbättring med rationell odling -- bör bli väl så stor på afrikanska jordar! Avkastning har ökat kraftigt i bl a Afrika tack vare nya spannmålssorter och gödning.

Enligt ekojordbrukets dogm är f ö inte bara tillförd näring skadlig utan (iofs inte inkonsekvent) även bevattning!

Steen Jensens slutkläm om "både och" är onödig. Det finns ingen skyldighet att visa mumbo-jumbo respekt, och det borde varje bildad och upplyst människa inse.

--
Magnus Andersson (ingenjör, tidigare utbildad inom växtodling och engagerad i klimatfrågan sedan 90-talet)

-
PS. Jag är inte Magnus Andersson på CUF. Newsmill blandar mig med honom.

Jakobsson: "industrielt/kemiskt jordbruk utarmar både jordar och miljö innom en snar framtid"

Man har väl odlat med superfosfat och aska i minst 150 år? Sen dess under över 100 år tillfördes andra näringsämnen (ammoniak sen 1800-tal nämndes) men jordarna har inte försämrats av det. Istället har de dramatiskt uthålligt ökat avkastning och mår mycket bra. Jag tycker att du ska åka ut till bönder och kolla dem. Många använder bl a Hushållningssällskapets tjänster med mycket noggrann analys av jordarna.

Men dina åsikter grundas knappast på fakta så vad du ser hjälper nog inte. Du skulle säga det var fel på siffrorna respektive synvilla. Jag kan inte argumentera mot tro.

Låt mig ändå utmana ditt intellekt: Förklara för mig vad som är skadligt när kväve från luften förs ned i jorden (konstgödning) resp. hur detta inte är skadligt när kväve växter tar från luften via djurs magar till sist förs ned i jorden.

Att du inleder din kommentar med "man behöver inte vara kärnfysiker" och sedan använder ordet "säkerligen" om att metoder som religiöst förbjuder diverse saker, inkl bevattning, samt på sikt ger mindre än halverad avkastning är enda sättet att lösa livsmedelsförsörjningen på beror nog även på att du är lurad av den radikala miljörörelse som hyllar religionen ekoodling.

@ Sten stymme.
Som någon tidigare kommenterat, så använder konventionellt jordbruk mycket stallgödsel, och är det några som verkligen sprutar ut det på "bar jord" och dessutom höstplöjer åkrarna så att näringen åker rakt ut i vattendragen så är det inom den konventionella odlingen.
Själv sysslar min familj med småskalig odlig och djurhållning, och för mig är växtföljden viktigast för att få bra resultat. Desstuom växlar vi med att ha grisar som bökar och gödlar och planteringar. För att binda kväve från grisarnas gödsel (som ju hamnar lite här och där) pararera vi med att lägga ut stora mängder halm i hagarna. Halmen binder kväve och bryts ner långsamt, samtidigt som den bidrar till att öka mullhalten i jorden Sen planteras extremt näringskrävande växter, ex. bärbuskar i kanterna av hagarna för att "fånga" upp näringsläckaget som ändå blir.
Vi sår också en hel del gröngödsling och vi plöjer ner, och metoden kanske inte är vetenskaplig, men tusan vad det växer! Trots ogräset så blir grödorna (ex. sallad, potatis) stora och fina och vi har i princip noll problem skadeinsekter, vilket jag tror beror på att vi har ett rikt ekosystem i övrigt på gården. Dvs fåglar, rovinsekter, etc.
Sen går detta naturligtvis inte att översätta rakt av till bönder som har fält på 100 hektar, men man måste ändå kunna få hävda att ekologisk odling fungerar utan att man kallas "religös miljöidiot"....

@mats andersson. jag tycker du ska höra av dig till newsmills redaktion och göra en helt egen artikel på ämnet, långa kommentarer funkar inte riktigt, och det vore intressant att veta vad Steen Jenseen replikerar.

Johan Ascard och Nickpicko-Tack för upplysningen om gödselanvändningen i konventionellt jordbruk. Allt är koplext och inte svart eller vitt. Det verkar som vi skulle ha mycket att vinna på att bli veganer och återföra näringsämnenena i vårt kiss och bajs (alltså i renad form) till åkern. Jag kan åta mig att fixa produktion av fiskfettsyror i växter med genteknik.

Om vi ska föda människor på lång sikt och inte bara de som svälter idag så är det väl av yttersta vikt att vi bedriver ett ekologiskt hållbart jordbruk, även om det skulle ge lite mindre idag.

En dag in i framtiden kommer den fossila oljan o kolet att vara slut och då finns inte möjligheten att driva jordbruk med större insatser energi i produktionen än vad som kommer ut till tallriken. Det nuvarande jordbruket är en form av Ebberöds Bank. När oljan tar slut eller blir för dyr att använda på detta sätt som sker idag måste vi använda oss av andra sätt att bruka jorden och producera livsmedl på. Det ekologiska jordbruket är ett steg i den riktningen.
Dessutom kan man inte i oändlighet till föra kemiska främmande ämnen i naturen bara för att man har kortsiktiga ekonomiska intressen för ögonen. (stora skördar med höga inkomster). Det är vår skyldighet som lever nu att lämna en värld efter oss som våra efterkommande också kan överleva i. Det gäller att få till kretsopp både inom jordbruket och i det övriga samhället också. Att som vi gör nu suga ut råvaror i ena ändan och kasta o öka sopberg o gifter i den andra kan vi inte hålla på med. DET BLIR VÅR UNDERGÅNG som art. Här i västvärlden har vi varit bäst på detta i årtionden. Samtidigt som vi vill utrota världssvälten. Det vi gör är att suga ut tredje världen ännu mer. Detta genom att påstå att de ska ett likadant produktionsjordbruk som vi har här! Det de behöver i dessa länder först o främst är självförsörjning inom sina egna byar och då passar ett kretsloppsjordbruk alldeles utmärkt.
Dessa människor ska i första hand se till sin egen försörjning och inte odla avsalugrödor till västvärldens redan stora överkonsumtion av diverse lyxvaror som bananer kaffe te m m. Dessa varor odlas många gånger på dessa länders bästa jordar.
Utbildning i ekologisk jordbruksproduktion är nog det bästa vi kan ge till tredje världens fattigbönder idag.
Mat ska helst också ätas där den produceras inte släpas land o riken runt. Som väl är börjar ju konsumentledet inse detta.