Feminist - javisst!

Precis såhär är det!
Ditt inlägg sprudlar av frihet och sundhet, tycker jag.
Så många män vill ha en mamma, (och det finns desvärre kvinnor som vill ha pappor) istället för en jämbördig partner. Det är detta hatet mot feminismen handlar om för det är ofta hat och inte en saklig kritik av åsikter och fakta, helt enkelt att vissa män är så fruktansvärt hotade då de inte längre lyckas med att binda fast kvinnor i sina projektioner som härrör från tidig barndom, behovet av en förstående mamma. Det blir oerhört hotfullt och läskigt med en kvinna som vägrar morsa någon, sådana vet man inte var man ska placera, och då blir det naturligtvis lätt att projicera vadsomhelst på dessa. Vårt samhälle är oerhört begränsat fortfarande för människor, i synnerhet kvinnor.
Man kan ju undra var denna brist och rädsla kommer ifrån. Man borde istället uppskatta människor (kvinnor) som inte ser män som små ungar som ska tas om hand, utan fullvärdiga debattdeltagare som får ta ansvar själva för sina åsikter och sin vilja.

Jäpp Silja, hänger det bara på att män behöver sätta en etikett på kvinnor så gärna för mig! Jag är skittrött på dem och deras barnsliga kältande som de försöker gömma bakom en uppsjö av mer eller mindre byråkratiska inlägg där vartenda ett av dem ändå bara går ut på att män är missgynnade, nedtrampade och motarbetade så låt oss ta bladet från munnen och uttrycka oss som det oss lyster utan att rätta oss efter deras krav på hur debatter ska föras!

Ann och Silja, ni verkar förstå varann men jag hänger inte med (är ju man). Artikeln känns inte konkret för mig. Vilka är "dessa män" och vad är det som de säger? Vilka män tycker att kvinnor är "undermåliga som människor", det handlar väl inte om alla män?

Varför hoppas du att "osäkra, osjälvständiga män ska hitta någon som kan morsa dem och ta hand om dem"? Det vore väl mycket bättre om dessa män jobbade med sig själva så att de blev säkra och självständiga, det skulle både män och kvinnor må bättre av.

Man ska givetvis få debattera som man vill, men inte vet jag om du Ann har föregått med så hemskt gott exempel. I våra meningsutbyten har du helt ignorerat mina sakargument (som i debatten som själviskhet) till förmån för personangrepp och spekulationer i huruvida jag hatar kvinnor eller inte.

Som sagt får du givetvis föra debatt på vilket sätt du vill, men när man läser de debatter du deltagit i så finner åtminstone jag att en hel del män försökt föra saklig argumentation, men blivit bemötta på precis samma sätt du bemötte mig.

Tycker du själv att din stil på något sätt gagnar din sak och får feministiska debattörer att framstå som mer seriösa? Har du någonsin funderat på att det kanske är sådana som du som är förklaringen till förekomsten av människor som är för jämställdhet men mot feminism?

Och där håller jag ju inte alls med dig Kaj. Jag anser tvärtom att det är män som framfört osakligheter och själv har jag tröttnat på att ta dem alltför allvarligt. Jag tror dessutom att många kvinnor kan känna sig rätt så befriade av mitt sätt att debattera - de kanske också inser att de inte har något att vinna på att smeka män medhårs utan att det bara stoppar upp debatten till nackdel för just kvinnor?

Att du inte förstår vad jag skriver eller mitt sätt att debattera - det är en helt annan sak. Jag vänder mig inte i första hand till män utan just till kvinnor, eftersom det är de som är min målgrupp och det är de i första hand som får ta ställning till huruvida jag är seriös eller inte. Jag tror inte de behöver din ledning där Kaj!

Ann

Varför är du så aggressiv hela tiden? När har män någonsin "strukits medhårs" i den offentliga debatten, framför allt då man diskuterat jämställdhet? Om det är någon som har strukits medhårs så är det väl just kvinnorna i allmänhet och feministerna i synnerhet. Jag känner inte överhuvudtaget igen det scenario du målar upp, vilket sannolikt är orsaken till att du stöter på motargument hela tiden. Men i stället för att bemöta dem på ett sakligt sätt börjar du genast ånga på som du gör nu.

Men kanske du har rätt. Kanske kvinnor finner ditt sätt befriande. Själv har jag dock svårt att tro det. Tvärtom tror jag att många kvinnor finner det kontraproduktivt, precis på samma sätt som många kvinnor funnit Fi och den typ av feminism partiet står för kontraproduktivt.

Det var värst vad du tjatar om min debattteknik Kaj? Om folk inte kan läsa sig till innehållet i det jag skriver utan är mer intresserade av "hur" saker framförs (Det är ju väldigt poppis nu för tiden att se til den yttre formen istället för till innehållet) så är det inte mitt problem. Håll du dig till sakfrågorna istället för att komma med personliga coachingråd för vet du - jag tror inte att du är det bittersta intresserad av att mitt budskap ska gå "hem" tvärtom.

Ann

Jag försöker och har försökt debattera sakfrågor med dig utan nämnvärd framgång. I mitt förra inlägg ställde jag följande fråga:

"När har män någonsin "strukits medhårs" i den offentliga debatten, framför allt då man diskuterat jämställdhet?"

Har du ett svar på den, eller är det enda du har att komma med samma gamla salvor mot inbillade oförätter? Dessutom har jag ingen aning om vad ditt budskap är, eftersom det enda du gör är att raljera i inlägg efter inlägg.

Mitt svar : " Jämställdhetsdebatten" är väl enda gången som män inte strukits medhårs och det är väl därför de/ni/du har så ont av den? Nu handlar ju jämställdhet för mig inte bara om debatten om jämställdhet utan om en hel massa andra och mycket konkreta frågor och det är väl de du då hänför till domänen" inbillade oförrätter".

Och salvor? Hur många gånger tycker du att det är ok att upprepa mantran som "tokfeminist" utan att det av mig ska uppfattas som att en "motsalva" inte bara är rättvis utan också nödvändig?

Ärligt talat Kaj - i de debatter jag deltagit om jämställdhet så är det utan tvekan männen som står både för det mesta av ynkandet och av salvorna och tyvärr är det alltför många kvinnor som anser att det är ganska ok och därmed kan ni fortsätta att klanka ner på kvinnor.

Det jag hoppas på är alltså att alltfler kvinnor ska bli medvetna om detta, bli förbannade på oärligheten i debatterna och reagera mer aktivt emot det!

Ann

Som sagt kan jag inte komma på en enda debatt i vilken vare sig kvinnor eller män som grupp har strukits medhårs, så jag förstår inte alls din utgångspunkt.

Med salvor menar jag just kommentarer om motdebattören eller allmänna generaliseringar om män och så vidare. I din första kommentar till mig på en annan tråd började du direkt spekulera i mitt eventuella kvinnohat i stället för att bemöta sakargumenten. Jag har heller aldrig kallat dig för tokfeminist, jag har bara påpekat att din debattstil får folk att uppfatta dig som en sådan.

Det var även det jag menade med oförrätter. Du liksom utgår från att manliga debattörer argumenterar emot dig för att du är kvinna, inte för att de helt ärlgit inte håller med om vad du skriver.

Vi har väl alla våra egna erfarenheter, men jag måste nog säga att jag aldrig varit med om att män skulle ha strykits medhårs i debatter om jämställdhet. Tvärtom går de alltsomoftast i den Schymans, Borgströms, Ohlys och Winbergs ton, där man utgår ifrån patriarkala maktstrukture, ett näst intill instituionaliserat manligt våld mot kvinnor, utmålar män till förövare och kvinnor till offer.

Du säger att du efter allt skäll från manliga debattörer så "är en "motsalva" inte bara är rättvis utan också nödvändig ". Om du tycker det så borde du ju stor förståelse för de män som hela tiden får höra att de diskriminerar, slår och våldtar kvinnor, trots att de aldrig någonsin ens skulle komma på tanken att göra det. Den förståelsen har dock lyst med sin frånvaro.

Den dagen Kaj som du börjar uppmana dina manliga meddebattörer att skärpa sig, den dagen du kollar in feminist och jämställhetsforumet på FB och reagerar med vämjelse - den dagen ska jag visa dig all denna respekt som du förväntar dig.

Ann

Jag har läxat upp ganska många manliga debattörer här på Newsmill och annorstädes, bland andra Henrik Unné, Peter Ingelstad och Linus Glanzelius. Jag har mycket lite till övers för forum som FB, varför jag också brukar undvika dem.

I övrigt så förväntar jag mig inte så mycket respekt av dig, men lite konskvens och sakargumentation vore trevligt som omväxling.

Ok Kaj. Jag kan ha missbedömt dig och då ber jag om ursäkt. Grejen är den ser du att jag under lång, lång tid försökt debattera med män av just den sorten som jag idag avskyr och möjligen har jag påverkats av detta så till den milda grad att jag själv skjuter innan jag frågar.

Du tycker att jag sk vara mindre aggressiv. Ja, det är inte trevligt med aggressiva människor, men...jag tror att man lätt kan hamna där när man om och om igen bara får en spann kallt vatten över sig hur man än försöker. Detta är alltså inget försvar utan en förklaring - kan vi börja om?

Ann

Vi kan absolut börja om. Jag tror att jag förstår varifrån du kommer, så att säga. Jag har nämligen själv försökt debattera andra ämnen med folk som egentligen inte gjort något annat än gapat, svurit, varit allmänt oförskämda och egentligen gjort allt annat än debattera seriöst.

Så låt oss börja om :)

Kaj.
Tycker du överhuvud taget någonting i sakfrågan eller vill du bara visa dig överlägsen?

Då gör vi så Kaj.

Olof

Om du vill diskutera så är det bara att sätta igång. Barnsligheter som ditt inlägg #15 räknas dock inte som diskussionsöppning.

Jag har då inga som helst svårigheter att utläsa vad Ann skriver och menar.
Uppriktigt sagt tror jag att det är svårt för män att sätta sig in i det vi kvinnor upplever och ser som orättvisor i vårt samhälle eller sånt som vi upplever som ett kränkande beteende från män.
Och som vanligt i diskussionen påtalar man felen och bristerna ur kvinnlig synvinkel, någon annans är ju svårt att tala för.

OCH tjata inte hela tiden om att vi drar ALLA män över samma kam, de finns ju ingen anledning för den man som känner sig jämställd och ser som självklart att allas vårt värde är lika att ta åt sig för huvudtaget, lika lite som jag skulle ta åt mig av att kallas ett "levande preventivmedel för män" av någon avart. Jag föddes faktiskt med nedärvd känsla för feminism, så i min barndom ställde jag till ett jäkla liv tills disken och städningen fördelades lika mellan mor, far, mig själv och bror....då var min mors syn på dessa sysslor till svar åt mig......men Vilda, du är ju ändå tjej....mitt svar...OCH......jag var sju år....