Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-08-24 19:08, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Människorna i Tredje världen är inte sämre än de i de rika länderna. De fattiga i Tredje världen skulle också kunna lyfta sig ur sin fattigdom med egna krafter, precis som människorna i Sverige gjorde på det nästan kapitalistiska 1800-talet.
Jag har studerat den objektivistiska filosofin, och den "österrikiska" nationalekonomin, så jag inser vilken kraft kapitalismen besitter.
U-hjälpen fungerar erbarmligt. Korruption och slöseri överallt, och aldrig några avgörande resultat. Men betyder det att vi måste resignera oss, och låta Tredje världens folk leva kvar i fattigdom? Ingalunda. Det finns en lösning på problemet med fattigdomen. Lösningen heter kapitalismen.
Om bara kapitalismen infördes i Tredje världen, d.v.s. om bara Tredje världens fattiga fick politisk och ekonomisk frihet, skulle du kunna resa sig med egna krafter. Det är ju inte så att människorna i Tredje världen är sämre människor än de i de rika länderna. Människorna i Tredje världen har lika mycken intelligens, och en minst lika stor arbetsvilja, som de i de rika länderna. Så om bara de fick lov att använda sin intelligens och fick lov att arbeta, och om bara de fick lov att behålla resultatet av sitt arbete, skulle de kunna producera, och upphöra att vara fattiga. Människorna i Tredje världen är likadana som de i de rika länderna. Om de fick lika mycken frihet som människorna i de rika länderna, skulle de tämligen snabbt bli lika rika som människorna i de rika länderna. Att tro annat är att snubbla in på rasismen.
Vad behöver ett land för att bli rik? Bl.a. behöver det: människor som arbetar, råvaror, kapital och kunskaper/teknologi.
Det torde vara uppenbart att länderna i Tredje världen inte lider någon brist på människor som vill arbeta, om bara de fick. Bönderna i Tredje världen sliter ofta från gryning till skymning på sina åkrar, men på grund av bristen på modern utrustning för att plöja, skörda, bevattna o.s.v. avkastar deras arbete oftast inte mera än vad som går åt för att mätta de egna familjemedlemmarnas munnar, om ens det.
Råvaror har länderna i Tredje världen gott om också. De flesta länder i Tredje världen har ju så mycket råvaror att de kan exportera sådana i väldiga mängder till de rika länderna.
Men kapital och kunskaper/teknologi då? Ja, de fattiga länderna har inte alls tillräckligt med kapital och kunskaper/teknologi idag. Men de skulle snabbt kunna skaffa sig kapital och kunskaper/teknologi i överflöd. Näringslivet i de rika västländerna skulle springa benen av sig för att investera i Tredje världen, om bara de fick lov, och om bara de kunde räkna med att inte få sina investeringar och vinster konfiskerade av regeringarna i Tredje världen. Det sorgliga faktumet är att i många decennier har Tredje världens egna regeringar hindrat de investeringar som hade kunnat avskaffa fattigdomen. Regeringarna har t.ex. förbjudit utländska företag att äga mera än, oftast, en bråkdel av aktierna i industriföretagen i det egna [fattiga] landet. Och när de ändå har tillåtit utländska företag att investera i det egna landet, har regeringarna där ofta beslagtagit en stor del av de eventuella vinsterna, och ibland själva investeringskapitalet. Inte att undra på att det inte har blivit ett tillräckligt stort inflöde av kapital och kunskaper/teknologi till Tredje världen. Tredje världens egna regeringar har byggt murar som har hållit kapitalet och kunskaperna/teknologin utanför!
Men hur kan man vara säker på att näringslivet i de rika västländerna skulle vilja investera i de fattiga länderna, även om de välkomnades där? Därför att det skulle vara höglönsamt. Företagen i de rika länderna har redan lagt ner stora summor pengar på att konstruera maskiner, uppfinna produkter och forska fram teknologier. Det skulle inte kosta dem ett öre extra att låta dessa redan gjorda investeringar användas *också* i Tredje världen. Om t.ex. Toyota har lagt ner 20 miljarder yen på att utveckla en ny bilmodell, då behöver de inte betala 20 miljarder yen i utvecklingspengar till, för att börja tillverka ytterligare exemplar av samma bilmodell i olika länder i Tredje världen också. Om det lönar sig för Toyota att utveckla en bilmodell för 20 miljarder yen, och tillverka bilen i endast 500.000 exemplar om året i Japan - tänk då hur höglönsamt det skulle vara för Toyota att utveckla samma bilmodell för samma 20 miljarder kronor, och sedan låta tillverka den i 500.000 exemplar om året i vardera av 10 olika länder i Tredje världen utöver Japan! Toyota slår då ut utvecklingskostnaden på 11 gånger så många bilar. Och vinstkalkylen blir ännu bättre när Toyota tar hänsyn till att lönekostnaderna bara är en bråkdel så höga i Tredje världen, som de är i Japan!
En våg av investeringar i Tredje världen skulle skapa ny sysselsättning och därmed nya löneinkomster för de fattiga i Tredje världen. Nya löneinkomster skulle givetvis vara liktydigt med ökad välfärd. Och investeringsvågen skulle samtidigt medföra nya försäljningsintäkter, och därmed större vinster, för de västerländska företagen som gjorde dessa investeringar. Alla skulle tjäna på det! Och de rika länderna förfogar över många tusentals miljarder dollar i kapital. Om bara, säg, 10% av det kapitalet satsades i Tredje världen, skulle levnadsstandarden i de fattiga länderna skjuta i höjden.
Ett annat sätt att inse detta är att börja med att fokusera på lönerna. Lönerna i de flesta av Tredje världens länder är mindre än en tiondel av de i de rika industriländerna. Om bara ekonomierna i Tredje världen vore investeringsvänliga, t.ex. om bara de hade ett tryggt skydd för investerarnas egendomsrätt, skulle de rika ländernas företag tjäna stora pengar genom att flytta tillverkning från höglöneländerna i väst, till låglöneländerna i Tredje världen. Att producera t.ex. en TV-apparat i Bangladesh eller Mexiko, där lönerna bara är en bråkdel av de i Japan, skulle givetvis vara jättelönsamt för exempelvis Hitachi. Och om många sådana företag som Hitachi investerade i Bangladesh eller Mexiko, skulle den åtföljande efterfrågan på arbetskraft dra upp lönerna där. Bangladesh´ och Mexikos levnadsstandard skulle höjas.
Men huvuddelen av "jobbet" att öka produktionen i Tredje världen skulle göras av de fattiga själva. De allra flesta fattiga människor innehar en desperat vilja att ta sig ur fattigdomen. Människorna i Tredje världen skulle därför arbeta mycket hårdare än arbetarna i väst gör idag, och de skulle spara en mycket större del av sin lön än arbetarna i de rika länderna. Så de fattiga länderna skulle släppa loss en störtflod av inhemskt arbete och sparande, om bara de införde mera politisk och ekonomisk frihet. Med en explosiv ekonomisk tillväxt som följd.
Kapitalismen uträttade under i västländerna under 1800-talet, då västländerna nästan var kapitalistiska. Kapitalismen skulle kunna uträtta lika stora under i Tredje världen under 2100-talet, om bara den fick en chans. U-hjälpen behövs inte för att råda bot på fattigdomen i Tredje världen. Kapitalismen kan göra jobbet mycket bättre!
[...] Newsmill artiklar på samma tema finns här: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15. SvD och DN SvD och [...]
Alliansen förnyar svensk biståndspolitik. Är det till det bättre eller sämre?

Forum Syd: Vår dörr står öppen!

Problemet med Forum Syd är inte marxismen

Överdrivet felfinneri gynnar inte biståndet

Jordbrukssubventionerna motverkar biståndet

Därför är det rätt att ge budgetbistånd till stater

Vilken verklighet lever biståndsministern i?

Bra bistånd kräver mer än spisar, Gunilla Carlsson

Demokratibistånd löser inte fattiga människors problem

Vi pratar alldeles för lite om biståndet

Biståndsdebatten får inte utgå från förlegade uppfattningar

Rätt att strypa Sida-bistånd till ministerier

Visst följer Forum Syds styrelse reglerna mot jäv!

Svenskt bistånd missbrukas i Mellanösternkonflikten

Forum Syd ger pengar till lögnaktig propaganda

Stödet för bistånd och invandring ökar

Biståndsorganisationer kräver nyanserad debatt

Svenska kyrkan: Gunilla Carlsson måste fortsätta sitt förändringsarbete

Folkrörelsebiståndet behövs och gör skillnad för demokratiutveckling

Inget nytänkande om biståndet i valmanifesten


Tillväxt förutsättning för lyckat bistånd

Basinkomsten i Otjivero, Namibia
Ny biståndsstruktur - där säkerhetsbistånd är prio ett

30 års effektiv fattigdomsbekämpning utan kostnad för svenska skattebetalare

Forskare vid KI: Gunilla Carlsson har också ett ansvar för Sidas problem

Gunilla Carlsson: Sidas ledning ansvarig för systemfelen

Gunilla Carlsson vilseledde riksdagen om Rysslandsbiståndet

Stoppa utbetalningstrycket i biståndet!

Bra att biståndsindustrin börjar tala klarspråk

Låt inte högern ta över biståndsdebatten
Det är dags att börja prata om politiken bakom "katastroferna"

Rusta upp kvinnornas politiska arena när du ändå är på gång Gunilla!

Nu rustar vi upp i Afghanistan

Vad hände med Sveriges politik för global utveckling?

Varför inte resultatkrav på biståndet?
Det osexigaste biståndet är det effektivaste

Förändrade attityder nödvändigt för ett effektivare bistånd

Därför redovisar vi vårt arbete mot korruptionen

Forskning har hög prioritet i det svenska biståndet

Dags för en mer uppriktig biståndsminister
Skäl för att utrotning av hunger med undernäring bör bli hörnsten i svensk utvecklingspolitik

Biståndskorruptionen har sin grund i utländsk närvaro

Internationellt bistånd behövs tyvärr ett tag till
Henning Mankell smutskastar Sida-tjänstemän

Utvecklat bistånd kräver satsning på revision

Gunilla Carlsson bör regera mer och prata mindre

EU förvägrar fattiga med funktionshinder deras mänskliga rättigheter

Korruption bekämpas med deltagande och bra ledarskap

Biståndet är inte så opakt som Carlsson antyder

Biståndet: Ett svek mot de fattiga?

Ska Sida börja ta Ostrom på allvar nu?

Nu startar jag en stafettdebatt om biståndet!
Sänkt biståndsbudget och starkare styrning för bättre resultat

Enskilda organisationer viktiga för biståndet

"Omoral bör alltid klandras, inte min men alla andras!"



Carlssons utspel visar moderaternas dubbla bokföring i biståndsfrågan

Det är jag som är det biståndsindustriella komplexet

Kvinnorna bästa affären för svenskt bistånd

Korruptionen ska bekämpas - inte biståndet

Starka folkrörelser motverkar korruption

Kvalitet före kvantitet i biståndet

Olyckligt när allt bistånd klumpas ihop

Se över formerna för svenskt bistånd

Minska korruptionen genom bistånd och att motverka skatteparadis

Det bilateral biståndet är förlegat


Problemet med korruption är mycket större än 50 miljoner

Korruptionsskandal inte alltid ett tecken på problem inom biståndet

Carlssons uppskattning av förskringrat bistånd i Zambia visar prov på innovativ matematik

Nysvenskar och rätt kunskap effektiviserar biståndet

Sida: "Debatten som Gunilla Carlsson öppnar är viktig och nyttig"

Carlsson använder misslyckanden för att skära i biståndet


Dags för en mer uppriktig debatt om biståndet

Flytta fokus från bistånd till frihandel
EU sviker löftet om fattigdomsbekämpning

Svenskt bistånd viktigt för demokratispridningen i världen

Bra att biståndsministern inte är tvärsäker

Kommer Gunilla Carlsson våga vara ärlig om biståndet?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kapitalism som ekonomiskt system fungerade relativt bra i västvärlden under 1800-talet.
Det finns några faktorer som skapade förutsättningarna för den succén som många anser att kapitalismen under 1800-talet var. Det viktigaste av dom var att vinsterna som gjordes stannade i området där produkterna tillverkades. Vilket innebär att den rika Direktörn kunde äta på restaurang i området och handla varor där och på så sätt utveckla marknaden på ett positivt sätt.
Kapitalismen som Tredje Världen åker på är kapitalismens elake lillebror, som inte på något sätt ökar vinster i landet där den härjar utan ökar vinsterna för några få stora bolag, som har som enda intresse att tjäna pengar. Effekten av detta blir i motsats till din teori att Tredje Världen kommer fortsätta vara just Tredje Världen så länge ägarna av företagen har möjlighet till det. Vi älskar trots allt våra billiga skor och t-shirts. Pengar måste stanna i respektive länder för att en utvecklande kapitalistisk-stat ska kunna växa fram. För att det ska gå så måste pengarna som går in i dessa länder växa innan de kan gå tillbaka. Microlån är en fantastisk lösning på detta problem. Som är relativt billig och har stabil och bra tillväxts-effekt.
Lite rörig text, det ursäktar jag för men tror att andemeningen går fram.
//Freddie
"Our findings MBT
show that the influx of oil profoundly altered the microbial community by significantly stimulating deep-sea" cold temperatureMbt Cleanrance
bacteria that are closely related to known petroleum-degrading microbes, Hazen reported.
Their findings are based on more than 200 samplesMBT Barabara
collected from 17 deepwater sites between May 25 and June 2. They found that the dominant microbe in the oil plume is a new speciesMBT Chili
, closely related to members of Oceanospirillales.
This microbe thrives in cold water, with temperaturesMBT Karani
in the deep recorded at 5 degrees Celsius (41 Fahrenheit).
Hazen suggested that the bacteria may have MBT M Walk
adapted over time due to periodic leaks and natural seeps of oil in the Gulf.
Scientists also had been concerned MBT Shuguli
that oil-eating activity by microbesMBT Tariki
would consume large amounts of oxygen in the water, creating a "dead zone" dangerous to other life. But the new study found that oxygenMBT Tembea
saturation outside the oil plume was 67-percent while within the plume it was 59-percent.
The research was supported byMBT Voi
an existing grant with the Energy Biosciences Institute, a partnership led by the University of California, Berkeley and theMBT Shoes
University of Illinois that is funded by a $500 million, 10-year grant from BP. Other support came from the U.S. Department of Energy and theCheap MBT Shoes
University of Oklahoma Research Foundation.
MBT Sneakers
MBT Barabara Shoes
MBT Changa Shoes
MBT Chapa Shoes
MBT Chili Shoes
MBT Fanaka Gtx Shoes
MBT Karani Shoes
MBT Kaya Shoes
MBT Lami Shoes
MBT M.Walk Shoes
MBT Sandals
MBT Shuguli Gtx Shoes
MBT Sport Shoes
MBT Tariki Shoes
MBT Tataga Shoes
MBT Tembea Shoes
MBT Tunisha Shoes
MBT Voi Shoes
http://www.mbtshoesuksale.com/
MBT Shoes
MBT Walking Shoes
MBT Sale
Cheap MBT Shoes
MBT Anti Shoes
MBT Women Shoes
MBT Sneakers
mbt shoes
mbt sale
mbt walking shoes
mbt anti shoes
mbt chapa
mbt lami
mbt m walk
mbt sport
mbt changa