Så ger rymdexpeditioner pengar till dagis och sjukvård

Som verksam inom rymdindustrin får jag ofta frågan varför det är meningsfullt för staten, dvs, skattebetalarna att lägga pengar på rymdfart istället för vård, skola och omsorg. Frågan är givetvis berättigad och ställer två olika tidsaxlar samt det innersta av människans väsen på sin spets. På den ena tidsaxeln finns behovet av omedelbara behov inom vården och skolan, på den andra tidsaxeln huserar framtidens teknik, ungdomars drömmar, världsomspännande fredsprojekt och människans outtömliga intresse för utforskning av det okända och omöjliga. I det korta perspektivet är svaret tämligen givet, satsa på vård och skola.

I ett längre perspektiv är det dock viktigt att beakta källan till statlig finansierad verksamhet, vilket är skatteintäkter. Skatteintäkterna genereras i stor utsträckning av företag via skatt på vinster, arbetsgivaravgifter och via inkomstskatt för arbetarna. Företagen återfinns på en global världsomspännande marknad som ständigt blir mer konkurrensutsatt. För att sätta företagens verksamhet i perspektiv kan vi titta på en typisk säljcykel för en större affär vid ett svenskt företag inom ett högteknologiskt område. Det är inte ovanligt att en säljcykel för en större affär är 3 år och kan ha leveransåtaganden under 5 år. Av största vikt att beakta är att de flesta större affärerna sker med produkter som utvecklats under 5-15 år.

Detta innebär att hela affärscykeln för en större affär ofta omfattar en tidsrymd av 10-20 år. Att i skenet av ovan beskrivna verklighet jämföra det omedelbara behovet inom vård och skola med behovet att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som skall generera nya intäkter på 10-20 års sikt ter sig orimligt och ogenomtänkt. Det går helt enkelt inte på ett meningsfullt sätt att jämföra och ställa svart-vita, utmanande frågor om det omedelbara behovet inom vård och skola med behovet av ny teknologi och nya affärer. Båda frågorna är djupt beroende av varandra. "Inga nya affärer, ingen vård och skola till våra barn. Ingen sjukvård och skola, inga arbetare som kan generera de nya skatteintäkterna". Journalister som försöker ta snabba rubriker genom att ställa denna typ av svart-vita eller onda-goda frågor gör både sig själva och medborgarna en stor otjänst genom att ta bort fokuset från det viktiga, det faktum att frågorna hör ihop och enbart i samverkan kan ge oss en berikande framtid.

Är detta då hela sanningen? Satsa pengar på rymdindustrin och med ett trollslag har våra barn om 10 år en bra skola att gå i? Självklart inte men det finns intressanta aspekter att lära sig av. Låt oss börja med att reflektera över storheter och relationer. Rymdverksamheten i Sverige som på den statliga sidan i huvudsak finansieras av Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet via myndigheten Rymdstyrelsen, förfogar över ungefär 650 miljoner kronor per år (0.65 miljarder). Det är svårt att få någon exakt statistik för kostnaden av den svenska offentliga omsorgen, sjukvården och skolan, olika källor ger olika uppgifter beroende på vilken agenda som respektive part har, men låt oss för artikelns skull anta ett medelvärde på ungefär 5 000 miljoner per år (500 miljarder eller hisnande 158 kr varje sekund). I den ekonomiska jämförelsen mellan rymdverksamheten och sjukvården i Sverige så tar sjukvården 99.9%. Om rymdverksamheten jämförs med Sveriges BNP (ungefär 2800 miljarder) så utgör "rymd" 0.0002%. Uttryckt med andra ord så skulle regeringen kunna satsa ungefär 1 promille mer på sjukvård om Sveriges rymdverksamhet lades ned omedelbart.

Vad ger den promille som potentiellt skulle kunna flyttas från rymdområdet till sjukvården? Frågan kan givetvis besvaras på många sätt beroende på synsätt. Undertecknad har i denna artikel valt att ta anslaget att försöka visa värdet i mätbara termer, dvs ytterst påtagliga saker som de flesta direkt känner till.

Hur många läsare av denna artikel tittar på vädret på morgonen och kvällen? Hur många använder GPS för att navigera? Hur många tittar på program distribuerade via telekommunikationssatelliter som exempelvis direktsända Olympiska spel eller melodifestivalfinalen? En gissning är att det är huvuddelen av Sveriges 9 miljoner invånare.

Stora delar av den moderna informationsteknologistrukturen underhålls av satelliter och därmed rymdteknik vilket ofta glöms bort i debatten. En lite tillspetsad argumentation av ovanstående analys skulle kunna uttryckas något raljant som att 1 promille av kostnaderna för sjukvården ger de tillfrisknande patienterna tillgång till TV och internet som nog får antagas upplevs väldigt positivt för individerna.

Det finns en intressant kommersiell aspekt på statliga satsningar på rymdteknik. De mycket speciella förutsättningar som råder i rymden, med främst radioaktiv strålning och otillgänglighet (när satelliter eller prob skickats upp kan man ej nå den för reparation utan den måste fungera direkt) ställer tydliga krav som ej återfinns i massmarknader på jorden.

Tänk er en värld där mobiltelefontillverkarna inte kunde laga eller byta ut sina produkter, utan telefonerna var tvungna att fungera direkt och i minst 5 år, helst 15 år! Det går nästan inte att föreställa sig när man vant sig att förbruka en telefon i halvåret efter olika fel. Det är dock verkligheten för rymdbranschen.

Detta ger en unik grogrund för uppfinningar och produkter med hög kvalitet. Det är åtskilliga av världens storsäljande produkter idag som kommer från olika rymdprogram. Sveriges rymdföretag genererar ständigt ny teknik till andra områden. Ett exempel som ligger nära till hans är ÅAC Microtec i Uppsala som utvecklat en unik anslutningsmetod kallad XiVIA® för miniatyriserad elektronik till framtidens satelliter som nu licensierats av Silex Microsystems, en stor producent av komponenter till bland annat telekomindustrin. Andra exempel kan nämnas som tex mikrovågsungen som togs fram för att kunna värma mat i tyngdlöshet eller materialet i golven på vissa moderna bilar som skyddar rymdfarkoster från att brinna upp när de återvänder till jorden.

För mig personligen är dock rymdfarten och rymdteknikens största värden tungt förknippade med drömmar, utbildning och vår existens. Många tar upp rymdens betydelse från urbefolkningar till dagens sönderstressade individer som jagar fram mellan karriär, dagis och förkylningar. De flesta som tittar på himlen fascineras av storheten, av avståndet till alla tusentals stjärnor och planeter som kan avnjutas en mörk kväll på fjällvandringen.

Många länder satsar idag aktivt på att återvända till Månen och försöka ta sig till vår närmaste granne Mars. Det pratas idag om att våra barn kommer tillhöra den första generationen som kan kolonisera andra världar än vår egen. Historien vittnar om människans önskan att utforska, ta Leif Eriksson, vår Nordiske viking som anlöpte Nordamerika för ungefär 1000 år sedan eller Columbus som gjorde om samma bravad för ungefär 500 år sedan. Båda expeditionerna kan tyckas onödiga och dumdristiga i det korta perspektivet men facit har visat på en fantastisk ekonomisk tillväxt och ökad mångfald i förståelsen av vår existens. Det samma är med stor sannolikhet att vänta från framtidens rymdfärder till andra himlakroppar. Inte minst har forskare redan identifierat stora förekomster av bränsle på Månen till framtidens koldioxidfria fusionskraft. I spåren av rymdfarten hittar man många unga som bärs fram av drömmen att arbeta med inom naturvetenskapliga ämnen, som läser matematik, fysik, kemi och biologi med målet att kunna göra Christer Fuglesang sällskap.

Rymdfart är en av få branscher som spänner över många viktiga områden och som ger tydliga mätbara resultat på längre sikt. Inte minst ger branschen stort avtryck hos unga att läsa viktiga ämnen, skapar en global gemensam nämnare och främjar fred, den ger högteknologisk och kvalitetssäkrad ny teknik, tillgodoser nyfikenhetsbaserad utforskning, ger svar om vår existens och etablerar en infrastruktur som i princip hela det moderna samhället vilar på. Med detta i åtanke kanske rymdfarten borde ha en finansiering motsvarande 4-5 tusendelar av kostnaden för sjukvården istället för 1 tusendel som idag.

Fredrik Bruhn (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10104

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är sant att rymdsatsningar kostar mycket, mycket mindre än folk tror. Det handlar om promillen och bråkdelar av promillen av BNP. T o m i USA som satsar mest, lägger allmänheten ut mer på katt- och hundmat samt katt/hundleksaker än rymden. Därför får man inte särskilt mycket ut av att lägga ned rymdprogram.
Men dessa ger mycket tillbaka!
Det tydligaste exemplet är datortekniken. Man räknar med att utvecklingen av de första integrerade kretsarna tog ett språng värt tio extra år framåt, genom att NASA på 60-talet var storkund hos IC-företagen. De första IC:arna var dyra, men för NASA var det viktigare att de var små, lätta, strömsnåla och driftsäkra. Tidvis skall NASA under denna tid ha köpt halva världsproduktionen av IC:s.
Utan rymden skulle vi idag sitta med Windows 98 och betydligt långsammare datorer.
Rymden ställer extrema krav, och genererar därför de mest innovativa spjutspetslösningarna. Det är bara rymden och brinnande krig som är så bra på att generera spin-offs. Men rymden är att föredra!

--Ahrvid

Permalänk | Anmäl #1 Ahrvid Engholm, 2009-08-24, 14:34