(S) sprider falskbild av Sveriges historia

Att vara historiker är komplicerat. Att avgöra vad som en gång har hänt är nämligen många gånger svårt, inte sällan omöjligt. Detta då våra kunskaper om historien alltid är ofullständiga och synen på det förflutna starkt påverkas av nutida åsikter om vad som är ont och gott, rätt och fel, viktigt och oviktigt, etc.

Historikerns roll är därför att försöka identifiera fakta och sedan utifrån dessa analysera och beskriva det förgångna så balanserat som möjligt. Detta i motsats till barden, historieberättaren, som fritt kan sortera, vinkla och knåpa ihop en story för att framhäva en viss poäng och/eller framställa någon eller något i en så bra (eller dålig) dager som möjligt.

Gränsen mellan dessa två grupper är emellertid suddig då all historieskrivning innehåller subjektiva komponenter. Medveten historieförvanskning - och speciellt ren historieförfalskning - vill man dock tro numera bara genomförs av charlataner och i diktaturer som Kuba och Nordkorea. Tyvärr är så inte fallet. Överdrifter, selektiva tolkningar och ibland även lögner om historiska händelser förekommer även i demokratier. Och orsaken till detta är enkel: att det ligger en djup och för många oemotståndlig sanning i sentensen om att den som styr historien också styr samtiden.

Historieskrivningen påverkar nämligen ett folks kollektiva identitet, dess grundläggande åsikter och avgör därför, bland annat, hur många väljer att rösta. Politiska partier försöker därför framhäva sina historiska insatser. Inte minst i Sverige, där politiska identiteter fortfarande till stor del avgörs av inställningen till 1930-talets "folkhemspolitik". Vilket givetvis är helt okej. Vissa går dock betydligt längre än andra.

Går man in på socialdemokraternas hemsida finner man en beskrivning av modernare svensk historia som är så förvrängd, att den bitvis bara kan beskrivas som direkt förljugen. Den nästan tio A4:a långa texten innehåller en rad påståenden som kan kategoriseras från förtiganden via självförhärligande till raka lögner om det egna partiet, dess betydelse och Sveriges 1900-talshistoria.

Till kategorin rena påhitt hör exempelvis påståendet att det för ungefär hundra år sedan bara var "barn som hade rika föräldrar [som] hade möjligheter att gå i skolan." Detta stämmer inte. Riksdagen hade redan 1842 beslutat om inrättandet av allmän folkskola och skolplikt var påbjuden sen 1882.

Sådana osanningar är förvisso, tack och lov, ovanliga. Men det finns desto fler hårt vinklade utläggningar som söker förleda den historiskt mindre bevandrade. Som påståendet att "Från 1886 började svenska myndigheterna att konsekvent undertrycka den svenska arbetarrörelsen."

Sant är att det kring förra sekelskiftet fanns statuter som vi idag skulle anse oförsvarbara, som den paragraf rörande "smädelse av regering och riksdag" som just 1886 renderade August Palm tre månaders fängelse för att ha sagt "Vi hava en usel regering och dåliga representanter i riksdagen som ingenting begripa av arbetarnas och den betrycktes sak." Yttrandefriheten i Sverige var dock då i jämförelse med i många andra länder både grundlagsskyddad och omfattande, så att tala om ett konsekvent förtryck är direkt ohederligt.

Och ett än mer avancerat illusionstrick är skildringen av spelet kring den allmänna manliga rösträttens införande 1907. På hemsidan påstås att "Socialdemokraterna [lyckades] få de konservativa att gå med på en rösträttskompromiss." Detta är visserligen en förbättring i jämförelse med bland annat Olof Palmes påstående från valrörelsen 1982 om att det var Hjalmar Branting som införde rösträtten i Sverige, men i verkligheten var historien mycket annorlunda.

Sant är här att socialdemokraterna i början av 1900-talet stödde kravet på allmän manlig rösträtt. Men det gjorde också liberalerna, liksom huvuddelen av högerns partiledarskap, så debatten gällde inte om utan hur och när den borde införas. Frågan underordnades dock partitaktiska hänsyn som fördröjde ett beslut.

Socialdemokraterna stoppade exempelvis 1904, tillsammans med liberalerna, en rösträttsreform genom att kräva att allmän manlig rösträtt skulle kombineras med majoritetsval i enmansvalkretsar; ett krav som då högern bara kunde räkna med ca 30-35 % av rösterna samtidigt som socialdeokrater och liberaler samarbetade var politiskt dödfött. Och när frågan tre år senare hunnit bli så infekterad att ett beslut måste fattas föll det på högerns statsminister Arvid Lindman att mangla fram en kompromiss, som antogs av en stor riksdagsmajoritet. Men bland andra Hjalmar Branting kände då att han blivit snuvad på äran för en så historiskt viktig reform och röstade inte bara nej utan reserverade sig mot beslutet.

Den bild socialdemokratin sprider av förhållanden och händelser i Sverige omkring sekelskiftet 1900 är således djupt oärlig. Och det blir inte bättre när man kommer till beskrivningen av samhällsutvecklingen efter det socialdemokratiska maktövertagandet 1932. För där påstås att Sverige genomgick "ett genombrottets årtionde" som abrupt förvandlade landet från "ett trasigt klassamhälle" nästan till ett paradis.

Mycket blev givetvis, tack vare ekonomisk och teknisk utveckling, bättre efter 1932. Sverige hade dock då, tack vare liberala politiska och ekonomiska reformer i mitten på 1800-talet, haft hög ekonomisk tillväxt i över ett halvt sekel och blivit ett av världens rikare redan länder på 1920-talet. Och välfärdsstaten grundlagts kring sekelskiftet av liberala och konservativa politiker som Adolf Hedin, Arvid Lindman, Karl Staaff och Hugo Hamilton. Uppgifter om reformer staplas dock trots detta på varandra på ett sätt som ger intryck att beslut om "bidragsförskott till ensamstående mödrar" och "två veckors lagstadgad semester" bör betraktas som Moder Sveas svar på floden Styx.

Att det faktiskt fanns delar av samhällsutvecklingen som inte är så mycket att skryta med även under Per Albin Hansson erkänns dock samtidigt indirekt genom överslätanden och förtiganden. Behandlingen av makarna Myrdals famösa Kris i befolkningsfrågan (1934) är till exempel lika kort som skev. På hemsidan konstateras bara att boken skapade "livlig debatt" och ledde till en "ny fördelningspolitik", men det nämns inte ett ord om tvångssteriliseringar och andra tvångsåtgärder. Och om den socialdemokratiskt ledda samlingsregeringens agerande under andra världskriget skrivs inte en rad. Det är som om sveket mot Finland, Midsommarkrisen, koncentrationslägersystem, yttrandefrihetsbrott och annat aldrig existerat.

Socialdemokraterna försöker också två sina händer vad gäller mer näraliggande händelser och bekymmer. Beskrivningen av efterkrigstiden är nämligen lika undermålig. Exempelvis nämns inte ens häpnadsväckande nog ordet neutralitet, trots att denna i decennier sagts utgöra ryggraden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Kanske skäms, med rätta, socialdemokraterna numera för mycket för att skriva om hur det egentligen var? Inte heller finns uppgifter om diktatorssvärmeriet på 1970-talet. Och därför givetvis än mindre någon ansats till förklaring eller ursäkt för det.

Läsaren söker också förgäves efter åtminstone en knivsudds reflektion om inte 1960-, 1970- och 1980-talens skattehöjar- och regleringsraseri kanske möjligen kan ha ett samband med Sverige samtida resa ned från plats tre till runt tjugondeplaceringen i välståndstabellerna. Men man möts enkom av en klyscha om "sex misslyckade borgerliga regeringsår" mellan 1976-1982.

Och denna förnekelse återkommer i behandlingen av 1990-talskrisen, varom man hänger sig åt pura fantasier. För påståendet att "Den borgerliga regeringen 1991-1994 körde Sveriges ekonomi i botten" är lika felaktigt som det påföljande menandet att "Det var den höga arbetslösheten som var orsaken till den ekonomiska krisen" är galet. Detta då ju Bildtregeringen fick ärva en ekonomi som redan 1990 befunnit sig i fritt fall och arbetslösheten på nittiotalet var resultatet av decennier av misslyckad skatte-, bidrags- och näringspolitik.

Socialdemokraternas historieskrivning, åtminstone såsom den återges på partiets webbplats, är med andra ord grundfalsk. Och det handlar inte om enstaka missförstånd och olyckliga feltolkningar. Det finns nämligen en tydlig, övergripande ambition med hela texten: att ge läsaren intrycket att allt i Sverige efter 1932 blivit så mycket bättre, både i förhållande till situationen tidigare och i omvärlden, att landet bör betraktas som en skapelsens krona och svenskarna som ett utvalt folk. Detta stämmer också med den bild som partiets företrädare sprider i tal, intervjuer och andra forum.

Som påpekades ovan är det givetvis en naturlig ambition för ett politiskt parti att framhäva sig självt. Det finns dock drag i den socialdemokratiska historieskrivningen som gör den till ett samhällsproblem: att den efter partiets rekordlånga maktinnehav på grund av politiseringen av statsförvaltningen och utbildningsväsendet även har letat sig in i skolböcker, på universiteten och i verk och myndigheter. Och därmed också i det allmänna medvetandet. Det finns forskning som visar att denna process inleddes redan på 1950-talet och att delar av svenska folket idag därför lever med en felaktig själv- och verklighetsuppfattning, som aktivt närs av bland annat offentligt anställda lärare, museer och diverse "upplysningskampanjer". Det vill säga ren propagandaverksamhet!

Om vi vill att förnuft och allsidighet och inte myter och förutfattade meningar ska styra politiken är härför en mer balanserad historieskildring en demokratisk nödvändighetsvara. Och detta borde även socialdemokraterna kunna inse och acceptera. Skillnaden mellan deras propagandabild av "Folkhemssverige" som ett lyckligt lottat undantagssamhälle och reala sakförhållanden är nämligen sedan länge så uppenbar för så många, att folkhemsmyten numera enkom göder politikerförakt och politisk extremism. Vilket knappast borde vara godtagbart för ett parti som säger sig ha varit med och drivit på landets demokratisering.

Politiker i alla läger borde därför försöka samlas kring en strävan att försöka nyansera den politiska debatten och förbättra det allmänna historiska medvetet. Exempelvis genom att ge landets skolor och universitet medel att bredda historieundervisningen och fördjupa sin historiska forskning. Samt visa lite större återhållsamhet i sin egen retorik i både tal och skrift.

Anders Edwardsson (1 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] SKRIVET AV OLAH ÖRTENGREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Kommentera Feed Kategori: Allmänt Permalänk till detta inlägg [...] Blogg:Allt om Alliansen @ Spotlife, 2009-12-22, 18:21

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9376

20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för bra artikel. Upplysande

Permalänk | Anmäl #1 Karin Rebell, 2009-07-31, 13:20

Tack för bra artikel. Hoppas många läser dem.

Permalänk | Anmäl #2 Lisbeth Pipping, 2009-07-31, 13:48

Skall genast köpa boken. Tack för en avslöjande artikel.

Permalänk | Anmäl #3 Sr, 2009-07-31, 14:31

Han börjar med att säga:

"Att vara historiker är komplicerat. Att avgöra vad som en gång har hänt är nämligen många gånger svårt, inte sällan omöjligt."

Sin egen uppfattning går han dock emot med denna artikel, då han tvärsäkert och på ett propagandistiskt sätt häver ur sig en massa påståenden om (s) historieförfalskning.

"Det finns forskning som visar...", är ett annat propagandatrix. S.k. "forskning" är alltid politisk och det beror helt och hållet på vad man har för politisk uppfattning vad man får fram med sin "forskning".

Alliansen talade för inte alls längesen om "forskning" när det gällde det s.k. "bidragsfusket". Efter två veckor så blev dom avslöjade som lögnare av andra s.k. "forskare", som kunde bevisa att siffrorna var felaktiga och t.o.m. förfalskade.

"Inte heller finns uppgifter om diktatorssvärmeriet på 1970-talet."

Nä, men det finns en hel del uppgifter om vad högern och övrig borgerlighet hållit på med genom historien... (Det är inte snyggt, inte...)

"Det finns forskning som visar att denna process inleddes redan på 1950-talet och att delar av svenska folket idag därför lever med en felaktig själv- och verklighetsuppfattning, "

Det var på 50-talet som den amerikanska kulturimperialismen började urvattna den svenska kulturen.. Det var då som KalleAnka-kulturen drabbade Sverige och det var då som svengelskan och amerikaniseringen av hela vårt samhälle tog sin början och som vi nu ser resultatet av i form av nerknarkade ungdomar och organiserad brottslighet. M.m. Och i skolan inte minst.

Gissa vad är det här för typ:

"Jag har en fil.mag. i historia från Uppsala universitet och studier i amerikansk historia och statskunskap vid University of North Dakota i USA år 2003/2004. Kom i mars 2009 ut med boken En annorlunda historia (Timbro 2009), som är en uppgörelse med den socialdemokratiska historieskrivningen i Sverige under 1900-talet."

Det är en marionett som älskar USA mer än Sverige. Precis som en liten Shakashvili-kopia.

USA UT UR SVERIGE!

Permalänk | Anmäl #4 leif a lundström, 2009-07-31, 15:00

Det är mkt som talar för att Alliansen med hjälp av bulvanen Venezuela säljer vapen till - ja hör o häpna - Farc-gerillan!

Men den historien kommer man med största säkerhet att förfalska.

Permalänk | Anmäl #5 leif a lundström, 2009-07-31, 15:30

Och nu sä förhandlar man med Saudi-Arabien om försäljning av vapen som skall användas i krig!

Hur kommer man att förfalska den historien, tro?

Permalänk | Anmäl #6 leif a lundström, 2009-07-31, 15:33

Nu var det såssarna som sålde till Venezuela.

Permalänk | Anmäl #7 Jazzmatazz, 2009-07-31, 17:03

Tack för en tänkvärd artikel. Men "(...)sveket mot Finland"? Under kriget var Finland den enda demokratin som vade att liera sig med nazismen, och begick ohyggliga brott mot mänskligheten bla genom sin medverkan vid belägringen av Leningrad. Att Mannerheim sattes på piedestal efter kriget och inte hängdes som en krigsförbrytare vid Nürnbergrättegångarna är en märklighet som nu fler och fler historiker fått upp ögonen för.

Permalänk | Anmäl #8 Max, 2009-07-31, 17:15

leif a lundström: Du är rolig med din blandning av socialdemokratspropaganda och egenkära patriotism (med tanke på att du kände det viktigt att påpeka att författaren säkert älskade USA mer än sitt hemland - så antar jag att älska Sverige är något mycket viktigt för dig). På många sätt känns du lika förlegad som socialdemokraterna och deras system. Har du tänkt på en karriär som uppstoppad på museum?

Permalänk | Anmäl #9 Anton, 2009-07-31, 18:05

"...så antar jag att älska Sverige är något mycket viktigt för dig"

Nä, du Anton - det är snarare tvärtom:
Hoppas det går ännu mer åt helvete för detta bortskämda land och folk.

Permalänk | Anmäl #10 lunchdröm, 2009-07-31, 19:29

Max:

"Men "(...)sveket mot Finland"?

Det är nästan en bekännelse, tolkar jag det som. Och hur rimmar det med beskyllningarna mot socialdemokraterna för att ha varit diktaturkramare på 70-talet?

Permalänk | Anmäl #11 lunchdröm, 2009-07-31, 19:33

FYI: Med "sveket mot Finland" åsyftar jag ovan det Sveriges beteende gentemot Finland sommaren/hösten 1939, som gjorde att landet fr.o.m. hösten samma år långsiktigt inte hade nåt annat val än att acceptera armkrok med Hitler mot Stalin. Hade den svenska socialdemokratiska/bondeförbundsregeringen vågat stå fast vid den preliminära "Ålandsplan" som utrikesminister Richard Sandler (s) förhandlat fram hade troligtvis både vinterkriget och fortsättningskriget kunnat undvikas.

Permalänk | Anmäl #12 Anders Edwardsson, 2009-07-31, 22:34

Varför ger arbetarrörelsen näringslivets lobbyister walk over? Jag förstår det bara inte. Jämt och ständigt ser man denna typ artiklar som ser ut att vara direkta beställningsjobb från Timbrosfären.

Läser man Historia eller Statsvetenskap så vet man att den falska, vänstervridna Sverigesyn som författaren ondgör sig över inte finns på universitetet i alla fall. Edvardssons påstående därvidlag är befängt. Jag själv har i och för sig bara erfarenhet av Stockholms Universitets Historiska- och Statsvetenskapliga institutioner.

Svenska folket blir så matade med påståenden om det så kallade "DDR-Sverige" att kolleger till mig, utbildade sådana, hävdar att DN är en vänstertidning. Det allmänna, "sossefierade" medvetande som Edwardsson hänvisar till kan bara uppfattas om man står utanför och tittar in med en amerikansk höger-vänster skala för ögonen - då kanske DN kan ses som vänstervriden, vad vet jag. Här, med skandinaviska ögon, råder närmast total höger hegemoni, särskilt på de "seriösa" försöken till debattforum som Newsmill.

Permalänk | Anmäl #13 Steffo, 2009-08-02, 03:15

@#4 leif a lundström, 2009-07-31, 16:00
Det är allmänt känt att (s) systematiskt vänder och vrider på historien till sin fördel. Lägger till, mörkar och tar bort delar. Det finns många irriterade personer som reagerar emot detta.

"USA UT UR SVERIGE!"
Ja, den enda vägen till detta är att vi lägger ned multikulti-projektet och krymper invandringen. Så att förespråka multikulti och mass-invandring samtidigt som man säger 'USA UT UR SVERIGE!' är bara löjligt.

Permalänk | Anmäl #14 Henrik C, 2009-08-06, 09:13

@#8 Max, 2009-07-31, 18:15
Finnland har i alla år haft hotet från Sovjet och kommunismen. Nazi-Tyskland var den starkaste lokala kraften emot Ryssarna då, men en ideologi-allians har de aldrig varit frågan om. De ville bara skydda sig emot den ryska björnen och Rysslands koncentrationsläger efter en eventuell invasion. Så slutsatsen blir då att Nazi-Tyskland var också på väg att trycka på emot ryssarna och blev en passiv hjälp för finnarna.

Permalänk | Anmäl #15 Henrik C, 2009-08-06, 09:22

Oj vilken härlig salva. Den brezjneviserade socialdemokratin obarmhärrtigt avslöjad.
.
Jag kan komplettera med upplysningar om det konservativa bidraget till utvecklandet av en modern välfärdsstat. I England införde Disraelis tories begränsning av arbetstid, i Tyskland införde Bismarck omfattande socialförsäkringar. Det är inte småsaker.
.
Svertige är mycket riktigt ett föregångsland i fråga om medborgerliga fri och rättigheter. Vi har alltid haft ett fritt och rewpresenterat bondestånd, och något liknande demokrati introducerades mycket tidigt i den s j Frihetstiden i 1700-talets långa mitt. Det var långt långt före socialdemokraternas tid, som förvisso haft en välförtjänt glans, men som nu förfaller ohjälpligt och bara är skuggan av den stolta folkrörelse den en gång var.
.

Permalänk | Anmäl #16 Peter Ingestad, 2009-08-06, 09:24

#16 "Svertige är mycket riktigt ett föregångsland i fråga om medborgerliga fri och rättigheter."

Nja, det var Benjamin Franklin och Thomas Jefferson och deras anhängare som uppfann demokratin (1776) och denna nya idé att folket själva skulle välja sin ledare i fria val och alla hade rätt till liv, frihet och sökande efter lycka var en idé som hade enorm påverkan på sin samtid.

Denna idé om frihet fick 25% av vår befolkning att flytta dit, det gick gigantiska fartyg varje vecka från Göteborg till Amerika och Chicago blev Sveriges näst största stad med över 100.000 svenskar år 1900.

Det var först när hela Sverige höll på att tömmas på folk som den dåvarande eliten förstod att de måste göra Sverige lika attraktivt som Amerika och stora utredningar gjordes, allmän rösträtt för män 1907 infördes, bättre utbildning infördes, bättre bostäder och arbetsmöjligheter etc blev resultatet.

Denna massutvandring varande från 1848 till 1924 då strängare immigrationslagar infördes i USA.

Så hur mycket alla sossar och andra hatar att erkänna det så var det den amerikanska demokratin som befriade människorna i Sverige frän överhetens förtryck.

Tyvärr så har våra demokratier korrumperats allt mer med tiden och skatteförtrycket har ökat i samma takt som friheten minskat.

Permalänk | Anmäl #18 Johnny, 2010-01-11, 14:27

Jag känner igen nästan allt detta från stycken ur det som stod i böckerna som delades ut till eleverna som gick SFI (Svenska för invandrare). Minns särskilt det att eleverna fick lära sig att (s) införde allmän rösträtt och 2 veckors semester, och att alla framgång i ekonomin beskrevs som rena konsekvenser av (s)-politik. Lyckligtvis är just den boken stoppad om jag har förstått det hela rätt.

Permalänk | Anmäl #19 David Olofsson, 2010-03-14, 02:24

Kan du börja lägga upp lite källor? Utan källor så ser jag som att du försöker historieförfalska.

Permalänk | Anmäl #20 Viktor Stojanovski, 2011-10-27, 18:03