Fredrik Reinfeldt måste ta ansvar för regeringens vårdreformer

Vård- och omsorgsbranschen är Sveriges största bransch, kostnaderna uppgår årligen till ca 350 miljarder kronor. Kunskapen om hur dessa resurser används och vilka resultat och värden som skapas är påfallande låg vilket naturligtvis inte är bra.

Det finns idag stora olikheter mellan olika kommuner och landsting i landet när det gäller uppföljning och redovisning av kvalitet i vård och omsorg, det finns också stora skillnader mellan hur man följer upp privata respektive offentliga vårdgivare. Bristerna bidrar till ojämlikheter i vården.

Framförallt blir det svårt för patienterna att göra kunskapsbaserade val i de nya valsystemen när det inte finns enhetliga, transparenta system för utvärdering och redovisning av resultat.

Tillsammans med landstingen och kommunerna kan privatdrivna företag göra mycket för att förbättra vården och omsorgen, både genom att höja kvaliteten och genom att fungera kostnadssänkande. Det krävs dock rimliga villkor för alla anordnare, både offentliga och privatdrivna, om man ska få till en bra och sund konkurrens. I flera fall ser vi att priset ligger i fokus vid upphandlingar. Detta har ibland skett på bekostnad av kvaliteten. Upphandlingsmodeller där prisfaktorn är avgörande riskerar att ge bristande vårdkvalite

Flera av Vårdföretagarnas medlemmar reagerar på de nya, slimmade villkoren som har svag förankring i verkligheten. Villkoren är ibland så hårda att privata aktörer - såväl stora som små, vinstdrivande och ideella - får svårt att leva upp till dem. Istället för att garantera en god kvalitet genom att säkra en hög grad av konkurrens, väljer landsting och kommuner att ställa en rad önskemål som ska uppnås till ett så lågt pris så att flera aktörer tvekar att vara med i upphandlingsprocessen. De privata företagen är inte ensamma om att ha svårt att leva upp till kraven. Även landsting och kommuner har svårt att leva upp till dem. Skillnaden är att landsting och kommuner har en helt annan möjlighet att skjuta till pengar, antingen från den egna budgeten eller via det statliga bidrag som bland annat SKL efterlyst när det gäller den kommunala verksamheten.

De fria valsystemen bildar idag grunden till ett nytt sätt att se på och organisera den svenska välfärden vilket innebära en rad fördelar för medborgare i Sverige. Men med en mångfald av vårdsystem/givare måste det finnas enhetliga kvalitets- och utvärderingssystem. Vårdföretagarna har identifierat tre perspektiv ur vilka system och ansvar för utvärdering bör utvecklas;

1, Kvalificerande utvärdering/auktorisering för att verka inom det skattefinansierade systemet
2, Uppföljande utvärdering för huvudmän och utförare
3, Publika resultat och jämförelser för medborgare, patienter och brukare

De nuvarande utvärderingssystemen bygger dels på att Socialstyrelsen utfärdar riktlinjer och ansvarar för tillsyn dels på att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) - utreder anmälningar som rör undersökningar och vård och behandlingar av patienter. Dessutom granskar Statens Beredning för Medicinsk utvärdering (SBU) den vetenskapliga grunden för medicinska innovationer, existerande rutiner och praxis inom hälso- och sjukvården.

Detta duger inte när valsystemen i grunden har förändrat vårdens organisering och medborgarnas krav har radikalt förändras med valfriheten. Vårdföretagarna har allt sedan valfrihetssystemen inom vården infördes drivit frågan om oberoende utvärdering av vården för såväl privat som offentlig utförd vård. Detta eftersom vi anser att detta på bästa sätt främjar öppen och rättvis konkurrens där medborgarna och kvalité inom vården står i fokus. Vi har för att skydda på utvecklingen tagit fram två rapporter i ämnet. Den första som överlämnades till Socialdepartementet ("Vision om oberoende utvärdering av vård och omsorg i flera perspektiv) under Almedalsveckan 2008 är en övergripande beskrivning och genomgång i ämnet. I den andra som blir färdig under hösten 2009 definieras bland annat hur en oberoende funktion kan organiseras och vilken roll den kan ha.

Vi vet att regeringen arbetar med att ta fram en reform som sätter fokus på kvalité och uppföljning men vi tycker det går på tok för långsamt. Vi tror att utan konsekvent och oberoende utvärdering så riskerar frågor som orättvisor och ojämlikhet i vården öka och intellektuellt torftiga debatter om vinstfrågan ta fart. Istället för fokus på de politiska utmaningar som vården står inför och de är många. Nu har viktiga vårdreformer införts av Regeringen Reinfeldt och det är bra, men när statsminister Fredrik Reinfeldt får vi en fungerande uppföljning av de 350 miljarder kronor som årligen konsumeras inom vården?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10100

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vårdföretagarna tycker att det tjafsas för mycket om vinsten när det nu gäller att fortast möjligt släppa lös just vinstdrivna sjukvårdsföretag på de 350 miljarderna/år i "sjukvårdsbranchen". Diskussionen om själva grundbulten i såväl praktisk som teoretisk marknadsekonomi anses nämligen "intellektuellt torftig". Som om sjukvårdsaffärer skulle vara en alldeles särskild sorts business i det avseendet.

Varför det skulle vara onödigt, ur både mikro- och makroperspektiv (för att inte nämna de kvalitets-, rättvise- och jämlikhetsperspektiv Dahlgren själv vill lyfta fram), att debattera grundförutsättningarna för en lyckosam storskalig kommersialisering av vården framgår dock ej. Och man måste då oroligt fråga sig vilka slags affärsidkande entrepenöre, företagsledare och investererare som då egentligen avses. Någon ny sort, som alltså anser vinstsidan alltför torftig att beakta?

Denna sorts ekonomiska pseudodebatt har hela tiden präglat argumenteringen för en sjukvårdsmodell på kommersiell grund. Att vinstdrivna företags agerande och beslut, existens och upphörande i grunden självklart drivs och beror av just vinsten måste i detta sammanhang uppenbarligen tonas ner. Visst hörs enstaka tvärsäkra röster om att "vinst är (alltid) ett kvitto på optimalt kostnadseffektivt producerad kvalitet" men i det stora hela föredrar man nog att föra över debatten till ett luddigt resonemang om att en "oberoende utvärdering" av utförd sjukvård bör få fälla det slutgiltiga avgörandet av frågan. En utvärdering som enligt Vårdföretagarna inte ska begränsas av "Socialstyrelsens riktlinjer och tillsynsansvar, HSAN:s utredningar av undersökningar, vård och behandling eller SBU:s granskning av vetenskaplig grund för medicinska innovationer samt existerande rutiner och praxis". Däremot ska den alldeles uppenbart vara av det slaget som säkerställer "en hög grad av konkurrens" och då förstås av den marknadsekonomiska sorten. Det är ju faktiskt de vinstdrivna vårdföretagarna som ska beredas plats. Att en sådan utvärdering inte kan genomföras förrän "tillräckligt många" vårdföretag redan etablerats är en konsekvens, som knappast stör syftet. Dahlgren nämner ändå, försiktigtvis, en "auktorisering för att verka inom det skattefinansierade systemet" som inledande kvalitetssäkring. Men hur? Genom att varje ny entrepenör lovar att inte prioritera vinst framför kvalitet, jämlikhet och rättvisa i sin förestående verksamhet?

Dahlgren tycks ändå ha avgjort frågan på förhand. Tvärsäkert påstår han nämligen: "genom att säkra en hög grad av konkurrens" "garantera(s) en god (sjukvårds)kvalitet". Så varför så mycket (ursäkta) tjafs om "oberoende utvärderingar"? Den slutgiltiga och allt annat överskuggande utvärderingen av vinstdrivna bolag sker ju dessutom redan av Aktiebolagslagen, som också naturligtvis får avgöra vad som har överlevnadsvärde på en sjukvårdsmarknad, när ägartillskotten sinat (Dahlgren antyder, om än implicit, att så förmodligen kan ske men ser då fortsatt tilldelning av skattemedel som "rättvis lösning"). Räcker inte detta?

Hur sorgligt snett och vint det kan bli när sjukvård görs till en affärsangelägenhet i stor skala och alla möjliga sjukvårdsprocesser och -produkter ska marknadsmässigt prissättas för att ge kostnadseffektiv resursallokering och produktion samt acceptabelt jämlik produktfördelning kan man utläsa av den intensiva debatten i USA om just detta. Trots professionellt vinstdrivna försäkringsbolag och HMO:s som räknar och räknar priser på alla möjliga produktionsnivåer, så innebär systemet katastrof för såväl rättvisa och jämlikhet som statsbudget. Att nu också själva debatten där slutat i katastrof speglar kanske svårigheterna att med sund substans försvara en sjuk sak.

Permalänk | Anmäl #1 Jan O Lindgren, 2009-08-24, 16:22

Denna branch och all dess vinst ska åter in i folkets plånböcker - inte till privata aktörer, deras ledningar och Vdn. Om den offentliga vården får utrymme att utvecklas utan försök av vårdföretagare att sno åt sig mer skattepengar så kanske vi hade haft en möjlighet till god vård för ALLA, oberoende av tjockleken på våra plånböcker.

Permalänk | Anmäl #2 Arvin Yarollahi, 2011-09-10, 18:21

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.