Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Klimatet och vetenskapen

Foto: scanpix
Steven Jörsäter om Klimatet och vetenskapen

Gaia - den nya statsreligionen med överstepräst Reinfeldt

I klimatdebatten glömmer man lätt bort de oredovisade antaganden som görs. Om man tror att människan har försämrat förhållandena i atmosfären så betyder det att man tror att jorden före försämringen själv hade hittat de optimala förhållandena. Så kan den naturligtvis vara men det är osannolikt såvida man inte tror på Gaia - ett gudomligt samspel mellan biosfären och Moder jord. En religion, helt enkelt, utan någon fast vetenskapligt stöd. Är det lämpligt utforma politiken enligt den?


Om författaren

Jag är docent i astronomi och har egen forskningserfarenhet och har ägnat en hel del tid åt att sätta mig in i klimatfrågan. Jag har en egen blogg i ämnet.

James Lovelock heter forskaren som för 30 år sedan skrev boken "Gaia - A New Look at Life on Earth". Gaia är namnet på den grekiska Moder Jord. Lovelocks idé är att hela biosfären i sig kan ses som en levande system som reglerar förhållandena på ett optimalt sätt för livet. Syrgashalten regleras exempelvis genom att de gröna växterna producerar syre genom fotosyntesen och syret förbrukas sedan av djuren och förmultningsprocesser och hålls på så sätt i balans. På samma sätt är det med koldioxidhalten och därigenom, anser Lovelock, regleras även klimatet och en rad andra system. Allt liv på jorden samverkar således enligt denna hypotes.

Gaiahypotesen har blivit en grundbult i miljörörelsens tankegods. En av doktrinerna (oftast oredovisad) är ju just att jorden alltid har "rätt". Det betyder att om jorden bara lämnas i fred så blomstrar livet och planeten blir en behaglig plats att leva på för alla. Men den industriella och postindustriella människan riskerar att förstöra jorden genom exploatering och oklokt handhavande. Miljörörelsen kan ses som revolten mot denna förstörelse. Greenpeace och andra aktörer försöker med alla medel stoppa exploateringen och utsugningen av planeten som de anser pågår. Klimatdebatten kan sägas vara den yttersta manifestationen av Gaiahypotesen. Genom storskalig förbränning av fossila bränslen hotar människan störa balansen i naturen och att förändra klimatet. Ett varmare klimat vore förödande för livet på jorden, menar klimatdebattörerna. Som vi alla vet så har klimatfrågan sedan länge lyft från miljörörelsens plattform och är nu viktig för regeringen och även för EU. Vår statsminister har pekat ut klimatfrågan som den viktigaste under Sveriges ordförandeskap i EU.

Tillförstone förefaller Gaiahypotesen bestickande. Det råder ingen tvekan om att livet självt i många avseenden har påverkat jorden. Såväl atmosfärens sammansättning som klimatet liksom berggrundens kemi är på ett avgörande sätt påverkad av livet. Dessutom förklarar hypotesen ett gåtfullt faktum. Sedan jorden bildades så har solens strålning ökat med ungefär 30%. Ändå har klimatet hela tiden varit gynnsamt för livsprocesser. Klimatet måste alltså hela tiden ha reglerats på ett för livet lämpligt sätt under denna långa period. Livet idag förefaller mer mångsidigt än det någonsin har varit. Allt detta förklaras med Gaia.

Vid närmare betraktelse blir dock bedömningen en annan. Den rent vetenskapliga motivationen för att biosfären verkligen samverkar som ett system kan inte beskrivas som annat än snömos. Idéerna är också i direkt motsats till Darwins teorier där konkurrens är den enda drivande faktorn. "Kan jag utveckla ett gift som tar död på alla konkurrenter så gör jag det" kan ses som en Darwinistisk beskrivning av förhållandet mellan arterna i biosfären. Och det är ju just den utvecklingen som vi alla nu levande arter på jorden har att tacka för vår existens.

Peter Ward, professor i biologi och jord och rymdvetenskap vid University of Washington, har nyligen gett ut en bok med titeln "The Medea Hypothesis". Medea är trollkvinnan i grekisk mytologi som mördar sina egna barn. Ward använder namnet för att presentera sina idéer om att livet inte alls samverkar utan i själva verket är högst självdestruktivt. Ward radar upp en lång rad argument varför det är så: Metankatastrofen för 3,7 miljarder år sedan då det tidiga livet skapade metanmoln som skymde bort solen och som kylde ned en redan kall värld (solen lyste 30% svagare då). Det atmosfäriska syret, en ren avfallsprodukt, var ett livsfarligt gift för de då levande organismerna när halterna började öka för 2,5 miljarder år sedan. De globala nedisningarna för 2,3 miljarder år sedan och 700 miljarder år sedan orsakades båda av kraftigt sänkta koldioxid- och metanhalter (metan kan bilda kylande moln men har även en stark växthuseffekt) som orsakades av den alltmer dominerande fotosyntesen. Den kambriska explosionen då antalet arter mångdubblades för drygt 500 miljoner år sedan innebar intressant nog, enligt Ward, en kraftig minskning av biomassan på planeten. Massutrotningarna som vi har haft flera av, orsakades oftare av biologiska katastrofer snarare än meteoritnedslag. Framförallt är det uppkomsten av stagnerande cirkulation som kan ha att göra med mycket höga koldioxidhalter och frånvaro av polarkallotter, som leder till att svavelväteproducerande bakterier tar över och som kan ta död på nästan allt liv på jorden under en massutrotningsfas Slutligen nämner han även människan och hennes verksamhet som potentiellt farlig.

Wards lista är imponerande även om en del av fenomenen han beskriver är långt ifrån bergfast bekräftade. Men de erkända fenomenen räcker mer än väl för att göra Gaiateorin synnerligen osannolik. Moder jord har inte alltid rätt! Ibland fastnar hon i ett självdestruktivt beteende. En mycket intressant slutsats som Ward drar är att det största hotet för livsbetingelserna på jorden i framtiden är en för låg koldioxidhalt! Kontinenterna växer nämligen på jorden idag på grund av plattrörelser och det leder till större ytor för erosion i kombination med en allt kraftigare lysande sol som får till följd att allt mer kol lagras in i berggrunden i form av karbonater varför koldioxidhalten i atmosfären sakta sjunker. Vissa växter har redan "förberett" sig för en lägre koldioxidhalt genom utvecklingen av den så kallade C4 fotosyntesen (som kräver lägre koldiopxidhalt) som kom till så sent som för 10 miljoner år sedan, vilket Ward ser som ett starkt tecken på denna utveckling. Så småningom kommer koldioxidhalten i atmosfären att bli för låg även för dessa växter, kanske "redan" om 100 miljoner år. Fast han förenklar förstås alltför mycket. Vem vet hur "gröna växter" ser ut om 100 miljoner år!

Trots dessa uppseendeväckande och ovanliga perspektiv på livs- och klimatfrågorna så beskriver sig Ward inte som någon AGW skeptiker. Tvärtom, han uttrycker stor oro för klimatförändringar. Om detta beror på genuin oro eller för rädsla för att vara för apart och för att förlora anslag vet vi förstås inte. Men Ward tror på aktiv ingenjörsmässig "geoforming" av jorden i framtiden och inte på att lämna Moder Jord åt sig själv så snart människans "felsteg" har korrigerats.

Låt oss nu gå tillbaka till klimatdebatten. En kort rekapitulering kan vara på sin plats. Koldioxidhalten är historiskt mycket låg om man ser på geologisk tidsskala. Kodioxidhalten i atmosfären har kanske aldrig varit lägre än under den senaste istiden. De sista 150 åren har den stigit extremt hastigt på geologisk tidsskala. Temperaturen har stigit sedan 1600-talet och stegringen i medeltal har gått fortare under de sista 150 åren. Stora mängder fossila bränslen har förbränts och förbränns årligen och en del av detta anses bidra till höjd koldioxidhalt. En förhöjd koldioxidhalt leder till (efter jämförelser med ytterst komplicerade klimatmodeller som delvis inte är förstådda) en varmare jord, anser en majoritet av forskarna.

Just nu pågår stora internationella samarbeten om hur världens koldioxidutsläpp ska skunna änkas. Omställningar i högsta fart som kostar ofantliga summor har redan påbörjats. EU är den kanske största påtryckaren i detta och Fredrik Reinfeldt är just nu dess ansikte utåt.

Men är detta vettigt? Givetvis är en större mångfald i energiproduktionen positivt. Den verkliga utmaningen mot koldioxidsamhället, kärnkraften, stoppades dock ironiskt nog effektivt av miljörörelsen för 30 år sedan (Lovelock själv är intressant nog en hängiven kärnkraftsanhängare). Ett utmärkt exempel på faran i att pressa fram beslut på otillräckliga underlag. Kanske är nu en verklig omprövning på gång.

Men annars finns en anledning att vara mycket kritisk till den oerhörda brådskan för att lösa koldioxidproblemet och de kostnader som denna brådska medför. Många argument kan ges. Ett intressant sådant har framförts av professor Kjell Aleklett vid Uppsala Universitet. Vi befinner oss redan kring peak oil och peak coal kommer ganska snart. Det finns helt enkelt inte tillgångar på fossila bränslen som räcker för de koldioxidhalter som projiceras av IPCC för framtiden. Problemet är ett icke-problem!

Ett än starkare argument är dock att hela agerandet bygger på ett okritiskt anammande av Gaiahypotesen. Vår statsminister avser agera inom EU under hösten, sannolikt utan att själv vara medveten om det, som en överstepräst för en New Age-liknande religion med Gaiahypotesen som sitt rättesnöre. Om man ställer sig kritisk mot Gaiahypotesen som det, som vi sett, finns goda skäl att göra, måste man nämligen först ta reda på om Moder Jord faktiskt hade "rätt" innan man agerar. Var jordens temperatur och koldioxidhalt verkligen optimal innan alltihop började?

Antag att klimatet har blivit varmare och koldixidhalten har ökat på de sätt som de flesta forskare anser. Är det bra eller dåligt? Ingen lätt fråga att svara på - islänningar och bangladesher kan ha olika meningar. Men låt oss anta att man enas om detta. Var alltså det klimat och den koldioxidhalt som rådde innan den industriella revolutionen "det optimala"? Tycker man det bekänner man sig nog till Gaiareligionen. Vi ska inte glömma att klimatet har förändrats dramatiskt bara under de senaste 20000 åren. Det är ytterst osannolikt att just det klimat och den koldioxidhalt som rådde i början av 1800-talet skulle ha varit perfekt varken för jorden, livet eller människorna. Innan man agerar måste man bestämma sig vart man ska. Att börja springa innan man vet hur man ska rikta kartan, ja till och med innan man knappt har hunnit börja rita kartan kan inte beskrivas som annat än irrationellt. Ett religiöst beteende skulle man kanske kunna säga. Men definitivt inte vetenskapligt.

Till detta måste förstås läggas att det finns en stor risk att tolkningen av fenomenen är helt fel. Bara av den anledningen finns det starka skäl att skynda långsamt. Men även om tolkningen är korrekt så är det inte alls säkert att handlandet är det!

Om klimatpanelerna har rätt så har jorden fått en kraftigt förhöjd koldioxidhalt på kort tid därför att koldioxid som för länge sedan har tagits ur biosfären plötsligt har återförts. Den här processen har inte skett av några nobla skäl för att rädda livet på jorden eller för att förbättra klimatet utan för att det har varit ett billigt och enkelt sätt att få energi. För vår egna snöda vinning, så att säga. Men det betyder inte att det behöver vara av ondo. Moralen får inte förblinda oss. Den uppenbara jämförelsen med spridningen av DDT som fick Rachel Carson att skriva "Tyst Vår" haltar kraftigt. Koldioxid är ingen giftgas utan tvärtom en helt livsnödvändig gas som länge har funnits i skrämmande låga halter i atmosfären. Den låga halten har sannolikt varit en viktig faktor i utlösandet av de många istider vi har haft under de senaste årmillionerna. Nästa istid, som kanske kommer nästa år eller om 50.000 år, skulle kunna resultera i en förödande global nedisning av jorden som en högre koldioxidhalt möjligen skyddar oss mot.

Det skulle inte alls förvåna mig om framtida generationer om hundra eller tusen år kommer att använda en hel del energi ifrån de energislag de då har till sitt förfogande till att behandla karbonathaltiga mineraler för att frigöra koldioxid till atmosfären för att försöka hålla koldioxidhalten uppe på en rimlig nivå för att förbättra klimatet och förhållandena i biosfären. Då har de kanske en mer komplett karta och vet vart de vill. Självfallet kan det också vara tvärtom men poängen är att vi just nu inte kan avgöra vilket. Det känns rimligt att skynda långsamt innan man vet lite mer om det. Annars blir det lätt som med kärnkraften - man avvecklar tills man kommer på att man borde bygga ut istället. Även om frågan är viktig blir det inte bättre av att man handlar i panik.

Slutligen måste det konstateras att Gaiahypotesen egentligen är motsägelsefull. Om nu biosfären är självstabiliserande så borde vi inte ha något att oroa oss för. Vi borde lugnt kunna fortsätta att elda vår olja eftersom livet på jorden kommer att motverka de eventuella klimatförändringar och annat som kan bli följden. Nej, så enkelt är det förstås inte. Den gröna rörelsen har alltid haft självspäkelse med i paketet. Ett angrepp på det etablerade borgerliga samhället och på den västerländska "livsstilen" hör till sakramenten. Denna vår "livstil" som nu så sakteliga ironiskt nog håller på att bli även österländsk.

 Men i denna självspäkande miljörörelses sällskap borde kanske en moderat statsminister tillika EU-ledare känna sig lite främmande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10200

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kul för dig Steven Jörsäter att du har läst en ny bok. Kanske dags för dig att sätta dig in i forskningen lite djupare, särskilt nu när du har skrivit en südan upplysande artikel.

"Livet idag förefaller mer mångsidigt än det någonsin har varit. "

Nja, livet har varit väldigt rikt tidigare ocksü, dvs innan perioder av massdöd, dü 90-95% av jordens arter har dött ut. Det stämmer dock att i denna period av evolution har livet utvecklat sig än mer och för ungefär 100-200 ür sedan nüddes förmodligen en peak i artrikedom som inte funnits innan. Värt att betrakta är att denna peak är nüdd och vi befinner oss nu i en kraftig utförsbacke, dvs vi befinner oss i en period av massutrotning av arter.

Jag antar att en südan listig skribent som du själv inser att detta inte har med människan att göra utan sannolikt med kosmiska gaser som läcker frün en av saturnus münar.

Om du skall attackera Gaia teorin som religion, gör det för dü för din egen trovärdighets skull med fakta, istället bara för att säga att Gaia teorin själv saknar grund, och hänvisa till en källa. Tyvärr framstür du själv enbart som pinsam och sensationslysten. Ta och börja med att googla lite pü hur naturen samverkar, tex hur skogar faktiskt kan püverka den lokala nederbörden.

MVH

Permalänk | Anmäl #1 Mikael Andersson, 2009-08-26, 08:34

Intressant perspektiv du för in i debatten.
Så nyskapande är kanske inte Gaiahypotesen, den påminner rätt mycket om tankegodset med en Skapelse i harmoni. På så sätt finns likheter med Intelligent Design; skillnaden är väl att den förre inte fått riktigt samma mothugg (ännu).

Några reflektioner:

De flesta forskare anser nog inte att andra koldioxidhalter eller temperaturer vore sämre per se; det som främst oroar är istället den snabba förändringen där risken är att varken mänskliga bosättningsmönster eller utbredningar av olika arter hinner anpassa sig.

"Det finns helt enkelt inte tillgångar på fossila bränslen som räcker för de koldioxidhalter som projiceras av IPCC för framtiden. Problemet är ett icke-problem!"
Snarare, i så fall, 'Problemet är ett annat problem'. De fossila bränslena är av central betydelse idag, men blir då rimligen inte lika lättillgängliga i framtiden. Konsekvensen av att skjuta omställningen från fossilsamhället framför oss riskerar att bli en abrupt kollaps på global skala när oljan och senare kolen 'tar slut'.

De som värjer sig mot en omställning av energisystemen oroar sig ofta för den höga kostnaden. (När det gäller möjliga konsekvenaer i tredje världen kan det var en befogad oro. De som oroar sig över lite mindre överkonsumtion i den rika världen känns mest beklämmande. Sådana puerila existenser vore det tacknämligt om vi kunde slippa.) Huvudargumentet mot detta brukar vara att kostnaden för att inte göra något blir ännu större, samt att kostnaden trots allt blir hanterbar. Möjligen har kritikerna mot en 'avfossilisering' rätt om diskonteringsräntan sätts högt. En framtida kollaps väger då tyngre än minskad väståndsökning i den omedelbara närtiden. Då är det en moralisk fråga om det är rätt att helt strunta i kommande generationer. I andra sammanhang görs ibland avsteg från maximal lönsamhet med tanke på uthålligheten inför framtiden. T.ex. måste hyggen återbeskogas, även om det rent företagsekonomiskt ibland skulle löna sig att strunta i detta.

Permalänk | Anmäl #2 Daniel Andersson, 2009-08-26, 10:53

Artikelförfattaren: "Om man tror att människan har försämrat förhållandena i atmosfären så betyder det att man tror att jorden före försämringen själv hade hittat de optimala förhållandena." Inte alls. Om man tror att människans står för klimatuppvärmningen och vars konsekvenser som man bedömer som farliga, så antar man att tillståndet som rådde innan klimatuppvärmingen är bättre. Man antar inte att det skulle vara "optimalt". Det är författarens eget tillägg. Det brister därför i hans logik.

Permalänk | Anmäl #3 Sim Sala Bin, 2009-08-26, 11:01

"Om man tror att människan har försämrat förhållandena i atmosfären så betyder det att man tror att jorden före försämringen själv hade hittat de optimala förhållandena."
???
Var får du ett så otroligt befängt påstående från?
Du påstår bokstavligen att det är omöjligt att försämra nåt om inte utgångsläget är perfektion. Absurt.

"Gaiahypotesen har blivit en grundbult i miljörörelsens tankegods."
Nej det är det inte. Återigen ett påstående utan grund.

Permalänk | Anmäl #4 Patrik B, 2009-08-26, 11:19

Hej Steven. Jag försökte läsa din artikel, men när jag kom till din utläggning om att evolutionen och dödandet av konkurrenter så tröttnade jag. Enkelt uttryckt är konkurrens inte någon drivande kraft alls. Någon drivande kraft finns inte, om man inte vänder sig till religiösa förklaringar. Detsamma gäller villfarelsen att evolutionen har ett framtida mål, vilken syns till lite då och då.

Det liv till som har förutsättningarna för sig är det liv som blir till. Konkurrens kan vara ett medel, men är på inget sätt något allmängiltigt, och det borde för dig som docent inom naturvetenskapen vara en trivial uppgift att konstruera ett exempel där konkurrens verkar direkt negativt för alla inblandade arters och individers överlevnad. Men allt kan kanske inte vara trivialt för alla.

Permalänk | Anmäl #5 Jesper, 2009-08-26, 12:07

Och låt mig tillägga att om du ska angripa något för miljörörelsen grundläggande tankegods, bör du läsa åtminstone litet ekosofi innan du uttalar dig. Jag välkomnar all debatt i ämnet, men det du angriper är en halmgubbe och hör inte dit.

Permalänk | Anmäl #6 Jesper, 2009-08-26, 12:09

En sak som inte framkommer i debatten är hur försvinnande liten del av det totala koldioxid utsläppen som människan genom förbränning av fossila bränslen årligen tillför jorden.

Koldioxid är en växthusgas men en väldigt dålig sådan, vattenånga däremot är en bra växthusgas som står för ca 2/3 av växthuseffekten. (Jo de finns en växthuseffekt annars skulle jorden vara en väldigt kall plats att vara på.)

Vi människor med vår fossila förbränning (antropogena utsläpp) står för ca 2 % av det totala årliga utsläppen av koldioxid, naturen står följaktligen för ca 98 %.
Sverige står för ca 0,2 % av de antropogena utsläppen.
Här kan man verkligen undra om vi genom att gå före med klimatsmarta åtgärder och klimatskatter verkligen kan påverka det globala klimatet.

Halten koldioxid i atmosfären ca 0,035 % alltså snudd på ett spårämne som med sina usla egenskaper som växthusgas påstås få klimatet att skena.

För att antropogen koldioxid ska kunna driva en ökad uppvärmning av jorden krävs att vattenånga och koldioxid samverkar i en sk positiv återkoppling, men något sådant samband finns inte belagt utan den förutsätts för att få ihop det förväntade klimathotet.

Klimatforskaren Roy Spencer har kommit fram till att det snarare är så att vattenånga och koldioxid har en negativ återkoppling på varandra d.v.s att klimatet har en stabiliserande funktion istället för en ostabil funktion med sk tippingpoints som det ofta talas om i klimat alarmerande rapporter.

Tippingpoints finns bara i datamodeller och har aldrig empiriskt uppmätts, de uppstår i data-modellerna när forskarna lägger in antagna positiva förstärkningar så att modellen skenar.
Skenar modellen så antas klimatet också göra det.

Vidare så är det många forskare som påstår att sambandet mellan koldioxid och ökad värme följer varandra fast med omvänd följd. Ökad värme ger ökad koldioxid i atmosfären och inte tvärt om som Al Gore gör gällande i sin film om klimathotet.

Permalänk | Anmäl #7 Robert W, 2009-08-26, 12:09

Den gröna rörelsen saknar karta och håller på med självspäkelse, påstår författaren riktigt. Jag skrev en gång en artikel ”Klimatrörelsen handlar om socialpsykologi” med ungefär samma slutsats. Författaren med sin astronomiska bakgrund tillför ett tidsdjup och visar vilken modern religion klimatrörelsen är.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=243193

Bristen på karta kan tydliggöras med en hypotetisk situation med en maskin som gratis kan sänka atmosfärens halt till säg 280 ppm och deponera allt över för all framtid (med eller utan möjlighet till returnering). Avkastningen i jord- och skogsbruket ökar med cirka 0,15 procent/ppm koldioxid. Maskinen skulle sänka avkastningen med minst 10 procent. Vore det värt att starta maskinen? Vore det förenligt med den så kallade försiktighetsprincipen? Resultatet skulle bli betydligt högre priser på spannmål, biomassa, fosfor, fossila bränslen, mark och till och med sådant som järn, metaller med mera. De fattiga skulle naturligtvis påverkas mest.

Nu finns inte maskinen och den kostar naturligtvis en del. Naturens optimum är platta och det gör inte så mycket om man ligger lite fel. Den som avviker något från den bästa vägen i orientering får ingen större förlust. Man bör därför studera kartan enligt försiktighetsprincipen INNAN springandet börjar.

Om det är många deltagande i springandet bör de ha en metod för att hålla kursen och korrigera den vid behov. Kanske också för att springa lagom fort. Det fungerar dåligt om redan övertygade gör allt för att övertyga de övriga med bland annat internationella konferenser. En mer logisk lösning vore ett globalt beslutande forum tillsatt efter koldioxidutsläpp. Där kan de som tolkar terrängen fundera bättre och inte isolera sig från granskning. Det blir mer rättvist och konsekvent. Är det värt att bygga en maskin? Ingen lämnas utan inflytande. Kina och USA får nästan en fjärdedel var. Sverige cirka 0,2 procent. OECD-länderna dominerar. Det kan vara en utgångspunkt och leda till att klimatrörelsen dumpas.

Permalänk | Anmäl #8 Urban Persson, 2009-08-26, 17:41

Gaiareligionen sägs betyda att om jorden bara lämnas i fred så blomstrar livet och planeten blir en behaglig plats att leva på för alla.

Det som då behöver förklaras är varför jorden är den enda planeten som det verkar finnas ett mer avancerat liv på. Såvitt känt finns det inga människor som har förstört livsförutsättningarna på de andra planeterna.

Permalänk | Anmäl #9 goran, 2009-09-04, 09:17

Djuren på jorden behöver syre. Ca 20% av luften består av syre. Bra!
Växterna på jorden behöver koldioxid. Men mindre än 0.5% av luften består av koldioxid. Mindre bra! De "kvävs" ju!
Så av solidarititet mot växterna ska vi sålunda fortsätta elda fossila bränslen! Solidaritet är väl något Vänstern älskar?! Eller är det bara ibland ett lämpligt slagträ?

Permalänk | Anmäl #10 TÅGMICKE, 2010-02-13, 13:39

#4 Patrik B:
>"Gaiahypotesen har blivit en grundbult i miljörörelsens tankegods."
>Nej det är det inte. Återigen ett påstående utan grund.

Jörsäter är slarvig med formuleringarna, men han har mer rätt än du nog vill eller vågar erkänna. Gaiahypotesen är bara en gammal ekologisk filosofi i nya kläder. Har du aldrig funderat över varför ekologin så ofta har talat om jämvikt och harmoni i naturen?

Det beror på att ekologin faktiskt har sina rötter i ett för-vetenskapligt, närmare bestämt skolastiskt tänkande. Enligt denna filosofi eller teologi hade Gud skapat naturen perfekt och den befann sig i gudomlig jämvikt och harmoni. Eftersom människan efter syndafallet inte längre var en del av denna natur, fanns också risken att hon kunde störa denna jämvikt.

Carl von Linné tog fasta på detta och skrev en av ekologins första stora verk, "Om harmonin i naturen", där han också i traditionens anda varnade för människans destruktiva potential.

Det är en fascinerande historieskrivning, men det är också fascinerande att detta skolastiska tänkande fortfarande påverkar oss mer eller mindre omedvetet, och ligger till grund för en hel del miljöpolitiska fnoskerier. Darwin och evolutionen har ju annars visat att filosofin i grunden är fel.

Permalänk | Anmäl #11 Rickard Berghorn, 2010-03-12, 07:15


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.