Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-08-15 11:08, Uppdaterad: 2009-08-15 16:08
Fler unga måste engagera sig politiskt säger många, och de politiska partierna döms ut. På goda grunder, men det finns hopp om framtiden när man vågar vara självkritisk och ser till de behov som finns, menar vi.
Amineh Kakabaveh är socionom, riksdagsledamot (V) och ordförande i den feministiska. Hon är även ordförande i den antirasistiska organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK)
Ekim Caglar är frilansskribent och studerar statsvetenskap vid Uppsala universitet
Carlos Rojas skriver intressant om ungdomars politiska engagemang på Newsmill (23 juli). Där döms de politiska partierna ut för inte vara tillräckligt roliga, attraktiva och demokratiska nog för att vara värda engagera sig i. Rojas beskriver att han själv varit medlem i ett politiskt parti, för att sedan slås av hur odemokratiskt beslutsfattande han mött. Kreativiteten får helt enkelt inte rum i dagens politik. Läsarna introduceras i det storslagna projektet Riket, men "men exakt vad Riket kommer vara eller inte vara är inte det viktiga nu" skriver Rojas, så vi lämnar den diskussionen för nu och försöker hitta förklaringar till varför politiken inte engagerar.
Kommunikationen är viktig för medborgarna, det är Rojas' viktigaste slutsats i vårt tycke. Det är sant att det behövs en tydligare granskning av politikerna. Avståndet mellan makthavare och vanliga människor är mycket riktigt stort. Kommunikationen försvåras av att politik helt enkelt inte förstås, eller rättare sagt kan förstås av medborgarna. Nya kanaliseringsmöjligheter för politisk påverkan är därför en god förutsättning för ett mer levande civilsamhälle, där deltagandet, trots den representativa demokratins brister, ska kunna öka.
Demokrati har för det mesta varit ett medel för att tillgodose de som redan har makt och resurser. Således har den fyllt kapitalismens funktion genom att de styrande mest har användning av demokratin. Den har gett legitimitet och bekräftelse för de redan lyckligt lottade. Frågan är varför vi ens ska ha åsikter när vi så passivt väljer att acceptera ett rådande politiskt system som färre och färre aktivt värnar om. Vad ger oss drivkraften att agera för våra frågor när vi har ett högt mått av demokrati och välstånd jämfört med många andra länder?
Svaret ligger i att vi inte behöver förhålla oss passiva. Istället ska vi bruka de rättigheter vi har eftersom vi har ett verktyg att kunna påverka. Vi måste kunna omvandla den negativa trenden till en konstruktiv kamp för mer demokrati och allas människors inflytande.
Stora mått av självkritik behövs också. Byråkratin har ätit upp en stor del av demokratin plus att det liberala tänkandet, att jag bry mig så länge det drabbar mig, är dominerande. De som lider av denna struktur är de mest ekonomiskt utsatta. Eftersom ungdomar utgör en stor del av dem, och där inte minst de unga som bor i förorterna, är det inte konstigt att det politiska systemet består utan reformer och blir mer byråkratiskt. Detta eftersom politiken inte längre är det självklara verktyget att använda för att försöka förändra sin och resten av samhällets situation.
Vi anser att det svenska folket ska forma demokratin. Ungdomar och människor i förorten måste vara en grupp som utgör den vitala byggstenar i samhället. För att undvika att sitta med pekpinnar och gnälla på vad som inte fungerar vore bra att komma med konkreta idéer. Alla led i det arbetet bör välkomnas med öppna armar.
Det är inte så vanligt att politiska partier går ut och frågar folket vad de tycker är det viktigaste att prioritera i samhället. Saken är dock inte densamma i till exempel Vänsterparitet. Oavsett vad man tycker om deras politik är de faktiskt de enda som lyssnar aktivt genom till exempel dörrknackningar och man har en regelbunden dialog i förorter där partiet får en värdefull direktkontakt med de människor som åter måste känna sig inkluderade i politiska debatter och beslut.
Vi bor i ett demokratiskt land och en stor del av definitionen av detta välbrukade ord bygger ju på att folkets makt och engagemang ska räcka till för att förändra och påverka. I många fall har de politiska partierna inte kunnat eller velat implementera och förverkliga denna vision.
Det återstår att se om Rojas' favoritprojekt Riket blir ett sådant, men viktigast av allt är att en diskussion om detta förs. Och om fler inte gör som partier som vågar tänka framåt frågan och försöker lyssna på folket direkt får man helt enkelt hoppas på en mobilisering på mer lättillgängliga kanaler och forum, kanske sådana som Rojas applåderar för.
Politik är något verkligt. Så länge riksdagsbeslut påverkar vårt dagliga liv kommer det att finnas möjlighet att sätta sig in i politiken. Politikerna är inga onåbara teknokrater, frågan handlar snarare om att ungdomar idag inte erbjuds något alternativ till att stå passiva och inte kräva sin rätt. De gånger man ska kräva sin rätt ska det vara så enkelt och stilfullt som möjligt. Vi håller med Rojas om att nya partipolitiska projekt som exempelvis Piratpartiet i grunden inte är särskilt nytt, speciellt eller det minsta revolutionerande. Att piraterna kunna härja fritt i det politiska havet stödjer bara tanken om att vad som helst kan vara mer attraktivt än våra traditionella partier.
Vårt eget förslag handlar inte om att väcka någon trött själ. Det handlar heller inte om att bara skriva ner ett framgångsrecept och skapa en ny häftig hemsida som har potential att göra det lättare och roligare att engagera sig politiskt. Istället menar vi att nyckeln ligger i kommunikationen med dem som har störst anledning att vara politiskt aktiva, de unga och utsatta. Att nå en nivå av engagemang hos dessa grupper som gör ett land som Sverige rättvisa är det de politiska partierna som måste vara mer självkritiska och helt enkelt fråga sig varför stödet bland unga minskar. Det finns partier där denna diskussion åtminstone finns i en viss grad, och där de dessutom vågar krydda teorin med en taktik som innebär en direktdialog med unga. Men så länge det finns en enda ung och utsatt person vet vi att det finns någon som det politiska etablissemanget inte har nått ut till. Och istället för att vi väntar på att de inaktiva ska finna partierna så borde partierna själva gå ut och lyssna. Så agerar man för att stärka deltagandet. Så agerar man för att inte underminera tilltron till demokratin.

Maktens rus förblindar partiledare

Svaret på framtidens politiska engagemang finns långt ifrån Piratpartiet
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag är redan engagerad, faktiskt...