Varför får gamle far och mormor mindre inkomst nästa år?

TCO har tillsammans med Novus Opinion gjort en snabbundersökning av vad allmänheten prioriterar. Även där ligger ekonomiskt stöd till kommuner och landsting högst i topp (62 % av de tillfrågade)

Därefter blir det intressant. Som klar andrahandsprioritering säger allmänheten att nu är det dags för pensionärerna. Hela 46 % vill ha sänkta skatter för pensionärerna. Det betyder att regeringens minsta parti - Kristdemokraterna - är mest i takt med opinionen, då de förespråkar ekonomiskt stöd till pensionärerna som andra prioritering. Vi får hoppas att det inte blir ett tomt löfte, samma som gavs förra året - att pensionärerna skulle stå långt fram i kön vid årets budgetförhandling.

Kristdemokraterna har haft en tydlig linje i äldrepolitiken. Det har sedan i början av den borgerliga regeringspolitiken varit en av deras frågor i koalitionsarbetet med sin egen äldreminister Maria Larsson. Målmedvetet har partiet satsat på att framstå som de äldres - de pensionerades - förespråkare i regeringen. Det här är inte en väljargrupp att förakta, med c:a 1,8 miljoner röster tillhör pensionärerna en av de starkaste väljargrupper på hela den politiska kartan i Sverige.

Det blir ibland komiskt att se hur Kristdemokraterna tar varje tillfälle till att framstå som de äldres förkämpe. Inte en enda godbit har kommit de pensionerade tillhanda utan Kristdemokraternas medverkan. Däremot har deras medverkan i en pensionärsfientlig politik - inte minst på skatteområdet - maskerats bakom regeringskoalitionens diffusa ansikte.

Nu låter lite väl förmätet när Kristdemokraterna vill värna om ålderspensionärernas ekonomi i nästa års statsbudget. Kristdemokraterna var ju med och skapade dagens orättvisa skattesituation och därmed försämra pensionärernas ekonomi genom att de får betala mer i skatt än löntagare för samma inkomst.

Pensionärerna är den enda grupp och dessutom en mycket stor grupp, som kommer att få lägre inkomster nästa år. Alla ålderspensioner sänks nästa år, den statliga inkomstpensionen, tilläggspensionen (gamla ATP), premiepensionen och nu, med beskedet att prisbasbeloppet sänks till nästa år, även garantipensionen. Det är första gången sedan ATP:s införande 1960, som pensionerna sänks. Vilken annan grupp i samhället - och så stor också - skulle acceptera en inkomstminskning på runt 3 % nästa år?

Värst blir det för de ålderspensionärer, som får garantipension. Det är en stor grupp på cirka 760 000 pensionärer, som idag får mellan drygt 6 700 upp till drygt 10 900 kr/månaden. Av dessa var det drygt 446 000 ålderspensionärer som fick som mest full garantipension i december 2008 på knappt 7 500 kr/månaden. Det innebär att en fjärdedel av alla pensionärer har mindre i pension än vad fullt studiemedel ger till studenter.

Garantipensionens storlek styrs av prisbasbeloppet. Eftersom prisbasbeloppet föreslås sänkas för första gången sedan basbeloppsbegreppet infördes 1960 innebär det att även garantipensionerna sjunker. Enligt alla seriösa prognoser för år 2010 kommer priserna dock att stiga under året. Denna prishöjning kommer garantipensionärerna att få möta med lägre pensioner.

Anledningen till att garantipensionen styrs av prisbasbeloppet är att garantera en lägsta pension, som är värdebeständig i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Prisbasbeloppet, som mätare av prisutvecklingen, är i sin tur baserat på förändringar i konsumentprisindex - KPI. KPI ska spegla förändringen i prisnivån av utgifterna i ett medelinkomsthushåll. Här ligger källan till att garantipensionen inte alltid avspeglar den reella ekonomiska verkligheten, eftersom garantipensionärerna som låginkomsthushåll har andra utgifter än medelinkomsthushållet.

I den ekonomiska korgen för medelinkomsthushållet ligger varor och tjänster, som garantipensionären som låginkomsttagare inte kan efterfråga. Det innebär att väsentliga prissänkningar på varor och tjänster, som inte ingår i en garantipensionärs budget, ändå kan få en förödande inverkan på garantipensionärens ekonomi. Detta märks framför allt när det gäller bostadslån och nya TV- och dataapparater.

De flesta garantipensionärer bor sällan i villor och egnahem. De är tillsammans med de flesta låginkomsttagare hyresgäster. För dem spelar hyror och elpriser en mycket stor roll medan däremot förändringar i bolånekostnader knappast berör dem. Även kostnaden för livsmedel spelar förhållandevis en större roll för garantipensionärer än för medelinkomsttagaren. Denna viktiga utgiftsfördelning visas inte av KPI.

Under den aktuella tolvmånadersperioden (juni 2008 - juni 2009) sjönk KPI med 0,6 %. Det gav den matematiskt föreslagna minskningen av prisbasbeloppet. Skärskådas däremot prisutvecklingen utifrån de låginkomsttagare, som mer än andra är beroende av prisbasbeloppet, blir det andra resultat. Räknar man bort bolånekostnader från KPI under samma period visar det sig att minskningen av bolånekostnaderna med -1,2% har bidragit mest till att KPI sjönk under perioden. Däremot har hyror och elpriser ökat under samma period med cirka 3,5 %, vilket borde ha lett till att KPI ökade med 0,6 % under perioden. För den andra tunga utgiftsposten, livsmedel, blev den 2,8 % dyrare under perioden. För låginkomsttagare, som garantipensionärer och studenter, ökade kostnaderna under perioden istället för att minska. Dessa kostnader kommer att ytterligare öka under 2010, vilken ökning låginkomsttagarna ska möta med minskade förmåner.

Detta visar på vad SKPF och andra länge har försökt att förklara. De nuvarande grunderna för beräkningen av prisbasbeloppet medför felaktiga ekonomiska resultat. De underliggande indexförändringarna måste ta hänsyn till låginkomsthushållens utgiftsfördelningar. KPI måste justeras alternativt att andra index används istället, t.ex. KPIF eller KPIX, två index, som beräknas av Riksbanken. KPIF utgår från KPI men beräknar egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. KPIX beräknas som KPI men exkluderar räntekostnader för egnahem och den direkta effekten av förändrade indirekta skatter och subventioner. Dessa index skulle spegla verkligheten bättre för pensionärer och andra, som är beroende av prisbasbeloppet, som t.ex. studenter.

Eftersom regeringen fastställer prisbasbeloppet finns ännu en möjlighet att rätta till de orimliga utfallet nästa år med sänkta pensioner och studiemedel. Om regeringen fastställer ett annat prisbasbelopp än det föreslagna skulle det inte bli den första gången som regeringen avviker från föreslagna prisbasbelopp. Detta skedde redan på 1990-talet med hänvisning till ekonomisk kris i samhället. SKPF uppmanar regeringen nu att fastställa ett rimligare prisbasbelopp än den föreslagna sänkningen. På så sätt undviks en ökad klyfta mellan låginkomsttagare och andra i samhället och antalet fattigpensionärer kan minskas.

Sam Sandberg (12 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10139

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför får gamle far och mormor mindre inkomst nästa år?

SVAR; För att det är moderaterna som har makten!!!
Lol! You're a funny man!!!!

Behövdes ett inlägg för det?!!?
Jag har fått mig att "just dessa pensionärer" har röstat på dem!!!

Det här händer när socialdemokrater glömmer sitt första och MEST Viktiga mål och program! De har glömt sitt ursprungliga ankomst!

Justice 4 all!!

Jag tycker hela jävla bunten criminala SKA vara i fängelse för gott!
De SKA INTE fjäska för någon yttre makt och SKA ha mer fokus på "Inre angelägenheter" än "de yttre"!!

Permalänk | Anmäl #1 Mina, 2009-08-24, 23:04

Utmärkt artikel av Sam. Särskilt den pedagogiska förklaringen av hur utgiftsfördelningen för låginkomsttagare inte speglas i PKI borde alla läsa.
Till saken hör att denna felaktiga beräkning inte bara drabbar pensionärer. Det påverkar även de som av olika anledningar av samhället har satts att leva på existensminimum. Det gäller sålunda de som har skulder och endast har att leva på det kronofogden låter dem ha kvar. Det gäller givetvis även dem som lever på ekonomiskt bistånd. Till denna grupp hör idag en allt mer växande armé av heltidsarbetande, vilka har av samhället tilldelats 'samhällsnyttiga' arbeten och ges bort som gratisarbete till arbetsgivare.
Däremot skulle jag råda Sam att nästa gång ge en pedagogisk beskrivning av hur pensionärer överbeskattas, eftersom detaljerna kring detta inte är allmänt kända. Det rör sig om en djungel av alla möjliga åtgärder, från nallande av hundratals miljarder från pensionsfonder till ett komplex av avdrag som alla i klassen får utom Nisse och Agda får, för dom är gamla.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Forssblad, 2009-08-25, 06:09

Har skatten verkligen höjts för pensionärerna, är det inte bara så att den inte sänkts som den gjorts för löntagare. Pensionärerna har alltså inte fått det sämre om man inte räknar i relativa mått. Sen är det faktsikt ni pensionärer själva som har röstat fram och valt det pensionssystem vi har idag. Problemet med att vi har så många fattiga pensionärer är att ni blivit hjärntvättade av en alldeles för lång period av socialdemokrati där de matar er med att ni inte behöver oroa er, staten tar hand om allt och ingen behöver ta ansvar för sin egen ekonomi. Blir ni av med jobbet så får ni lika mkt i a-kassa/soc.bidr., när ni slutar jobbare så ska vi betala er pension. Därför har alldeles för många pensionärer aldrig sparat själv till sin pension utan litat på staten(socialdemokraterna) att de ska ta hand om er. Det var lite naivt så här i efterhand kanske? Får hoppas att framtida generationer tar lite mer ansvar för sin nuvarande och framtida ekonomi.

Permalänk | Anmäl #3 Johan_k, 2009-08-25, 09:23

Pensionernas storlek avgjordes främst vid ATP-valet 1957. Hade dåtidens väljare, vilket i stort sett är nuvarande pensionärer, röstat fram Bertil Ohlins förslag så hade pensionerna idag varit ungefär dubbelt så stora som de är nu.

Istället för att placera pensionskapitalet på kapitalmarknaden i sin helhet med genomsnittlig avkastning, slösade socialdemokraterna bort pensionskapitalet på t.ex. Stålverk 80, aktiv industripolitik, varvsstöd och miljonprogrammet. Var och en kan räkna ut vilken avkastning dessa placeringar har gett.

Ibland tar det lång tid innan man ser vilket utfall olika val ger, men i detta fall är det förödande.

Dagens pensionärer behöver rannsaka sig själva och tänka på vad de röstade på i ATP-valet. De som röstade på socialdemokraternas ATP skall inte gnälla, de har sig själva att skylla. Vi andra får oförskyllt dålig pension.

Här har du svaret på varför gamle far och mormor får dålig pension.

Permalänk | Anmäl #4 goran, 2009-08-25, 21:44

Borde inte staten vara bästa garant för att inbetalda avgifter för framtida uttag faktiskt kommer att betalas ut i omfattning som avtalas? Jag hade tippat det om jag inte numera visste bättre, Göran P har konfiskerat 245 miljarder med löfte om kompensation, var finns den? Miljontals nya munnar att mätta ur statens kaka. Det är väl självklart att är det fler som skall äta utan att betala blir kakan mindre att dela på. Men är det inte där som förklaringarna efterfrågas? Hur skall ett allt större antal försörjas när grindarna är öppna och arbetstillfällena blir allt färre?

Permalänk | Anmäl #5 Naivtive, 2009-08-25, 21:52

Illegala invandrare och korrupta diktatorer i främmande länder har högre priorietet än svenska pensionärer som ändå röstar på sossarna.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2009-08-27, 08:06

Gamle fars och mormors låga pensioner beror på att de som 70+pensionärer har ATP-grundade pensioner. De följde inte löneutvecklingen - och under åren 1993-2004, ökade realinkomstklyftan mellan löner och pensioner med 32 %. Under åren 1960-1993 följdes de i stort åt. Därtill har pensionärerna inte fått kompensation för när Göran Persson manipulerade med basbeloppen under 1990-talskrisen. Försäkringskassan erkänner öppet att 2 % återstår att betala. Riksdagens Utredningstjänst anser att pensionärerna borde kompenseras med 10,2 %.

Göran Persson överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statsbudgeten. Fonderna hade tidigare byggts upp av ATP-pensionärernas pensionspremier. Som motiv angavs att staten i stället övertog betalningsansvaret för garantipensioner och bostadstillägg. Men dessa bidrag ges av sociala skäl och bör därför helt belasta statskassan och därmed betalas av hela folket - inte speciellt av ATP-pensionärerna. Hade överföringen inte skett skulle heller inte bromsen slå till nu under åren 2010-2015.

En pensionär med genomsnittlig pension på 12 800 kr/månad kommer under dessa år på grund av bromsen att förlora 60 000 kr.

Alliansen har riktat 65 miljarder som en skattesänkning till de arbetande. Motivet att det skulle få fler i arbete är falskt. Det framgår tydligt av utlåtandena från de fyra ekonomiska forskningsinstuten med Konjunkturinstitutet i spetsen. De flesta förstår att för att folk skall få jobb så krävs ökad efterfrågan samt att det finns företagare som vill investera för att bygga ut sin rörelse eller starta nytt.

Men jobbskatteavdraget är inte den enda specialförmånen som de arbetande fått. Dessutom har under åren 350 miljarder överförts och numera överförs 84 miljarder per år till denna grupp - alltså mycket mer än vad jobbskatteavdraget kostar.

Ingen känner till denna överföring därför att den skett så diskret. Alla som betalar 7 % som pensionspremie får en skattesänkning som uppgår till samma belopp. Ingen på Ekonomistyrningsverket, de som sköter statens bokföring, kände till saken - tills jag till slut fick tala med högsta chefen på avdelningen och de rätta siffrorna bekräftade.

Alla pensionärsorganisationer är underrättade - men de tiger still.
Pressen är underrättad - men de bryr sig inte.

SVERIGES PENSIONÄRER ÄR GRUNDLURADE !

Permalänk | Anmäl #7 Berthel Nordström, 2009-09-01, 15:14

Sign Mina spinner loss som vanligt. Hög röstvolym, noll koll.

Läs på lite. Det är inte regeringen som bestämmer pensionerna.

Permalänk | Anmäl #8 Ingemar, 2010-01-11, 01:07