Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (34) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Ubåtskommissionen 2.0

Foto: scanpix
Mathias Mossberg om Ubåtskommissionen 2.0

Kritiken mot den svenska ubåtsjakten får stöd i Natoländer

Det svenska militära etablissemanget försöker fortfarande hindra en öppen debatt om 80-talets ubåtsaffärer. I Natoländerna tycks man mer öppen för en revidering. Fd chefen för norska marinstaben och ubåtsexperter från USA och Frankrike ansluter sig tex numera till kritikerna. Det skriver ambassadör Mathias Mossberg, tidigare huvudsekreterare för 2000 års ubåtsutredning och 2002 års säkerhetspolitiska utredning.


Om författaren

Mathias Mossberg är forskare i Mellanösternstudier vid Lunds universitet, tidigare ambassadör och huvudsekreterare i 2000 års ubåtsutredning och 2002 års säkerhetspolitiska utredning.

Frågan om vad som hände i svenska vatten på 80-talet och vem eller vilka som kom på besök med ubåtar är fortfarande höljd i dunkel. Men den fortsätter att fascinera många och den senaste tiden har den fått förnyad uppmärksamhet. Min bok "I Mörka Vatten" har blivit omskriven och har förhoppningsvis bidragit till att föra debatten om denna viktiga och fortfarande olösta fråga något steg framåt. Ett antal artiklar under sommaren i både svensk och norsk press har tagit upp boken och diskussionen om hur det svenska folket kunde föras bakom ljuset. Frågan om hur det kunde gå så fel ligger åter på bordet.

De senaste dagarna har saken också fått ny aktualitet genom Henning Mankells senaste bok "Den Orolige Mannen" som ju har ubåtsfrågan som grundtema, och där författaren är mycket tydlig i sin uppfattning att väst var i högsta grad inblandat. Mankell har ju senare betecknat hela frågan som sin tids största politiska skandal. Det är inte svårt att instämma i detta.

Det är många aktörer som har anledning att pröva sitt agerande och sina ställningstaganden under åttiotalets ubåtsjagande: försvarsmakt, regering och politiker, men också media. Nu har medias roll börjat diskuteras. Tunga namn som Svante Nycander och Sune Olofson har med berömvärt mod ställt självkritiska frågor. Nycander i DN den 5 juli under rubriken "Militären vilseledde regeringen om ubåtar" och Olofsson dagen efter i samma tidning "Carl Bildt vilseleder allmänheten om ubåtarna", samt här på Newsmill. "Många av oss journalister som bevakade ubåtsjakterna...förvandlades till okritiska patrioter", skrev Olofson. Hur kunde alla se åt samma håll?

I motsats till dessa röster är tystnaden från dem som på tiden det begav sig var mest högljudda, dvs försvarsmakten och vissa politiker på högerkanten, bedövande. Nu när det av bla Uppdrag Granskning i SVT förra våren och i en artikel av undertecknad i SVD den 09.6.08 - visats svart på vitt att försvarsmakten mörkade uppgifter om ubåtar från väst har man ingenting att säga i saken. Marininspektören Anders Grenstad förklarade i TV att man inte var intresserad av det som hände för 25 år sedan. Utrikesminister Bildt fick en fråga i riksdagen förra året om han tänkte vidta några åtgärder. Det tänkte han inte.

Det är märkligt. Det som hittills framkommit i ubåtsfrågan visar att det handlar om för svensk demokrati grundläggande principfrågor. Det handlar om den demokratiska kontrollen av utrikes- och säkerhetspolitiken. Och det handlar om försvarsmaktens ansvar inför regering och riksdag. Och inte minst handlar det om att politik måste byggas på sanning och inte på lögnaktiga eller vilseledande uppgifter.

Den enda som hittills bemött min bok med häftig kritik är amiralen Göran Wallén, en av dem i början av 80-talet hade en central funktion i den svenska marinen. Wallén var också militär expert i 2001 års ubåtsutredning, där jag var huvudsekreterare till utredningsmannen Rolf Ekéus. Se "perspektiv på Ubåtsfrågan".

Wallén har i en artikel i Örlogsmannasällskapets tidskrift, Tidskrift för Sjöväsen anklagat mig för att under arbetet med Ubåtsutredningen ha haft en förutbestämd inställning, för att vara kritisk till försvarsmakten och dess högsta ledning, m.m. Dessa och andra anklagelser bemöter jag i nästa nummer av samma tidskrift.

Här vill jag bara notera det uppenbara - att det är svårt att som Wallén (och före honom Bror Stefenson i 1983 års Ubåtsskyddskommission) vara aktör och granskare på samma gång, och att det är varje utredares skyldighet att ha en kritisk inställning till det material och de aktörer han eller hon är satt att utreda.

Mer intressant i detta översiktliga sammanhang är att notera att den norska motsvarigheten till det svenska Örlogsmannasällskapets tidskrift, Norsk Tidsskrift för Sjöväsen, haft en mycket positiv anmälan av boken. Den är skriven av en norsk amiral, Jacob Börresen, som varit chef för den norska marinstaben. Att en centralt placerad norsk officer i motsats till sina svenska kollegor skriver positivt om vad jag framför i boken är värt att notera. Norrmännen stod ju skeendet mycket nära, var specialister på ubåtsljud, och samarbetade tätt med både Sverige och USA i frågan.

En annan bok som nyligen utkommit, "Hide and Seek", som är skriven av två av världens främsta ubåtsexperter, amerikanen Peter Huchthausen och fransmannen Alexandre Sheldon-Duplaix, och som handlar om ubåtsspionaget mellan supermakterna under det kalla kriget, är också kritisk till den svenska försvarsmaktens etablerade sanning i ubåtsfrågan. Inte minst gäller detta uppfattningen att Sovjetunionen hade väl utbyggda miniubåtssystem, något som hela tiden var ett centralt tema i Carl Bildts budskap i ubåtsfrågan, bla i hans uppmärksammade inträdesanförande i krigsvetenskapsakademin, som kanske är den mest utförliga beskrivning av sovjetiska miniubåtar och deras sätt att operera som någonsin publicerats.

"Inga större miniubåtar som motsvarar de allmänna beskrivningar som givits av Sverige var kända att vara i bruk i den sovjetiska Östersjöflottan perioden 1980 till 1988", skriver Huchthausen och Sheldon-Duplaix. De går också igenom en rad andra typer av sovjetiska minubåtar, och konstaterar att ingen av dessa typer någonsin rapporterats av väst vara förbandslagd i närheten av Östersjön.

Och om andra typer byggts eller förbandslagts så skulle deras existens alltså ha hemlighållits trots den noggranna granskningen av sovjetiska hamnar av amerikanska satelliter, och den våg av avslöjanden som följde på Sovjetunionens kollaps, säger Huchthausen och Sheldon-Duplaix.

Men än allvarligare än att den svenska försvarsmakten haft fel i sak är att den medvetet har vilselett den svenska allmänheten och spridit falska föreställningar, samt att den fortfarande inte öppnar sig och berättar vad man vet i saken.

1983 års Ubåtsskyddskommission styrdes i mycket av den militära expertisen. Kommissionen skrev att "Ingen observation har erhållits som tyder på intrång på svenskt territorium av ubåt tillhörande Nato". Och vidare att det "framstår...som klart att kränkningarna vid Hårsfjärden liksom andra kränkningar under 1980-82 utförts av ubåtar tillhörande Warszawa-pakten." Detta trots att minst två händelser rapporterats under månaderna före Hårsfjärden som tydligt pekade på Nato-ubåtar, och den ena så klart att rapporten med observationen försågs med dubbel hemligstämpel (70 år).

Men detta fick alltså inte svenska folket veta. Inte journalisterna, inte riksdagen, inte regeringen. Detsamma gällde uppgifterna om en sovjetisk sökoperation öster om Bornholm då U 137 gått på grund. Uppgifter som klart pekade på att U 137 inte var en avsiktlig inträngning, utan i stället en oavsiktlig felnavigering. Och mycket annat som inte stämde med den officiellt etablerade sanningen att det enbart handlade om sovjetiska ubåtar.

I stället iscensattes den ena ubåtsjakten efter den andra och miljonerna rullade in till ubåtsskyddsverksamheten. Och i förlängningen av detta utsattes relationerna till vår närmaste supermakt för omotiverade påfrestningar, och spänningen i hela Östersjöområdet påverkades. Allt detta under den kallaste delen av det kalla kriget.

Det är nu sedan länge dags att försvarsmakten öppnar sina arkiv i denna fråga, så att svenska folket kan få en klar uppfattning om vad som egentligen försiggick. Försvarsmakten behöver tala klartext om vad den haft för sig. Annars är frågan på vems uppdrag den agerat och hur det uppdraget såg ut.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/10046

39 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi måste få klarhet i vad som hände och vilka som bar ansvaret.
En utredning innan de skyldiga försvinner.

Permalänk | Anmäl #1 Viking, 2009-08-23, 09:11

Rysskräcken är fundamentet för hela det svenska miltiärindustriella komplexet, och utan den faller allt. Givetvis måste den upprätthållas till varje pris.

Permalänk | Anmäl #2 Johan Wallin, 2009-08-23, 09:33

Allt en fråga om svensk mentalitet -skraja svenskar som vill låtsas modiga mot inbillade faror - påminner mycket svensken - svenska media och vargens farlighet. Skitskraja knäppisar som anar faror i varje skuggning eller krusning. Enda sättet att bli modig i ett land där den enda militär som dödat någon utfört handlingen som ett skott av våda eller i syfta av att mörda under sinnesförvirring. Det hela handlar nog mest om ett land med klent förstånd och en väl känt feghet som minner om gamla tyska konvojer genom skärgården.

Permalänk | Anmäl #3 Matsi, 2009-08-23, 09:40

Re Johan Wallin
Det är snarare det kommunistmediala komplexet som fortsätter tjäna sina herrar trots att Sovjetväldet har gått i graven.
Att Mossberg och Olovsson kommer med sna lögner återigen, har väl mer att göra med deras ovilja mot Carl Bildt än något annat.

Permalänk | Anmäl #4 Nilsson, 2009-08-23, 09:53

Huvva vilken massargumentation från artikelförfattaren.

Mathias Mossberg skriver avslutningsvis:
"Det är nu sedan länge dags att försvarsmakten öppnar sina arkiv i denna fråga, så att svenska folket kan få en klar uppfattning om vad som egentligen försiggick. Försvarsmakten behöver tala klartext om vad den haft för sig. Annars är frågan på vems uppdrag den agerat och hur det uppdraget såg ut."

Du Mathias Mossberg :

Svenska Försvarsmakten arbetar utifrån politiska styrningar och grundar sig på den enkla individens personliga värdeomdömen om vad som är fred frihet och möjligheter i samhället.

Enkelt sagt: Bättre en Persing vid stugan … än en ryss på frugan.

Persing : Interkontinental USA baserad nukleär missil.

Bakgrunden till den ökade satsningen och fokus på ubåtsskydd i Sverige, var det ökande östblocket/Warszawapaktens och alltmer aggressiva uppträdande med ubåtar i Sveriges intresseområden… från 1960 tills vidare.

Att försvarsmakten mot ovan utveckling spände sina ubåtsjaktsmuskler från 1980 tills vidare förefaller logiskt och följdmässigt.
Att den svenska befolkningen gillade Kustartilleriets och Flottans agerande och bemödande under aktuella ubåtsjaktsår är känt, resultat eller inte.
Att artikelförfattaren vill locka en knappt skrivkunnig marininspektör på banan känns avlägset.

Artikelförfattarens klumpiga försök att skapa politiskt sprängstoff med sin konspiratoriska vinkel är tveksam.

Per Hagman

Permalänk | Anmäl #5 Per Hagman, 2009-08-23, 10:09

Och det här är viktigt för att?

Permalänk | Anmäl #6 Danne, 2009-08-23, 10:15

Författaren håller på med nått slags terapiarbete.
per hagman

Permalänk | Anmäl #7 Per Hagman, 2009-08-23, 10:22

Jag bodde själv ute i Skärgården och arbetade på diverse fartyg i kustfart när U-båtsdebatten var som hetast.

En sak som upptog mig och min närmaste krets var att det över huvud taget aldrig var något sjöfolk, några fiskare eller någon fast befolkning ute i skärgårdarna som såg u-båtar eller påstådda Ryska soldater springa omkring.

Iakttagelserna kom i huvudsak från pensionerade militärer och diverse sommargäster. Plus ett antal observationer som kom från en av Stockholms Skärgårds mest kända mytomaner som folk flest skrattade åt.

Och när det gällde U-137 så har ännu inte någon kommit med en förnuftig förklaring på vad en u-båt skulle ha för ärende inne i den fjärden. För envar som vet något om sjöfart är det rent och skärt vansinne att inbilla sig att man kan gå in där och göra något som helst på ett diskret sätt. Som jag ser saken så är detta en uppenbar felnavigering. Av en dignitet som gör att man misstänker inblandning av Kamrat Alkohol.

Permalänk | Anmäl #8 Claes Thure Moberg, 2009-08-23, 10:36

Moberg skriver:

”Iakttagelserna kom i huvudsak från pensionerade militärer och diverse sommargäster.”

Du Moberg:

Observationerna från vakna medborgare var under åren omfattande och kom från alla ”samhällslager”.
Som alltid i dramatiska sammanhang fanns en ”överrapportering” som behövde silas bort.
De observationer i tid o plats vilka var oberoende av varandra ( eller av någon vesäntlig anledning ) analyserades och undersöktes av försvarsmakten, vilket kan förväntas av en ansvarstagade organisation.

Per Hagman

Permalänk | Anmäl #9 Per Hagman, 2009-08-23, 10:58

Vi som vet att kränkningarna existerade och som en ofrånkomlig slutsats förstår att de kom från Warszawa-pakten känner ingen som helst respekt för de som sprider denna sorts misstänkliggöranden. Flera partipolitiserade diplomater på den tiden var så ingullade med Sovjetunionen att de bara inte kan tro det vi såg. Samtidigt ville de gärna att stora stygga USA skulle kunna anklagas på något sätt trots att USA inte hade någon motsvarighet till den utrustning som användes vid kränkningen.

Motivet för Mossbergs illegitima ställningstagande är mig obekant. Jag vill inte misstänka honom för landsförräderi men vad annat är det då egentligen han anklagar våra hundratals medverkande soldater för?

Permalänk | Anmäl #10 Arthur, 2009-08-23, 11:10


"...Det är nu sedan länge dags att försvarsmakten öppnar sina arkiv i denna fråga, så att svenska folket kan få en klar uppfattning om vad som egentligen försiggick. Försvarsmakten behöver tala klartext om vad den haft för sig. Annars är frågan på vems uppdrag den agerat och hur det uppdraget såg ut." - slut citat ifrån slutet på artikeln.

Handen på hjärtat - Mathias Mossberg - tror Du verkligen på att wåra nuvarande MaktHavare vill det ?

Permalänk | Anmäl #11 Josef Boberg, 2009-08-23, 11:50

Tjafset om att vi i svergie har en obefogad "ryssskräck" behöver bemötas.

1. Ryssland har i historisk tid anfallt sverige 17 ggr.
2.F. Sovjet var en av jordens största vapenarsenaler som stödde en kommunnistisk global expansion.

Vi kan tacka USA för att det inte blev så.

Tack USA.

Per Hagman

Permalänk | Anmäl #12 Per Hagman, 2009-08-23, 12:26

"Handen på hjärtat - Mathias Mossberg - tror Du verkligen på att wåra nuvarande MaktHavare vill det ?"

Det där skulle du inte skrivit, nu kommer de Svarta helikoptrarna och hämtar upp dig.

Permalänk | Anmäl #13 Mike Nilson, 2009-08-23, 12:37

Tja... - Mike Nilsson - jag tar den föreliggande risken - för FRIHETEN att uttrycka mig fritt (= motsatsen till MainStreamat) - som nätmedborgare i vart fall - är värd så mycket för mig, faktiskt... :idea:

Tyvärr tyvärr är sådana som migi i en näst intill hopplös minoritet i dags dato - i mitt kära fosterland Sverige - men "spottar Wi som ändå finns tillräckligt länge på en steen - så blir den ju blöt till sist !"

Carl Bildt är en av dom som t ex tycker jag är "pest och pina", tyvärr tyvärr... :cry:

Permalänk | Anmäl #14 Josef Boberg, 2009-08-23, 13:01

Märkligt att Mossberg och hans anhängare aldrig kan släppa hörnflaggan.
Det kalla kriget var ett KRIG, som Sverige var högst inblandat i. Vi stod naturligtvis på Väst-sidan eftersom vi var en fri demokrati. Av en mängd olika skäl (som det är alldeles för omfattande att gå in på i en kommentar) deklarerade vi oss som "neutrala". Men att fienden alltid var Warzawa-pakten, det kan varenda en som gjort lumpen intyga.
Med vetskap om dessa grundfakta är ubåtsfrågan och nationalitetsbestämningen helt irrelevant nu i efterhand. Militären gjorde sitt jobb och jagade bort sovjetiska ubåtar. Fanns här Nato-ubåtar var de istället välkomna (de var ju våra vänner!). Så vad är problemet med detta idag - Mossberg e c?
Och släpp kritiken mot försvaret, som att de skulle ha vilselett folket - så naiv kan du knappast vara.

Permalänk | Anmäl #15 Daniel Claesson, 2009-08-23, 14:00

Det knepigaste med hela hetsen om ryska ubåtar är motivet. Varför i hela fridens namn skulle ryssarna ge sig in med ubåtar världens kanske knepigaste skärgård? De hade haft så mycket att förlora, och vad skulle de vinna? Det gick ju utmärkt att köra runt med vanliga båtar eller lastbilar och fotografera. Det känns aningen enklare att smuggla in lite folk landvägen än att försöka tråckla in en ubåt långt in fjärdarna. Och varför såg aldrig några andra länder ryska ubåtar?
Undrar när media ska se klarsynt om den svenska styrkan i afghanistan, som har fullt sjå med att skydda sig själv. Politikerna leker med svenskars liv för att slippa stå raka i ryggen inför USA.

Permalänk | Anmäl #16 Johan Wallin, 2009-08-23, 16:06

kolla den här istället och bilda er en egen uppfattning ...
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_249217.svd
den farligaste tiden under efterkrigstiden .... sätt in ubåtarna i ett sammanhang ..... "socialdemokratins dubbelspel om neutraliteten" var livsfarlig !!

Permalänk | Anmäl #17 algoriker, 2009-08-23, 18:22

// Per Hagman

Ryssarna har anfallit oss många gånger i historien, ja, men det har även danskarna. Ingen har anfallit Sverige på ett par hundra år. Numera klarar ryssarna knappt av att kontrollera små grannländer som Georgien. Och varför skulle de dra till vapen när de istället kan stänga av gaskranen och på så sätt tvinga halva europa på knäna?

Permalänk | Anmäl #18 Johan Wallin, 2009-08-23, 18:49

Det här är hot stuff! I kombination med rykande aktuell utrikespolitisk kris försätts det etablerade svenska försvarstänkandet i gungning och börjar göra ett löjligt ankdammsintryck. Dammet ryker om Carl Bildt, som behöver göra något kraftfullt och bestämt i ny riktning om han vill försäkra sig om ett hedersamt eftermäle i stället för den allt sjaskigare medelmåttighet som nu tycks gå i dagen, inte genom direkta missgrepp, men väl i ett slags absens som i ökande grad signalerar räddhåga.

http://newsmill.se/artikel/2008/11/04/forsvarspolitisk-u-svang

Permalänk | Anmäl #19 Peter Ingestad, 2009-08-23, 19:39

”Det är nu sedan länge dags att försvarsmakten öppnar sina arkiv i denna fråga, så att svenska folket kan få en klar uppfattning om vad som egentligen försiggick. Försvarsmakten behöver tala klartext om vad den haft för sig. Annars är frågan på vems uppdrag den agerat och hur det uppdraget såg ut.
Jag som en vanlig Svensk tackar dig för din artikel. Vi kan titta med fasa på andra länder som inte öppnar sina arkiv för granskning. Men är vi så mycket bättre själva?

Hagaman har du tänkt tanken att det kan ha varit så att Sverige gjorde det kalla kriget större genom att om och om igen prata om sovjetiska ubåtar?

Permalänk | Anmäl #20 Lisbeth Pipping, 2009-08-23, 20:56

Främmande makt, sannolikt Sovjetunionen placerade ut radiofyrar i svenska vatten under den här tiden.

Att U137 pinsamt nog körde upp på grund beror troligen på att dykare i svenska försvaret flyttade på en radiofyr.

Permalänk | Anmäl #21 Ingemar, 2009-08-23, 22:07

Mmmmmmmmmm.
Ingemar.
För mycket sannolikt och troligen i Din text.
Men bra krigslist.
Om nu frekvens o styrka på aktuell fyr var tillräcklig.
Kanske fyren stog på Amiralitetskyrkan?
perhagman

Permalänk | Anmäl #22 Per Hagman, 2009-08-23, 22:36

Enig med dig Peter.

Poltikern Carl Bilt har tappat greppet.

perhagman

Permalänk | Anmäl #23 Per Hagman, 2009-08-23, 23:12

Pipping
Nej
perhagman

Permalänk | Anmäl #24 Per Hagman, 2009-08-23, 23:13

Per O Hagman
varför inte?

Permalänk | Anmäl #25 Lisbeth Pipping, 2009-08-24, 09:14

En nära vän till mig och tillika nära vän till Jan Helin avslöjade i helgen att Helin haft en av de mest sömnlösa helgerna på väldigt många år. Har han möjligen kommit till insikt att han inte riktigt är karl nog för sitt chefsskap?

Permalänk | Anmäl #26 Axel, 2009-08-24, 09:33

Gissa varför uttrycket budgetubåt myntades.

Och varför Sten Swedlunds utnämning kallades för Roines hämnd.

Permalänk | Anmäl #27 Carl Norberg, 2009-08-24, 20:22

Vad avser Carl Bildt så undrar jag hur han kan ha en länk på UD-sidan till sin egen blogg som åtminstone jag som medborgare i Sverige är bannad ifrån?

Permalänk | Anmäl #28 Carl Norberg, 2009-08-24, 20:24

Pipping.

Ja varför ?

Per Hagman

Permalänk | Anmäl #29 Per Hagman, 2009-08-25, 05:58

Carl: Kollade just Bildts blogg och såg att Kachina blivit rumsren igen. Är det därför som Bildt har 268 kommentarer på ett inlägg. Skulle tro det. Det blev för tråkigt på hans blogg när alla roliga och farliga skribenter slängdes ut. Synd att du inte får vara med.

Permalänk | Anmäl #30 Helena Palén Olofsson, 2009-08-25, 09:23

Att militärens fiender kommer frön öst är ju känt men jag skall hur som helst läsa Mankells bok:-)

MatsRG

Permalänk | Anmäl #31 MatsRG@gmail.com, 2009-08-25, 13:08

appropå ff mankell.s bok.

hørde någon slags soff intervju med akt ff.

Skrattad gott en stund åt dennes strategiska u båts uttalande.

Jaha ytterligare en ff som vill tjæna en hacka på litt løst skitsnack.
Ungf som area 55 i usa men nu under vattnet.

grabben har bara 6. handsuppgifter och med dom har han villat sig helt ut på fjællet.

Hela internett ær spæckat med info kring u båts utvecklingen från Hævringe incidenten o framåt.

Både gratis o spænnande læsning.

førfattaren mankell vill førpacka sin marinstrategiska uppfattning i en bok o sælja den dyrt.

per Hagman

Permalänk | Anmäl #32 Per Hagman, 2009-08-25, 18:24

Mats RG.

om nu en presumtiv moståndare med værldens størsta vapen arsenal finns strax øver havet bør man nog se om sitt hus.

kan du se någon fara før svergies del att danmark har ett par stridsvagnar ?

eller att det i forna sovjet 15 000 stridsvagnar.

eller att det stora riket i øst har anfallt sverige i historisk tid 17 ggr.

Viss skillnad risk mellan sovjet,s førmåga o danmark eller hur?

perhagman

Permalänk | Anmäl #33 Per Hagman, 2009-08-25, 18:30

1981 så hade redan den västliga militärindustriella sektorn sedan länge tillräckliga muskler för att via underrättelsetjänsterna få en alkoholiserad rysk ubåtskapten att bryta sina order.

Sedan är det inte så mycket mera med det.

Permalänk | Anmäl #34 Carl Norberg, 2009-08-26, 12:33

Jag är mest besviken på att regeringen av diplomatiska skäl inte tillät försvaret att informerade allmänheten mer om vad man egentligen visste.

Exempelvis om de ryska trålare, underhållsfartyg för de ryska miniubåtarna, som gick som spårvagnar på internationellt vatten utanför den svenska kusten.

Besättningen på den finska färgan mellan Umeå och Wasa hade vid ett flertal tillfällen upplevt att aktuell trålare låg och väntade rakt söder om Holmön på att färgan skulle passera och i något fall även kunnat iakta en miniubåt som, dold av färjans propellerljud, i undervattensläge, följde färgan in till Holmsund.

Jag upplevde själv under 80 talet, som passagerare på den finska färgan, vid ett besök på bryggan, den Ryska trålaren som låg och väntade. När jag bad styrman slå på ekolodet fick jag svaret att det behövs inte. "Vi har redan vid sett dom" "miniubåtarna som har följt oss in till Holmsund"

Observera att den ryska marinen var inte inblandad. Utan mini ubåtsverksamheten sköttes av en annan hemlig rysk underrättelseorganisation.

Svenska försvaret visste mycket väl vad som försigick. Men fick inte kommunicera det mesta av vad man visste till Svenska folket.

Det skulle vara en lättnad för alla inblandade om den höga sekretessen, som fortfarande gäller, kunde hävas så att försvarets personal och även andra iakttagare slipper att framstå som lögnare och mytomaner.

De som vet mest riskerar än i dag på grund av hemligstämeln och tystnadsplikten fortfarande fängelse om de yppar vad de vet.

Detta utnyttjas tyvärr av vissa av försvarets belackare.

En Svensk Tiger

Permalänk | Anmäl #35 Björn Wahlberg, 2009-08-26, 22:28

Det är ju solklart att ubåtar från både Sovjet och från Väst befann sig på svenskt territorium. Bildt & Co mörkade de från väst och skapade en bild av att det enbart var ubåtar från Warszavapakten som var där. En uppenbar lögn.

Permalänk | Anmäl #36 Lars J., 2009-08-27, 18:23

Redan inlägg på Newsmill motsäger de bärande teserna hos Mossberg.
Det är inte sant att ledande personer hållit tyst. Här har vi nyligainlägg av såväl förre ÖB Bengt Gustafsson som nuv utrikesministern Carl Bildt.
Mossberg påstår att Sovjet inte hade miniubåtar. Nå Sture Åström visar dem på bild, från en tid kort innan den aktuella perioden. (Det är f ö pinsamt att Mossberg försöker anföra som "bevis" att amerikanska spionsatteliter inte skulle ha funnit något. Förutom att vi måste betvivla att han har tillgång till deras hemliga bilder *räcker inte upplösningen* hos dåtida satelliter.)
Att Mossberg kan samla några positiva kommentarer från åsiktsfränder är säkert trevligt för hans klippbok, men säger absolut inget.
Sovjet hade miniubåtar. U-137 infiltrerade bevisligen svensk skärgård. Man låg nära, med ett pärlband av marinbaser, och hade för sin krigsplanering behov för att undersöka svensk kust. Där hittar vi medel, tillfälle och motiv.

--Ahrvid

Permalänk | Anmäl #37 Ahrvid Engholm, 2010-06-30, 21:49

@ #16

Johan visst körde man och rekade landvägen. Vet inte hur gammal du är, men de sk. TIR-lastbilarna som stod parkerade nära militära/samhällsviktiga installationer var ett faktum. Likaså bärplockare och tavelförsäljare.
Jag har själv haft besök av Polsk tavelförsäljare då min styvfar var en "målvärdig" militär. Ingen annan på gatan hade haft besök av denna tavelförsäljare fasy det går säker att hitta någon bortförklaring på detta.
Vi var dock aldrig utsatta för amerikanska tavelförsäljare motsv.

Angående ubåtarna och varför man inte använde sig av vanliga båtar så är det rätt svårt att reka minlinjer, stjäla minor, ta med egen utrustnig för utplacering på havsbottnen, smuggla vapen/förråd/agenter mm (innebär ialla fall en viss risk att bli bordad av kustis, tull, polis, militär.

Permalänk | Anmäl #38 Klart Skepp, 2011-10-02, 19:01

#16 Johan

Ville bara upplysa dig om att du är dåligt påläst om att "inga andra länder hade påhälsning av ubåtar".

Under samma tidsperiod förekom bottenspår även i Japan, USA, Brasilien och Norge. Skillnaden är att man inte pratat särskilt mycket om det [Ref: Underwater warriors]

Googla på det så ser du. Är sammanträffandet i tid en slump?
Finnarna anser sig ha haft upprepade intrång, men deras särskilda relation med ryssen under denna tid gjorde det de teg om det.

Sovjetunionen berraktade Sverige (nu efteråt kan vi se att det var korrekt) som ett NATO-land. Vi kan ta DC3-affären där vi spionerade åt amerikaner i utbyte mot diverse gentjänster. Vi byggde ut våra flygbaser etc för mottagande av hjälp från väst.

Detta byggdes bland annat upp under Palmes tid, men det var nog mycket känsligt att lyfta upp detta dubbelspel från svensk sida. Dessutom blev det en partipolitisk fråga. Man kunde från S-sidan inte acceptera att M i och med Bildt adopterade och möjligen använde frågan partipolitiskt.

Det förtar inte det faktum att vi hade främmande ubåtar i våra vatten. Jag har min åsikt om nationalitet på inkräktande ubåtar. Jag skiter eg i nationalitet. Vi ville sänka dem oavsett nationalitet.

Jag kan berätta en historia om den färgstarke kommendören Göran Frisk, som vid familjedag berättade för värnpliktigas föräldrar att de inte nödvändigtvis kunde förvänta sig att få hem sina söner levande eftersom vi befann oss i ett krigsläge. Det indikerar med vilket allvar marinen gick in för att hävda vårt territorium.

De 80%iga skilsmässofrekvenser inom ubåtsjaktstyrkan är en annan indikator på vilken pliktkänsla som fanns inom marinen. Denna uppoffring gör man bara om man är hängiven sin uppgift.

Det fanns särskilt också en typ av Stridsberedskap som hette "Klart Skepp - ställning till rammning" syftandes till att offra ett ytfartyg för att försöka sänka eller skada en främmande ubåt. I princip ett självmordsuppdrag. Det var dock inget knorr när vi övade detta och jag lovar att det hade genomförts skarpt om det så hade givits tillfälle till det.

Permalänk | Anmäl #39 Klart Skepp, 2011-11-04, 16:43


Forsvar och sakerhet
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.