Sverige bör stärka sin signalspaningsförmåga - inte försvaga den

Efter Sovjetunionens fall skapades ett säkerhetspolitiskt vakuum i vår del av världen, utan några urskiljbara externa hot mot Sverige eller våra grannar. Denna situation har dock kraftigt förändrats de senaste åren. Ryssland känner sig pressat av västvärlden och arbetar numera aktivt med att återupprätta sin intressesfär, från Baltikum i väst till centralasien i öst. En lång rad händelser pekar alla på en kraftigt förändrad säkerhetspolitisk situation för Europa. Understöd av ryska extremistgrupper i Estland, förtryck av oppositionen i Ukraina, invasionen av Georgien, stoppade gasleveranser till stora delar av Europa och, de senaste veckorna, indikationer på ett utökat samarbete med regimen i Iran visar med all önskvärd tydlighet att Ryssland inte tänker låta sina forna allierade lockas över till väst. Vår del av världen är inte längre ett säkerhetspolitiskt vakuum och det återigen är viktigt för Sverige att kunna förstå och analysera hotbilden mot oss och våra vänner. För detta behöver vi en fungerande signalspaning.

Sverige är för närvarande strategiskt oviktigt för Ryssland men det gäller inte våra vänner i Baltikum och östra Europa. Där är läget i högsta grad annorlunda. Om läget förvärras, vilket flera internationella bedömare ser som sannolikt, till exempel analysföretaget STRATFOR, så är det inte troligt att vi kommer sitta still i båten. Det vore inte anständigt att låta Baltländerna och Ukraina tvingas till lydnad under ett allt mer auktoritärt Ryssland. För att kunna motverka en sådan utveckling med fredliga medel behöver vi en fungerande underrättelsetjänst. Just nu riskerar vi att svika både oss själva och våra grannar på grund av kortsiktiga populistiska eftergifter som en följd av den för övrigt mycket viktiga integritetsdebatten.

Den massiva kritik som riktades mot Carl Bildt för att han på ett allt för kraftigt sätt kritiserade Rysslands invasion av Georgien påminner oss om att en stark underrättelsetjänst och beredskap inte bara finns till för att möta invasioner. De skapar den trygghet som skyddar våra demokratiska fri- och rättigheter. Kritiken mot Bildt kan svårligen förklaras med annat än rädsla för att väcka björnen. Vår debatt och vår politik får inte påverkas av externa hot och påtryckningar. Detta förutsätter att vi känner den trygghet som fås av att vi känner till viktiga skeenden i vår omvärld, särskilt de som sker under ytan.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9633

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Helt riktigt. Och idag är hotet inte bara militärt utan finns i det civila samhället.

Permalänk | Anmäl #1 Lasse Lundeberg, 2009-11-18, 11:51

Tone Tingsgård skriver i sin Newsmill artikel här nedan att::

"Dagens Ryssland bär med sig en barlast i form av arvet från sovjettiden och har ingen som helst tradition av demokrati" skriver den socialdemokratiska föreningsmedlemmen Tone Tingsgård.

Jag er inte enig med TT,s ovan utalande.
Det tidigare Sovjet U politiska system var definerad som en sk Centrallistisk Demokrati med socialistiska förtecken.
Därmed demokratisk med Ryskt mening men ej i överenstämmelse med hur vi i västeuropa uppfattar pluralistisk politisk kulturell markandsekonomisk driven , demokrati.
Men inte desto mindre , en demokrati.

Riksdagsledamoten Tone Tingsgård ignoranta politiska floskler är en barlast både för Svergies väljare och för förståeelsen av Ryssland.

Rysslands militära kapacitet och politiska utveckling är i sig , inget uttalat hot mot Svergie , men däremot en stark riskfaktor.

Hur många gånger har Ryssland millitärt agerat mot Svergie historiskt?

Per Hagman

Permalänk | Anmäl #2 Per Hagman, 2009-11-18, 21:13