Vi barnhemsbarn borde gå vidare istället för att kräva skadestånd

Terapi för de som behöver det borde vara en absolut rättighet.
Resultatet av vanvårdsutredningen borde mynna ut i en handlingsplan avseende dagens "vård" och leda till förändringar då det är skrämmande mycket som ser likadant ut idag trots ny lagstiftning och nya regelverk.
Det har forskats en hel del på detta område och den forskningen används inte till att förbättra det så tyvärr tror jag inte vanvårdsutredningen kommer leda till något...annat än möjligen ett beklagande över att det såg ut som det gjorde men att då det var så länge sedan kan ingen ställas till svars.

Ok Monica...som jag ser det: Du vet lika väl som jag att det som hände då händer än och vad är det då man ska be om ursäkt för? Vad är det man lärt sig av historien? Den bästa ursäkten enligt mig vore att man bestämde sig för att förbättra kontrollerna av dagens institutioner, att man höjde kraven och ribban för vilka som ska få öppna t.ex. HVB-hem etc.

Du vet också att jag aldrig trott på någon ersättning och att alltihop är ett spel för galleriet enligt mig. Sedan ifrågasätter jag också om man ser till hur de här åren av debatter förflutit i vilken mån den här utredningen gagnat de som varit utsatta? Må¨r någon bättre av detta ältande av det som varit?

Och ansvaret? Ja, om jag hade kunnat gräva upp de som pinade mig och gett dem en omgång vardera så hade det väl varit finemang men vem är ansvarig idag? De flesta i regering och riksdag var inte ens födda då när det hände och frågan är ju om alla som går med i ett politiskt parti ska känna en kollektrtiv skuld för det som var? Man kan anklaga dem som agerade då (Och därvidlag inte glömma bort föräldrarnas ansvar) men att peka ut någon idag eller att luddigt tala om "samhällets ansvar" - det säger mig inget.

I delbetänkandet talade man om terapi...hur många av de som drabbats har visat något intresse för den hjälp som bl.a. Röda Korset erbjudit? Knappt någon och vad det handlar om i grunden är pengar och för mig räcker det inte! Så länge barn fortsätter att fara illa så länge är det bara löjligt att tala om att köpa sig fri från det man sysslade med i det förflutna.

Men som sagt. Det är min åsikt. En impopulär sådan, men den måste ändå få uttryckas!

Jag läste en artikel om er misshandlade barn i SvD. Det är plågsamt att ta del av. Det är ni som har upplevt det. Samhället har en skuld till er som bör betalas ut i de former som kan hjälpa er. Bidrag till olika typer av behandling t ex kvalificerad psykoterapi. Ekonomisk gottgörelse. Alla har säkert inte varit maskrosbarn och klarat av att hjälpligt lägga det västa bakom sig (dvs kapsla in det). De kanske behöver ännu mer hjälp.
Det är staten plikt eftersom staten utsatt de här barne för ett obeskrivligt och i vissa fall oreparabel skada.

Ann, är det fortfarande så att nästan vem som helst får öppna HVB-hem? Har inte kontrollen förbättrats under senare år efter alla HVB-skandaler? Sker verkligen lika hemska saker nu i HVB-hemmen? Hur vet man det?

Det finns en prestationsinriktning i den här artikeln som jag själv drevs av under många år, innan det verkligt svåra traumatiska han ifatt mig. Dvs, "titta på mig vad duktig jag är , jag har lagt min barndom bakom mig". För mig skulle det vara en livslögn att vara kvar i den inställningen och den försvårar för oss som är traumatiserade. Även om vi inte har ork eller styrka att vara offentliga så talar inte heller du för alla som har varit utsatt för vanvård och övergrepp under samhällsvårdande flagg. För mig betyder upprättelse från samhället mycket, att bli lyssnad på, erkänd, få ersättning för förlorade möjligheter är ju något vi bara kan drömma om. Men det skulle kännas som en symbolhandling, man har varit utsatt för brott. Ett skadestånd är det rätta uttrycket, som alla brottsoffer får idag!

Dessutom: Många av oss har redan gått i terapi: Har redan tio års terapi bakom mig, varav en stor del bekostat på egen hand.

Först till "ja till skadestånd". Nej, inte mycket har förändrats, barn och unga far illa och med den långtgående privatiseringsvågen så har det på många håll blivit ett rentr geschäft att öppna upp HVB-hem. Kraven är mycket låga och undersökningar har gjorts som visar att stora delar av de som arbetar på dessa hem inte ens har gymnasieutbildning.

Till barnhemsbarn: Jag kan de där argumenten och tänker inte gå i polemik med någon som redan är "frälst". Jag har den inställning jag har och om du vill uppfatta det som ett sätt att spela duktig så får du göra det. För mig vore ett skadestånd för det som var kännas som en muta så länge man inte åtgärdar de problem som finns idag och det får du respektera.

Skadestånd är ett sätt att både ge upprättelse till individen som har varit utsatt för ett brott och som en ekonomisk sanktion mot de kommuner/landsting som gör placeringar. Ekonomiska incitament är det som driver samhället i stort idag. De kommer inte att åtgärda problemen idag om det inte kostar att göra misstag.
Att du ser det som en "muta" är ditt personliga problem. Dvs din stolthet, så länge du inte erkänner att det finns "offer" så gör du dig tilll talesman för några som inte håller med dig. Du har gått på myten om att "vägra vara offer" skulle innebära att man försakar möjligheten att få upprättelse. Skulle det vara bättre "finare" att som bankanställd att ta emot bonus från en bank som har kört ett land i botten?

Jag tycker att du med din argument faktiskt är kvar mentalt i barnhemmet/fosterhemmet. dvs, vi ska inte ha det som andra, inte lika fina kläder eller skor. Vi ska inte äta med de andra i fosterfamiljen och får vi leksaker ska vi de tas ifrån oss. Som vuxen säger du, att nej vi ska inte heller nu tro att vi betyder något. Andra regler gäller för oss. Blir vi utsatta för brott ska , förutom att förövarna går fri, vi inte erkännas som brottsoffer.
Det är sorgligt att du gör dig till talesman för t.ex mig. Och jag tillhör inte kategorin som du buntar ihop mig med. Jag har också ett yrke och ett liv och sluppit att leva destruktivt sedan jag kunde påverka mitt egna liv. Men jag respekterar de i "Samhällets styvbarn" som trots sina hårda liv som vuxna orkar prata för oss alla.

Jag gör mig inte till talesman för någon. Jag uttrycker min egen åsikt. Problemet är väl snarare att det inte är accepterat bland övriga barnhemsdebattörer att man har mage att hålla sig med en sådan!

Och var kan du läsa ut att jag påstår att det inte finns några offer? Tvärtom tar jag om och om igen upp dagens utsatta barn, dagens offer eller menar du att de inte räknas?

Sedan den den där jämförelsen du gör med bankanställda - som jag förstår det så anser du alltså att barnhemsgruppens krav på ersättning är att jämställa med dessa bonusar eller missuppfattar jag dig? Eller menar du att eftersom andra roffar åt sig så är det ok att roffa? Hur som helst så håller jag inte med dig och jag är ännu inte så fattig att jag inte har råd att hålla mig med en privatmoral!

Till barnhemsbarn. Var jag befinner mig mentalt kan ju du knappast uttala dig om men det har blivit lite populärt det där att strö diagnoser omkring sig så fort någon inte kacklar med i ledet.

Faktum är att av de där 250 000 placerade så är det 404 som blivit intervjuade och dessa 404 har gjort sig till talesman för deövriga hundratusentals och det tycker JAG är förmätet - alltså försöker jag efter min ringa förmåga att balansera debatten något.

Hur kommer det sig att så få slöt upp ens efter det att regeringen sökt efter "offer" med ljus och lykta och med halvsidesannonser lite varstans?

Det ÄR intressant att få veta hur pass representativ den där gruppen är i förhållande till den mediauppmärksamhet man fått och det finns andra saker av in tresse också som man väl knappt vågar nämna men jag skulle t.ex vilja veta hur många av de som gett sig tillkänna i debatterna som faktiskt omhändertagits som barn varit barn och hur många som har varit ungdomar omhändertagna på egna meriter. För mig spelar det roll

Jag upplever det som om du inte lyssnar på argument och jag upplever att du har en syn på dig själv som du vill lägga över på oss andra som har haft en svår barndom. Just den inställningen, gå i terapi, och sen gå vidare gör att din trovärdighet om trauman inte känns relevant för mig och uppenbarligen håller många som har samma erfarenheter som mig med.
Dessutom kan du inte ta till dig argumentet att vi faktiskt är brottsoffer: Jag och många med mig har blivit utsatta för brottsliga handlingar av förövare. Därför är ekonomisk ersättning likvärdigt med skadestånd. Att "begreppet bonus kom upp var då du använde bereppet "muta" : Muta är straffbart och används i många olika brottsliga handlingar. Bonus är idag en laglig rättighet för anställda i en bank.
Jag menar att du vill svärta ner de som ser det som just ett skadestånd. Dvs att vilja ha ett skadestånd är att vara "girig" och det får inte vi som varit utsatta för brott på just barnhem/fosterhem vara. Medan andra som varit utsatta för samma brott utan att vara barnhem/fosterhemsplacerade kan få skadestånd. Internationellt är detta mer accepterat.

Dessutom är det så att det är bara de som har varit med om vanvård varit med i utredningen. Det är också som de säger att ett stort antal som varit placerade inte har upplevt vare sig vanvård eller blivit utsatta för brott. Som jag förstår det har du missförstått hela upplägget och gör dig osams med organisationer som står bakom de som behöver stöd , dessutom talar du med ringaktning och förakt om dessa organisationer. Din hänvisning om att det finns 200 000 individer som har varit placerade är korrekt.. Jag vet inte vilket stöd du har i den grupp som inte upplever sig att ha tagit skada av sin barnhemsplacering.

Det har varit en marginaliserad grupp, de som blir utsatta idag ser hur de som blivit utsatta förnedras och ska hållas på mattan. Jag är glad att vi är så få som har dessa erfarenheter jämfört med den stora grupp som blev placerade. Men mörkertalet är stort menar utredningen på. Att barnhemsbarn/fosterbarn som blivit utsatt för brott får uppmärksamhet i media är bra. På så sätt, kan vi bidra till att det inte händer igen, och igen och igen. Varje barn som måste utstå, separationer misshandel, sexuella övergrepp och sedan ska försöka leva med det som vuxna. Att det dessutom sker under samhällets beskydd är inget annat än skandal.
Att släss mot organisationer som stöder de som farit illa är också att förneka dagens barn som far illa i barnhem/fosterhem en kommunikationskanal. Det behövs så att de som far illa VÅGAR kontakta någon utanför sociala myndigheter och få hjälp.

Ja nu visste jag ju inte att man först måste försäkra sig om "stöd" för sin åsikt innan man uttrycker den ! Och vad organisationerna belangar så tror jag inte att du egentligen vill ha den debatten. De som är intresserade kan läsa på flashback under rubriken "För en granskning av föreningen Stulen Barndom" så blir det nog fullständigt klart varifrån mitt förakt och min ringaktning kommer.

Varför blev Stulen Barndom av med sitt statsbidrag? Varför upptaxerades diverse personer då skattemyndigheten granskat föreningens ekonomiska förehavanden?Hur var det egentligen med den där "grupptalan" som alla tidningar skrev om och som i själva verket aldrig var mer än en stämningsansökan som aldrig antogs av rätten? Nej...den diskussionen vill ni inte ha och absolut inte offentligt!

Du har din fulla rätt att uttrycka din åsikt, liksom jag i en demokrati har rätt att bemöta den. Det är sorgligt, jag kan inte verifiera det du anklagar just den organisationen för. Jag är inte själv med i någon men respekterar att de finns, de behövs likväl som så många andra. Men jag förstår att du av någon anledning är djupt upprörd över att gruppen som blir intervjuad får plats i media och då en del grupper begär något utöver mer än terapi. Det är ju också lukruativt. Obligatorisk terapi för de som varit med om övergrepp på fosterhem/barnhem. Kanske en snabbutbildad, hemmafixare..en fritidspedagog med lite KBT och skinn på näsan kanske? På så sätt förblir vi som har varit med om övergrepp/vanvård en lukruativ business för alla. Ersättning till fosterföräldrar (som genomförde övergreppen) och HVB-hem, terapeauter och lön till socialassistenter: Men inget skadestånd till brottsoffret så de får en chans att stå på de egna benen. Allt är vid det gamla och inget förändras.

Det får inte vara slut på undersökningar av dessa förfärligheter som barnen har blivit utsatta för.
Om det ligger inom räckhåll för närmre undersökning av vissa fall där de inblandade är levande skall de stå tillsvars för sina gräsliga gärningar.
Det är inte nuvarande regering som skall be om ursäkt utan den som satt vid de tillfällen som har kontrollerats och befunnits vara ofredande av de stackars olyckliga barnen.
Alla svenskar borde ställa upp för dessa stackars barn och kräva de skyldigas huvud på fat.
Själv blir jag illamående enbart vid tanken att barn har blivit behandlade på ett så fruktansvärt sätt.

Hej Ann,

Många av dina frågor samt otydliga insunationer kan du få svar på gn att läsa Vanvårdsutredningens delrapport som kom nu den 14/1. Bl a är många av de 250 000 som tvångsomhändertogs redan döda i en för tidig ålder.
Röda Korset kom sent igång och har trots det full verksamhet. Själv går jag i terapi, men de 8 gånger jag fick räcker inte.

Det är ett något märkligt resonemang du för, men så kommer jag till ett komm.stycke, som jag menar förklarar vad du egentligen vill ha sagt: "Knappt någon och vad det handlar om i grunden är pengar och för mig räcker det inte! Så länge barn fortsätter att fara illa så länge är det bara löjligt att tala om att köpa sig fri från det man sysslade med i det förflutna."
Jag tror du bär på skuld och skam och försöker glida undan, men du kommer inte att må bättre gn att angripa andra. Ni är några stycken som kastar skit på varandra och det är väl som bekant inte ovanligt att sådant förekommer i föreningslivet. Så också i sådana som uppstått för att ta tillvara de vanvårdades intressen. Själv har jag inte engagerat mig därför jag klarar av att tala för mig själv. Men jag förstår att de behövs för många andra. Och det tycker jag du Ann också bör inse och besinna dig.
Här en länk: http://www.sourze.se/Mina_%c3%a5r_i_svenska_koncentrationsl%c3%a4ger_106...

Av din text här att döma har du ingen susning om t ex instutitonsvård. - jmf med t ex dagens HVB. Du påstår en del osanna uppgifter ovan. Därför kan det inte vara meningen att DU ska engagera dig även i det, må dåligt och ta den debatten om den typ av institutioner? Låt andra göra det som har ork, mod och en vilja att förändra samhället till det bättre.
Mvh/Inger Olsson

Barnhemsbarn, du skriver om sanktioner mot kommunerna i form av skadestånd. Till vilken nytta då? Det är inte de dåvarande och nuvarande anställda som gjort/gör ett dåligt jobb som kommer att betala ur egen ficka. Pengarna kommer i så fall tas ur kommunens kassa och de som är i behov av kommunens resurser idag får ta konsekvenserna. Dvs dagens "barnhemsbarn" blir de som drabbas för att du ska få påfyllning på kontot.

Det vore ju inte bra, och då passar jag det gärna det vidare till de barn som behöver stöd idag. Min avsikt var inte att "jag ska absolut få ersättning" och inte heller att det är just är kommunerna/landstingen som ska betala detta, utan en mer principiell diskussion. Själv hade jag önskat att preskribitionstiden för dessa brott skulle vara längre. Som det är nu har de personer intervjuats (inkl jag själv) där preskribitionstiden har gått ut, dvs förövarna kan personligen inte straffas. Jag önskar att den socialsekreterare tagit de anmälningar som rörde mig som 3,5-4 år gammal och utsatt för sexuella övergrepp på allvar. Bara gud vet hur många han har hunnit traumatisera, och han har sluppit straff. Staten har ersatt personer som blivit utsatta för grova övergrepp av staten, både lobotomerade och tvångssteriliserade. Jag kan tycka att de som varit med om de längsta och grövsta övergreppen ska kunna få ett skadestånd för de brott de varit utsatta för.

Till Inger. Du har ingen aning om min kompetens eller kunskap inom området men jag kan försäkra dig om att den är fullgod! Och därför vorde det ju bra om du förtydligade vad du menar med att jag far med osanna uppgifter. För att ge tyngd åt det du själv skriver alltså. Den där sortens svepande avfärdande av meddebattörers inlägg i debatten ser jag nämligen bara som ett försök att tysta dem som inte faller in i ledet.

Till skillnad från dig har jag alltså inte bara min egen levnadshistoria att gå på utan också ett drygt 25-årigt arbetsliv med barn och det är ganska svårt då att missa "systemfelen" eller att dra parallellerna mellan det som hände då och det som sker nu. Och mitt enkla konstaterande är att det som hände då är historia - det kan man inte påverka men däremot finns det en hel del idag att jobba med som faktiskt kan betyda en del.

Ann, om du nu har 25 års arbetsliv med barn, borde det inte vara mer intressant för både dig själv och andra om du skrev debatter om t ex 1) hur dessa barn har det 2) på vad sätt man bör förändra för att förhindra det som du, med din erfarenhet och kunskaper, då har?
Idag är samhället inte lika med då på många punkter, trots allt.

Under ca. 6 månaders tid har jag på nätet tagit del av vad du och få till sysslar med. Nämligen "personliga vendettor". Med det vill jag inte säga att du har rätt eller fel - eller någon annan! Men jag, och många andra som är samhällsengagerade, ser bl a Vanvårdsutredningen (finns andra utredningar/debattart.) som betydligt mer seriösa och viktiga. Inte bara ur ett historiskt perspektiv, utan även i nuet och framtiden. Vår människosyn formas av vår världsbild och inte tvärtom.
Det är stora och många frågor som berörs, och inte på den nivå ni få personer lägger er. Trots att jag inte känner er berör det mig illa. Att läsa om personliga påhopp är alltid jobbigt. Tror mig veta att andra också upplever det så, trots att de inte har varit tvångsomhändertagna.

Hoppas det går bra för dig i forsättningen också. Mvh/Inger Olsson

Ja, det är lätt att ha synpunkter på det mesta om man inte själv är involverad och det du tagit del av är bara en del av vad som förekommit under flera års tid. Jag har tyckt det vara lika viktigt att t.ex. upplysa om de i högsta grad oseriösa organisationer som gjort vanvårdfen till sin egen lilla lukrativa "firma", som förmått människor att skriva på fullmakter som är att likna vid generalfullmakter, som vägrat lämna tillbaka handlingar av personlig karaktär och som startat drev, spårat och förföljt folk i deras hem, kontaktat arbetsplatser, spårat anhöriga etc. att den enda som vann något på "grupptalan" (Som aldrig existerade i sinnevärlden) var ordföranden för NKMR, alltså Ruby Harrold Claesson i sin egenskap av at ha skrivit stämningsansökan (För detta tog hon över 90 000, alltså nära ett års statsbidragen

Föreningen Stulen Barndom fick stor mediauppmärksamhet från början, folk "gick på" vad de skrev om och många många är de som idag kan vittna om det lurendrejeri som det var frågan om. Det handlar alltså inte om några personliga vendettor utan om hur en oseriös förening fått statsbidrag, fått mandat av regeringen att ingå som en del av utredningens referensgrupp etc.

Och...detta har jag och många med mig reagerat på. Och som sagt - STB blev av med sina statsbidrag, hela den grupp av "gamla barnhemsbarn" som statsbidragen var ämnade för lämnade föreningen (Eller tvingades lämna den våren 2007) men man fortsatte att kvittera ut pengarna utan att tala om att man helt ändrat inriktning.

Och vet du vad...allting är dokumenterat - jag pratar alltså inte i nattmössan utan här har det begåtts det ena brottet efter det andra och dessa sammantagna är nog så allvarliga!

Det har funnits personer som räknat med att dessa "stackars offer" är att betrakta som menlösa idioter som går att styras i vilken riktning som helst, som stoppat medlemsavgifter ner i de egna fickorna, som förnekat lokalavdelningar att få del av medlen för sina medlemmar o.s.v.

Självklart vill man inte att detta ska komma uit eller att media ska granska den här cirkusen för tänk om det blev känt att de personer som både media och politiker satte upp som "stödpersoner" bara var inne i det hela för egen vinnings skull?

Jag anser att det är viktigt att belysa detta från bägge håll. Vi är en familj i Stockholm som "på nåder" låter andra barn stanna hos oss. Vi gör det inte gratis då det inte är vi som avlat barn vi inte kan ta hand om. Hög ersättning är ett måste, sexuellt utnyttjande är väl inte hela världen? Man lär ju faktiskt barnen hur sex fungerar. Jag låter inte de barnen äta med de övriga då de ska skämmas, de har föräkdrar som inte är kapabla att ta hand om dem, dåliga gener. INGEN behandlar andras barn som sina egna, lejonhannen tar livet av lejonhonans barn för att starta om på nytt.

Till Solomon - ett mycket snaskigt försök att förtala alla fosterhem men du tillhör väl troligen dem som anser att föräldrar ska kunna behandla sina barn som saker utan eget liv och att det övriga samhället inte har med det att göra?

Håller med, lite förpubertalt sex är väl inget att känna sig KRÄNKT för. Om det regnar en dag känner jag mig kränkt (skall vara dränkt). Ren rappakalja, sluta debattera dessa övergrepp och gå vidare med nästa ämne. Jag fick den i baken när jag var 9, därför kan jag inget... Patetiskt!

Ann, det är ju absolut inget tvång från statens sida att påtvinga dig ett eventuellt skadestånd eller ursäkt. Om du trivs med ditt liv trots att du suttit på ett av Sveriges mest ökända barnhem, Vidkärr så är det ju upp till dig att acceptera eller avstå.

Debatten handlar inte om mig eller om det lilla fåtal som uttalat sig för en ersättning. Det är många andra frågor som är knutna till detta så,,,det handlar inte om "trivsel" för mig, men det tycks vara omöjligt att få någon att se längre än till det egna snäva perspektivet så därför passar jag debatten till dess någon höjer den ett snäpp. Alla de här känsloargumenten kan jag redan och de leder ingen vart. Ska man lobba för en sak så får man vara så trovärdig att man kan få med sig den allmänna opinionen och jag betvivlar att det kommer att lyckas den här gången heller om man inte kan lyfta frågorna till att bli mer allmängiltiga!

epercussion the replica Chanel export of imperforate autonym replicas louis vuitton equivalent watches including Cartier, Chanel handbags Rolex, Louis Vuitton, Breitling louis vuitton outlet etc. replicawatchfactory.com commotion shroud best aaa louis vuitton handbags the best, plain besides louis vuitton bags fascinating manufactures dedicated to louis vuitton outlet pursuit the super replicas replica Chanel to outfit to our shop louis vuitton customers specifications. Our co louis vuitton shop replica