Rättens ogilla gång

Personligen tycker jag Joanna Rytels konst är betydligt mycket mera upprörande. Där borde verkligen åklagaren gå in. Men feminismens heliga ko rör ingen myndighet i vårt land. De lever istället i symbios med den.

Tja, det står "anhörig" i faktarutan kring denna texts upphovsman. Det kan även läsas "part i målet" eller i rättstermer "jävig". Bedöm själv!

Lägg ner. De enda som anser att Anna Odell inte ska dömas är ljusskygga typer som anser att vissa ska stå över lagen. Hon bröt mot lagen och det ska hon dömas för. Svårare än så är det inte.

Sen blev det ju bara 2500kr i böter. Det snyter rikemansflickan Anna Odell ur näsan.

Bullshit! Anna Odell har inte skapat något verk som för diskussionen om akutpsykiatriska vården framåt.
Det enda - och det är en bravad i sig - är att hon skapat sitt varumärke =Anna Odell. Det kommer hon att leva gott på.

#4 Stina:........
Håller med dig fullständigt!!
Dessa händelser innebär tyvärr AO,s pensionsförsäkring.

"Anna Odell har åstakommit ett verk som är epokgörande både genom sin konstnärliga styrka och sitt genomslag." Skriver publicisten till denna artikel.

"ett verk", "konstnärlig styrka" - man tar sig för pannan.......

"man binder fast människor i vården är ett steg i insynen"

Skriver Torsten K.

Nästa steg skall vara hur klinikerna gör det och på vilka grunder.

Hur klinikerna bryter mot lagen , patienternas integritet och bidrar till att skapa ytterligare trauman för patienterna genom sitt lynniga brutala uppträdande.

Bra jobbat Odell.

Per Hagman

Tack Torsten K för en klok artikel. Det finns nog tyvärr många i vårt land som inte känt till att man i psykiatrin med lagligt stöd får tvinga i folk psykofarmaka och tvinga på dem elchocker. Förhoppningsvis kan Odells agerande bidra till att dessa barbariska metoder förklaras olagliga.

Jag måste tacka artikelförfattaren för vad han säger. Det börjar bli brist på shyssta människor i det här jävla landet!

Var är dynamiten?

Citat: "Inte heller får hon visa sitt verk, det som rättegången grundas på. "

Rättegången grundas inte på verket. Rättegången grundas på agerandet för att skapa verket. Enorm skillnad. Konsten har inget med saken att göra här, det är inte den som prövas. Märkligt att blanda ihop det, inte konstigt (!) att förvirringen i detta ämne är total.

Och jag tror inte att folk blir chockade av att höra om bältesläggning, det är nog känt.

Har man som konstfackselev fribrev att bete sig hur som helst? Kan man bryta mot lagar, begå brott - allt för konsten?
Är det så, bor vi i ett sjukt land.

David Eberhard en fjuttig överläkare och numer alltmer lögnaktig.

David hänvisar till att han är dels chef ..men.. har lämnat över till klinikens administration att polisanmäla de svårt sjuka individer som kommer in till kliniken.

Tydligen är det rutin vid Davids klinik att polisanmäla svårt sjuka individers beteende.

Vem har givit tillstånd inom aktuell förvaltning till att rutinmässigt anmäla svårt sjuka individers beteende till polisen?

Är det förvaltningen eller anställda?

Anställda som ser möjligheten att höja sina löner?

Per Hagman

Det handlade om en rättegång, ingen förevisning av något som den åtalade och några kultursnobbar påstår är konst. Varför visa det så kallade konstverket när det handlade om specifika situationer där brott eventuellt begåtts?

Det mesta om vården är välkänt sedan tidigare. Det enda som hänt debatten är att den förvandlats från en viktig sådan om själva vården, till en konstdebatt. Vem tjänar på det, utom kultursnobbar?

Vad det epokgörande består i kan jag inte se. Förklaringen i artikeln köper jag helt enkelt inte.

Jag tror att de flesta vet att personer kan tvångsintas i psykiatrin, men att väldigt många inte vet att man också med lagligt stöd kan tvångsmedicineras och ges elchocker med tvång. Upprördheten i det här området borde ligga på de övergrepp som begås mot massor av människor dagligen, i namn av hjälp. Det är otroligt att så många kan vara upprörda över Odells agerande, och prata sig varma för rätten att låsa in människor och tvinga i dem piller.

Det mest epokgörande är att Konstfacks anseende har sjunkit avsevärt med följd att samarbetsprojekt med den del av näringslivet som inte vill förknippas med brottslig verksamhet har fallit rejält. Medan ledning och lärare vid Konstfack såg på men ingenting förstod. Det är att vårda Konstfacks varumärke.

Som gammal konstfackselev är jag fruktansvärt frustrerad över att Konstfack hela tiden beskrivs som en "Konstskola". Konstfack är och har historiskt varit en hantverksskola med en estetisk inriktning. Den utbildningen har jag fått tillsammans med hundratals keramiker, möbelarkitekter, industridesigner och andra hantverkare. Att något så bisarrt som Anna Odells s.k. examensarbete har nog aldrig föresvävat någon av oss yrkesverksamma som utexaminerats från Konstfack. Det s.k. konsthatet som bubblat upp kring Odellaffären borde inte ha med Konstfack att göra. Det är kanske dags för konstfack att återgå till ordningen.

Artikelförfattaren måste vara oerhört naiv och inte ha någon som helst erfarenhet av en psykakut och de patienter som kommer in i en strid ström med olika bryt och trauman.
Det är inte många som spänns fast i bälten, bara de som kommer in fullständigt obalanserade, hysteriska, våldsamma och som riskerar att hela avdelningen med psykpatienter kan försättas i oroväckande tillstånd.
Jag är säker på att Odells agerande gick ut på att bli just fastspänd, det var hennes mål med "konsten".
För läkarna var det bara att försöka få lugn på "psykbrytet" både för sin egen som i hänsyn till andra akuta psykpatienter.

Det fanns alltså andra att ta hänsyn och deras mående av just Odells agerande, och det vara alla andra som också (utan att spela) behövde akut vård och framförallt, inte höra och se en slående, hysterisk patient som alltid sprider oerhörd rädsla för akuta psykpatienter som nyss blivit inlagda eller väntar.
Alla rör sig i samma lokaler och läggs in utan att vara inlåst som skydd för andra, därför är ett snabbt behandlande av att lugna ner med de medel som behövs, en förutsättning och hänsyn, för alla som kommit till akuten med olika psykiska symptom.

Dessbättre är det få som har Odells agerande vid ankomsten till denna akut och mer sällan än ofta ett spännbälte behöver användas, så jag skulle vilja se någon inlagd psykpatient med sina problem ha en hysterisk, viftande och skrikande Odell på samma avdelning utan att få akut ångest, väckande av trauman och rädsla för den patienten om den skulle få härja fritt.

Naivitet och okunskap är väl det enda som är en fara för konsten och att konstnären dessutom tror sig ha en upphöjd ställning oantastlig från rättmätig kritik och eftermäle när man bryter mot lagen.
Och precis som all annan konst är det upp till betraktaren och denna "tavla" var just inget annat än en "tavla" som inte tillfört ett skvatt, annat än för andra naiva som inte varit i närheten av en psykakut och tror sig fått höra och se ett scoop.
Ja, snälla nån....

Det är många som harmas över att människor idag läggs i bälte inom psykiatrin, och även kan tvångsbehandlas.

Vad är alternativet?

Om du inte är psykiskt sjuk och bråkar på akuten, tillkallas polis. Om bråket istället handlar om psykisk sjukdom, eller om du är akut farlig för dig själv, kan bältesläggning användas för att lösa den akuta faran. Detta är en hårt reglerad process som innebär att man måste ompröva behovet ofta, och någon måste alltid vara närvarande, varje sekund.

Och vad gäller tvångsbehandlingar: skall man låta bli att behandla en psykiskt sjuk människa när hans/hennes sjukdom inte tillåter denne att ta emot den vård som behövs? Skall man bälta personen utan att behandla? Skall man skita i att hjälpa så fort en psykisk sjukdom gör en patient våldsam, för att inte kränka dennes integritet?

Jag vet att det tyvärr finns många som inte håller med mig här, men psykisk sjukdom innebär ibland att personens förmåga att fatta egna beslut är satt ur spel. De som inte håller med verkar tro att människans beslutsförmåga, omdöme och förnuft aldrig kan påverkas av psykisk sjukdom.

Att inte hjälpa till hade varit omänskligt, hänsynslöst och skulle innebära en dödsdom för många av de psykiskt sjuka. Naturalförloppet (dvs utan behandling) vid t.ex. schizofreni betyder död efter i snitt ungefär ett år. Detta var verkligheten fram till neuroleptika kom på 50-talet. Idag ser det helt annorlunda ut, men utan möjlighet till tvångsvård är det där vi står igen.

Du som läser: Fundera lite grand över vem som säger vad. RSMH har en mycket obehaglig syn på psykisk sjukdom, och verkar inte ha förstått vad alternativet till tvångsvård är.

Pelle D

Intressant att läsa någon fler med någon sorts insyn och analys av psykvård som inte ojar sig över Odell's "fantastiska" konstnärliga gärning som är direkt pinsam.

Olle

Hur väl insatt är du i den psykakuta vården?
Och vad skulle alternativet vara när det ibland krävs tvångsvård och lugnande medel? Att låta personen hoppa, döda någon annan eller gå bärsärk på omgivningen?

Det har väl inte undgått någon att flera psyksjuka hade varit vid liv och mått bättre idag om de tvångsvårdats, istället för att hota omgivningen och sedemera blivit skjutna till döds av polisen.

Tack Pia, det värmer att finna någon annan som inte anser att psykiatrin är ond.

Det finns större konstnärer än Anna Odell.
Ta invandrarungdomarna som kastar sten på polis, ambulans och brandbilar. De ger ett fruktansvärt starkt konstnärligt uttryck för den utsatthet och maktlöshet det svenska, rasistiska överhetssamhället utsatt dem för.

Hahaha "epokgörande"... Man tar sig verkilgen för pannan. Jag har själv varit innlagd på en sluten psykisk avdelning. Ja, dom har bältessängar, so what? Vad tycker NI man ska göra med vårdtagare som blir våldsamma? Prata snällt med dom? Ge dom saft och bullar? Krama dom tills dom blir snälla? Och ja, jag stödjer tvångsmedicinering i vissa fall. Många av människorna jag mötte där inne var så borta att dom inte ens visste vilken planet dom var på. Tror ni dessa personer vet vad som är bäst för dom själva? Eller ska vi låta dom röra sig fritt i samhället obehandlade? Jag har också genomgått el-behandlingar, och kan meddela att dom inte är så farliga och brutala som vissa (Kommiten för mänskliga rättigheter, dvs Scientologerna, bland annat) vill lura i er. Vill ni veta mer om hur det egentligen går till på en sluten psykavdelning så får ni gärna fråga mig.

Att kultureliten tycker det är ok att spela på folks känslor och lura dom att deltaga i ett "konstverk" är vidrigt och fel på alla möjliga plan. Om jag får syn på en människa som ligger på gatan och har en hjärtattack, jag går fram och hjälper denne, och kräket sen i efterhand visar upp den smygfilmade filmen utan mitt samtycke när jag hjälper honnom/henne, och tjänar pengar på detta... tycker ni verkligen detta är ok?

Nej, jag saknar tiden då konstnärer faktist hade talang och skicklighet. Vem kommer inte ihåg den 2-åriga flickan som kladdade ut lite färg på några dukar, och konsteliten misstog henne för att vara en genialisk och etablerad konstnär? Förr kunde de grunläggande perspektiv- och färglära, de kunde komponera ett vackert stycke musik, snickra en vacker och användbar möbel, designa fantastiska byggnader... Idag är du bara konstnär om du uppför dig som en berusad högstadieelev. Bedrövligt.

Självklart ska även "konstnärer" följa lagen, något annat vore absurt. På engelska finns ett ord som bra sammanfattar kulturelitens hyllande av denna uppmärksamhetskåta fjortis; "circle jerk".

Det kan ju även vara på sin plats att fråga alla dessa antipsykiatrimänniskor, sådana som RSMH, scientologerna, psykodynamikerna och liknande, hur de ser på sitt ansvar för de som dött eftersom deras propaganda skrämt dem från att söka psykiatrisk hjälp. Ingen vet idag hur många detta rör sig om under de decennier antipsykiatrin verkat, men det måste vara ett skrämmande stort antal. Det enda man vet är att de som blivit skadade av deras hänsynslösa budskap alla tillhör de allra svagaste i vårt samhälle...

Odell lyckades ju dupera sin omgivning att tro på hennes självmordsförsök och pyskotiska tillstånd.
Tror fan att man i det läget band fast henne!
Om jag kom in till psykakuten i det tillståndet skulle jag efteråt tacka de som hindrat mig från att skada mig själv. Inte gnälla om att jag blivit för tufft behandlad.