Vanliga människor bidrar till ”den systemkritiska kulturen”

Publicerad: 2009-08-15 12:08, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Kulturen utvecklar ständigt viktiga - ibland avgörande - referens- och orienteringspunkter för vanliga människors värderingar, visioner och vägval. Åsa Lindeborg förstår inte att referenser till vanligt folks tyckanden bidrar till - kväver inte som hon tror - kulturtövares och konstnärers kreativitet i deras systemkritiska kulturgärning

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Ulf Lönnberg
Ordf Kristdemokraterna Kungsholmen-Stockholm
Ersättare i Stockholms konstråd (kd)

Åsa Lindeborg befarar (i Aftonbladet d 11 aug) att "den systemkritiska kulturen" kommer att trängas undan från den svenska offentligheten. Anledningen skulle vara att Göran Hägglund (kd) gett uttryck för vanliga människors syn på den svenska, snävt vänsterorienterade och självutnämnda kultureliten.

I sin iver att positionera sig själv i den kultureliten söker Åsa Lindeborg sin framgång genom att misstolka begreppet "vanliga människor". Bland dessa räknar hon endast in aningslösa vindflöjen, udda existenser, vilseledda reaktionärer och nazister(!). Åsa Lindeborgs snara association till totalitära styrelseskick avslöjar hennes oförmåga att diskutera kulturrelaterade spörsmål med oss som vet att kulturen är en naturlig och nödvändig kraft i den demokratiskt uthålliga samhällsutvecklingen. Åsa Lindeborg förtränger att "vanliga människor" utgörs av genomsnittet av demokratiskt sinnade medborgare som ifrågasätter och är nyfikna på den kultur som vi alla är en del av.

I Åsa Lindeborgs värld finns bara en rättrogen vänster. För henne har vanliga människor inget att komma med. Vi förväntas anamma hennes kulturpolitiska vänsteragenda.

Kulturen utvecklar ständigt viktiga - ibland avgörande - referens- och orienteringspunkter för vanliga människors värderingar, visioner och vägval. I den meningen är kulturen ett grundläggande livsbehov för människan. Att i det politiska samtalet referera till vad vanliga människor tänker och tycker är ett materiellt tillskott för de uttrycksformer som kulturtövare och konstnärer väljer för sina verk och i sina samhällskommentarer.

För totalitära styrelseskick har det genom historien varit logiskt att ta kontroll över kulturens okuvliga krafter. Men sådana kontrollsystem visar sig alltid på (lång) sikt verkningslösa. I stater som styr och censurerar kulturutbudet är det nödvändigt för kulturutövare - åtminstone för dem med högre ideal än politisk korrekthet - att exponera makthavarna för allt från samhällskritiska plattityder till svårtolkade och dolda angrepp. De senare, mest raffinerade, slinker inte sällan igenom censuren medan kulturutövarna och allmänheten i frihetslängtande samsyn tolkar och bifaller sådan (elitistisk?) opposition. Modet att inte låta sig kuvas stimulerar och engagerar i dessa samhällen vanliga människor att se, förstå och kräva den frihet de förvägras. Under sådana omständigheter kan kulturutövaren t o m räkna med allmänhetens aktiva stöd för att undkomma straff och andra påföljder. Det är precis vad som sker i dagens kvarvarande diktaturer.

Också i vår demokratiska kulturmiljö finns det naturligtvis angelägna företeelser att ifrågasätta. Men för Åsa Lindeborg finns inga nyanser över tid och rum. Vårt system erbjuder större frihet för många konstutövare med oändligt många olika uttrycksformer. Och vårt media-, marknads- och opinionsbruset kräver inte sällan spektakulära uttryck och aktioner (jag bortser här från charlataners skaparglädje för vilka provokationen ger full tillfredställelse). Kulturutövare och konstnärer lever under samma lagar som gäller för alla oss andra. De har att göra ett eget val i de fall deras uttrycksformer kommer i konflikt med rättssystemet. Avstå eller personligen ta konsekvenserna. Konstverken/aktionerna bedöms - alltid - av kultureliten, av oss vanliga och i förekommande fall av de rättsvårdande myndigheter.

Vi har två näraliggande exempel som väl illustrerar mötet kulturelit-vanliga människor-rättssystemet- kulturutövarna själva. Nämligen de två konstfackstudenternas tilltag i våras att på Kungsholmen simulera akut psyknöd [S:t Görans Sjukhus mottagning] och att spela bärsärk med sprayburk [Fridhemsplans T-banestation] (jag bortser här från konstnärlig kvalitet och angelägenhetsgrad).

Kultureliten fann i stort sett tillräckligt god konstnärlig kvalitet och hög angelägenhetsgrad (=budskapets enda kommunikationsmöjlighet) för att i princip lovorda de båda verken. I sin subjektiva tyckanden fick kultureliten rätt, Odell rodde hem uppdrag på samma tema och den ´anonyma´ klottraren fick sitt videoverk sålt.

Vissa av oss vanliga ställde oss frågande inför bluffanvändning och förstörelse av kommunens resurser och egendom, andra inte. Vissa förstod budskapet, andra inte. Vissa uppskattade provokationen, andra inte.

Beträffande bluffanvändningen och förstörelsen av kommunens resurser har de rättsvårdande myndigheterna tagit sig an saken (så som görs hos oss, fjärran från de totalitärregimer som Lindeborg associerar till!).

Kulturutövarna i fråga har valt olika vägar: Anna Odell har agerat öppet under egen identitet och tagit konsekvenserna. Den ´anonyma´ klottren gömmer sig.

Som jag ser det (självpåtagen representant för oss vanliga) orsakar Anna Odells agerande inte samma sorts avståndstagande som känns självklart när det gäller den ´anonyma´ klottraren. Eftersom klottaren sålt sin skapelse i minst 2 ex - det ena för ca 50.000:- kr - är det ju en smal sak att träda fram, ta konsekvenserna, betala böter och skadestånd samt att TA EMOT ELLER AVSTÅ FRÅN publikgenomslagets möjliga effekter. Att hålla sig gömd undergräver såväl kreatörens som handlingens trovärdighet.

Men i Åsa Lindeborgs torftiga kulturlandskap finns ingen sanning och konsekvens. I hennes verklighet kan en politikers uttryck för vad han eller hon anser vara vanligt folks tyckande störta hela demokratin och rättsväsendet i avgrunden. En illustration så god som någon på kulturvänsterns utopia.

Ulf Lönnberg (14 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9741

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

- ord som befriar..... - va ä dä fönått ? - ja - om jaa (= jag) dä visste... - varje människas möjlighet ... att på ett sätt "bli till" - för att inte säga "komma till tals,,,) " - ..... Vad är "målet" för en människas liv? Det var - är - frågan... - om en resonansbotten hos någon enda - så är jag tacksam...( - direkt bortskämd är jag inte) ......ja, jag vet : det är vägen som är målet... ("mödan" värd...)

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Vanliga människor bidrar till ”den systemkritiska kulturen”

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar