Psykologi och pseudovetenskap

Magnus Lindwall och Stefan Söderfjell om Psykologi och pseudovetenskap

"Att stå på giganters axlar eller att blanda lite av varje och hoppas på det bästa"

Publicerad: 2009-08-30 10:08, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

39 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Magnus är docent i psykologi och verksam vid Göteborgs universitet. Stefan är fil. dr i psykologi, tidigare verksam vid Umeå universitet numera vid Ledarskapscentrum, en privat organisation grundad med syftet att överföra vetenskapliga rön inom organisationspsykologi ut i arbetslivet.

Jonas Arnqvist tilldelar oss epitetet forskningsfanatiker och menar att vår tilltro till vetenskapen är farlig för såväl folkhälsan som för demokratin. Då vi själva, till skillnad mot Arnqvist, ser vetenskapen som en nödvändig resurs för att värna dessa viktiga värden så känner vi oss nödgade till att bemöta hans kritik.

Det första fel som han anser att vi gjort oss skyldiga till är att vi ska ha missförstått att en poppsykologisk metod kan göra nytta även om det ännu inte visat sig i vetenskapliga studier. Där är det han som har missförstått oss, alternativt har vi inte varit tydliga. Vi tror absolut att det finns poppsykologer och poppsykologiska metoder som kan göra gott, likväl som det finns de som kan åsamka skada och de som gör varken till eller från. Problemet är att det är svårt att avgöra vilken metod som leder till vad innan det testats vetenskapligt i upprepade välkontrollerade studier. Till skillnad från de metoder som har stöd i forskningen, och som därmed utvärderats med en nödvändig genomskinlighet och öppenhet i publicerade tidsskrifter, är den eventuella kritiska utvärderingen av PPs metoder, i den mån den finns, ytterst sällan genomskinligt dokumenterad och publicerad så att alla fritt kan bedöma. Vi förhåller oss också kritiska till att poppsykologernas tips och råd i medierna tillåts framföras som absoluta allmängiltiga sanningar innan de utsatts för denna öppna och dokumenterade granskning. DN hade exempelvis i veckan en helsida med en PP coach som titulerar sig som utbildad kommunikolog. Avsaknaden av bullshit-filter hos medierna gör att människor lockas att lägga tid, pengar och sin egen mentala hälsa i händerna på personer vars metoder har sin bästa forskning framför sig.

Detta spelar antagligen ingen större roll för Arnqvist då han vid ett flertal tillfällen ger uttryck för tvivel mot den vetenskapliga metoden och i stället säger sig utgå ifrån begreppet "beprövad erfarenhet". Som stöd för detta hänvisar han till SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och rycker ut ett citat ur deras tidsskrift Vetenskap och Praxis som lyder: "Mycket forskning är av dålig kvalitet. Lita inte på forskning som du själv inte synat grundligt i sömmarna". Först och främst så får vi hoppas att Arnqvist inte enbart utgår från SBUs tidsskrift vid inhämtandet av psykologisk kunskap utan ser till att gå direkt till källorna i grundforskning och tillämpad forskning publicerade i internationella vetenskapliga tidsskrifter som använder så kallat peer-review förfarande. Oavsett vilket så skulle det ändå vara mycket intressant att veta hur SBU ställer sig till att framföras som förespråkare av beprövad erfarenhet och som vetenskapskritiska. Det räcker med att surfa in på deras hemsida och läsa deras uppdragsbeskrivning för att börja ana att Arnqvist så att säga plockat russinen ur kakan. Den lyder:

"SBU har regeringens uppdrag att utvärdera olika metoder i vården ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, etiskt och socialt perspektiv.

SBU:s rapporter ska visa på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag - evidens - om nytta, risker och kostnader som är förknippade med olika åtgärder. SBU beskriver alltså vilka metoder som sammantaget gör störst nytta och minst skada, och pekar på bästa sättet att hushålla med vårdens resurser. SBU ska också identifiera metoder som används men som inte gör nytta, inte har studerats eller som inte är kostnadseffektiva.

Syftet är att ta fram ett opartiskt och vetenskapligt baserat beslutsunderlag."

Tycks denna uppdragsbeskrivning ange att SBU är vetenskapsfientliga på något sätt? Att det däremot finns mycket forskning som är av dålig kvalitet är knappast något nytt för någon forskare. Det trösterika i sammanhanget, och antagligen en väsentlig skillnad mot poppsykologisk litteratur, är att dåliga och icke hållbara teorier och hypoteser tenderar att förkastas och falsifieras efter ett antal misslyckade försök varefter de försvinner ur de vetenskapliga tidsskrifterna.

Vad gäller tron på beprövad erfarenhet så kan för övrigt nämnas att SBU redan 1996 i tidsskriften som Arnqvist talar så varmt om publicerade en artikel som menade att begreppet sällan räcker som grund för medicinska beslut och utgör en källa till felbehandling. Precis som vi skrev i vår inledande artikel så är egna erfarenheter fyllda av felkällor och vad är egentligen vetenskapen om inte erfarenheter beprövade med metoder så fria från subjektiva tolkningar som möjligt?

Vidare menar Arnqvist i sin kritik mot vetenskapen å det bestämdaste att evidensen aldrig säger något om vad som fungerar för den enskilde individen. Där har han naturligtvis helt rätt, det tror jag att de flesta forskare håller med om. Psykologisk forskning är probabilistisk i sin natur vilket innebär att den uttalar sig om sannolikheter för ett visst utfall, exempelvis av en metod för att förbättra psykisk välbefinnande. Med upprepade studier under olika omständigheter för olika individer så erhålls över tid en förbättrad precision i att predicera när, var, hur och för vem (något som kallas för modererande och medierande faktorer) en metod leder till ett visst utfall. Fortfarande formulerat i termer av sannolikhet baserat på stora grupper av individer. Sett över tid så är träffsäkerheten i psykologiska bedömningar baserade på detta underlag avsevärt mer precisa än bedömningar baserade på intuition, magkänsla och egen erfarenhet. Hur många poppsykologer känner till detta i sina generaliseringar?

Arnqvist menar att människor har ett bra bullshit-filter och förmår sålla äpplen från päron. Hur gärna vi än skulle önska att det vore på det sättet så visar upprepade studier på att vi snarare söker bekräftelse på det vi redan tror oss veta (se exempelvis Hart m fl., i senaste numret av Psychological Bulletin i en meta-analys av detta fenomen med titeln "Feeling Validated Versus Being Correct: A Meta-Analysis of Selective Exposure to Information). Det är just sådant som gör att vi har ett behov av metoder som håller sådana subjektivt färgade tolkningar i kontroll, vilket är precis vad vetenskapen åsyftar.

Arnqvist ger själv ett antal exempel på egna erfarenheter där han sett värdet av PPs metoder hos sina patienter. Hur kan han veta att det inte berodde på naturlig variation i patientens beteende och känsloliv eller att hans klienter blev bättre trots läsandet av någon PP bok? Ett annat problem är att egna utsagor och erfarenheter är svåra, för att inte säga omöjliga att falsifiera. Där fyller vetenskapen återigen en viktig funktion då de teorier och hypoteser som testas formuleras på ett sådant sätt att de är möjliga att förkasta.

En huvudpelare i forskningen är att bygga på den tillförlitliga kunskapsmassa vi redan har, eller som Google Scholar har som motto: "stå på giganters axlar". Arnqvist verkar lite vinglig i sin ställning till detta motto och till forskning överlag . Han hävdar att offentlig vård framförallt ska utgå från forskningen. Å andra sidan verkar han ha lika stor tilltro till den rika floran av PP-läror som till mer "vetenskapliga" läror. Citattecknet runt vetenskapliga förstärker inte direkt bilden av att Arnqvist ställer sig på giganters axlar i sitt arbete. Att varva PPs metoder som inte är utvärderade, inte bygger på tidigare forskning och inte är teoretiskt motiverade med mer "vetenskapliga" läror ökar knappast sannolikheten för ett bra utfall, oavsett om man sysslar med terapi eller något annat.

Vi får också kritik för att inte förstå oss på begreppet operationalisering men utifrån Arnqvists förklaring av begreppet så tvingas man att undra ifall han har läst sin forskningsmetodik ordentligt. Operationalisering är en term som används inom vetenskapen som betyder att man för att kunna testa och falsifiera sina teorier och hypoteser skall formulera dessa utifrån det sätt som man går tillväga för att mäta dem. Arnqvist verkar snarare efterlysa att vi ska beskriva vilka metoder vi är kritiska mot och vilka vi anser har vetenskapligt stöd vilket är något annat än operationalisering.

Först och främst så vill vi betona att vi inte riktar in oss på enbart det terapeutiska området, vilket man lätt kan tro när man läser Arnqvists artikel. Vi menar att det kritiska filtret bör finnas inom all verksamhet där människor (poppsykologer) säger sig ha metoder som fungerar avseende mänsklig utveckling. Terapier av olika slag utgör ett sådant fält, men lika intressant och lika viktigt är de områden som handlar om personlig utveckling, teambuilding/grupputveckling, ledarskap, relationsrådgivning, etc. Hur som helst så nämnde vi några exempel i vår ursprungliga artikel (ex. NLP, kommunikologi, situationsanpassat ledarskap) på metoder/teorier som inte fått vetenskapligt stöd. Vissa av metoderna, ta exempelvis NLP och metoder baserade på myten om de två hjärnhalvornas funktion saknar inte bara evidens, utan även stöd i befintliga etablerade och välstyrkta teorier.

Coaching nämndes också i vår ursprungliga artikel och där ser det mer lovande ut. Problemet vad gäller coaching är att det än så länge är alltför få publicerade studier som använt godtagbar design för utvärdering av effekt (randomiserade kontrollerade studier). Till skillnad från exempelvis NLP och kommunikologi så bedrivs dock löpande forskning på coaching vilket kommer att generera tydligare bild av vilken typ av coaching som sannolikt leder till vilka utfall för vilka individer. Initialt stöd har påvisats vad gäller lösningsfokuserad coaching och coaching med så kallad motiverande intervju, men som sagt studierna är ytterst få och av alla de PP som kallar sig coacher och som sannolikt använder en tämligen rik flora av olika metoder så står deras egna uttalade argument för metodernas förträfflighet inte i proportion till den vetenskapliga bevisbördan.

Vad gäller terapi så representerar ju Arnqvist själv den terapeutiska inriktning (KBT) som för närvarande antagligen har starkast vetenskapligt stöd så där torde vi ju vara ense. Vad gäller enskilda tekniker och metoder så har forskningen inom tillämpad positiv psykologi påvisat goda resultat på depression såväl som på upplevd lycka och psykiskt välbefinnande. Detsamma gäller för fysisk träning.

Inom gruppsykologin har man funnit stöd för att målformulering och rollklargöring är interventioner som är gynnsamma, dock saknas stöd för upplevelsebaserade teambuildinginsatser där gruppen får lösa olika kvasiproblem som inte har med deras egen verksamhet att göra. Slutligen inom ledarskap finns hundratals vetenskapliga studier som kartlagt de gynnsamma effekterna av det som kallas för transformerande ledarskap.

Det finns naturligtvis fler områden och fler metoder, men det vi åter vill trycka på är framförallt vikten av en ökad förmåga till kritiskt tänkande, källgranskning och kvalitetssäkring hos de medier som släpper fram experter inom olika områden relaterade till psykologi så att människor tar del av de metoder och teorier som, i sann probabilistisk anda, har störst sannolikhet att vara dem till nytta.

I grund och botten handlar det om att ge skattebetalare en kvalitetsmässig konsumentupplysning; dvs att visa vilka metoder och teorier som, till dags dato, har stöd i systematisk kunskap och vilka som inte har det för att hjälpa privatpersoner och professionella på fältet att göra bra medvetna val. Denna konsumentupplysning har inom ramen för PP och deras metoder mer eller mindre saknats, vilket kanske hänger ihop med att den kritiska offentliga debatten kring PP varit närmast obefintlig. Bristen på konsumentupplysning visar även på att forskare inom psykologi till stor del misslyckats med att föra ut de metoder som har stöd på ett lättillgängligt sätt. Därmed håller vi med Arnqvist om en sak, och det är att PPs teorier och metoder är mer lättillgängliga för gemene man och kvinna än forskarnas. Vi forskare behöver bli bättre på att bedriva den tredje uppgiften, utan att för den skull göra avkall på nyans och stringens. Det är detta vi försöker göra just nu, med vår fasta övertygelse om att det inte hotar vare sig folkhälsa eller demokrati.

Magnus Lindwall och Stefan Söderfjell (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10413

39 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Man kan bara hålla med författarna om vikten av "kritiskt tänkande, källgranskning och kvalitetssäkring hos de medier som släpper fram experter inom olika områden relaterade till psykologi". Men problemet rör ju inte bara PP utan psykologin i sin helhet. Disciplinen har inga vetenskapliga grunder, och borde ersättas med en ny vetenskaplig tradition grundad på psykiatri och neurofysiologi. Kasta ut penisavunden med badvattnet nu!

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2009-08-31, 05:23

@ #1 Mats Forssblad:

Glada nyheter! Färre och färre av oss tar penisavunden på något större allvar längre, och fler och fler av oss fördjupar oss i neurovetenskaperna. Mvh Psykologen

Permalänk | Anmäl #2 Jonas Arnqvist, 2009-08-31, 07:56

Jonas Arnqvist: Hur är det då med professorer och andra utbildare inom er disciplin? Om jag förstått saken rätt är dessa i stor utsträckning troende i den heliga Freuds lära, och dessa utbildar varje år massvis av unga psykologer inom psykoanalys, psykodynamik och liknande avarter. Det är de som saknar förmåga till kritiskt tänkande som fastnar i deras nät, och dessa nya adepter går sedan ut i samhället och söker jobb. När de inte får några längre, kommer saker som "gratis inledande behandling med dynamisk psykoterapi", "Jag använder den metod som är lämplig från fall till fall", "det finns mycket som är bra med den dynamiska inriktningen, låt inte de biologiska fanatikerna förstöra den inkomstkällan för oss", osv.

Att förruttnelsen sedan leder till att massvis av människor som har depressioner och ångestsjukdomar går år ut och år in i dynamisk behandling och har en skyhög suicidfrekvens, när de kunde blivit av med den genom kognitiv terapi eller medicinsk behandling, det pratar Den Rätta Lärans Troende sällan eller faktiskt aldrig om.

Så, Jonas, vad borde göras åt den nuvarande situationen på de psykologiska lärosätena? Hur skall religionen rensas ut för att skydda våra medborgare?

Permalänk | Anmäl #3 Svempa, 2009-08-31, 08:30

@Svempa

Dessvärre så lider psykologin som vetenskap väldigt mycket av att människor utanför akademin tror att psykologisk forskning har sitt ursprung i Freudianska psykoanalytiska teorier. Tittar man internationellt på psykologisk forskning så är det tvärtom mindre än 5% av all forskning inom ämnet som har något som helst att göra med Freud. Där har vi forskare varit väldigt dåliga på att få allmänheten att förstå detta.

vänliga hälsningar

Stefan Söderfjell

Permalänk | Anmäl #4 Magnus Lindwall och Stefan Söderfjell, 2009-08-31, 09:02

@Svempa..

forts på föregående inlägg....

Olyckligt nog så är det dock som du påpekar så att många lärosäten fortsätter att utbilda psykologer i enlighet med dessa läror.

mvh Stefan

Permalänk | Anmäl #5 Magnus Lindwall och Stefan Söderfjell, 2009-08-31, 09:05

Har precis läst ut "Ett rum att leva i" - en antologi som beskriver objektsrelationsteorin. Detta för att få en klarare bild av vilken psykodynamisk riktning som Birgitta Ståhle använt sig av i sitt arbete på Säters sjukhus. Ståhle, har ingått i det som Pelle Svensson i sin bok "Quick - den stora rättsskandalen" kallar för "Det resande teatersällskapet". I detta sällskap - som så avslöjande uppvisades i Hannes Råstams dokumentärer om fallet - kunde man också se Sven-Åke Christiansson, som skrivit läroböcker om bl a multipla personligheter, som läses av blivande poliser och jurister. Månne fick han sin inspiration utifrån sina besök hos Quicken på Säter? Honom blev han "kompis" med - så mycket att han berättade om sina egna privata problem för Quicken. Detta har han säkert ångrat djupt, nu när Quicken börjat skriva själv. (Thomas Quick är död, tillsammans med brodern under sitt nygamla namn Sture Bergwall).

Häromdagen såg jag gamle barnpsyikatern Frank Lindblad intervjuas av Karin Andersson i programmet En bok - en författare. Mycket gratisreklam för en bok skriven av en man som för ett antal år sedan talade sig varm för "Barnets Berättelser" i fallet Catrine da Costa.

Alltså, när olika modetrender och förgreningar uitfrån freudianismen nästlar sig in i rättssamhället, ja då bör alla varningslampor lysa rött! Hur stor makt har psykoterapeuter och skolade psykologer när det gäller värderingsgrunder inom olika rättsfall? Ja, jag talar ju nu inte om PP-människorna, som författarna kritiserar. När kommer artiklarna som ifrågasätter kollegorna inom akademierna? När blir kvasiteorierna om "bortträngda minnen" utrensade från rättssammanhang? Max Scharnberg försökte, men hans bok drogs tillbaka från tryckeriet av Uppsala universitet på omdisputerade grunder. En omstridd där verksam professor - Eva Lundgren - som trott på offrade småbarn nergrävda i Södertälje-skogarna, nästan värre skulle man tycka, än att massmedierna har glesa filter för PP-människor. Deras verksamhet kan ju dock - trots allt - leda till Placebo-effekter. För det vet vi ju att inbillning och tro kan leda till hjärnaktiviteter som lindrar.

Tack och lov för den neurovetenskapliga forskningens framsteg. Där kan man mäta, så att den vetenskapliga grunden blir stabil. När det gäller freudianismen och dess transformering ut i olika teorier, hur många decennier måste förflyta innan klarspråk om dess skadeverkningar inom rättsväsendet tål dagens ljus

Permalänk | Anmäl #6 Agneta Lindhag, 2009-08-31, 09:45

Kan vi inte komma överens om följande (Lutherska) grundteser avseende ämnet psykologi:
1. hjärnan programmeras av gener i grunden.
2. Därtill finprogrammeras hjärnan av din miljö, tex spelar dina föräldrar mycket muisk är sannolikheten stor att du bli mer musikaliskt programmerad eller om du tränas i att räkna och skriva kommer din hjärna att programmeras efter detta. Detta gäller även känslor och så kallade spegelneuron.
3. Neuropsykiatrisk forskning upptäcker då och då nya transmittorsubstanser, tror det för närvarande finns över 30 st.
4. kroppen kan på olika sätt själv stimulera produktion av transmittorsubstander till den rätta cock-tailen, tex våra grundkänslor, bl.a. glädje, skam, åtro, rädsla, hat etc. DEssa känslor kan i sin tur kombineras på alla möjliga sätt.
5. Känslor styr människans handlande, inte logik eller rationalitet. Alla människor vet att smågodis, läsk, kakor, cig, sprit, kanrk är skadligt, ändå kan vi inte låta bli.
6. Nu finns det två vägar att gå, att reglera obalans genom piller eller att reglera obalans genom att förändra sitt beteende.
7. Många poppsykologer liksom religösa profeter av alla de slag, eller tom försäljare, alla slår de an på samma behov hos människan att via sitt beteende stimulera den egna hjärnan. Unga kvinnor som köper 3 par nya skor i veckan går i självterapi, det blir helt enkelt lyckliga av att gå och shopa, eller ungdomsgäng som slår sönder bilar och bränner upp trapphus. De är deperata och mår dåligt. Självterapin är enkel, våld och uppror kan ge fantastisk påverkan i centrala nervsystemet. Bl.a adrenalinkickar.

Till saken. jag tycker nog att våra psykologer, oavsett vetenskaplig grund kunde bli lite bättre på att förklara drivkrfter till människans beteende. Det finns behov av alla def slag. Oliak personliga drag och egenheter styr olika beteenden.

En av artikelförfattarna håller på med ledarskap känner de väl till alla personlighetstest som görs på blivande chefer, bl.a IDI eller Mayer-Briggs. Så har vi Rhendahls modell som forskades fram efter en avhandling om drivkrafter i kriminalvården. Även detta en framgångsrik chefscoach.

Så det finns många olika vägar som bär till Rom. En durkdriven målinriktad personlighet med låg grad av anknytning känslomsässigt till andra människor brukar ha lttare att bli chef. En person utan mål (dvs tidsuppfattning) och hög grad av känsomässig koppling brukar vilja bli psykolog, dock ej forskare.

Alla dessa olikheter går att tjäna pengar på. Människor är otroligt okunniga i psykologins grunder eftersom hela psykologiämnet, i synnerhet i Sverige, vilat på en synnerligen ovetenskaplig och flummig grund.

I detta perspektiv måste vi se alla pop-psykologer och popvetenskapsmän i övrigt för den delen. Marknadsmekanismernas intåg i akademierna ställer till det ytterligare. Vi har snart inte en enda doktor i förebyggande hälsovård, alla statens resurser går åt att via pillertrillandets väg få fram nya genvägar för att lura naturen, dvs bota symmptomen och inte orsaken.

Tar vi bort följande parameterar försvinner emellerid de flesta psykologiska problem:
- sömnbrist (pga för mycket i inkorgen)
- stress (pga av för mycket i inkorgen)
- övervikt (pga felaktig kost, sannolikt pga av reklampåverkan)
- bristande social gemenskap (pga omflyttning och ensamboende)
- dålig syreupptagningsförmåga (pga lättja eller tidsbrist)
- storstadsboende (tätorter och folksamlingar skapar oro)

Dessa parameterar kunde min farmor ha undervisat i, eller vilken klog gubbe eller gumma som helst. Med vetenskapen är det annorlunda, den är mycket mer komplicerad och smalspektrig.

Se där, några tips (vad filosoferna kallar common scence) från en helt outbildad, inom psykologi åtminstone, medborgare som gör mitt bästa att själv förstå vilka grundläggande mekaniskmer som styr tillvaron. Problemt uppstår när man försöker slå mynt av sina kunskaper, nå personlig framgång eller bara få sin stund i rampljuset. Ta bara denna dr Dahlkvist, som visserligen inte har fel angående hur bukspottkörteln fungerar, men som likte en charlatan uttalar sig i ett ämne hon inte alls begriper eller är insatt i, immunologi, det är rent skrämmande vad lite kändisskap kan göra. Iband undrar jag om Tham verkligen hade rätt med den här 3e uppgiften, hämtad från Berkley och Silcon Valley, är det inte livsfarligt att låta våra forskare driva affärsidéer och uppfinningar på vetenskjaplig grund. Det är i många fall rent bedrägeri, trots den vetenskapliga fasaden. Den frammgångsrika forskningen, den vetenskapliga grunden och medborgarnas väl och ve skulle kanske bästre gynnas om forksarna höll på med utbildning och forskning och inte smittades av tillväxthysterin och marknadskrafterna.

Men fortsätt debattera, det är ju kul för sjutton.

Permalänk | Anmäl #7 Sven Svensk, 2009-08-31, 10:30

Vill även som amatörpsykolog, eller snarare obervatör, även kommentera bilderna på artikelförfattarna.
Den vänstra bilden visare en återhållsam man med allvrlig min och ett milt leende framför en fond av gröna blad. Han har medvetet eller omedvetete plockat fram en bild som visar hans egen självuppfattning, en forskande idrottspsykolog. Sannolikt har han på sig jeans och inne på institutionen forskartillbehöret "tofflor"

Den högra bilden visar en man med kall blick och uppflinat leende, precis som en dammsugarförsäljare. Vid ett äkta leende sänks ögonbrynen en aning. Detta leende vi ser är ett "äkta" Göran perssonleende. Ansiktsmusklerna runt ögonen, orbicularis zygomatric, eller vad de heter är helt avstängda. Mannen på bilden är försäljare och vill lura på oss något. De personer (chefer) som köper tjänsterna inom kommunikation och företagsvärderingear, känner själva igen det falska leendet, känner sig hemma, och vet att detta är killen jag ska använd mig av för att nå framgång.

Obs ovan skrivet med en stor portion humor eftersom ämnet är poppsykologer. Kunde inte låta bli, humor är ändå den viktigaste källan till personligt välbefinnande. Driftkukuhumor är fantastiskt och vad komiker i alla tider fattat, allvrliga och viktiga ting sägs bäst med en portion humor och självironi. Ungeför som Hases och tages drift med Palme, det var det djävligaste, det hade jag ingen aaaning om.

Permalänk | Anmäl #8 Sven Svensk, 2009-08-31, 10:52

Sven Svensk: Jag har läst dina kommentarer här ovan med intresse. Du kanske skulle vara intresserad att läsa mina kommentarer #114, #138 och #139 under rubriken poppsykologerna (artikel av filosoferna Lindwall och Söderfjell)

Permalänk | Anmäl #9 Marianne Johansson, 2009-08-31, 11:58

Om nu någon missat det, så har jag svarat på ovanstående artikel, se länk "forskningsfanatismen fortfarande farlig" uppe till vänster.

Permalänk | Anmäl #10 Jonas Arnqvist, 2009-08-31, 14:17

Jag menar naturligtvis höger. Är lite trött ...

Permalänk | Anmäl #11 Jonas Arnqvist, 2009-08-31, 14:19

upptäckte just en felskrivning i min kommentar här ovan #9: jag skrev visst filosoferna lindwall och söderkvist - - tänk om dom hade varit d e t ändå . jag tror faktiskt mer på filosofer - än jag tror på vissa inbilska psykologer - men en filosof, ödmjuk sådan - behöver ju heller inte vara utan psykologisk insikt ... PS : Jag tror faktiskt att det vore bra med betydligt fler psykologer inom psykiatrin... alltså psykologer som ej står i affärsvärdens tjänst utan i mänsklighetens tjänst!)

Permalänk | Anmäl #12 Marianne Johansson, 2009-08-31, 14:55

Jag har läst dina kommentarer, men begriper dem kanske inte fullt ut. Detta kan kanske i sin tur bero på att mina egna kommentarer helt saknar syfte eller mening. I bland får jag lite tid över och skriver ner sanbba fullständigt ogenomtänkta tankar som tillfälligt tidsfördriv. Magnus och Stefan gör ett gott jobb och just psykologi samt forskarnas "plikt" att vara ute och diskutera med allmänheten på betald arbetstid är hur kul som helst. I synnerhet när man arbetar som coach åt företag. Jag har inget emot deras verksamhet eller inlägg. Alla akademiker kan sin Popper och vikten av falcifiering, så bara att peta lite på deras argumentation ser jag som en medborgerlig plikt, när våra akademiker på betald arbetstid tutar i luren på betald arbetstid för det allmännas bästa, jag då gäller det att tuta lite tillbaka, alltdi lär sig psykvetenskapen något, om inte annat i ämnet retorike eller vetenskapsteori.

Fortsätt Magnus och Stefan, det är både underhållande och viktigt.

Permalänk | Anmäl #13 Sven Svensk, 2009-08-31, 15:28

Sven:

Om alla hade tagit sin medborgerliga plikt att peta på argumentationer lika seriöst som dig hade vi kanske inte haft något problem med den okritiska inställningen till PP.

Humor är välkommet men kanske äger jag inga tofflor...var det fiolosofiskt nog?

Permalänk | Anmäl #14 Magnus Lindwall, 2009-08-31, 21:58

Helt seriöst gör ni ett jättejobb, så det är hatten av.

Jag gillar att twista vissa ämnen jag finner tankeväckande, ibland tycker jag som jag skriver, ibland det motsätta. Att småfuska annonymt genom att ge kommentarer på andras artiklar är precis lagom ambitiöst.

Dessa allmänna fora kan ibland svämmas över av svamlare, rättshaverister, självömkare eller personer med ett undertryckt behov av att pinka på folk. Så jag tycker det är av viss vikt att kommentera underfundigt, kritiskt och i lagom modererande ton, precis likt vuxnas ansvar att vara tillgängliga ute på stan, kan finnas en plikt att ge (hyfsat) genomtänkta men ifrågasättande kommentarer på kloka artiklar i viktiga ämnen. Psykologi är alldeles för viktigt för att lämnas åt sitt öde eller i charlatanernas händer.

Vad avser PP är det en synnerligen viktig fråga, kanske inte för att de kommer in i Riksdagen utanför att det faktiskt är viktig att tänka igenom vidare konsekvenser när man aspirerar på att utöva folkets makt. Så PP försöker jag verkligen argumentera sakligt och ärligt med, att skämta och driva med denna grupp människor är faktiskt farligt, mycket bättre att ta det hela på allvar och försöka driva svaren de är skyldiga framåt. Dessutom har de en poäng till viss del de etablerade partierna skickligt undviker genom att låtsas för en intern pseudodebatt.

By the way, angående 3e uppgiften. Det finns en vit fläck avseende "popböcker" för allmänheten inom ditt ämne. Eller så är jag inte tillräckligt skickad att finna rätt.

Jag är på jakt efter bra böcker om idrottspsykologi men hittar inget här hemma, misstänker att vi är lite efterblivna där och att detta varit en orsak till bristande resultat inom en rad områden. Du är inte bättre än din egen sjjälvbild av vem du är, hur du uppfattas och tror du kan prestera, en slags nedärvd Svensk pillemasarmentalitet som utgår från flerhundraårig nedärvd uselhet.

Finns alltså allmänna böcker i ämnet idrottspsykologi och coaching på Svenska och har du tips?

Jag sökte på Amazon med flera boklådor. I krämarnas högborg USA finns det en hel hoper. Eftersom mitt idrottsintreesse rör segling kan det finnas viss viktning av exemplifierade böcker nedan relaterat till detta specialområde. Jag , liksom den idrottsintresserade allmänheten och samlade idrottsrörelsen behöver boktips om mental träning för personligt bruk, för att utvecklas personligen och bli bättre på prestation.

Rent fräckt tänkte jag fråga om någon av följande böcker är läsvärda, eller om jag helt träffat fel i avseende målet. Jag har delat upp dem i coaching respektive mental träning:

Coaching

Coaching Mental Excellence
It Does Matter Whether You Win or Lose
by Ralph Vernacchia, Richard T. McGuire, David Lamar Cook
Publisher: Warde Publishers (October 1995)
ISBN-10: 188634602X ISBN-13: 978-1886346024

Successful Coaching
America's Best Selling Coach's Guide
by Rainer Martens
Publisher: Human Kinetics Publishers; 3 Revised edition (April 2004)
ISBN-10: 0736040129 ISBN-13: 978-0736040129

Coaches Guide to Teaching Sport Skills
A Publication for Amer Coaching Effectiveness Program
by Robert W. Christina (Author), Daniel Corcos (Author)
Publisher: Human Kinetics Publishers (January 1988)
ISBN-10: 087322020X ISBN-13: 978-0873220200

Creative Coaching
by Jerry Lynch
Publisher: Human Kinetics Publishers; 1 edition (March 2001)
ISBN-10: 0736033270
ISBN-13: 978-0736033275

Coaches Guide to Sport Psychology:
A Publication for the American Coaching Effectiveness Program
Level 2 Sport Science Curriculum
by Rainer Martens
Publisher: Human Kinetics Publishers; 1 edition (August 1987)
ISBN-10: 0873220226 ISBN-13: 978-0873220224

Positive Coaching
Building Character and Self-Esteem Through Sports
by Jim Thompson
Publisher: Warde Publishers; 1 edition (March 1995)
ISBN-10: 1886346003 ISBN-13: 978-1886346000

Silver Bullets
Strategic Intelligence for Better Design Firm Management
by Jack Reigle
Publisher: Bascom Hill Publishing Group; 1 edition (May 21, 2008)
ISBN-10: 0980245559 ISBN-13: 978-0980245554

Go for Gold
Inspiration to Increase Your Leadership Impact
by John C. Maxwell (Author)
Publisher: Thomas Nelson (March 30, 2008)
ISBN-10: 1400202256 ISBN-13: 978-1400202256

Mental träning

Winning, the Psychology of Competition:
The Psychology of Competition
By Stuart H Walker
Publisher: W W Norton & Co Ltd (27 Nov 1980)
ISBN-10: 0393032558 ISBN-13: 978-0393032550

Mental and Physical Fitness for Sailing
Sail to Win
by Alan Beggs, John Derbyshire, John Whitmore
Publisher: Wiley (July 31, 2006)
ISBN-10: 0906754941 ISBN-13: 978-0906754948

The Winning Mind
(Sail to Win)
by John Whitmore
Paperback: 64 pages
Publisher: Fernhurst Books (May 28, 1987)
ISBN-10: 0906754305 ISBN-13: 978-0906754306

Sail, Race and Win
How to Develop a Winning Attitude
Eric Twiname
Publisher: Sheridan House
2 Rev Sub edition (January 25, 1993)
ISBN-10: 0924486538 ISBN-13: 978-0924486531

The Inner Game of Tennis:
The Classic Guide to the Mental Side of Peak Performance
By W. Timothy Gallwey
Publisher: Random House Trade Paperbacks;
Rev Sub edition (May 27, 1997)
ISBN-10: 0679778314 ISBN-13: 978-0679778318

Psyche and Sports
by Murray Stein (Author), John Hollwitz (Editor)
Publisher: Chiron Publications (December 1994)
ISBN-10: 0933029799 ISBN-13: 978-0933029798

Mind Gym
An Athlete's Guide to Inner Excellence
by Gary Mack and David Casstevens
Publisher: McGraw-Hill; 1 edition (June 3, 2002)
ISBN-10: 0071395970 ISBN-13: 978-0071395977

In Pursuit of Excellence
by PhD Terry Orlick
Publisher: Human Kinetics Publishers 4 edition (October 19, 2007)
ISBN-10: 0736067574 ISBN-13: 978-0736067577

With Winning in Mind:
The Mental Management System
by Lanny R. Bassham (Author)
Publisher: Bookpartners (November 1, 1996)
ISBN-10: 1885221479 ISBN-13: 978-1885221476

Finding Your Zone:
Ten Core Lessons for Achieving Peak Performance in Sports
by Michael Lardon
Publisher: Perigee Trade; 1 edition (June 3, 2008)
ISBN-10: 039953427X ISBN-13: 978-0399534270

The Sport Psych Handbook
by Shane M. Murphy (Editor)
Publisher: Human Kinetics Publishers;
1 edition (October 15, 2004)
ISBN-10: 0736049045 ISBN-13: 978-0736049047

The Mental Edge
by Kenneth Baum (Author
Publisher: Perigee Trade; 1 edition (March 1, 1999)
ISBN-10: 0399524819 ISBN-13: 978-0399524813

The Mental Athlete
by Kay Porter (Author)
Publisher: Human Kinetics Publishers; 1 edition (July 2003)
ISBN-10: 0736046542 ISBN-13: 978-0736046541

Osis att jag hade fel om tofflorna, vilket rent statistiskt är en mycket vanligt förekommande beklädnad inom humanvetenskaperna, dit jag även räknar psykologin, men jag drog i alla fall inte till med plyshbyxor, det är ju ändå 2000-tal.

Med uppskattande och vänliga hälsningar
Sven

Permalänk | Anmäl #15 Sven Svensk, 2009-09-01, 00:46

Sven:

Tack för kommentarerna!

"By the way, angående 3e uppgiften. Det finns en vit fläck avseende "popböcker" för allmänheten inom ditt ämne. Eller så är jag inte tillräckligt skickad att finna rätt"

Du har helt rätt. Ett problem är att vi forskare är dåliga på att föra ut forskningen på ett lättbegripligt sätt. Ett ännu större problem är att majoriteten av forskare inte är motiverade att göra det, tar för mycket tid, för krångligt och ger inga karriärsmässiga poäng, i västa fall minuspoäng. Finns alltså ingen anledning. Tyvärr.

den akademiska idrottspsykologin är en ganska ny disciplin och här finns en uppsjö av pseudovetenskapliga böcker, men även några nya som utgår från forskningen. Skrev tillsammans med några kollegor "Tankens kraft" för några år sedan (SISU idrottsböcker). Skrev även "Världens bästa lag- om gruppdynamik inom idrotten". Vet inte om vi lyckades föra ut forskningen på ett lättbegripligt sätt, men det var iallafall ett försök.

Annars kan jag rekommendera Faskungers bok "Motivation till motion". Tycker den är ett bra exempel på en vetenskapligt baserad bok som ändå når fram och är tillämpad.

Känner inte till merparten av de böcker du nämnde. Murphy känner jag till och han är seriös. Det bästa tipset för att snabbt skapa sig en uppfattning om böckerna bygger på kunskap och är tillförlitliga är att kika i ref-listan. Finns det publicerad forskning i vetenskapliga tidsskrifter där är det ett stort steg i rätt riktning. Tyder på att författarens förmodligen har ett kritiskt perspektiv och är van att tänka i dessa termer.

Sedan finns det givetvis personer som misstolkar forskningen och slänger sig med ref som inte stöder deras argument, som i alla områden. Hälsodebatten, ffa inriktat mot kost, är ett bra exempel på där sk. experter med läkarleg eller påstådd forskarbakgrund visar en total oförståelse för vetenskap och slänger ur sig saker som är minst sagt tveksamma. detta blev om inte annat tydligt i Tv-programmet Debatt förra veckan. Lyckligtvis är dessa få, men gör desto större skada då de kan gömma sig bakom sina titlar trots att de inte har koll. Svårt att se igenom.

Permalänk | Anmäl #16 Magnus Lindwall, 2009-09-01, 10:19

- ja - Sven Svensk! Nju börjar jag, så smått, förstå vem d u är..... (ja, bara utgående från det du skriver här - för övrigt har jag ingen aning...

Permalänk | Anmäl #17 Marianne Johansson, 2009-09-01, 10:30

Stort tack Magnus, jag ska göra läxan och läsa på, misstänker att dirttspsykologi = prestation, kan vara ett av de viktigaste områden överhuvd att nå ut med vetenskapligt baserad "poplitteratur". Hur blir du bättre på det du är, stället för att som gängse i Sverige alltid fokusera på att ta hand om haverierna. Förebygg och bygg, istället för denna ständiga krishantering, som psykologin synes vara nedlusad av. Av Stefans hemsida ledarskapscentrum framgår att att de verksammma synes varfa mycket seriösa och bland kunderns ser man stora inslag av idrott. Och det är inte fy skam.

Till Marianne vill jag ge ett tips. Smartare att diskutera det materiella, dvs argument och påståenden, istället för att skriva om din egen förståelse för vem andra är. Det kan av vissa personer uppfattas som lite avvikande eller tom oroande. På nätet kallas det stalkers. Jag tog dina kommentarer på fullaste allvar, även om jag inte fullt ut förstod kontexten, det är en tids- och begåvningsfråga, att hänga med andras bevekelsegrunder. Dock bra med engagemang, så fortsätt skriv.

Permalänk | Anmäl #18 Sven Svensk, 2009-09-01, 11:44

tack för svaret - jag vet uppriktigt sagt inte vad du menar - men tack i alla fall att du överhuvud taget svarade. (Ja, detta var riktat till Sven Svensk!) (PS: jag är en människa som ganska mycket är känslostyrd - vilket kanske kan förklara en del...)

Permalänk | Anmäl #19 Marianne Johansson, 2009-09-01, 12:58

@Sven Svensk

Kul med ditt engagemang och intresse. Kom att tänka på några böcker jag tror kan vara av intresse även om de inte handlar om idrott specifikt:

Carol Dweck - Mindset (mycket bra bok, vetenskapligt baserad kopplat till hur man kan förhålla sig till talangbegreppet)
Edward Deci - Why we do what we do (om motivation av en av de absolut mest erkända forskarna på det området)

Jag skrev själv en bok om ledarskap ifall du är intresserad av det området, som innehåller en del idrottsliga exempel men inte är specifikt inriktad mot idrott. Den är baserad på det så kallade transformerande ledarskapet vilket är den ledarskapsteori som erhållit mest vetenskapligt stöd. Boken heter Ledarskapets 5 utmaningar.

Om du är intresserad av grupper så rekommenderar jag boken Group Processes av Susan Wheelan.

Vänliga hälsningar Stefan Söderfjell

Permalänk | Anmäl #20 Stefan Söderfjell, 2009-09-01, 14:34

ett utbyte på jämställd nivå - det är väl det det handlar om - jag tänker på sven och stefan här ovan...

Permalänk | Anmäl #21 Marianne Johansson, 2009-09-01, 14:50

Stefan Jag tackar igen. Vilket bra engagemang ni har, och så detta offentliga perspktiv, hoppas tipsen även gagnar andra. jag ska kolla upp och läsa tipsen. Coaching inom idrott ligger nära ledarskap. Själv har jag snöat in på metoder att mäta vsårmätta ting, har bl.a. djort en djupdykning i de hopplösa områdena "utbildningskvalitet resp forskningskvalitet", du vet när man sätter ett index som talar om hur framgångs rikt ett visst universtiet är efter antal publicerade rewievs. Vad forksarna då gjort är att de börjat hacka sönder sina rön, samt starat konstruerade pennfajter, vips dyker index för vetenskaplig kvalitet upp. Rektorn och utbildningsministern alldelse tiull sig i trasorna och så är alla glada. men fan trot om det blir högre kvalitet, eller bättre tankar. Så fort du försöker mäta något, anpassar sig systemet, och du får en lite obehaglig likrikning. Så jag har börjar fundera på om jag ijnte ska återgå till at mäta döda ting, mycket mindre systemsmarta.

Att mäta ledarskap har jag inte tänkt på, men jag ska absolut ögna igenom din bok och ta fram en modell för att mäta ledarskapet utifrån de anställdas perspektiv. Inom Corporate Governace mäer ju Styrelsen numera VD:s prestationer. men det vore helt klart ballt att mäta chefernas prestation utifrån de anställda. problemet är bara att produkten inte går att sälja....annat än till dem som redan från börjar redan vet om att behärksar ledarskap, måste vara en naturbegåvning i hög grad.

Med vänliga och uppskatande häslningar

Permalänk | Anmäl #22 Sven Svensk, 2009-09-01, 16:37

Bästa Marianne. Formulär A vid personliga påhopp kommenterade av person istället för sak är att tiga, dvs osynliggöra. Men här gör jag ett litet undantag eftersom jag tror du behöver lite stöd och uppmuntran.

Försök alltså att inte kommentera andra personers person. Visst jag gjorde ett litet övertramp när jag humoristiskt kommenterade bilderna i Stefans och Magnus artikel, bilderna var så tydligt signifakanta för deras olika arbeten. Men som jag skrev sist, försök kommentera sakfrågorna istället för personerna, Det är mycket mer framgångsrikt. Du behöver som alla andra lite uppmärksamhet och positiv feedback, då är inte alltid nätet det bästa forumet. Det är en rätt kall och sarkastisk värld, helt fri från social kontroll. Istället för att låta avundsam genom detta om "jämställd nivå" kan du väl istället glädjas åt att det finns en massa kloka personer likt Stefan och Magnus som är engagerade och bidrar till ett lärande perspektiv - för oss andra. De fick utöver en massa positivt bifall faktiskt både oförtjänt och förtjänt pisk av sina artiklar, men inte en tillstymmelse till försvarsmekanism, det är ett mycket gott kriterium på att alla hästarna står snyggt uppställda hemma i stallet. Känslorna kan spela många spratt, men spela dem inte på nätet, det förlorar alla på, tro mig.
vänligen Sven

Permalänk | Anmäl #23 Sven Svensk, 2009-09-01, 16:43

ja bildning är något relativt - det har jag förstått .... jag har under de veckor jag "huserat" här på Newsmill upptäckt allehanda arter av bildning... jag är inte den som är den mest bildade - men heller icke - enl min egen tolkning - den som är lägst bildad --- det hela är en tolkningsfråga - jag vidhåller det...

Permalänk | Anmäl #24 Marianne Johansson, 2009-09-01, 17:58

Det förvånar mig inte alls att de seriösa forskarna kan riskera att bli anklagade för ”människofarlig” upplysning och verksamhet. Men det förvånar mig att någon kan göra så rabiata försök att misskreditera vetenskapsmän vars enda ”brott” tycks vara vetenskapligt kritiskt tänkande.

Den här typen av angrepp som Jonas Arnqvist häver ur sig är något som vi får räkna med allt mer i framtidens kommunikationssamhälle: det är lika lätt att sprida verklig kunskap som kvasikunskap och ren dumhet förklädd som intrikata vetenskapliga fakta.

Drivkraften enligt min övertygelse är ett kulturellt fenomen: lättjefullhetens och lekfullhetens upplevelsesökande och gärna med mystiska undertoner att man varit med om och upplevt något så enastående och/eller man har fått eller innehar kunskap om något så enastående. Den verkliga kunskapen med status ”expertis” baserad på vetenskap är en dyr investering av personlig ansträngning, idoga studier och enveten forskning.

I vår kultur där man ska kunna leka sig fram till kunskaper eller färdigheter är det förstås ett betydligt billigare (som personlig ansträngning), skonsammare sätt att bli expert på vitt skilda områden genom att läsa på de mest utmärkande vetenskapliga rön men samtidigt kan man sakna allt fundament som kunskaperna måste vila på för att vara meningsfulla i sitt rätta sammanhang och med sina rätta proportioner. Kulturellt har vi reserverat ett gigantiskt lekrum för vuxna som vill lägga kvasivetenskapliga puzzel och sällskapsspel i det mediala informationsflödet.

Det har sannerligen bildats olika sällskap av ”devotees” med den självpåtagna rätten att tolka och tillämpa vetenskapliga fakta. Den skeptiska vetenskapen och dess aktörer framstår självfallet som en störande moment i denna lekfullhetens anda och bristen på mystik inom kritiskt tänkande sätter dessutom de leklystnas fantasi på svältkur. Men inom den vetenskapliga medvetenheten i allmänhet råder det marknadsekonomis regler: stora och rafflande förpackningar med oförskämt litet innehåll.

Permalänk | Anmäl #25 Burr, 2009-09-01, 18:26

@ #25 Burr:

Du har helt missat poängen i vad jag skriver. Jag kritiserar Lindwall och Söderfjell för att jag anser att DE är ovetenskapliga. Bland annat.

Permalänk | Anmäl #26 Jonas Arnqvist, 2009-09-01, 22:35

Eftersom jag fortfarande inte fått något som helst svar från Stefan Söderfjell - vilket jag, faktiskt, uppfattar som oartigt - så vill jag säga följande: Om han - höga vederbörande - som tydligen ser ner på mej - (vilket i och för sig kanske inte är så konstigt med tanke på vad jag uttryckt) - hade sagt - kommenterat - svarat - till exempel : Marianne, du har missförstått allt ihop! Ja då tror jag - faktiskt - att jag hade kunnat ta till mej det. Jag tror inte, faktiskt, att jag hade blivit kränkt - men däremot, som det är nu - att jag, som Sven Svensk säger, blivit osynliggjord - det tilltalar mej inte - jag vill i detta sammanhanget inte ens ta i min mun det ordet som vissa här rent ut säger till mig - eller åtminstone antyder - och som jag upplever som ett tillmäle - men det är väl meningen att jag ska må illa - det är väl därför ordet används mot mig - att jag ska ta åt mig och "ge mig". -Jag ger mig inte s å lätt... det är väl just det dom menar dom som använder beteckningen i fråga mot mig... // Ett just svar - något annat förväntar jag mej inte - speciellt av en som anser sig vara bildad - eller han, Stefan Söderfjell, kanske aldrig har insett vad bildning i ordets djupaste och finaste innebörd är för något... Dock jag har faktiskt lyssnat på Stefan Söderfjells egen röst och förklaring hur han vill reformera - transformera - ledarskapet - men börjar inte det hela med att man själv - om man nu upplever sej som ledare - måste ompröva sig själv och sitt sätt att vara - inte bara gentemot underlydande anställda - utan oxå gentemot människor utan högre akademisk skolning som man kan tänkas "möta" här på newsmill ????? (PS: Men allt är ju relativt - jag har själv gjort mej skyldig till att se ner på vissa andra - så jag vet hur det kan vara - jag har i en kommentar uttryckt: "Jag betackar mej för sånt dravel som ni ger uttryck för!" (Jag kan i och för sig förstå att man av tidsbrist inte kan bemöta alla - man måste prioritera - vad är viktigt - vad är mindre viktigt. Det är bara det att jag själv tycker att j a g är viktig... det är väl d e t som är problemet... ) (Det kanske finns någon högre akademisk utbildning - i ämnet psykologi - hur man bemöter såna som jag - beteckningen utelämnar jag... Det kanske till och med finns någon högre akademisk utbildning i hur man som "drabbad" av till- mälet i fråga - om klart uttryckt eller endast antytt - ska hantera detta - rent psykologiskt... )

Permalänk | Anmäl #27 Marianne Johansson, 2009-09-02, 06:24

Sven Svensk! Har ännu en gång läst igenom dina kommentarer - nu senast särskilt noga #15 1/9 01:48: "Dessa allmänna fora kan ibland svämmas över av svamlare, rättshaverister, självömkare eller personer med ett undertryckt behov av att pinka på folk. Så jag tycker det är av viss vikt att kommentera underfundigt, kritiskt och i lagom modererande ton precis likt vuxnas ansvar att vara tillgängliga ute på stan, kan finnas en plikt att ge (hyfsat) genomtänkta men ifrågasättande kommentarer på kloka artiklar i viktiga ämnen. Psykologi är alldeles för viktigt för att lämnas åt sitt öde eller i charlataners händer." (Jag vill bara informera om min ålder om den kan vara intressant att ta hänsyn till i sammanhanget: 67 år. Dessutom kanske min idol (Noam Chomsky) säger något om mig som person.

Permalänk | Anmäl #28 Marianne Johansson, 2009-09-02, 10:52

Som humanist gör jag undantag nr 2 och ger tips i ny form:
1. Läs igenom mina tidigare tips och begrunda noga vad där står.
2. fundera på innebörden att argumentera, sak respektive person.
3. läs igen några trådar, i synnerhet de som handlar om Palestina -Israel respektive invandringspolitik i Sverige, och så räkna antalet inlägg som handlar om sak respektive personliga påhopp.
4. Om du nu vill fortsätta göra din röst hörd på nätet så gör så här:
- någon skriver en artikel, den har en tes som stöds av argument. antingen håller du med och ger artikeln, saken, ditt gillande, eller så gillar du inte tesen, då måste du bemöta argumenten, med fakta, det kalla pro.contra argument. sedan väntar du på svar, har du gjortläxan få du svar.
- eller så skriver dutex en artikel sjäv, varför inte om lingvistik, politik och USA demoniska härjningar i mellanöstern, du har en tes och så underbygger du den med argument, faktabaserade. sedan väntar du på svar, en blandning av slakt och beröm samt en massa svammel av personer som inte kan lägga band på sina känslor, de kommer attackera personern, istället för saken. Det är så man gör när man har lite dålig självkänsla, inte kan sin sak, känner sig trängd eller bara är allmänt psykiskt ur lag på grund av att hissen står eller ett chefen är dum i huvudet.
5. fundera på vad det är du väntar svar på, jag har som många andra inte överdrivet mycket tid, jag har fortfarande inte förstått vad det är du vill, och så länge du inte kan formulera detta tydligt, så kan du inte förvänta dig att få svar. Kort och gott vad som är tydligt för dig är kanske inte tydligt för andra, då får man anstränga sig lite, men håll dig borta från peronliga tilltal, annat är som beröm. Du kommer nämligen inte att få svar och du kommer bara känna dig mer ouppskattad och ensam.
Om du nu tar tid på dig och begrundar saken, ställer dig utanför dig själv, funderar på hur andra betraktar dina egna inlägg och inte är ett dugg intresserade av din ålder eller din utbildning, ja då är jag övertygad om att du kan formulera något som är tankeväckande, skriv ner det, och inget annat.
6. personer som håller på med personliga tilltal och tvålar till varandra om än det end en det andra om hur idiotisk eller lågt stående den andre parten är, de kommer finnas kvar, men låt dit inte dras in i den världen, den leder nämligen ingen annan vart, än till psykisk ohälsa. Starta lite positiva tankar om dig själv och andra, och se till att skriva om sakerna och tingen värld, då kommer du också bli bekräftad. Klart slut på denna tråd och lycka till.

Permalänk | Anmäl #29 Sven Svensk, 2009-09-02, 11:53

@Marianne Johansson

Hej Marianne, bekräftar härmed att jag tagit del av dina inlägg och tackar dig för ditt engagemang, även om jag kan utläsa en kritisk hållning till mig som person och mitt yrkesutövande. Tack ändå för din feedback,

Vänliga hälsningar

Stefan Söderfjell

Permalänk | Anmäl #30 Stefan Söderfjell, 2009-09-02, 14:44

Tack snälla! Jag är jätteglad för detta! (Som du kanske vet finns det olika sorters personlighetstyper...)

Permalänk | Anmäl #31 Marianne Johansson, 2009-09-02, 15:29

kan bara konstatera att sven svensk verkar vara av samma skrot och korn som ann johansson... sven svensk kunde besparat sig sin humanistiska och tidsmässiga uppoffring! Hade klarat mej väl så bra utan det sista humanistiskt hjälpande inlägget... Personlighetsmässigt är vi helt olka. Alla k a n inte bete sig på exakt samma sätt p g a personlighetsmässiga olikheter... det gäller att ha förståelse för det ... / PS: Jag lever i en lyxtillvaro som pensionär : Jag har massor av tid... /

Permalänk | Anmäl #32 Marianne Johansson, 2009-09-02, 15:41

www.UTURKYRKAN.se

Permalänk | Anmäl #33 Idefix, 2009-09-02, 16:00

ja vem kunde tro att jag k u n d e avhålla mej från stt skriva mera ("babbla" - "tjafsa" som en del skulle uttrycka det - dock inte jag själv!): Vad döljer sig bakom ord - detta otillräckliga instrument - t o m en sån som noam chomsky som jag brukar köra med här på newsmill i olika sammanhang - vilket kanske verkar konstigt för en del - bara inte för mej.... har uttryckt detta på amerikanska - jag har lyssnat på honom en massa den senaste tiden tack vare youtube - tack vare att jag har vissa grundskaper i engelska - och tack vare mitt intresse för vad han säger - har jag tillägnat med - vad jag tror ett nästan 100%-igt förstående av det han säger - dock som sagt även han - som i vissa kretsar är mycket känd - påstår i en intrvu med bryan magee på bbc - att ord är otillräckliga - ord är ett instrument som ibland inte räcker till ... men man kan gissa vad som "döljer sig bakom ord/orden - som en som ägnat sig mycket åt psykologi - tex stefan söderfjäll - tilltror jag om att förstå vad jag menar ( Hope so anyway...)

Permalänk | Anmäl #34 Marianne Johansson, 2009-09-03, 09:27

@STEFAN SÖDERFJELL: HEJ STEFAN! DET NEGATIVA VILL JAG HÄRMED RADERA UT - TAGA BORT... JAG HOPPAS DU FÖRSTÅR VEM MITT GLÄDJEBESKED OVAN - #31 - VAR RIKTAT TILL... "NO COMMENTS" KAN VARA BRA ATT ANVÄNDA SIG AV FRAMGENT GENTEMOT mej... - GE MIG INGEN UPPMUNTRAN! - JAG BEHÖVER INGEN SÅDAN - DET GÅR SÅ BRA FÖR MIG ÄNDÅ ATT SKRIVA AV MIG - SOM KANSKE HAR FRAMGÅTT... (av misstag blev det versaler... inte meningen ! det kan visst, har jag läst nånstans, upplevas som aggre!ssivt med versaler på internet - men detta var i detta fallet absolut inte avsiktligt - en "twist" i min attityd har uppstått gentemot dig Stefan Söderfjäll - tack vare din kommentar/bekräftelse som jag fick går eftermidag - så lite behövs det ibland för att åstadkomma en atitydförändring...

Permalänk | Anmäl #35 Marianne Johansson, 2009-09-03, 09:53

g e r o t r a n s c e n d e n s = förändrad tidsuppfattning - ökad känsla av samhörighet med tidigare och kommande generatiolner - mindre rädsla för döden - lättare att acceptera livets mysterier - finner större värde och nöje i små vardagliga saker - upptäcker nya sidor hos sig själv, både positiva och negativa - upplever sig som en del av en helhet och blir mindre självcentrerad - minskad oro för sjukdom och ohälsa - ökad osjälviskhet - pusselbitar faller på plats - upplever ökad känsla av sammanhang och helhet - fördjupade relationer med vänner och familj känns viktigare - samtidigt upplever man ofta ett ökat behov av att vara för sig själv , i en positiv ensamhet - mer spontanitet - gamla vanor, rutiner och principer känns inte lika viktiga längre. Masken tas av och man blir mer sig själv. Färre prylar, ägandet av för många saker innebär en börda. Vishet och tolerans. En känsla av att man inte längre lika bestämt vill säga om något är rätt eller fel. Detta - dessa - rön har sociologiprofessorn Lars Tornstam vid Uppsala Universitet kommit fram till. "Det är tydligt att yngre projicerar en massa elände på ålderdomen... 10-15 procent av alla människor har en spontan gerotranscendens och en positiv åldrandeutveckling som förenar ett aktivt liv med avsevärda förändringar i sättet att uppfatta sig själv. relationer till andra människor och livet som helhet. De lär känna sig själva bättre, blir mer sparsmakade i valet av umgäge och den goda kontemplativa ensamheten blir viktigare, De får också en känsla av sammanhang och mening i livet. Livstillfredsställelsen ökar och de njuter mer av vardagliga ting. För somliga är detta en utveckling som startar redan i tidig vuxenålder och kulminerar vid hög ålder. PS: Det stora flertalet i Sverige har inte hört talas om *gerotranscendens* . Det kan bero på att negatriva teorier får mer uppmärksamhet än positiva, säger professor Lars Tornstam. Många av förändringarna kan misstolkas som något sjukt och en brist på aktivitet av yngre och medelålders människor. Inom vården leder det till att de här äldre människorna felbehandlas, när personalen erbjuder dem aktiviteter som passar yngre människor. "Om du vill ha min teori i ett nötskal, brukar jag citera Ingrid Bergman: *Att åldras är som att bestiga ett berg: Man blir lite andfådd, men man får mycket bättre utsikt.* Under själva bestignigen ser vi en massa problem - men när vi kommit upp, så ser vi skönheten. " Ovanstående - som jag tycker mycket tänk- värda ord - har jag tagit från tidskriften *attityd* (nr 2, junit 2009.// Med vänlig hälsning från Gerd Marian(ne) Elisabet Johansson (67 år).

Permalänk | Anmäl #36 Marianne Johansson, 2009-09-04, 10:55

"CREDIT" är ett ord som jag snappat upp och som är gängse i ungdomligt språk - och jag vill gärna ge dig, Sven Svensk, CREDIT - även om jag kanske inte i det du skrivit till mej personligen här på Newsmill i ärendet är det jag helst skulle ha velat höra - men det säger väl mer om mej än det säger något om dig. En viss olikhet finns - kanske en ganska stor - mellan dig och mig!
Men jag tycker det du skrivit verkligen är värt att läsa mer än en gång, Sven Svensk! - Ja, jag vet "tråden" är för din del "slut"..... men inte för mej: Ju mer jag läser det du skrivit - desto mer får jag att tänka på - det vill inte säga lite om din "genomslagskraft". Ditt sätt att uttrycka dej på - skiljer sig ganska markant från mitt sätt - även om jag ibland försöker svänga mej med fina ord - som kanske kan tolkas som om jag var beläst/bildad - så är det i mitt fall tämligen ihåligt - jag har aldrig, på grund av min psykiska läggning, kunnat ägna mig åt akademiska studier - än mindre forskning - och mina arvsanlag - och min sociala bakgrund - är vad de/den nu en gång är - även om med tid - över tid - en viss förmåga till utveckling kan finnas - och dessutom: ålder - antalet levda år - kan spela in - se ovan vad jag skrivit om gerotranscendens - som är taget från en professors rön - men som jag gärna vill ta till mej och inbilla mej skulle kunna vara sanna även för mej - inte kanske i alla punkter - men åtminstone i vissa... ("SVAMMEL" ? - ja kanske det - men min natur är nu en gång sån...)

Permalänk | Anmäl #37 Marianne Johansson, 2009-09-05, 09:50

en faktor - kanske till och med flera: 1) - genetiskt arv 2) - social bakgrund 3) individuell psykisk läggning (om frisk? leller sjuk? // Vad hade till exempel JG (=Jan Guillou) varit utan ovanstående faktorer // Begåvning - Intelligens (IQ) då ...? - ja MEN DESSA TVÅ FAKTORER KAN VÄL "SOMEHOW" INBERÄKNAS - INKLUDERAS - I OVANSTÅENDE 3 (TRE): I.E. (THAT IS = ID EST) : - GENETISKT ARV - SOCIAL BAKGRUND - INDIVIDUELL PSYKISK LÄGGNING (PERSONLIGHETSTYP) // ps: kANSKE FINNS "FINARE" ORD/UTTRYCK - INTE "KANSKE" UTAN TÄMLIGEN SÄKERT! // hANDLAR DET OM STÖD - HANDLAR DET OM UPPMUNTRAN? hANDLAR DET OM UPPVÄXTFÖRHÅLLANDEN? hANDLAR DET OM MAKT - HANDLAR DET OM VANMAKT - HANDLAR DET OM ORD? KANSKE: ORD SOM OTILLRÄCKLIGT INSTRUMENT - ÅTMINSTONE I VISSA SAMMANHANG - I VISSA MYCKET DJUPA OCH VIDSTRÄCKTA AVSEENDEN - B E Y O N D WORDS...

Permalänk | Anmäl #38 Marianne Johansson, 2009-09-06, 09:04

nesian culture, cheap Chanel Mahina is a moon fake Chanel god whose instance was discount Chanel creative by the refinement replica Monogram Suede of the moon. bona louis vuitton replica fide is a eminent wholesale Chanel 01 Series trip that agility from louis vuitton replica extent to nightfall. The Chanel sale working has high rise replica Monogram Jokes pockets besides comes curtain louis vuitton outlet imperforate the details adore the classic brass hardware and unbroken a Louis Vui