Om författaren
Av mina sju år som psykolog har jag ägnat ungefär två år åt arbete med grundliga utredningar av långtidssjukskrivna, så kallade försäkringsmedicinska utredningar.
Den tydligaste gemensamma nämnaren för de flesta av de långtidssjukskrivna jag mött är en mycket hög arbetsmoral och låg egoism. Oftast anställda hos arbetsgivare som av okunskap eller med berått mod brutit mot arbetsmiljölagen. De har fortsatt försöka göra ett bra, stabilt och helgjutet jobb, på arbetsplatser där man i omgångar BÅDE skurit ned på personalstyrkan och höjt den formella ambitionsnivån. De har hållit de gamla och sjuka i handen en stund, på jobb där det inte längre är meningen att man ska göra det. De har engagerat sig på allvar i elever som har svårigheter, i en organisation där utrymmet för sådant inte längre finns. Om man kunde mäta skadlig stress lika lätt som man kan mäta t.ex. halten av lösningsmedel i luften skulle rätt många arbetsplatser i offentlig sektor få stängas omedelbart i väntan på sanering.
De blivande utbrända har fortsatt gå till jobbet dag ut och dag in, år ut och år in, fast kroppen och själen skrikit efter vila. De har fortsatt gå till jobbet fast magen börjat göra uppror, fast minnet börjat svikta, och de börjat vara så utmattade och avtrubbade att de fått svårt att känna några känslor alls. De har dolt skakningarna, yrseln och svettningarna så gott de kunnat. De har fortsatt gå till jobbet för dagisbarnens, de skröpliga åldringarnas, för de magsjukas, gymnasieelevernas, och de redan utbrändas skull.
Naturligtvis är varje människa unik. Ibland är privatlivet problematiskt och betungande. Men de allra flesta jag mött hade inte gått i väggen om de hade arbetat på en arbetsplats med vettig arbetsmiljö. För det är sällan så att det bara är enstaka fullt ut utbrända som tar skada. Jag känner till flera arbetsplatser där bortåt 10 procent av personalen är sjukskriven för stress, och i princip ALLA har någon form av hälsoproblem orsakat av stressen. Man ska inte behöva vara kärnfrisk och ha ett problemfritt privatliv för att orka sköta ett vanligt jobb.
Långvarig stress, förutom att vara en belastning i sig, stör sömnen. En genomsnittlig utbrändhet brukar inträffa efter åratal av usel sömn. I mitt jobb har det ingått att bedöma sömnmängd och sömnkvalitet. Grovt räknat verkar det som om en typisk utbränd har fått en vila motsvarande ungefär tre timmars normal sömn per dygn, i åtminstone ett par års tid innan de går omkull. Samtidigt som de skött jobb och familjeliv. De kraschar inte förrän ALLA reserver, och reservernas reserver, är uttömda. Jag skulle önska att alla som inte tar de utbrändas svårigheter på allvar prövade att sova tre timmar per dygn i bara ett par, tre veckor. För att få lite nya perspektiv.
De här människorna möter misstro från omgivningen. "Hon ser väl inte särskilt sjuk ut?" De skuldbeläggs från samhällets sida. "Sjukskrivningarna är en stor belastning för hela samhället." Oftast får de vänta alldeles för länge på det stöd från försäkringskassan, arbetsgivaren och sjukvården de enligt lagen har rätt till, för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet igen. Ibland får de ingen vettig hjälp alls trots att de själva tar initiativ och trycker på för att någonting ska hända. Ibland får de inte ens den sjukpenning de borde få.
Om vi med hjältar menar medmänniskor som riskerat liv och hälsa för att skydda och värna de svaga och utsatta, då är de flesta av de utbrända svenskarna vår tids verkliga hjältar. De är människor som trots övermäktiga arbetsuppgifter och okunniga eller ansvarslösa arbetsgivare ändå kämpat vidare för att göra ett så bra jobb som möjligt. För patienternas, för elevernas och för klienternas bästa. De har kämpat vidare när hälsan börjat vackla, när orken för nöje och umgänge tagit slut sedan månader eller år, och när sömnen blivit en sönderhackad mara.
Nästa gång du träffar någon som du vet skött sitt jobb inom vård, skola och omsorg bra i flera år, och sedan blivit långtidssjukskriven för stress: gör honnör, säg tack eller buga dig djupt. Fråga gärna om du kan hjälpa till på något sätt, de brukar behöva det men vara för stolta för att be om det. Vi är ändå skyldiga dem mycket mer än så.
Nästa gång du möter en politiker eller verksamhetsansvarig, som med samma klubbslag beslutat att både minska personalstyrkan och höja ambitionsnivån, spotta på marken och gå därifrån.
Fotnot: Verklig utbrändhet heter vanligtvis utmattningssyndrom på diagnosspråk, men jag har valt att använda ordet utbränd eftersom det är det som används mest till vardags. Diagnoskriterierna för utmattningssyndrom finns på nätet.
Lästips för beslutsfattare, arbetsgivare och arbetsledare:
"Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs." ur arbetsmiljölagens tredje kapitel, andra paragrafen. Läs gärna resten på arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se
Samt vilket material som helst om skadlig stress.
Lästips för Försäkringskassans rådgivande läkare, s.k. "förtroendeläkare": Socialstyrelsens expertutredning om utmattningssyndrom. Finns på deras hemsida. Jag vet att ni hittar dit. Läs hela rapporten, sammanfattningen är av någon anledning vinklad åt att förminska de utbrändas svårigheter.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9172
Civilkurage, omtanke och medmänsklighet lönar sig sällan, kanske kan din artikel bli en uppstart för en vändning! Som riksdagspolitiker hade jag under min period 2002-2006 en dröm om minskat antal lagar som sätter käppar i hjulet för det sunda förnuftet och för medmänskligheten. Idag tvingas många pga hård styrning och krångliga/stelbenta regelverk agera mot sitt hjärta och förnuft. Omtanken byts mot "baktanken": "Om jag gör si så straffas jag så".
Jag har ett exempel från mitt arbete i äldreomsorgen, redan för många år sedan var omtanken på avveckling, jag hade bara inte koll på "baktanken".
Jag stod på huk nedanför den äldre kvinna jag hjälpte, hon höll sig i handfatet (såsom hon gjorde varje dag) då hon plötsligt tappade greppet och började falla handlöst baklänges.
Min automatiska reaktion var att sträcka upp min hand och med all styrka jag kunde uppbåda höll jag henne i denna märkliga ställning tills jag kom upp på benen och kunde hålla henne under bägge armarna.
Jag skadade min handled ganska illa och när jag gick till vårdcentralen för att få hjälp med en handledsskena sade de först "Tyvärr, men reglerna säger att du borde lagt ett ben emellan för att mildra fallet. Din åtgärd täcks inte av försäkringen... men, jag ska hjälpa dig lite ändå" .
Om jag hade följt regelboken och ej min instinkt hade hon fallit bakåt och slagit huvudet i kaklet, hon kanske ej skulle ha överlevt.
Jag ångrade inte mitt agerande, men stod nu inför en annan anställds civilkurage och medmänsklighet med mitt problem.
Hon vågade.
Tyvärr vet jag att många av dem som styrs av hårda regelsystem ständigt lever under press, en del får reprimander och blir ifrågasatta/åsidosatta och andra kuvas till lydnad.
Varför vi har skapat ett system som tar bort medmänskligheten det begriper jag inte.
Det blir ett orimligt system som skapar människoovärdiga levnadsvillkor, som många knäcks av, tillfälligt eller för alltid.
Utbrända som vår tids hjältar, ja, och ja igen, men vi måste reagera och agera på deras hjältedåd annars har de ej uppnått något- deras hjältedåd faller i glömska och fler fallna hjältar kommer i deras spår.
Vi måste reagera.
Tack för en fin artikel och tack för den medmänsklighet som du vittnar om finns kvar, värd att kämpa för!
Permalänk | Anmäl
Mia Franzén, 2009-07-24, 23:03
Orimliga krav och stress knäcker inte bara den individ som drabbas, det innebär också konsekvenser för anhöriga, avdelningen/företaget och sjukvården.
Många inser inte heller, eller snarare, vill inte inse att de inte orkar längre. Har nyligen haft två sådana fall att hantera på min arbetsplats. De slutade fungera, men försökte fortsätta ändå. Sista fasen före totalhaveriet?
En stor del av skulden har nog dagens (arbetsmarknads)system som premierar tempo, antal och kortsiktighet framför kvalité. Det gäller att hänga med, annars är man passerad i både lön och karriär.
Medmänsklighet finns det inte utrymme för.
Tempot styrs ofta av de som inte hunnit jobba inom yrket så länge eller blivit så gamla än att slitaget börjat märkas. Det tar ändå en ganska lång tid att bli utbränd.
Förståelsen från ledningarnas sida är också den ofta obefintlig.
Bristande kunskap, den egna karriären och det kvartalsekonomiska tänket är säkert stora bidragande orsaker till detta.
Totalekonomiskt måste utbrändhet vara en faktor att reagera på. Förutom den ännu viktigare mänskliga delen.
Permalänk | Anmäl
pr1vat3, 2009-07-26, 00:30
Glömde säga att artikeln är bra skriven.
Permalänk | Anmäl
pr1vat3, 2009-07-26, 00:33
Bra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
Min egen line manager är sjukskriven, hans i sin tur jobbar halvfart av samma orsak. Vilket innebär att europachefen får hantera och kontera strikt lokala angelägenheter.
Samma sits för övrigt hos merparten av europa, så den stackars europachefen blev helt plötsligt backup för 200% eller mer av heltid. I.o.f.s. innebär det att tempo helt plötsligt slackar generellt eftersom man måste vänta veckor på svar om de enklaste ting.
Svaret blir alltså helt enkelt som vanligt att vi är för fega att sätta upp handen. De som bränner ut sig gör det oftast på grund av att de vet att utan de som kan mycket går många moment på halvfart eller inte alls, och de fasar ofta att ta semester eftersom de målar fan på väggen (ibland med viss rätt) om hur deras hög med arbete kommer att se ut när de kommer tillbaka...
Har inte själv gått in i väggen. Än.
Permalänk | Anmäl
Scary Devil Monastery, 2009-07-26, 02:57
"Nästa gång du träffar någon som du vet skött sitt jobb inom vård, skola och omsorg bra i flera år, och sedan blivit långtidssjukskriven för stress: gör honnör, säg tack eller buga dig djupt."
Underbart!
Jag upplever att det är många som går hem från sina jobb med skuldkänslor för att de inte räcker till, sover oroligt och går till jobbet nästa dag för att försöka jobba bort skuldkänslorna för att inte räcka till...........osv..............osv.......osv.
Så otroligt sorgligt och en otrolig person/kapitalförstöring.
Permalänk | Anmäl
Petter, 2009-07-26, 11:34
Tackar ödmjukast för en fin artikel. En av de vettigaste på newsmill på ett bra tag.
Permalänk | Anmäl
Karin Rebell, 2009-07-26, 12:20
@ pr1vat3:
"Många inser inte heller, eller snarare, vill inte inse att de inte orkar längre. Har nyligen haft två sådana fall att hantera på min arbetsplats. De slutade fungera, men försökte fortsätta ändå. Sista fasen före totalhaveriet?"
Ju närmare totalhaveriet man kommer, desto "dummare" blir man, och dessutom får man mer och mer tunnelseende på med fokus på att klara av jobbet till varje pris. Samma människa som det kanske hade gått att nå fram till tidigare i processen, eller som kanske då rentav upprepade gånger påtalade att de hade för mycket att göra och behövde avlastning, är mot slutet ofta helt oförmögna att reflektera över vad som håller på att hända.
"Totalekonomiskt måste utbrändhet vara en faktor att reagera på. Förutom den ännu viktigare mänskliga delen."
Håller med helt, gudarna vet hur många miljarders samhällsekonomisk förlustaffär vi pratar om. Det är så dumt, så dumt, så dumt. För att inte tala om vad det kostar varje utbränd privatekonomiskt. Jag räknade på det en gång, för en rätt genomsnittlig utbränd som kraschar någonstans mellan 40 och 50 års ålder. Inkomsbortfall under lååång sjukskrivning. Försämrad kapacitet även efter eventuellt tillfrisknande leder till försämrad kapacitet, och därigenom försämrade karriärsmöjligheter och försämrad löneutveckling. Som i sin tur leder till sämre pension. Sammantaget i ett livsperpektiv kostar det ungefär en miljon kronor FÖR DEN UTBRÄNDE att gå rejält i väggen.
@ Scary Devil Monastery:
"Har inte själv gått in i väggen. Än."
Livandas stressprogram på nätet är en av de bättre självhjälpsresurser jag stött på. Har använt det en hel del i jobbet, och även kört det själv och haft nytta av det. Jag jobbar ju i vården ... www.livanda.se
@ alla som kommenterat hittills:
Tack!
Permalänk | Anmäl
Jonas Arnqvist, 2009-07-26, 21:33
Hej! Det var givande att läsa den välskrivna artikeln! Varje individ har ett stort ansvar för sin hälsa men det som absolut påverkar är arbetsmiljön som nämns i artikeln. Hur en chef agerar vid tecken som kan leda till ohälsa är viktigt. När det finns tecken på att arbetsplatsen är ohälsosam för många, avsevärt mer än jämförbara organisationer och företag i samma bransch, borde inte då arbetsgivaren få stå för en större del av de kostnader som belastar Försäkringskassans budget?
På en del arbetsplatser används årliga enkäter med många frågor om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara bra men är det tillräckligt? Vad sker av den information som fås via enkätsvaren, sker det något konstruktivt eller är det mer av ett konstaterande och en form av friskrivning. Typ: "Varje år får personalen en hälsoenkät..." Kan många arbetsplatser utvecklas till det bättre genom att anlita organisationspsykologer?
Permalänk | Anmäl
Fredrik Pedersen-Dambo, 2009-08-01, 00:53
ra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda mcsa 2008. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
------------------------------
mcitp certification
Permalänk | Anmäl
james, 2010-03-10, 11:38
Save up to 60% on affordable links of london, beautiful discount links london rings, necklaces, charms, earrings and links of london Bracelets. links of london charms Prom Dresses Gucci Handbags Ed Hardy
Permalänk | Anmäl
waterfall, 2010-05-04, 08:26
evening gowns for your next formal.
evening dresses
Evening Dresses. Women's Formal Special Occasion Dresses ... Welcome to Cheap Evening Dresses for Sale! ...
Buy Cheap Evening Dresses Sales Accessories evening dresses
cheap evening dresses
Permalänk | Anmäl
queenying, 2010-05-15, 04:44
Bra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens mcse.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats ccna braindump, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden mcitp.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer mcp test. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
Permalänk | Anmäl
kamilas, 2010-05-20, 13:15
Now 2010, vibram five fingers shoes shoes have been popular in the world. The traditional air cushion sports shoes have always been to protect the feet and ankles and athletes must have product. However, in 2009, a new type of rubber "five finger shoes" are quietly launched a campaign world "revolution" five fingers vibram now in the vibrambazaar.com all in the fashion design line. In the fashion hot you can also choice five finger shoesmore chance for you.
Permalänk | Anmäl
andy0000, 2010-08-13, 06:19
We are the famous bag manufacturers and bag suppliers in china. Supply laptop bag, cooler bag, shopping bag, tool bag, garment
bag, camera bag, duffle bag, sports bag, paper bag, school bag, waist bag, messenger bag, CD bag, solar bag, sling bag, cosmetic bag, and diaper bag and so on. So we welcome you to visit our bags factory.
Permalänk | Anmäl
healthelectron, 2010-08-15, 14:39
14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Civilkurage, omtanke och medmänsklighet lönar sig sällan, kanske kan din artikel bli en uppstart för en vändning! Som riksdagspolitiker hade jag under min period 2002-2006 en dröm om minskat antal lagar som sätter käppar i hjulet för det sunda förnuftet och för medmänskligheten. Idag tvingas många pga hård styrning och krångliga/stelbenta regelverk agera mot sitt hjärta och förnuft. Omtanken byts mot "baktanken": "Om jag gör si så straffas jag så".
Jag har ett exempel från mitt arbete i äldreomsorgen, redan för många år sedan var omtanken på avveckling, jag hade bara inte koll på "baktanken".
Jag stod på huk nedanför den äldre kvinna jag hjälpte, hon höll sig i handfatet (såsom hon gjorde varje dag) då hon plötsligt tappade greppet och började falla handlöst baklänges.
Min automatiska reaktion var att sträcka upp min hand och med all styrka jag kunde uppbåda höll jag henne i denna märkliga ställning tills jag kom upp på benen och kunde hålla henne under bägge armarna.
Jag skadade min handled ganska illa och när jag gick till vårdcentralen för att få hjälp med en handledsskena sade de först "Tyvärr, men reglerna säger att du borde lagt ett ben emellan för att mildra fallet. Din åtgärd täcks inte av försäkringen... men, jag ska hjälpa dig lite ändå" .
Om jag hade följt regelboken och ej min instinkt hade hon fallit bakåt och slagit huvudet i kaklet, hon kanske ej skulle ha överlevt.
Jag ångrade inte mitt agerande, men stod nu inför en annan anställds civilkurage och medmänsklighet med mitt problem.
Hon vågade.
Tyvärr vet jag att många av dem som styrs av hårda regelsystem ständigt lever under press, en del får reprimander och blir ifrågasatta/åsidosatta och andra kuvas till lydnad.
Varför vi har skapat ett system som tar bort medmänskligheten det begriper jag inte.
Det blir ett orimligt system som skapar människoovärdiga levnadsvillkor, som många knäcks av, tillfälligt eller för alltid.
Utbrända som vår tids hjältar, ja, och ja igen, men vi måste reagera och agera på deras hjältedåd annars har de ej uppnått något- deras hjältedåd faller i glömska och fler fallna hjältar kommer i deras spår.
Vi måste reagera.
Tack för en fin artikel och tack för den medmänsklighet som du vittnar om finns kvar, värd att kämpa för!
Orimliga krav och stress knäcker inte bara den individ som drabbas, det innebär också konsekvenser för anhöriga, avdelningen/företaget och sjukvården.
Många inser inte heller, eller snarare, vill inte inse att de inte orkar längre. Har nyligen haft två sådana fall att hantera på min arbetsplats. De slutade fungera, men försökte fortsätta ändå. Sista fasen före totalhaveriet?
En stor del av skulden har nog dagens (arbetsmarknads)system som premierar tempo, antal och kortsiktighet framför kvalité. Det gäller att hänga med, annars är man passerad i både lön och karriär.
Medmänsklighet finns det inte utrymme för.
Tempot styrs ofta av de som inte hunnit jobba inom yrket så länge eller blivit så gamla än att slitaget börjat märkas. Det tar ändå en ganska lång tid att bli utbränd.
Förståelsen från ledningarnas sida är också den ofta obefintlig.
Bristande kunskap, den egna karriären och det kvartalsekonomiska tänket är säkert stora bidragande orsaker till detta.
Totalekonomiskt måste utbrändhet vara en faktor att reagera på. Förutom den ännu viktigare mänskliga delen.
Glömde säga att artikeln är bra skriven.
Bra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
Min egen line manager är sjukskriven, hans i sin tur jobbar halvfart av samma orsak. Vilket innebär att europachefen får hantera och kontera strikt lokala angelägenheter.
Samma sits för övrigt hos merparten av europa, så den stackars europachefen blev helt plötsligt backup för 200% eller mer av heltid. I.o.f.s. innebär det att tempo helt plötsligt slackar generellt eftersom man måste vänta veckor på svar om de enklaste ting.
Svaret blir alltså helt enkelt som vanligt att vi är för fega att sätta upp handen. De som bränner ut sig gör det oftast på grund av att de vet att utan de som kan mycket går många moment på halvfart eller inte alls, och de fasar ofta att ta semester eftersom de målar fan på väggen (ibland med viss rätt) om hur deras hög med arbete kommer att se ut när de kommer tillbaka...
Har inte själv gått in i väggen. Än.
"Nästa gång du träffar någon som du vet skött sitt jobb inom vård, skola och omsorg bra i flera år, och sedan blivit långtidssjukskriven för stress: gör honnör, säg tack eller buga dig djupt."
Underbart!
Jag upplever att det är många som går hem från sina jobb med skuldkänslor för att de inte räcker till, sover oroligt och går till jobbet nästa dag för att försöka jobba bort skuldkänslorna för att inte räcka till...........osv..............osv.......osv.
Så otroligt sorgligt och en otrolig person/kapitalförstöring.
Tackar ödmjukast för en fin artikel. En av de vettigaste på newsmill på ett bra tag.
@ pr1vat3:
"Många inser inte heller, eller snarare, vill inte inse att de inte orkar längre. Har nyligen haft två sådana fall att hantera på min arbetsplats. De slutade fungera, men försökte fortsätta ändå. Sista fasen före totalhaveriet?"
Ju närmare totalhaveriet man kommer, desto "dummare" blir man, och dessutom får man mer och mer tunnelseende på med fokus på att klara av jobbet till varje pris. Samma människa som det kanske hade gått att nå fram till tidigare i processen, eller som kanske då rentav upprepade gånger påtalade att de hade för mycket att göra och behövde avlastning, är mot slutet ofta helt oförmögna att reflektera över vad som håller på att hända.
"Totalekonomiskt måste utbrändhet vara en faktor att reagera på. Förutom den ännu viktigare mänskliga delen."
Håller med helt, gudarna vet hur många miljarders samhällsekonomisk förlustaffär vi pratar om. Det är så dumt, så dumt, så dumt. För att inte tala om vad det kostar varje utbränd privatekonomiskt. Jag räknade på det en gång, för en rätt genomsnittlig utbränd som kraschar någonstans mellan 40 och 50 års ålder. Inkomsbortfall under lååång sjukskrivning. Försämrad kapacitet även efter eventuellt tillfrisknande leder till försämrad kapacitet, och därigenom försämrade karriärsmöjligheter och försämrad löneutveckling. Som i sin tur leder till sämre pension. Sammantaget i ett livsperpektiv kostar det ungefär en miljon kronor FÖR DEN UTBRÄNDE att gå rejält i väggen.
@ Scary Devil Monastery:
"Har inte själv gått in i väggen. Än."
Livandas stressprogram på nätet är en av de bättre självhjälpsresurser jag stött på. Har använt det en hel del i jobbet, och även kört det själv och haft nytta av det. Jag jobbar ju i vården ... www.livanda.se
@ alla som kommenterat hittills:
Tack!
Hej! Det var givande att läsa den välskrivna artikeln! Varje individ har ett stort ansvar för sin hälsa men det som absolut påverkar är arbetsmiljön som nämns i artikeln. Hur en chef agerar vid tecken som kan leda till ohälsa är viktigt. När det finns tecken på att arbetsplatsen är ohälsosam för många, avsevärt mer än jämförbara organisationer och företag i samma bransch, borde inte då arbetsgivaren få stå för en större del av de kostnader som belastar Försäkringskassans budget?
På en del arbetsplatser används årliga enkäter med många frågor om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara bra men är det tillräckligt? Vad sker av den information som fås via enkätsvaren, sker det något konstruktivt eller är det mer av ett konstaterande och en form av friskrivning. Typ: "Varje år får personalen en hälsoenkät..." Kan många arbetsplatser utvecklas till det bättre genom att anlita organisationspsykologer?
ra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda mcsa 2008. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
------------------------------
mcitp certification
Save up to 60% on affordable links of london, beautiful discount links london rings, necklaces, charms, earrings and links of london Bracelets. links of london charms Prom Dresses Gucci Handbags Ed Hardy
evening gowns for your next formal.
evening dresses
Evening Dresses. Women's Formal Special Occasion Dresses ... Welcome to Cheap Evening Dresses for Sale! ...
Buy Cheap Evening Dresses Sales Accessories evening dresses
cheap evening dresses
Bra artikel. Känner till fenomenet en del.
Efter senaste omorganisationen har även min arbetsplats drabbats av både manskapsbrist, brist på bra rutin, och naturligtvis, brist på tillräcklig kompetens mcse.
Det som jag blir mest sur över är att de som inte bryr sig om att bredda sin kompetens utan förblir snävt nischade är de som klarar sig bäst - helt enkelt för att de inte har en rimlig chans att täcka upp bördan av de som sparkats ccna braindump, och då är de enda som inte drabbas av utökad förväntad arbetsbörda. Alltså får de som brytt sig om att bredda sig och få generell överblick skuldra majoriteten av belastningen. Vilket resulterar i en ännu högre grad av utbrändhet precis bland de som faktiskt bryr sig om helhetesbilden mcitp.
Tyvärr finns det bara en utväg och det är bättre upplysning bland folk att man faktiskt FÅR säga "Nog". En line manager som inte klarar att vårda sin kompetenta arbetskraft kommer inte att ligga bra till hos sina egna chefer mcp test. Tyvärr är det vanligt för folk i chefsposition att göra som pr1vat3 säger ovan.
Now 2010, vibram five fingers shoes shoes have been popular in the world. The traditional air cushion sports shoes have always been to protect the feet and ankles and athletes must have product. However, in 2009, a new type of rubber "five finger shoes" are quietly launched a campaign world "revolution" five fingers vibram now in the vibrambazaar.com all in the fashion design line. In the fashion hot you can also choice five finger shoesmore chance for you.
We are the famous bag manufacturers and bag suppliers in china. Supply laptop bag, cooler bag, shopping bag, tool bag, garment
bag, camera bag, duffle bag, sports bag, paper bag, school bag, waist bag, messenger bag, CD bag, solar bag, sling bag, cosmetic bag, and diaper bag and so on. So we welcome you to visit our bags factory.