Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Kosten

Lars O. Berglund om Kosten

Avsutten professor ger inte upp

För några år sedan bekände Sveriges fetmabekämpare framför andra, professor Stephan Rössner, att att han upplevt "ett massivt 25-årigt misslyckande". Vi tog det som en antydan att det kanske var dags att tumma på den dogm som fått vårdsamhället att köra fast - var han beredd att överväga ett nytt grepp för att komma loss? Men nej, nyligen framträdde han igen, nu med beklagan att "ingen som vill lyssna på oss gamla stofiler som har sagt samma sak i trettio år." Just det, och varför skulle vi?


Om författaren

Normalviktig medborgare som under stigande förtvivlan läste sju böcker av Stephan Rössner och försökte relatera dem till sin upplevelse av verkligheten.

I boken Hälsa till alla hade Rössner en annan träffsäker iakttagelse: "...vi rör oss i ett träskland av kommersiella intressen, dålig vetenskap, korttidsstudier och avsaknad av vidare kontroll". Precis så, men detta sades handla om andra metoder än de som lett till Rössners "misslyckande".

Hans klinik har veterligen aldrig publicerat framgångssiffror. Men det misslyckande han bekände antyds i hans skrifter.

I boken Bruksanvisning för bantare (1995) beskrev han hur man bör planera sin viktminskning: "För svårt överviktiga kan ett första större delmål vara 10 procent av kroppsvikten." (s. 50) Men nio år senare kom Viktskolan, där framtidsutsikterna beskrevs på sid. 12: "Från medicinsk synpunkt är experterna nöjda med en bestående viktnedgång på 5-10 procent."

Det som 1995 var "delmål" hade 2004 blivit högsta slutambition. Verkligheten hade gjort sig hörd även på Huddingekliniken. Man hade uppfattat att metoderna har större praktiska begränsningar än man räknat med. Så var ligger då dessa begränsningar?

Det har jag försökt visa i två tidigare artiklar (Vilseförda dietister och Dags att dumpa experterna?), som inte skall tjatas om här. Längst i botten ligger tesen om "energibalans". Hur viktig den är för professor Rössner framgår av hans artikel om Medelhavskosten på Newsmill den 24 april.

I andra stycket påpekas att "de flesta trots allt är överens om att det är energitätheten som är avgörande." Nio rader längre ned får vi veta att "man idag är rätt överens om att det enda som är intressant är energitätheten och den totala energimängden." Och efter ytterligare tolv rader kungörs: "...det egentligen bara är det dagliga enegiunderskottet som avgör hur vikten kommer att förändras..."

Nästan som en trollformel. Professorn kanske ansluter sig till Lewis Carrolls berömda princip i Snarkjakten: What I tell you three times is true. Men bara fyra rader längre ned återkommer ämnet: "Det är det dagliga energiunderskottet och ingenting annat som avgör viktutvecklingen." Lewis Carroll räckte inte. Nu ser det ut som Joseph Goebbels tes att om man bara upprepar en felaktig utsaga tillräckligt många gånger, så kommer den långsamt att förvandlas till sanning.

Läsaren leds längs gränsen mellan retorik och folklore. Att det inte har med näringslära att göra bör ha framgått av mina tidigare texter, men det finns en viss ironi i detta, för redan på andra raden av inledningen avslöjade Rössner att "forskare som baserar sina åsikter på vetenskapligt etablerade fakta har kommit i konflikt med entusiaster..."

Men det finns, som sagt, inga vetenskapligt etablerade fakta under tesen om "energibalans". Utan data utgår man från en missuppfattning av termodynamikens grundregler, förbigår en störtflod av iakttagelser som inte stämmer med denna, härleder ett komplex av slutsatser utan faktabas och meddelar praktiska anvisningar som inte fungerar.

Inom vetenskap börjar man med data och vet ofta inte var man kommer att hamna. Här vet man var man vill hamna och söker efter data som leder dit. Logiken kan vara oantastlig, och slutsatserna kan stämma med den teori ur vilka de härleddes. Framgång i sitt syfte har man när mottagaren inte märker att man inte meddelat något nytt eller användbart.

Rössner är inte ensam; han har likasinnade kolleger i andra länder. Läget i den engelskspråkiga världen visade Gary Taubes i boken Good Calories, Bad Calories (Knopf 2007). Det är, skrev han "svårt att använda termen `vetenskapsman´ för att beskriva individer som arbetar inom dessa fackområden... Det är diskutabelt om de kulturer de har skapat rimligen kan beskrivas som vetenskap." (s. 451).

Religion
Däremot finns, som sagt, riktig vetenskap som tillbakavisar dessa slutsatser, och inom en hel rad separata kunskapsområden: ämnesomsättning, socialmedicin, antropologi, näringshistoria, kliniska framgångar... Taubes går i detalj in på alltsammans, vilket lett till hans slutsats om nutida nutritionister:

"...en enorm verksamhet som i teorin skall fastställa relationen mellan kost, fetma och sjukdom men i praktiken ägnas åt att övertyga alla berörda, och framför allt den okunniga allmänheten, att svaren redan finns och alltid har funnits - en verksamhet som utger sig för att vara vetenskap men fungerar som religion." (s. 451-452)

Denna religion är mindre än ett halvsekel gammal. Som akademisk disciplin dök den upp när lågfettindustrin behövde en respektabel grundval för lanseringen av fleromättade växoljor under andra världskriget (se Så göder man grisar). Och nu finns mycket pengar för "forskning" i sådan näringslära, men den som vill ha anslag bör formulera sitt projekt så att den grundläggande dogmen inte ifrågasätts.

Men den egentliga näringsfysiologiska vetenskapen är inte ett halvsekel gammal; den är över tvåtusen år gammal, eftersom den började med Hippokrates... men får bli en annan gång.

Vetenskapliga framsteg går ryckvis, en begravning i taget, sade Max Planck. Det gäller kanske även näringslära. I Sverige har tre relevanta professorer, inklusive Rössner, nyligen pensionerats, räcker det? Kanske inte. En ny generation disputerade predikanter är i full gång; flera har bidragit i den nya läroboken Fetma (Studentlitteratur 2007), redigerad av S. Rössner och hans kollega A.K. Lindroos.

Den är en skoningslöst renlärig framställning av den fallfärdiga paradigmen. Den i särklass viktigaste aspekten vid reglering av övervikt - hormonstyrd aptitreglering - blir aldrig omnämnd. Så jag har tvingande anledning att återkomma här.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9551

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

What - inga kommentarer??

First!

(har alltid velat göra det där...)

Ett välskrivet och underhållande inlägg, Berglund - som vanligt. Dessa kåserier med lite allvarlig underton skulle vara perfekt i bokform!

//Zac, som tycker det är skam att inte fler kommenterar...

Permalänk | Anmäl #1 Zac, 2009-08-09, 06:29

Flera har föreslagit, men inget kontaktat förlag var intresserat.

Permalänk | Anmäl #2 Lars O. Berglund, 2009-08-09, 06:49

Hej Lars!
uppskattar verkligen dina artiklar, intressanta, kunniga och orädda. själv är jag hyfsat påläst inom vissa delar av endokrinologin, till förtret för de svenska endokrinologer som inte lyckats/vågat hjälpa mig. tro mig, jag känner till tunnelseendet som läkare verkar få efter ett par år och håller med om att man kan ifrågasätt om det verkligen är vetenskap de sysslar med. tur att annan forskning inom industrin och näringslivet inte sköts av dessa...

men till sak, du tar upp hormonstyrd aptitreglering, gott så. men jag tror att det är värt att kika mer på hur hormonerna påverkas vid olika kost-varianter eftersom dessa har en så gigantisk påverkan på vår metabolism. detta verkar vara vad "in/ut fysikerna" missar eller inte förstår vikten av. i olika studier ser jag ofta att överviktiga människor har både låga testosteron och tillväxthormonvärden. vad som är hönan och ägget varierar, vissa återfår god hormonbalans efter viktnedgång (dessa kanske, förenklat, blev feta av positiv energibalans) andra inte. dessa kanske blev feta pga. hormonkrångel. detta krångel kan uppstå av en mängd olika orsaker ex., felaktig diet, infektioner, miljögifter.

jag har en hyfsad uppfattning om hur vissa hormoner verkar och samverkar. men har efter tre år blivit lite trött på att gräva i detta ämne, men du kanske är intresserad? detta är alltså en liten önskan om ämne på ett nytt inlägg från dig.

liten aptitretare:
tillväxthormon: vår främsta fettförbrännare och vävnadsföryngrare, utsöndringen ökar vid lågt blodsocker för att ombilda fett till energi. (känner du kopplingen till "fett dieten" och sambandet mellan långt liv och lite lägre blodsocker?)
testosteron: ökar dopaminkänsligheten i hjärnan, gör oss piggare och mindre hungriga. ökar effekten av thyroidea i kroppen.
thyroidea: ökar temperaturen i kroppen (energiomsättningen) och reglerar hastigheten av de katabola eller anabola processerna i kroppen. enligt vissa är en brist en trolig orsak till hjärtatack)
kortisol: (vid suboptimala nivåer) lågt ger sockersug och trötthet, ångest, högt skapar överdrivna inflammatoriska processer.

detta var bara ytterst basal information om dessa hormoner men jag antar att du ser samma samband som jag och det blir bara intressantare ju mer man läser. lite motsägelsefullt då jag tröttnat men är glad att jag äntligen är på bättringsvägen (pga. läkare utanför sverige) och kan ägna mig åt annat än medicinstudier.

mvh

Permalänk | Anmäl #3 matte, 2009-12-31, 21:34

suger ju hästba**e när jag skriver så korkat. självklart vet jag att fett redan är energi men tillväxthormonet gör alltså kroppens lagrade fett tillgänglig som bränsle för kroppen.

tillväxthormon: vår främsta fettförbrännare och vävnadsföryngrare, utsöndringen ökar vid lågt blodsocker för att ombilda fett till energi.

Permalänk | Anmäl #4 matte, 2009-12-31, 21:39

varför en kalori inte är är lik en annan kalori. förklaring för alla som tror på in -ut.
http://www.youtube.com/watch?v=dBnniua6-oM

Permalänk | Anmäl #5 matte, 2010-01-01, 12:09


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.