Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Biståndet

Fredrik Segerfeldt om Biståndet

Problemet med korruption är mycket större än 50 miljoner

Problemet är inte främst att biståndspengar försvinner i korruption, utan att bistånd upprätthåller korrupta systemoch därmed försvarar utveckling och fattigdomsbekämpning. Att tunga politiska företrädare svarar med tomma klichéer när denna fråga diskuteras duger inte. Vi är skyldiga att se till att vårt bistånd gör mer skada än nytta. Det gör vi antagligen inte idag.


Om författaren

Författare till boken Gör ingen skada - biståndets hippokratiska ed (Timbro 2009)

Det är modigt av Gunilla Carlsson att hon vågar tala klarspråk om biståndet. I våras sa hon att vi faktiskt inte vet om bistånd över huvud taget leder till utveckling, och att det finns risk för att det gör skada. Nu pekar hon på problemet med korruption i biståndet.

De politiska motståndarna svarar med standardfraser om solidaritet och om att hjälpa världens fattiga. Det duger inte. Gunilla Carlssons poäng är ju just att vi måste se till att biståndet verkligen hjälper, för att fattigdomen ska minska. Det är inte ett dugg solidariskt att spendera pengar på bistånd, om de inte får någon effekt, eller till och med försvårar utvecklingen och fattigdomsbekämpningen.

Även om det är medialt klokt är det dock synd att biståndsministern väljer att använda en liten skandal som illustration av ett mycket, mycket större problem. För det allvarligaste i triangeln bistånd, utveckling och korruption är inte att pengar försnillas, utan hur bistånd undergräver förutsättningarna för en positiv utveckling i mottagarländerna.

Korruption är allt för begränsat begrepp för de problem med institutioner och samhällsstyrning som finns i fattiga länder, med Zambia som ett ypperligt exempel. Det handlar om stater som styrs av ledare som inte ens strävar efter utveckling eller efter att folket ska få det bättre, utan som ser innehavet av den politiska makten som ett sätt att berika sig själva och sina klienter. Det handlar om hela statsapparater som är befolkade av profitörer. Lagar och regleringar utformas för att göra livet svårt för människor så att byråkrater och politiker ska kunna kräva mutor. Det är också därför offentliga befattningar säljs till högstbjudande.  I Kenya fick chefen för korruptionsbekämpningsmyndigheten fly utomlands under dödshot, eftersom han tog sitt jobb på allvar och verkligen försökte göra något åt problemet. Det hade politikerna inte räknat med.

Korruption handlar inte bara om att få lukrativa kontrakt eller i mindre skala om att få en licens för att importera en vara eller öppna en butik. I Angola kostar det i genomsnitt tre årslöner att starta ett företag. Utan det handlar även om att man ska betala extra för att få en läkare att vårda ens gamla mamma eller en lärare att undervisa ens barn. Studier har visat att det allra mesta av de offentliga utgifterna till vård och utbildning i fattiga länder försvinner på vägen.

När stater inte är utvecklingsinriktade, utan "predatory", det vill säga bedriver rovdrift på sin egen befolkning, är utveckling omöjlig. Och det är just denna karaktär i den offentliga maktutövningen som stimuleras av biståndet. Det finns nämligen mängder med vetenskapliga belägg, såväl teoretiska som empiriska, för att bistånd:

  • undergräver demokratin i mottagarländerna, och därmed förstör den återkopplingsmekanism mellan de styrande och de styrda som är grunden för varje väl fungerande samhälle,
  • stimulerar politisk instabilitet och bidrar till väpnad kamp om kontrollen över statsapparaten,
  • underlättar för dåliga ledare att behålla makten,
  • försvagar dessa ledares incitament att bedriva en utvecklingsvänlig politik,
  • försvagar incitamenten till produktiv verksamhet, samt
  • underlättar korruption och privilegiejakt.

Uppkomsten av det sociala kontrakt som är grunden för varje väl fungerande samhälle försvåras. Bistånd motverkar därmed sitt syfte. Att som svar på denna problematik komma med klichéer duger inte. I stället är det vårt ansvar att se till att vi vet att vårt bistånd gör mer skada än nytta. Det vet vi inte idag, vad än Anders Nordström, Kent Härstedt eller Jens Orback påstår.

Det är dags för en sådan diskussion på djupet - med öppenhet och intellektuell hederlighet - utan att särintressen och partipolitik lägger sin våta filt över debatten. Det är vårt ansvar att se till att vi åtminstone inte försvårar utveckling och fattigdomsbekämpning.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10163

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

I ingressen ovan ska det står "försvåra", inte "försvara" och att bistånd ska göra mer nytta än skada snarare än tvärtom.

Permalänk | Anmäl #2 Fredrik Segerfeldt, 2009-08-26, 09:18

Ja, vi väntar på den diskussionen......och väntar..... ...väntar, men det blir inte mycket. En ny skandal kanske hjälper till??
Det är något fel, var är bromsen?
Sitter det så djupt i själen att bistånd inte kan diskuteras, än mindre kritiseras?

Permalänk | Anmäl #3 Alvin Stoltz, 2009-11-14, 00:47


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.