Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Regeringens ekonomiska politik

Kaj Grüssner om Regeringens ekonomiska politik

Slopa Riksbanken och inför guldmyntfot

Ett av de vanligaste argumenten för centralbanker och papperspengar är att en växande ekonomi behöver mer pengar. En mindre ekonomi kanske klarar sig med en miljon kronor, men när den börjar växa måste den ha mer. Men behöver den det? Nej, det gör den inte.


Det är värdet på pengarna som är det viktiga, inte antalet enheter. Värdet på pengarna, så som Jakob påpekade, avgörs i första hand av efterfrågan på dem. Efterfrågan på pengar avgörs av hur bra de fungerar som bytesmedium (betalningsmedel). Det är nämligen det som pengar är, en vara som underlättar handel med andra varor och tjänster. I stället för att byta din get mot en gris, och sedan grisen mot en tunna fisk för att till slut kunna byta fisken mot ett par skor, så byter du geten mot en summa pengar för vilken du köper dina skor.

Den bästa sortens pengar är därför något som alla frivilligt accepterar som betalning för de varor och tjänster de säljer. Historiskt sett har guld och andra ädelmetaller varit marknadens val, men på sina håll har till exempel salt, vete, snäckskal och annat också fungerat som pengar. För att något skall kunna bli pengar måste det ha ett värde i sig självt, annars skulle inte folk acceptera det som betalning. Guld, till exempel, kan användas till annat än pengar. Man kan göra smycken av det och använda det inom industrin. Dessutom är det mycket hållbart (det varken rostar eller ruttnar bort), man kan dela upp det i mindre delar utan att det förlorar sitt värde (vilket man inte kan göra med diamanter), det är sällsynt, dess mängd hålls relativt konstant och så vidare. Det har alla kvalitéer som ett bra betalningsmedel behöver.

Vad menas då med att en ekonomi växer? En ekonomi växer då dess produktion ökar, då den producerar mer varor och tjänster än tidigare. Ökningen kommer från att sparat kapital investeras i kapitalvaror som ökar produktionskapaciteten, till exempel nya maskiner och fabriker, som i sin tur producerar mer konsumtionsvaror. Men vad är då pengarnas roll i det här? Måste man inte producera mera pengar för att matcha eller kanske stimulera den ökade produktionen? Nej, det måste man inte.

Om penningmängden hålls konstant kommer dess köpkraft per enhet att öka, så länge acceptansen för den givna valutan som betalningsmedel också hålls konstant. Så länge folk fortfarande accepterar den givna valutan, kommer efterfrågan på den att öka i jämförelse med andra varor, eftersom utbudet på andra varor ökar mer än utbudet på den givna valutan. Det leder till att prisnivån sjunker, både i reella och nominella termer. I stället för att en tvåa en liten bit utanför centrum kostar 1.600.000 kronor, kanske den bara kostar 600.000. I takt med att prisnivån sjunker tack vare att produktionen ökar blir vi rikare, eftersom vi får mer för våra pengar än vad vi fick igår. Det är den logiska följden en växande ekonomi, folk blir rikare för att mer varor och tjänster blir tillgängliga för allt lägre priser.

Därför finns det aldrig något nationalekonomiskt skäl till att öka penningmängden. Det för aldrig något gott med sig. Det enda det gör är att ta värdet av vanliga människors besparingar, tillgångar och inkomster och överföra det till falskmyntarna. Värdet på pengarna sjunker vilket leder till att priserna stiger, som i sin tur gör den stora massan fattigare.

Föreställ dig att alla som bor i Sverige skulle gå ner i källaren och trycka upp en miljard kronor i perfekt förfalskade sedlar och sedan börja spendera dem. Marknaden skulle svämma över av nya kronor och dess förtroende och därmed värde skulle eroderas helt. Jag tror inte att någon tycker att det låter som en fungerande idé. Föreställ dig att Riksbanken i stället trycker upp en miljard kronor för varje person som bor i Sverige och injicerar det i banksystemet. Är det bättre? Nej, för följden blir den samma. Det spelar alltså absolut ingen roll vem det är som trycker de nya pengarna, det har alltid samma skadliga effekt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9566

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

J M Keynes är världshistoriens största idiot! :o(

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2009-08-09, 12:33

Haha!

Han får nog hård konkurrens av Marx, men tillhör helt klart idiotins absoluta topp :)

Permalänk | Anmäl #2 Kaj Grüssner, 2009-08-09, 16:22

Ja visst gör han! Men Adam Smith, däremot, han kunde sina saker han! :o)

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2009-08-09, 16:42

Det är inte Riksbanken som skapar största delen av pengarna. Riksbanken tillför normalt bara sedlar och mynt. Över 90 procent av våra betalningsmedel skapas i stället via privatbankernas kreditgivning. Varje gång någon tar ett banklån skapas nya pengar i form av digitala siffror i en dator. Vid amortering av lånen tas sedan principalerna (utlåningsbeloppen) successivt ur cirkulation igen.

På grund av snedfördelning av bankernas ränteinkomster till de stora kapitalens förmån, och på grund av privatbankernas löfte om inlåningsränta till alla bankkonton, sker en tvångsmässig kredtexpansion. I stora drag handlar det monetära systemet om att öka penningmängden så att vi alla kan få vår ränta betald.

Ränta på ränta i kombination med konstant penningmängd skulle resultera i en kraftig exponentiellt växande deflation. Det passiva sparandet och snedfördelningen skulle öka ytterligare och realekonomin skulle få ännu större betalningssvårigheter.

Det var troligen på grund av exponentialfunktionen ränta på ränta som man en gång i tiden övergav guldmyntfoten.

Permalänk | Anmäl #4 Peter B, 2009-08-09, 18:05

Peter B

Deflation i ordets allmänna bemärkelse betyder att pengarnas köpkraft ökar, vilket tar sig i uttryck i sjunkande priser. Det är den naturliga följden av konstant penningmängd och ökande produktion. En sådan utveckling är både naturlig och gagnar alla i samhället, både sparare, investerare, producenter och konsumenter.

Vad gäller guldmyntfoten, så har slopandet av hårdvaluta undantagslöst skett genom statligt dekret. Pappersvaluta, så kallad fiat valuta, har aldrig någonsin uppkommit på en fri marknad, utan har alltid införts av staten. Likaledes har guldmyntfoten övergivits, temporärt eller permanent, till förmån för pappersvaluta i syfte att finansiera statens utgifter. Slopandet av guldmyntfoten har normalt skett i kristider, till exempel i krig.

I USA har guldmyntfoten slopats fyra gånger. Första gången skedde det under frihetskriget i slutet på 1700-talet, då kolonierna gav ut den infamösa Continental Dollar. Andra gången skedde det i samband med kriget 1812, tredje gången vid Sydstaternas frihetskrig och fjärde gången 1933 under stora depressionen. Efter det hade dollarn föga mer än en nominell koppling till guld, som klipptes av deifinitivt i augusti 1971 då brettonwoodssystemet kollapsde.

Första gången staten införde pappersvaluta var i Kina på 700 och 800 talet AD. I Väst tog det som sagt bra mycket längre innan pappersvalutan hittades på. Före det använde sig kungarna av urholkningsmetoden (på engelska debasement). Man samlade helt enkelt in alla guld/silvermynt och smälte ner dem, lade till oädla metaller som bly och järn och myntade nya, men med samma nominella värde. Mellanskillnaden behöll kungen.

Det är sant att största delen av pengarna skapas av affärsbankerna. Egentligen är det kredit som skapas ur tomma intet, eftersom bankerna lånar ut (ger kredit) pengar som de inte har. Det kan ske tack vare de låga reservkraven. Med fulla reservkrav vore denna falskmyntarverksamhet olaglig, men tack vare en stor mängd speciallagstiftning, penningmonopol, statens garantier och centralbanken som sista utlånare är detta bedrägeri både lagligt och mycket lönsamt.

Därför är det inte konstigt att penningmängden hela tiden ökar, oberoende av vilken pappersvaluta man tittar på. Därmed sjunker också pappersvalutornas köpkraft över tid. Dollarn ha förlorat drygt 95 procent av sitt värde sedan Federal Reserve grundades 1913.

Med en konstant penningmängd och fulla reservkrav skulle det även ske återgång till den ursprungliga uppdelningen i depsotionsbanker och lånebanker. De förra skulle enbart ta emot depositioner och hålla dem i sina bankvalv mot betalning. Möjligtvis skulle de även kunna sköta betalningsrörelser, t.ex. med hjälp av bankkort. Men de skulle inte låna ut ett öre av sina deponenters pengar.

Lånebankernas funktion vore att kanalisera kapital från sparare till investerare. I praktiken skulle banken låna in pengar till ränta x och låna ut dem till ränta x+y. Alternativt skulle den enbart låna ut sina egna investorers pengar.

Deflation är alltså inget problem, tvärtom är det en välsignelse. Pengar skapas av både centralbanker och vanliga banker, men utan speciallagstiftning, pappersvaluta och statliga garantier vore falskmynteriet i praktiken omöjligt. Hårdvaluta sätter gränser för hur mycket staten kan spendera. Det är orsaken till att man övergivit guldmyntfoten, som under tusentals år varit den fria marknadens självklara val av bytesmedium.

Permalänk | Anmäl #5 Kaj Grüssner, 2009-08-09, 22:42

Peter Ingestad

Visst var Adam Smith en kompetent ekonom, men långt ifrån den framstående fader till nationalekonomin som han alltför ofta och utan orsak framställs som.

Permalänk | Anmäl #6 Kaj Grüssner, 2009-08-09, 22:43

"Det passiva sparandet och snedfördelningen skulle öka ytterligare och realekonomin skulle få ännu större betalningssvårigheter.

Det var troligen på grund av exponentialfunktionen ränta på ränta som man en gång i tiden övergav guldmyntfoten."

Myten om kreditexpansionens positiva inverkan på ekonomin torde snart visa vad den går för. Anledningen till att man övergav guldmyntfoten var att Nixon ville trycka mer pengar utan att se guldreserverna försvinna. I en riktig ekonomi så lånas det inte ut mer pengar än det finns.

Betänk själv, om jag har en bank som använder bananer som pengar. Folk stoppar in bananer i banken, som jag sedan lånar ut till andra som vill ha bananer. För att låna ut dessa bananer kräver jag något fler bananer tillbaka än jag lånar ut. Detta innebär att den som lånar bananerna måste finna ett sätt att använda dessa bananer till att generera fler bananer (starta en banan-odling t.ex., och betala arbetare med de bananer han lånat i väntan på skörd)

Problemet uppstår när jag börjar trycka upp "banan-certifikat" som kan utbetalas i form av bananer. När jag sedan vill trycka fler banan-certifikat än det finns bananer, så blir det problem. När jag för att undvika total banan-kollaps beslutar att man ej längre kan lösa ut mina banan-certifikat i riktiga bananer, ja då är det bara en tidsfråga innan en gigantisk banan-certifikat-bubbla uppstår. När denna bubbla spricker så kommer det slutligen visa sig hur många bananer det faktiskt finnes, vilket är det som nu har hänt.

Den sorgliga sanningen är att den amerikanska befolkningen, efter att ha ätit upp stora mängder av all sin banan-produktion, och dessutom är skyldig resten av världen en enorm mängd bananer, helt enkelt kommer få minska sin konsumption av bananer de närmsta decennierna.

Vore det då inte bättre med en ekonomi där en banan är en banan, och vi inte konstant försöker lura oss själva genom att skapa pappers-bananer?

P.S Meningen med denna kommentar var egentligen att få kalla USA för en "banan-republik", men jag hittade inget bra tillfälle D.S

Permalänk | Anmäl #7 Hans Palmstierna, 2009-08-22, 12:59

Nixon släppte guldmyntfoten för att kunna finansiera kriget i Vietnam.

Permalänk | Anmäl #8 Helena Palén Olofsson, 2009-10-10, 12:28

Vårt system bygger på skuld, och måste därför tills slut falla ihop.

http://www.thezeitgeistmovement.se/

En övergång till ett teknokratiskt samhälle skulle lösa detta problem och majoriteten av alla våra andra problem...

Permalänk | Anmäl #9 JB, 2009-11-29, 12:29

"Deflation är alltså inget problem, tvärtom är det en välsignelse. Pengar skapas av både centralbanker och vanliga banker, men utan speciallagstiftning, pappersvaluta och statliga garantier vore falskmynteriet i praktiken omöjligt. Hårdvaluta sätter gränser för hur mycket staten kan spendera. Det är orsaken till att man övergivit guldmyntfoten, som under tusentals år varit den fria marknadens självklara val av bytesmedium."

Kunde inte sagt det bättre själv. Guld och silver är de enda valutor i världshistorien som aldrig blivit värdelösa och det är marknadens självklara val. Avskaffa det helt korrupta centralbankssystemet och alla FIAT-valutor och återinför guld och silver som världens naturliga valutor.

Permalänk | Anmäl #10 Johnny Andersson, 2012-04-16, 13:12


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.