Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Kosten

Lars O. Berglund om Kosten

Lura aptiten är en bra affär

Hos en amerikansk matfirma satte man in en mikrofon i en dödskalle. Det gällde att fastställa vilket tuggljud som potatischips frambringade. Men det gick inte så bra, för mikrofonen tog bara upp luftburet ljud. Den klarade inte stomljud, som fortplantas genom vibrationer i kraniet. Därför övergav man metoden och använder numera crunchometer, ett specialinstrument som klarar båda ljuden.


Om författaren

Medmänniska som ängslas över vad som finns i burkarma.

Bara ett exempel på vad livsmedelsforskare sysslar med. Men mest forskas det efter bättre metoder att frambringa kulinariskt bedrägeri. Det gäller att få kunden att tro att han har andra upplevelser än han egentligen erbjuds, och så billigt som möjligt.

Doft av nystekt potatis kanske? Det går bra med 2-methoxy-3-etylpyrazin. Eller den speciellt ungerska kryddningseffekten? Då tar vi 2-methoxy-3-isobutylpyrazin istället.

Och så var det smaken. Ett exempel är gulasch på burk. Att bryna köttet innan det läggs på burk har vi inte tid till. Det behövs ju inte heller, eftersom specialfirmor i branschen kan leverera brynt smak i pulverform. Det räcker med ett par gram per kilo färdig produkt. Stekdoften får vi sedan fram genom att låta köttet reagera med xylos, jästautolysat eller malt. Två timmar vid hundra grader, och så är det klart att tillsätta löken.

Den kommer i form av fett- eller vattenlösliga extrakt, och så finns det andra ämnen som skapar grönsakseffekt: purjolök, selleri och givetvis paprika. De kallas "naturidentiska smakämnen". Kunden kan alltså hoppas att det var grönsaker med i framställningen. Men säker kan han inte vara, för idag kan ungefär alla smakeffekter framställas syntetiskt. Men så har vi ytterligare ett problem.

Utan speciella åtgärder kommer köttet att sjunka till botten av grytan. De första burkarna i satsen skulle få mycket mera kött än de sista. Köttet måste sväva i koket; det klarar man med alginat. Sedan förångas dessa, så de behöver inte anges på etiketten.

Dagens tema är vad som händer när de onaturliga smakeffekterna sedan stöter ihop med kundens hormonstyrda aptitreglering, som här berördes i en tidigare artikel, Trollkonst på bantarkliniken. Om detta forskade man hos Kraft General Foods med hjälp av råttor. Dessa delades in i flera grupper, som fick mat med olika fetthalt.

Ju mindre andel fett i maten, desto fetare blev råttorna.

Hos konkurrenten Proctor&Gamble använde man istället hundar. Vissa hundar fick ordentlig mat med normal fetthalt, andra mat med fettimitationen "Olestra". Hundarna i den senare gruppen gick upp i vikt, men inte de hundar som fick ordentlig mat.

I båda fallen hade man sett till att maten smakade precis likadant i de olika grupperna. Resultaten stämmer med de erfarenheter som den svenska högfettrörelsen försöker sprida, men man kan fråga sig varför?

Hur kom det sig att varken råttorna eller hundarna uppförde sig som de enligt professor Rössners predikotexter rimligen borde ha gjort?

Svaret antyddes i min tidigare artikel. Djurens omedvetna aptitreglering slog till, och gav signal när mättnad inträffat - alltså riktig mättnad, inte professorns trollerimättnad. Men de hundar som fick "olestra" bara åt och åt och åt, eftersom reglersystemet aldrig gav signal. Rätter med samma smak hade helt olika fysiologisk verkan.

Dessa rön gjordes alltså inom livsmedelsindustrin, firmor som tillverkar kalorifattiga färdigrätter i samklang med officiella kostråd. Varför säljer de då sådant när de med egna experiment fastställt att de bara göder människorna, tvärtemot vad som hävdas i Livsmedelsverkets propaganda och deras egen reklam?

God affär
Ah, naturligtvis för att det är en god affär. Men här erbjuds också en annan intressant insikt.
Med raffinerad kemi kan man ordna så att även lågfettmat kan smaka hyfsat, men en kund kan bara luras tillfälligt. Efter hand finner bantaren att hur bra en viss färdigrätt med etiketten "light" än smakar - någon viktnedgång blir det inte, snarare tvärtom. Alltså växlar han till en annan rätt med samma etikett, hoppet lever evinnerligt.

Därav den snabba omsättningen på lightmarknaden - ständigt nya sensationella produkter, medan fjolårets sensation diskret förs undan när säljstatistiken når under en redan inplanerad nivå. En lönande självgående affär, men för konsumenten kan det på sikt ha en ledsam effekt, påpekar Udo Pollmer, en tysk nutritionist som givit mig all denna information:

"Dessa manövrer blir inte utan konsekvenser för kunderna. Aptitfunktionen förlorar efter hand orienteringen när produkter kan smaka likadant men ständigt får ändrad sammansättning och därmed olika effekter. ... Det är inte den enskilda manipulationen som hotar ett stabilt system utan denna massa av psykofysikaliska konstgrepp som kan leda till problem."

Idag hör vi allt oftare om "ätstörningar", som var okända för tidigare generationer. Sambandet är inte bevisat, men en fundering är på plats. Tidigare generationer fick oförfalskad mat. Vad vi idag rekommenderas köpa kan vara så rådbråkat att jämförelse inte är möjlig.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10239

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Intressant artikel men det stämmer inte att ätstörningar är något nytt. De finns beskrivna sen århundraden tillbaka åtminstone ätstörningen i sin anorexiform.

Permalänk | Anmäl #1 Birgitta, 2009-08-27, 06:21

Det som är mest skrämmande är att nästan alla småbarnsföräldrar ger sina barn konserverad mat från barnmatstillverkarna i tron att barnen får det bästa tänkbara näringsintaget.

Permalänk | Anmäl #2 Hasse Månsson, 2009-08-27, 07:43

Näe! Nu är det dags att det sätts ihop en bok, på ena eller andra sättet! Riktigt bra!

//Zac

Permalänk | Anmäl #4 Zac, 2009-08-27, 16:09

Bra artikel.
Jag har länge misstänkt att det är nåt lurt med min plötsligt uppkomna "hunger". Trots att jag just käkat middag så blir jag hungrig när jag vistas i vissa sammanhang. Det är sjukt eller ett trix av matkapitalisterna. Och varför blir man bara törstigare av att dricka viss läsk?

Mat kapitalisterna är massmördare.

Permalänk | Anmäl #5 lunchdröm, 2009-08-27, 16:29

Jag tycker nästan det är löjligt att du drar in Stephan Rössner i det hela, mig veterligen rekommenderar han inte att vi ska äta massvis med industritillverkad burkmat, så det är helt onödigt att dra in honom (sedan kan det faktiskt vara så att människors ätande fungerar på andra sätt än djurs ätande). Hade han rekommenderat det hade jag förstått erat groll mot honom, men som sagt var, jag tror inte han gör det.

Permalänk | Anmäl #6 Anders E., 2009-08-27, 18:03

Vad är problemet?
Varför insinuera och konspirera i onödan.
Stefan Rössner förespråkar sund balanserad kost, i synnerhet medelhavskost.
Alla vet att kapitalism går ut på att tjäna pengar, liten insats och högt pris. Det förekommer inte övervikt i länder med fri marknad och reklam. Det förekommer i kapitalsimens högborg USA.
Men det är inget att gråta över.

Common scence säger att man sak äta naturliga råvaror och laga maten själv. Hur kan man ens tro att fördiglagad mat är nyttigare.
Elitidrottar dricker tex aldrig sportdryck när de tränar om ens när tävlar. Det sänker prestandan, men alla motionörer går på reklamen.

Min farmor lärde mig att aldirg köpa köttfärs, utan mala själv, det har varit dåligt kött i alla tider. Inget är nytt, det handlar bara om en massa tjötande.

Sedan har vi läkjemedelsindustrin och alla läkare som forskar, inte en kotte håller på mned förebyggande hälsa, dvs kost, allt går ut på att ta fram nya piller som äöter upp vårsjukvårdsbudget. och så får vi sämre vård, sämre hälsa och så kan bedrägeriet fortsätta.

Men valet är ditt. Ät godis, läsk, junkfood, färdiglagat eller köp egna råvaror, kom inte och säga tiden inte räcker till. Det handlar enbart om prioriteringar. Förr lagade man mat och njöt, nu sitter man framför nätet och har ågest med chipspåse eller dietläsk i handen.

Hur svårt kan det vara, frukt, grönsaker, nötter och frön, mellanmål, stadig frukost, tidig middag, sallad före maten och ät fisk minst tre gånger i veckan. Sedan funkar det barta om du tränar, utan kondition finns ingen diet i världen som fungerar.

Permalänk | Anmäl #7 Sven Svensk, 2009-08-27, 21:48

Anders E.,
Rössner spelade ingen framträdande roll i texten ovan.

I just detta sammanhang hade han faktiskt förtjänat större uppmärksamhet än han gavs. För om Udo Pollmers utläggningar om den felaktiga bantningens effekter på hormonregleringen håller streck, så är det förfärliga saker som händer på Huddingekliniken. Man inte bara försöker tvinga ned patienternas kroppsvikt några få procent med en metod som strider mot kroppens eget reglersystem - man ödelähgger kanske också detta reglersystem, så att patienten får det svårare att använda en korrekt metod i framtiden!

Permalänk | Anmäl #8 Lars O. Berglund, 2009-10-08, 05:39

HUR lurar man aptiten på ett enkelt sätt.

Permalänk | Anmäl #9 Peter Ingestad, 2009-10-08, 06:20

Hmmm. Laxermedel kanske kan vara en idé. Jag prövar med en gång. 4 dulcolax.

Permalänk | Anmäl #10 Peter Ingestad, 2009-10-08, 06:21

"#7 - käre - snälle sven svensk - *scence* - så stavas det inte... du v e t det - *sense* - that's it ... kan du inte kolla i ordbok först - innan du skriver ord du inte känner till ... en liten undring bara - ta för alldel inte illa upp...

Permalänk | Anmäl #11 Marianne Johansson, 2009-10-10, 10:03

Bra artikel, den säger en hel del om vad just syftet är med den industriella maten för både djur och människor och visst har de tyvärr lyckats sjukt bra.

Gustaf Segerström
http://www.fettdieten.se

Permalänk | Anmäl #12 Gustaf Segerström, 2011-10-24, 10:02


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.