Nämndemännadomare är ovärdiga en rättsstat

Det var många argument, men jag saknar en internationell jämförelse som visar vilket annat system som visat sig fungera bättre. Det kan väl inte vara meningen att vi i Sverige ska hitta på ett eget experiment igen?

@Mats Forsblad: Systemet med politiskt tillsatta nämndemän är Sverige som demokrati tämligen ensamt om. I länder med tyranni, diktatur och liknande styrelseskick är det däremot legio med politruker och partigängare inom alla nivåer av samhällssystemet. Som Mårten skriver, varför kräver vi inte lekmannakirurger inom sjukvården också? Vi har ju å andra sidan sedan den 1 april begåvats med privata legiopoliser på upphovsrättsmaffians begäran. Blackwater Inc från USA kanske kan hjälpa till med upprätthållandet av IPRED-lagstiftningen i vårt lilla hörn av världen? Innerst inne förstår nog även du Mats, att det nuvarande nämnemannasystemet naturligtvis handlar om politisk kontroll och dito makt över folket.

Skribenten redogör utmärkt för den mångfald av skäl som finns att avskaffa nämndemannasystemet. När man berättar för folk utomlands att vi i Sverige tillsätter domare genom att låta de politiska partierna skicka sina överblivna politruker till domstolarna tror de inte att det är sant.

Men för eventuellt intresserade jurister bör jag nog påpeka att skråets anspråk på att vara mer seriösa och oförvitliga än amatörkollegorna fått sig en ordentlig törn efter juristsamfundets vägra att gå i taket över det uppenbara jävet i PB-rättegången. Om vi ska ha lallande amatörer som domare kan de lika gärna får vara det officiellt.

Bra artikel som visar att det här med juridik, rättsväsende och brott och straff, inte kan anses vara nåt som har med vetenskaplighet och rättssäkerhet att göra utan snarare är nån sorts kvarleva från stenåldern. Punkten 7:

"Jurister får ofta inte vara nämndemän. Kompetensen gör att vi diskrimineras från uppdraget. Är det acceptabelt att vi hindras från att utföra ett uppdrag för att vi är skickliga? Varför skall jag diskrimineras från att vara nämndeman bara för att jag har en utbildning? Hur är det förenligt med tanken bakom regeringsformen att domare, liksom andra i statlig tjänst, skall utses efter sakliga grunder (förtjänst och skicklighet)?"

säger det mesta om vad det är fråga om.

Skrota nämndemannasystemet!

Mårten Schulz skriver: "9: Många jurister, särskilt domare, vittnar om att de media uppradade historierna om rasistiska nämndemän, läckande nämndemän, omdömeslösa nämndemän och till och med kriminella nämndemän underminerar respekten för domstolarna."

Jag känner personligen endast 2 nämndemän och båda utgör skräckexempel: En av dem är en vänsterpartistisk kvinna som berättat för mig att hon i princip alltid går för fällande dom när det gäller "kostymnissar". Nämndeman nr 2 bryr sig inte om försvarssidan eftersom hon anser att åklagare och polis i princip alltid har rätt. Skrämmande!

Bra artikel, denna debatt behövs eftersom jag själv så som sakkunnig vad gäller utsatta barn funnits med i domstolen och menar att de nämndemän jag mött gör mer skada än nytta.
I min lilla hemkommun har vi en nämndekvinna med så extrema åsikter att man inte kan ha henne med i det ”vanliga” kommunala arbetet i någon nämnd. Hon blev då nämndeman. Hon anser t.ex. att homosexualitet är en dödsynd, att abort är mord och att alla ”araber” är terrorister. Jag skulle aldrig vilja möta henne som nämndeman då henens kunskaper är minimala och henens åsikter skadar andra.

Jag har varit nämndeman under många år och tycker du har skrivit en intressant artikel.

Till nämndemanna systemets försvar kan påpekas att det ursprungliga syftet var att medborgarna genom sina politiker skulle ha insyn i domstolarnas arbete. Det finns en fara i att domstolarna blir en sluten verksamhet.

Nämndemanna systemet har som så mycket annat förslummats av de politiska partierna. Vi som utses till nämndemän har ingenstans att vända oss med det vi upplevt i domstolarna och intresset för rättsäkerhet/domstolsfrågor är obefintligt inom partierna (om det inte gäller sexualbrott och feministiska frågor), därför har systemet numer inget värde.

Det har varit allt för vanligt att träffa nämndemän som verkligen tror att deras uppdrag är att se till att så många som möjligt straffas. Flera nämndemän jag har mött har varit aktiva inom den feministiska rörelsen och sagt att de är där för att bevaka att män blir dömda för övergrepp inom familjen, i sexualbrotts mål samt att bevaka mödrarnas rätt i vårdnads mål, detta är i sanning en skrämmande utveckling.

Meningen är inte att nämndemän skall vara lagkunniga utan den kunskapen finns hos jurist domarna. Visst är det absurt när tre nämndemän i en tingsrätt går emot domaren och fäller men detta har mig veterligen endast hänt i sexualbrotts mål och nämndemännen har följt politisk och känslomässig övertygelse utan att lyssna på juristen.

Politiseringen i våra domstolar har gått så långt och rättsäkerheten är så låg, behovet att vidta åtgärder för att återskapa rättsstaten är akut.

Mårten det framstår i din artikel som att nämndemän endast medverkar i brottsmål men det är viktigt att framhålla att nämndemän medverkar i alla sorters mål och även i förvaltningsdomstolen.

Mårten Schulz har fel i en grundläggande punkt. Att problemet egentligen är det omvända: lagtexterna och lagtolkningen idag kräver experter.

Att lekmän har problem med att förstå och tolka lagtexten är ett oacceptabelt fel i en demokrati.

Åtgärden borde givetvis vara att helt revidera lagtexten. Lagarna måste i en demokratisk och rättssäker stat vara begripliga och lättolkade. För alla.

När vi lekmän idag läser en lagtext så kan tyvärr vara helt säkra på att vi INTE förstått den. Texterna har under lång tid förvanskat och uttolkningarna blivit allt mer komplicerade. Utsagorna är därför ofta inte begripliga, utom för jurister. Men det är inte för dessa som lagtexterna är till.

”Land ska med lag byggas”, heter det i de första utkasten till en enhetlig svensk lag. Lagen skulle vara begriplig och skrevs på svenska ”allt folket till ledning, både rika och fattiga”, (Upplandslagen 1296). Rättsäkerheten – rättsstaten - kräver att språket och lagtolkningarna är begripliga. Och som vi alla vet är det inte fallet idag.

Det är därför beklämmande när jurister som Mårten Schulz söker än mer makt och totalt tolkningsföreträde.

Detta skulle leda till att vi helt var i händerna på ett icke demokratiskt tillsatt styre som tolkade obegripliga texter likt medeltidens katolska prästerskap läste biblen på latin för svenska bönder.

Mårten Schulz har helt rätt i att rättsväsendet behöver reformeras och jag delar åsikten om att de politiskt tillsatta nämdemännen är ett olyckligt val.

Men jag menar att rättsstaten och demokratin behöver lagar som utgår från medborgarna och som är begripliga för alla. Lagen får absolut inte endast vara ett underlag för uttolkning och värdering av jurister och/eller politiker.

Det är på grund av att rättsstaten misslyckats i detta som samhället drabbas av vidrigheter som t.ex. ojämlikhet inför lagen, orimliga lagar och förordningar samt populistiska och inhumana domskäl. Inte på grund av att vi har ett nämndemannasystem.

Hur mycket representerar nämndemännen befolkningen egentligen? De representerar mera de som är med i partier. Om jag inte missförstått det så är de allra flesta svenskar inte ens medlemmar i något parti.

Ta bort partitillhörigheten och låt alla som vill bli nämndemän bli det. Eller ett jury-baserat system. Låt vara att en jurist får vara med gruppen.

Jur dr Schultz vill ha elitdomstolar. Så kan hans text sammanfattas. Han förstår därmed inte vad juridik är, lustigt nog, trots att han är juris doktor.

Juridik är inte som matematik eller liknande naturvetenskaplig disciplin. Juridik är ett uttryck för tyckande, subjektiva bedömningar.

Det är av det skälet Sverige har lekmannadomare, nämndeman, på samma vis som övriga europeiska länders rättssystem. Brittiska domstolar styrs exempelvis i huvudsak av lekmannadomare.

Artikeln hade varit intressantare om han funderade över hur dessa lekmannadomare ska väljas.

Jur dr Schultz vill ha elitdomstolar. Så kan hans text sammanfattas. Han förstår därmed inte vad juridik är, lustigt nog, trots att han är juris doktor.

Juridik är inte som matematik eller liknande naturvetenskaplig disciplin. Juridik är ett uttryck för tyckande, subjektiva bedömningar.

Det är av det skälet Sverige har lekmannadomare, nämndeman, på samma vis som övriga europeiska länders rättssystem. Brittiska domstolar styrs exempelvis i huvudsak av lekmannadomare.

Artikeln hade varit intressantare om han funderade över hur dessa lekmannadomare ska väljas.

"Juridik är inte som matematik eller liknande naturvetenskaplig disciplin. Juridik är ett uttryck för tyckande, subjektiva bedömningar."

Och det är det som är så vidrigt i ett påstått rättssamhälle.

STOCKHOLMARE och Mabe verkar ha mer förstånd i detta än artikelförfattaren. Fattar inte artikelförfattaren att jag som lekman är tvungen att FÖLJA den förbannade lagen. Om inte en lekman kan förstå den i den lugna rättssalsmiljön och med en juridisk expert tillhanda, hur fan ska jag kunna fatta den ute i det verkliga livet?????

Vidare så har PB rättegången visat hur ruttna ni expertjurister är, ni har inga betänkligheter för att sälja er till särintressen och krypa för den politiska klassen, helt på egen hand. Ni skäms inte ens. Motbjudande.

Appropå särintressen förresten, artikelförfattaren vill uppenbarligen att hans skrå ska få mer makt och mer arbetstillfällen. Snacka om att tala i egen sak.

Jakobsson: Du har rätt i det förstås. Jag fokuserade enbart på nämndemän i brottmål. Men en intressant fråga i sammanhanget är varför vi inte har nämndemän i t.ex. kommersiella tvister. Vad är skälet till att inte ha samma folkliga inflytande där?

Klas k håller med dig i sak, men eftersom nämndemanna systemet har spelat ut sin roll genom att syftet devalverats till intet genom partiernas ointresse måste detta förnyas/förändras i grunden.

Förövrigt så har vi förutom PB rättegången, en lång rad exempel på vilken ruin rättssamhället är med eller utan lekmän. Min upplevelse är att domstolen i dag är spelplatts för en rad särintressen där juristdomare inte är bättre än lekmän. Förutom den typ av påverkan som var aktuellt i PB rättegången så utbildas juristdomare av t.ex. feministorganisationer i kvinnofrågor!

Problemet är att de som är satta att övervaka systemet JO, JK numer är tandlösa pappertigrar utan vare sig makt eller villja och domstolarnas regelverk är tunt som vatten t.ex. jävs reglerna. Jag har t.ex. varit med om att intyg varit skrivna på latin som ingen av rättens ledamöter förstod ändock har dessa fått tjäna som bevis och varken JO eller JK har tyckt att detta var anmärkningsvärt när jag pratade med dem. (När jag fick intyget översatt så var inte inehållet det som uppgavs av åklagaren och i domen men det föranledde ingen åtgärd)

Klas: Varför är du så arg? Det är klart att lagen bör vara skriven så att alla kan förstå den under förutsättning att den tekniska kompetensen finns. (Det är till exempelvis svårt att förstå lagar som reglerar kärnkraft om man inte vet något om kärnkraft.) Modern lagtext är faktiskt, om ni försöker läsa en ny författning, också oftast förhållandevis tillgänglig för normalbegåvade läsare. Men det behövs ofta kunskaper om kringliggande lagstiftning. En rättsstat kräver att lagar och andra regler betraktas som ett system och för att kunna förstå en enskild lag måste man ofta ha en överblick över systemet i stort. Det går t.ex inte att förstå reglerna om ansvar i vården om man inte samtidigt känner till ansvarsreglerna i allmänna författningar.

Själv får jag inte någon makt om nämndemän försvinner. Jag är inte domare. Jag får inte heller några fördelar i övrigt och betraktar mig inte som företrädare för samma skrå som domarna. Så något egenintresse finns inte. Mitt intresse är principiellt.

Problemet är inte nämndemannakåren i sig, problemet är att de som utses inte är representativa för allmänheten. När den nuvarande versionen av nämndemannaskapet instiftades tillhörde majoriteten ett politiskt parti och eftersom partierna representerade allmänheten kunde de också välja representativt ur leden.
Nu när t.ex. 10% av befolkningen tänker rösta på mp och medlemstalet för sagda parti är runt 5000 så ser man snabbt hur den bilden har förändras.

Nu är det meningen att nämndemännen ska väljas även utanför partikåren, men bara enstaka partier lägger någon större möda på att få in utomstående.

Problemet är därför i grunden att föreningslivet i Sverige är på utdöende. Alla de föreningar som har byggt vårt vackra samhälle är på väg att nermonteras till förmån för Så ska det låta, Idol och World of Warcraft. Kan vi komma till rätta med detta grundläggande samhällsproblem så kommer vi komma till rätta med nämndemännens förtroende och en lång rad andra problem i samhället.

Sen att jurister skulle vara bättre på att döma.. Med alla omständigheter desamma döms jag hellre av en människa än en maskin, och hellre av min granne än en jurist.

Men varför eller varför inte politiskt tillsatta lekmannadomare?

Den politiske 1700-talsfilosofen Charles-Louis de Secondat Montesquieu, 1689-1755, formulerade det som sedan har kommit att kallas för ”Montesquieus maktdelningslära.”
Det har hänt en hel del sedan han skrev ner sina tankar för mer än 250 år sedan, men mycket stämmer fortfarande och är i högsta grad användbart när man försöker få ordning på vad som gått snett med vår demokrati och vad man kan göra för att få ordning på den igen.
Jag vill understryka att jag inte på något sätt är specialist på juridik eller statskunskap, är bara en djupt demokratisk medborgare som skriver den här kommentaren med förhoppningen att fler än jag kanske börjar se sammanhangen. FRITT efter Montesquieu påstår jag alltså:
För att en demokrati ska må bra måste det råda balans mellan de fyra statsmakterna. Sverige mår idag inte bra eftersom balansen mellan statsmakterna saknas. De fyra statsmakterna är Riksdagen, Regeringen, Domstolarna och Medierna (dit numera också bloggvärlden/Internet räknas. Det är f.ö. därför den ses som ”farlig” av makthavarna och anses behöva vara kontrollerad.)
De fyra statsmakterna ska ha lika stor makt i demokratin och också full möjlighet att öppet kontrollera varandra så att de håller sig på mattan enligt konstitutionen, d.v.s. grundlagarna, Sveriges författning.
I Sverige har de fyra statsmakterna genom åren fått olika mått av makten. Maktförskjutningen har ofta skett med subtila medel och över lång tid, men vad spelar det för roll? Huvudsaken är att den fungerat och ”ändamålen helgar ju medlen.”
Exempel på det här är att statsmakten Regeringen utser de högsta juristerna och domarna i statsmakten Domstolsväsendet. Likaså de höga karriärjuristerna i lagrådet. Eller förser sina egna politiska organisationer med sanslösa partistöd från skattekistan varje år. Eller håller Medierna på mattan genom press- och distributionsstöd från skattekistan så att de inte ska bita den hand som föder dem.
Den starkaste statsmakten är naturligtvis den som bestämmer. Sedan lång till är det Regeringen som klart dominerar Riksdag, Domstolar och Media maktmässigt.
Statsmakterna i Sverige idag kan inte öppet kontrollera varandra och har heller ingen möjlighet att som statsmakt kunna göra något åt den obalans som råder - med ett undantag: Statsmakten Regeringen gör vad den kan för att ytterligare sno åt sig makt från de övriga tre.
Riksdagens konstitutionsutskott, KU, ska kontrollera att regeringen och dess statsråd sköter sig. Och hur dom klarar det jobbet har vi ju till och med fått se i direktsänd TV – KU klarar det inte alls. ”Du ska veta hut” var väl det starkaste som sagts i ett KU-förhör. För att inte tala om de tragiska KU-tillställningarna med anledning av Estonia och tsunamikatastrofen. KU är alltså ingen domstol, bara en kuliss, ett förhörsforum utan sanktionsmöjligheter som ofta blir till ren politisk cirkus.
All makt utgår ifrån folket. Så lyder portalparagrafen i Sveriges författning. De fyra statsmakter som ska se till att detta sker är:
Den lagstiftande makten, d.v.s. Riksdagen. 349 riksdagsledamöter, eller mer korrekt de f.n. sju politiska partierna representerade i Riksdagen, formulerar och beslutar om lagarna men har oftast fått hjälp med idéer och formuleringar av departementstjänstemän, PR-byråer och lobbyorganisationer.
Den verkställande makten, d.v.s. Regeringen konsulterar lagrådet så att inte de lagar man stiftar ska stå i strid med konstitutionen, EU-lagstiftningen, internationella konventioner som t.ex. FN’s och Europarådets konventioner om mänskliga fri- och rättigheter, FN’s barnkonvention som Sverige förbundit sig att följa eller annan lagstiftning. Lagrådet är en liten samling jurister tillsatta av regeringen och alltså ingen domstol med möjlighet att utdöma straff. Vad lagrådet har att säga behöver regeringen inte bry sig om. F.ö. biter lagrådets ledamöter sällan den hand som föder dem. I övrigt sköter regeringens statsråd departementen. Men de får inte lägga sig i beslut – då räknas det som olagligt ministerstyre!
Och så håller regeringen ordning ute i landet genom att landshövdingarna regeringen naturligtvis själva tillsätter, sköter om länsstyrelserna. Och att dessa håller ordning på kommunerna, både de vanliga kommunerna och landstingen som kör buss, sköter naturreservat och sjukvård i mån av tid, lust och pengar.
Den dömande statsmakten, d.v.s. domstolsväsendet, ska se till att brott mot lagar beivras och att folk som begår lagbrott i den ena eller andra formen straffas för detta. De må gälla fortkörning, mord, skattebrott, miljöbrott. Men konstigt nog finns det ingen Konstitutionsdomstol eller, som det också kallas, Författningsdomstol som kontrollerar och straffar politiker och tjänstemän för brott mot vår konstitution, d.v.s. våra grundlagar. Den obalansen är det i stort sett bara Sverige och några skumma diktaturer runt om i välden som saknar.
Den kontrollerande statsmakten, d.v.s. Media har till sin huvudsakliga uppgift att kontrollera att de andra tre statsmakterna sköter sig. Om radio, TV, stora tidningar, regionala tidningar, lokala tidningar verkligen klarar det uppdraget kan verkligen – och ska – diskuteras. Alltid! Jämt och ständigt! Är de maktens megafoner eller är de självständiga? Och hur står det till med SvT och SR som enligt de själva är ett under av självständighet, de friaste av de fria och helt opåverkade av reklamintressen?
Tillkomsten av Internet och alla gränslösa möjligheter detta media kommit att innebära, har naturligtvis också gjort det farligt. Riktigt farligt för politiker som inte lärt sig att det är ett nytt media (som tryckpressen på 1600-talet) utan känner sig hotade av medborgarjournalistiken och s.k. sociala medier.
Och alldeles förfärligt farligt för företag och branscher som ser sina tidigare affärsmodeller falla som korthus tack var nätets blixtsnabba distribution och möjligheter till ny, global handel.
Jag tror på demokratin och vet att den kan bli mycket bättre än den är idag. Men då måste vi hjälpa till allihop och dra våra strån till stacken. Precis som Mårten Schultz och många andra gör. Vi kan ju börja med att svskaffa nämndemännen.

Nämndeman H du skämtar?

Grunden för rättsäkerheten är väl ändock att alla är lika inför lagen hur garanterar du det med grannar och vad det nu var du ville bli dömd av?

Det skall ju i princip inte vara juristerna som dömer som person utan att de är lagkunniga och utifrån detta kan de tolka regelverket och döma enligt lagens anda (i den bästa av värdar).

Orsaken till att man valt att ha nämndemän från politiska partier var inte att dessa skall representera en allmänhet utan att de styrande och lagstiftande församlingarna skulle ha insyn i domstolarna och rättsväsendets arbete. Detta system har förfuskats av de politiska partierna och har därför tjänat ut.

Vad menar du skulle vara vinsten med att ha nämndemän från föreningar och dyl. med i domstolarna?

Vad skulle samhället ha för nytta av att dessa människor var delaktiga i domstolens arbete?

Mårten Schultz, 2009-07-23, 14:11

Jag kan inte heller se något skäl till varför man inte skulle ha samma politiska insyn i tolkandet av regelverken i frågor som rör kommersiella tvister.

Jag vill betona att jag hävdar att när det gäller nämndemanna systemets andemening så är det en fråga om insyn för de lagstiftande församlingarna och inte representation av allmänheten vilket jag utgått från i mitt svar här.

Skulle vara intressant att veta hur du ser på domstolarnas arbete ur rättsäkerhetssynpunkt om vi bortser från nämndemännens ändock ganska begränsade inflytande?

(Du har min fulla förståelse för om du inte vill svara, rättsväsendet och domstolarna har en kåranda som endast överträffas av den organiserade brottsligheten.)

Till cnab: Först när jag såg ditt inlägg så tänkte jag att det var alldeles för långt, och nu kommer en sådan där rad av haranger, trist. Men så började jag läsa och insåg snart att du är något otroligt viktigt på tråden. Det är en klockren beskrivning av hur illa ställt det är i Sverige. Jag bara önskar att fler hade denna insikt. Tack för ett mycket bra inlägg!

Och vad gäller Scultz' ursprungsartikel så håller jag med om att skrota nämndemannasystemet. I slutändan handlar det om att erkänna människors förvärvade kompetens, något som behövs på flera håll (ta lärare, till exempel).

Det är populärt att hacka på nämndemännen. Dess försvarare är få och det är som med allt annat betydligt lättare att peka på när något går fel än när det går som det ska.

Låt mig först säga att jag tror att nämndemännen som instutition är bättre än någon annan lösning som man kommit fram till hittills. I de allra flesta fall (99 %) så fungerar det utmärkt och nämndemännen fyller den funktion de ska ha. Det är den felande 1% som får uppmärksamhet.

Enligt min mening är nämndemännens viktigaste uppgift inte att fylla ut domstolen med folkligt vetande eller politiska värderingar etc. Nämndemännen är där för att den juridiskt skolade domaren ska tvingas redogöra för sina överväganden för lekmän och övertyga dem om att de är riktiga. Risken, som jag ser det, med att ta bort nämndemännen är att man skulle ytterligare elitisera domstolarna och konservera de redan väldigt konservativa föreställningar som råder i domstolsvärlden. Genom att domaren tvingas förklara och övertyga nämndemännen om att domarens resonemang är riktigt så fyller de en väldigt viktig roll i samhället.

Sedan är jag överlag skeptisk till forskares inlägg i debatten när det gäller praktiskt utövande av den vetenskap de utövar. En stilla fråga (inte illa ment) till Mårten är därför om han arbetat i domstol?

Ung Åklagare, du har definitivt en poäng i det du skriver. Problemet är bara att det som skulle kunna vara så bra om det fungerade i dag är icke existerande.

Tankarna om att dra in alla möjliga människor i domstolarna utan att ha någon som helst tanke med vad nyttan av detta skulle var kommer från Bodström vårt tidigare skämt till justitieminister.

Samma Bodström som trodde att JK var regeringens advokat kan det bli mer illa än så, han var verkligen dödsstöten för rättssäkerheten.

Nämndemännen tvingar juristdomarna att skärpa resonemangen. Domsluten blir faktiskt bättre med lekmannadomare.

Juris doktor som Schultz kan förvisso alltid föra ett principiellt resonemang. Personer som Schultz utan erfarenhet av en domstol kan också men enkelhet skriva en negativ artikel om nämndemännen.

Resultatet av hans resonemang blir att elitjurister, likt Schultz skaffar sig mer makt, om Sverige blev utan lekmannadomare.

Han talar i egen sak. Enkelt uttryckt.

Jag är nämndeman och vill nog hävda att jag gjort mycket gott i den rollen. Jag är snarare oroad över de dålig kunskaperna i humaniora inom juristkåren. Jag har vid flera tillfällen blivit chockad över rasistiska kommentarer och liknande under överläggningarna. Inte sällan har domarna så fördomsfulla idéer om den tilltalade att sakargumenten helt försvinner.

Det är inte nämndemännen som är det stora problemet i vårda domstolar. Det verkliga problemet är att stora folkgrupper med rätt uppfattar domstolarna som partiska.

Svensk rättvisa existerar inte det är ett skämt då domstolarna är politiska.

Precis som i andra diktaturstater.

Precis som att Polisen står överlagen , Som riksdagsmännen ,
o allt övervakas av Stazi ursäkta FRA/Säpo.

Propagandan flödar i parti kanalena inkl tv4 för att inte tala om tidningar o snart i det censurerade internet.

Som sagt domstolarna är ett skämt ta tex en bekant till mig han blev dömd o frikänd för samma sak i samma domstolsbeslut samtidigt av samma dommare o nämdemän.

M Gren

@cnab
otroligt bra skrivet!!!

Som tidigare påpekats i kommentarer kvarstår legeitimiteten för nämndemän (i varje fall som observatörer och frågeställare) i domstolarna av de transparensskäl som är grunden för vårt demokratiska samhälle. Om sådan inte funnes skulle sannolikt juristvärlden bli sluten och elitistisk och fjärma sig alltmer från det folk man är satt att döma.
.
Huruvida dessa observatörer skall vara lekmän eller juridiskt utbildade kan man diskutera, det finns skäl för bådadera. Som juridiskt kunnig är man förstås bättre skickad att granska andra jurister. Som jurist är man dock samtidigt mer benägen att känna lojalitet med juristskrået vilket kan påverka det kritiska granskandet negativt.
.
Nämnts har också den grundproblematik som ligger i att lagtext inte är uttolkningsbar av vanligt folk, trots att vi alla lyder under lagen. Man kan tänka sig att lekmannanämndemän har en sådan inverkan att lagtexten i en domstolsförhandling i varje fall måste tolkas och i domslutet formuleras så att vad som sker under förhandlingen ter sig begripligt för en lekman. Domslut är ju offentlig handling och ska kunna granskas av envar medborgare, vilket ter sig meningslöst om dokumenten inte är begripliga.
.
Om man nu vill fortsätta med fikonspråk i lagtexter och som juriskt svänga sig med latinska begrepp så behövs helt uppenbart en motpol. Lekmannanämndemän är ett alternativ. Dock kanske inte tillräckligt. För att kravet på begriplighet ska bli oavvisligt borde i varje fall alla brottmål vara juryrättegångar som i USA och Storbritannien. Juryn beslutar i skuldfrågan och de juridiska ombuden och domaren måste därför tala ett språk som jurymedlemmarna begriper, vilket stärker rättssäkerheten. Påföljden bestäms däremot av domstolen men man kan tänka sig att även den måste godkännas av en jury så att den kan antas stå i proportion med det allmänna rättsmedvetandet.
.
Rättsäkerhet kräver förvisso att domstolarna är fria från den politiska makten i sin utövning men domstolarna är samtidigt inte företrädare för en gudomlig absolut och icke ifrågasättbar rättvisa utan ett instrument inom ramen för demokratin där folkets vilja som kan förändras över tiden är högsta instans

Mats Dagerlind:

Transparensskäl??!
Nämndemännen har ju tystnadsplikt avseende vad som sker under överläggningen inför dom. Vad har det med transparens att göra?

Det är naturligtvis populärt att argumentera mot nämndemän, och visst finns det skäl att se över det nuvarande systemet. Men Mårten Schultz har en idealiserad bild av juristerna i våra domstolar. Mycket ofta är det faktiskt så att nämndemännens kunskaper har betydelse för förståelsen av ett ärende.

Jag undrar om inte samma argument som Schultz för fram mot nämndemän skulle kunna användas mot alla politiker. Vad ska vi med fritidspolitiker till när de kommunala tjänstemännen är så mycket mer insatta i ärendena? Blir det inte fel när bönder får vara med och rösta om kommunens budget trots att de saknar examen? Varför ska överhuvudtaget medborgarna få påverka statlig och kommunal verksamhet när det finns ekonomer och samhällsvetare med bättre kompetens?

Nämndemänne gör nytta i våra domstolar. Själv vann jag i domstol över en statlig myndighet.

Juristdomaren gick på myndighetens linje - statsanställd som han var - lekmannadomarna nyttjade sitt sunda förnuft och tyckte jag hade rätt.

För att få tillbaka allmänhetens förtroende för domstolarna måste utnämningarna av nämndemännen förändras. Jag vill se bagare, taxichafförer, läkare, arkiteketer m.fl. yrkesgrupper i domstolarna.
Inte som nu, politiker vilka oftast aldrig haft ett "hederligt" jobb utan gått från skolan via ungdomsförbund rakt in i politikerklassen med alla dess avarter av förmåner. AVPOLITISERA DOMSTOLARNA NU!

Det finns värre saker i rättssverige.
T.ex det faktum att polisen får använda metoder som är banlysta i andra länder för att dom påverkar vittnesmålen.

Genom att polisen trycker på för att en person ska minnas en händelse på det sättet som de själva vill så ändrar man på sikt minnesbilden hos vittnet. och eftersom det tar flera år innan saken kommer upp i domstol så har polisen länge kunnat forma vittnena till att berätta enligt sin egen historia.
Oavsett om den är sann eller falsk.
Tar man USA som ett exempel så avfärdas vittnesmål direkt ifall man kan visa den typen av vittnesförhör just pga att vittnet inte länge är är trovärdigt.

Men i Sverige så har polisen satt det här i system och vittnes uppgifter som tillåts är opålitliga.

En minnes bild är korrekt i ca: 5 minuter. Därefter börjar vår egen fantasi att bli en del av minnet. Så att ha en korrekt minnesbild efter 1-2 år är omöjligt.

Erik S Lund domstolarna går inte att avpolitisera i den bemärkelsen att lagar stiftas av politiker och domstolarnas ekonomiska vilkor och regelverk beslutas av politiker.

Vad jag tror att du menar är att domstolarna inte skall styras av olika strömningar i den dagliga debatten men det är snarare ett medialt problem.

Vilka grupper som skall verka i domstolarna som lekmän måste utgå från vilken funktion de skall ha gentemot domstolen och samhället. Att bara ha lekmän där för närvarons egen skull är av intet värde för samhället och rätsäkerheten.

Vi måste altså ta frågan om nämndemännen/lekmän ett steg längre villken nytta skall samhället och rättsäkerheten ha av lekmanna medverkan i domstolarna?

Domstolarna är inte politiska. Lekmannadomare sitter inte som moderater, socialdemokater osv.

Artikeln borde ha diskuterat hur man ska nominera på andra vis än via de politiska partier.

Artikeln är ett prov på gottköpslogik.

Vem är mest lämpad att ha befälet på en båt? Den som är kapten eller någon i besättningen? Kaptenen! Självklart. Han har ju utbildning! för uppgiften
Vem är mest skickad att vara statsminister?
Svar: professorn i statskunskap så klart! Han/Hon har ju mest utbildning för uppgiften!
Nä det är feltänkt! Grejen är att domaryrket är komplext: en blandning av praktisk kunskap och juridisk. Så Mårten: Du har tänkt fel.

Mikael Persson

Så Mikael Persson, idiot 1 från gatan ska bli statsminister? Låt mig gissa, Socialdemokrat? Du kanske får som du vill nästa val...

Varför alla är så upprörda förstår jag inte, nämndemän finns i tingsrätten. I teorin kanske tingsrätten är en juridisk instans men alla vet att det är en politisk instans.

För brottsmål börjar det hela i hovrätten, där finns det kompetens (även om de inte alltid bevisar det).

Dock bör vi lagstifta om att politiker aldrig får vara nämndemän, de gör tillräckligt stor skada som politiker.

Att jämföra jurister med läkare, ingenjörer mfl. är fel.
Till skillnad från juridik så bygger den typen av yrkesroller på en objektiv vetenskap, juridik är rent subjektivt tyckande och lagen kan ändras med ett pennstreck.
Att påstå att jurister skulle vara experter på bolagsfinansiering eller tekniska fel vid byggtvister är horribelt, det är man inte.
Det kan säkerligen finnas brister i nämdemannaskrået, men den stora bristen är rättspositivismen och dess fullständiga avsaknad av moral i utmätningen av straffen.

Det är inte svårt att instämma i kritiken av nämndemännen. Som Jakobsson påpekat räcker emellertid inte detta. Våra domstolar utgör verkligen ingen elit. Långt därifrån. Det räcker att nämna fall som da Costa, Quick och Bo Larsson. De är bara toppen på ett isberg. Vårt rättsväsende är tyvärr en krisbransch.

Illwill, 04:34 Även i Hovrätt har vi lekmanna domare men här är förhållandet 2-3 mot tingsrättens 3-1.

Det är inte heller så (efter Bodströms härjningar för att avskaffa rättsäkerheten) att man automatiskt kan räkna med att få sitt mål prövat i hovrätt utan numera så prövas den möjliheten.

I och för sig kanske inte nämndemän tillför så mycket.

Samtidigt tycker jag debattartikelförfattaren gör det väl lätt för sig när han påstår att jurister är precis som alla andra. Dels är det få som klarar en juristutbildning, både rent pluggmässigt och vad gäller temperament (ohyggliga massor att läsa in och man måste kunna hantera att det inte finns något rätt svar (det senare klarar jag exvis själv inte alls, varför jag läst till civilingenjör istället)) och för det andra så är det en ovanligt stor social snedrekrytering till juristlinjen (det är inte en ren tillfällighet att de i Lund var först med att sälja golfbollar i receptionen eller klär sig i kostymer eller Filippa K allihop, om jag säger så. Folk som läser på Juridikum kan t.o.m. bli skällda för kommunister om de går i jeans.)

En annan reflektion är att det ingalunda behöver bli bättre med fler jurister. Har erfarenhet från stadsbyggnadsfrågor, där fall ofta har ett utslag i nämnden (med politiker i), överklagas till Länsstyrelsen som kommer med ett annat utlåtande, överklagas vidare till Länsrätten som håller med nämnden (OBS - håller med amatörerna), överklagas vidare till kammarrätten som kommer med ytterligare ett annat utslag, för att sedan hamna i regeringsrätten där det kan gå hur som helst. Det finns absolut ingen samordning mellan olika nivåer i rättsväsendet eller någon möjlighet att se hur ett beslut kommer att klara sig i högre instanser.

Jag kan därför inte se att det skulle spela någon roll om första instansen har med amatörer eller inte.

Det svenska rättssystemet har havererat åtskilliga gånger bl a påvisat av Hannes Råstam, både när det gäller fallet Bo och det kanske mest
flagranta justitiemordet på Thomas Quick, styckmordsrättegången mot läkaren och obducenten samt ett antal andra oskyldigt dömda, enligt JK och andra insatta.
Nämndemannasystemet som en politisk belöning för ett väl utfört jobb i respektive politiska partier är feltänkt från början till slut. Idag får dessa personer detta uppdrag p g a sin otillräcklighet inom det övriga politiska arbetet i respektive parti.
Med andra ord är både rättssystemet och rättssäkerheten satt ur spel. Sverige behöver en totalrenovering av rättsapparaten, det viktigaste incitamentet för en trovärdig rättsstat och demokrati. Som ett exempel så befinner sig Sverige i topp över de stater som fälls i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
VARFÖR...VARFÖR...förs det överhuvudtaget ingen diskussion om detta i vårt land?
Kanske p g a svenskarnas övertro på svenska statens rättvisepatos och jämlikhet inför lagen propaganda.
Fredrik Lindström´s analys är nog i det närmsta korrekt.
Det bästa systemet står att finna i de länder som har ett jurysystem, liknande de anglosaxiska systemen. Det är en samhällsplikt för medborgarna att sitta jury med hot om vite om man inte infinner sig. Helt rätt och riktigt, med tanke på att dessa människor troligen aldrig träffats förr. Man utfrågas av advokater och åklagare som i sin tur bedömer om personen blir godkänd eller ej till att ingå i en jury.
Dessa kanske 12 utvalda skall efter rättegångens avslutning komma fram till en enhetlig bedömning, skyldig eller icke skyldig.
Hang jury och mistrial kan också förekomma.
Detta är kanske enda gången som en medborgare sitter jury. Med denna medborgarplikt höjs rättssäkerheten betydligt för medborgarna. Skulle inte tro att varken Thomas Quick (trots erkännande och en usel advokatinsats), Bo (med all korruption och mörkläggande från myndigheterna) m fl skulle ha blivit fällda av en OBJEKTIV jury.
Detta är absolut det bästa rättssystemet, en jury samt en professionell domare.
Jag rekommenderar å det starkaste den amerikanska filmen 12 edsvurna män från 1957 av Sidney Lumet med bl a Henry Fonda i
en av huvudrollerna. Mycket trovärdigt berättat och lärorikt hur en jury kan fungera.
Nämndemannasystemet uppmuntrar till bl a fördomar, likgiltighet, vänskapskorruption, intressekonflikter m m p g a att man sitter INTE nämndeman bara EN gång utan ETT ANTAL gånger, vilket säger sig självt att ovanstående "sjukdomar" och konflikter uppstår, vi är trots allt "bara" människor.
Vi i Sverige har trots allt tillhört "världseliten" i intressekonflikter och vänskapskorruption samt ej att förglömma NEPOTISM...tyvärr.
Debatten är tragiskt nog nästan obefintlig angående rättssäkerheten och rättssystemet i vårt land, trots att det är grundläggande för en fungerande rättsstat och demokrati. Precis lika viktigt om inte viktigare än klimatet, ekonomin m m.
Må en stark förespråkare för renovering av rättssystemet och införandet av ett jurysystem i Svedala stiga fram och leda massorna från ignorans till medvetande och samhällsansvar.
Tack för ordet!

Nämndemänne gör nytta i våra domstolar. Själv vann jag i domstol över en statlig myndighet.

Juristdomaren gick på myndighetens linje - statsanställd som han var - lekmannadomarna nyttjade sitt sunda förnuft och tyckte jag hade rätt.

Håller fullständigt med, Mårten!

Varför inte ha något liknande som i de anglosaxiska länderna, med tvingande medverkan i medborgarjury? Finns flera fördelar med ett sådant system.

Inte minst är der mer demokratiskt. Och är det någpt som SVerige behöver så är det mer demokrati.

Det som gör Sverige unikt är nog ändå alla pysselkärringar.

Värna nämndemannainstitutionen. Jag fasar inför tanken att ha bara jurister i våra domstolar. Lagar kan aldrig skrivas på ett sådant vis att de inte går att tolka lite olika. Rekvisiten i mål kan också värderas olika - beroende på vem som värderar och hur den är baiased.

Att ha lekmannadomare med innebär att samhällsvärderingar utanför juristkretsens kommer in i processen. Vi får in ett ovärderligt demokratiskt inslag i vår rättsskipning. Problemet vi i dag har med nämndemannauppdraget är dels att det är kraftigt undervärderat vad gäller ersättning dels att det finns aldeles för lite möjligheter för nämndemänen att skaffa sig ytterligare kunskaper genom att diskutera med andra nämndemän och att också följa upp mål där man inte själv suttit i nämnden - med andra ord vissa utbildnings- och utvecklingsinsatser.

Med en annan syn och en annan ekonomisk värdering av uppdraget nämndeman skulle det säkert locka betydligt fler att vilja ställa upp och därmed också höja standarden på såväl den svenska demokratin som på nämndemännens insatser.