Svininfluensan

Foto: Scanpix

Hedi Bel Habib, expert på folkhälsofrågor:

Vaccineringen bör riktas mot riskgrupper

Publicerad: 2009-07-22 07:07, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

De beslut som hittills tagits om massvaccinering är baserade på spekulativ panik och känsloreaktioner inför ett virus som utan några medicinska bevis uppfattas som allmänt hälsofarligt för hela befolkningen. Men kliniska och historiska data visar att massvaccinering mot H1N1 viruset är omotiverad och kontraproduktiv ur såväl folkhälso- som ekonomisk synpunkt. Därför bör en optimal vaccineringsstrategi selektivt inriktas mot särskilda riskgrupper.

59 millningar
19 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Hedi Bel Habib. Fil doktor och har tidigare forskat om frågor som rör såväl folkhälsofrågor som tillväxtförutsättningar.

I höst börjar svenskarna massvaccineras mot svininfluensan. Men kliniska och historiska data visar att massvaccinering mot H1N1 viruset är omotiverad och kontraproduktiv ur såväl folkhälso- som ekonomisk synpunkt. Därför bör en optimal vaccineringsstrategi selektivt inriktas mot särskilda riskgrupper i väntan på en tydligare riskbild.

I början av utbrotten för den så kallade svininfluensan trodde man att den avgörande skillnaden mot den årliga influensan är att risken för att drabbas av den nya influensan hittills har varit störst bland unga personer. Även tidigare helt friska unga personer ansågs kunna drabbas av svår influensa med lungkomplikationer. Mot denna bakgrund var det naturligt att rekommendera en massvaccinering. Men nya data tyder dock på att de personer som har dött av H1N1 svininfluensa har haft en underliggande hälsoproblem som försvagar deras förmåga att parera viruset oavsett ålder.

1. H1N1 viruset drabbar immunsvaga värst

Hittills har de flesta av de personer som har dött av H1N1 svininfluensa haft en underliggande hälsoproblem som försvagar deras förmåga att parera viruset, rapporterar flera sjukhuskällor världen över. Bland de underliggande hälsoproblem som ökar risken för influensakomplikationer är hypertoni, diabetes, kronisk lungobstruktion, astma och kranskärlssjukdom och fetma.

Bland riskfaktorerna anses fetma ha en framträdande roll, särskilt i rapporter från USA. Enligt opublicerade siffror som rapporterades nyligen under ett möte med den amerikanska Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta, Georgia, hade 45 procent av de 99 personer som dog i början av pandemin i USA, fetma. Kliniska data som redovisas av flera sjukhuskällor visar att det är i huvudsak fetma, särskilt extrem fetma (BMI över 40), som ger upphov till allvarliga luftvägs- och lungkomplikationer hos svininfluensapatienter med dödlig utgång i vissa fall. En studie som publicerades av Centers for Disease Control and Preventions weekly report i USA , visar att nio av de tio fall av svininfluensadrabbade patienter vid Michigan sjukhus, som låg i respirator på grund av allvarliga komplikationer, hade fetma. Studien bekräftas av data från en undersökning i Kalifornien, där man fann att sju av 10 svininfluensapatienter med allvarliga komplikationer var mycket överviktiga.

Kliniska data som offentliggörs i allt fler länder går i samma riktning och visar att dödlighet i svininfluensa och allvarliga komplikationer i många fall tycks hänga samman med fetma. Läkare från flera länder säger sig se ett mönster på sjukhus rapporter från Glasgow till Melbourne och från Santiago till New York. Personer som har ett BMI större än 40 drabbas av respiratoriska komplikationer som är svårare att behandla och som kan vara dödliga. I den kanadensiska provinsen Manitoba är tre av fem svininfluensapatienter som behandlas inom intensivvården överviktiga, konstaterar Tim Armstrong, en läkare som arbetar inom WHO: s kroniska sjukdomar Avdelningen i Genève och Ethan Rubenstein, chef för infektionssjukdomar vid University of Manitoba i Winnipeg.

Med övervikt och fetma följer en rad följdsjukdomar. Överviktiga personer löper förhöjd risk för att drabbas av högt blodtryck, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, gallblåseproblem och lungsjukdomar, som alla också utgör en riskfaktor för allvarliga komplikationer vid insjuknande i svininfluensa.

2. Varning om vinterepidemin är en ren spekulation

Världshälsoorganisationen hävdade att spridningen av svininfluensan är just nu låg i Europa och på norra halvklotet, medan den skulle bli högre och allvarligare på södra halvklotet, där det är vinter från juni till augusti. Detta har att göra med att viruset sprids snabbare vintertid och riskerar därför att mutera och bli farligare i kombination med säsonginfluensan. Detta har WHO - experter använt som ett argument för att varna för kommande vinterepidemier och rekommendera massvaccinering med utgångspunkt i att influensaviruset kan bli mer aggressiv och orsaka större epidemier på vintertid i Europa.

Världshälsoorganisationen har tidigare varnat för stora epidemiutbrott av svininfluensa med dramatiska följder med början i södra halvklotet i samband med vintersäsongen som nu pågår. Enligt vissa experter, kan spridning av svininfluensaviruset påskyndas särskilt i länder som genomgår vintersäsongen i södra halvklotet. Särskilt sydamerikanska länder har pekats ut som riskzoner för stora pandemiutbrott med dramatiska följder.

Men hur ser bilden ut i t ex Sydamerika? I t ex Chile är det nu vinter och landets hälso- och sjukvårdssystem håller en hög standard och kan därför jämföras med Europa och USA. Enligt internationella experter har Chile ett mycket bra system för övervakning av influensa och landet kan därför användas som geografisk bas för att bedöma utbrottet av svininfluensa på vintertid i södra halvklotet. Enligt internationella experter tar det i Chile endast sex timmar för att upptäcka misstänkta fall av svininfluensa H1N1. I Argentina kan det ta upp från en till två dagar att upptäcka ett svininfluensafall.

Med vinterhypotesen som utgångspunkt bedömde experter från WHO att toppen av influensa A H1N1 i Chile skulle nås mellan början av juni och mitten av juli. Den 16 juli hade Chile, mitt i vintern, 10491 bekräftade fall av svininfluensa varav 33 dödsfall, vilket motsvarar en dödlighet på 0,3 procent. Detta jämfört med USA, som i mitten av sommaren 2009, hade 37246 bekräftade fall av svininfluensa varav 211 dödsfall, vilket motsvarar en dödlighet på 0,5 procent.

Att dödligheten i svininfluensa är lägre i Chile på vintern än i USA på sommaren visar att vinterargumentet inte riktigt håller. Detta blir ännu tydligare när vi jämför USA: s sommarbild av svininfluensa med Australien, där det också råder vintersäsong. Den 16 juli redovisade Australien 10389 influensafall varav 21 dödsfall, vilket motsvarar 0,2 procent under pågående vinter, jämfört med 0,5 procent i USA under pågående sommar.

Enligt Smittskyddsinstitutet väntas den nya influensan slå till ordentligt i Sverige till hösten. Drygt 400 000 personer beräknas insjukna men i värsta fall tror Smittskyddsinstitutet att omkring fem miljoner svenskar kan drabbas. Hur rimligt är detta antagande med tanke på att Sydamerika med sina tolv länder i kulmen av vintersäsongen i södra halvklotet totalt redovisar 18627 fall av svininfluensa?

3. Tidigare vaccineringsmisstag bör undvikas

Alla svenskar ska vaccineras mot svininfluensan. Men ännu vet man inte vilka biverkningar det nya vaccinet kan ge. Vaccinet tas fram i all hast och vilka biverkningar det egentligen kan ge kommer inte att ha kartlagts innan svenskar börjar vaccineras

Gäller vaccinet en allvarlig sjukdom kan en högre tolerans mot vaccinbiverkningarna vara motiverad. Men om man nu ger sig in på en historiskt unik massvaccinering mot en influensaform som i de allra flesta fallen förefaller vara en lindrig och snabbt övergående infektion så bör man vara säker på att vaccinet inte har några allvarliga biverkningar, även mycket sällsynta sådana.

När ett nytt vaccin ges till stora folkmassor är det sannolikt att biverkningar dyker upp som man tidigare inte upptäckt. Ett problem med en hastig omställning till A/H1N1-vaccin är att läkemedelsbolagen inte hinner göra alla tester som de normalt gör på nya läkemedel, med potentiellt allvarliga bieffekter som följd. Här är det särskilt viktigt att inte tidigare misstag som begåtts i andra länder upprepas i Sverige.

Stora misstag har begåtts år 1976 då president Gerald Ford beordrade massvaccinering av amerikaner, sedan några värnpliktiga i New Jersey plötsligt dött av svininfluensavirus. Det har visat sig dock att viruset inte var i närheten så farligt som själva vaccinet, som utlöste en paralyserande nervsjukdom hos minst 500 vaccinerade, varav 30 dog. Den befarade epidemin bröt aldrig ut och regeringen var tvungen att avbryta massvaccineringen och hälsomyndigheterna fick allvarliga trovärdighetsproblem. Efteråt stämdes 4000 amerikaner läkemedelsföretag på biljoner på grund av de skador som det förhastade vaccinet orsakade. Skadorna var ofta neurologiska som i vissa fall ledde till förlamning. Ändå var dessa 4000 bolag bara bland de som gick så långt som att stämma. Mörkertalet för skadorna var mycket större.

Mot bakgrund av ovanstående data kan det konstateras att en massvaccinering inte är en helt säker strategi ur folkhälsosynpunkt. Eventuella biverkningar av massvaccinering skulle i onödan skada allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och även försvåra för riskgrupperna att få den vaccinhjälp de väl behöver. Allt tyder på att det är säkrare med en vaccineringsstrategi, som med utgångspunkt i kliniska data om svininfluensafall, selektivt inriktas mot särskilda riskgrupper.

4. Detta krävs för att besluta om massvaccinering

De beslut som hittills tagits om massvaccinering är baserade på spekulativ panik och känsloreaktioner inför ett virus som utan några medicinska bevis uppfattas vara allmänt hälsofarligt för befolkningen. Om man ändå skulle bestämma sig för en massvaccinering borde detta baseras på en samlad klinisk bild av de totalt 684 bekräftade dödsfall som olika länder hittills redovisade till Världshälsoorganisationen ( data från16 juli 2009).

Ifall att en systematisk genomgång av dessa fall skulle visa att viruset innebär en allmän risk för dödlighet eller allvarliga komplikationer oavsett underliggande hälsotillstånd hos den drabbade individen, då skulle det vara helt motiverat med massvaccinering.

Det borde inte vara omöjligt för Experterna på WHO att i samarbete med berörda länders sjukhus ta fram en tydligare riskbild angående svininfluensan för att leverera ett säkrare beslutsunderlag om vilken typ av vaccineringsstrategi som bör rekommenderas. Allt annat vore spekulationer som en gång för alla skulle kunna undergräva allmänhetens förtroende för såväl WHO som de nationella hälsomyndigheterna. Ett skadat förtroende för hälsoorgan med nationell och internationell expertfunktion skulle i sig innebära ett allvarligt folkhälsoproblem för jordens befolkning.

Hedi Bel Habib (83 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9100

19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"De beslut som hittills tagits om massvaccinering är baserade på spekulativ panik och känsloreaktioner inför ett virus som utan några medicinska bevis uppfattas vara allmänt hälsofarligt för befolkningen."
Just idag ligger en 22 kille mycket svårt sjuk på Karolinska i Solna, så sjuk att han måste behandlas i en "plastlugna". Det som framkommit om 22 åringen visat inte på att han skulle tillhöra riskgruppen.
Vem bestämmer vilka som tillhör riskgruppen?
// Lisbeth

Permalänk | Anmäl #1 Lisbeth Pipping, 2009-07-22, 17:39

Hej Lisbeth,

Det är ett komplicerat fall du tar upp. Här handlar komplikationen om sjukhusets sätt att handsakas med fallet i initialskedet.. 22-åringen besökte nämligen Vrinnevisjukhuset en vecka innan han lades in på intensiven. Men då skickades han hem med felaktigt provsvar. Han hade då misstankar om att ha blivit smittad av sin flickvän, som varit på semesterresa till Cypern och när hon kom hem hade känt sig matt och hade feber. Fyra dagar senare kom han åter till akutmottagningen. Då var han väldigt sjuk och behövde ett omedelbart omhändertagande. Han var så dålig att han behövde livsuppehållande behandling, så då struntade man i att fråga honom vad han led av. Nya tester visade sedan att 22-åringen faktiskt hade den nya influensan H1N1. Skulle diagnosen ha gjorts i rätt tid då skulle han fått Tamiflu i initialskedet och förloppet skulle antagligen sett annorlunda ut.

Det handlar inte bara om riskgrupper. Det handlar också om hälso-och sjukvårdens kompetens och beredskap att tidigt upptäcka influensafall för att förhindra komplikationer som kan bero på flera samverkande faktorer.

Hedi Bel Habib

Permalänk | Anmäl #2 Hedi Bel Habib, 2009-07-22, 19:31

Bäste Hedi Bel Habib

Jag kan hålla med i sak att ett vaccin och framförallt massvaccinering kan skada mer än det gör nytta. En och annan frisk individ kommer att stryka med på grund av vaccinet Och det är inte alls eftersträvansvärt. Speciellt när läkemedelsföretagen friskriver sig från stämningar om det skulle gå åt skogen.

Jag måste trots detta bemöta vissa påståenden i din artikel eftersom jag inte håller med om vem som ska vaccineras först.

”Enligt opublicerade siffror som rapporterades nyligen under ett möte med den amerikanska Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta, Georgia, hade 45 procent av de 99 personer som dog i början av pandemin i USA, fetma.”

Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att OECD-länder med högst andel feta och överviktiga i procent är: Mexiko 69,5 - USA 67,3 - England 62,0 - Nya Zeeland 60,5 och Australien 58,4”

Med detta i beaktande är det inte alls märkligt att ca hälften som dog i början av pandemin i USA var feta… Det borde ha varit närmare 67%. Vidare påstår du att:

”Bland de underliggande hälsoproblem som ökar risken för influensakomplikationer är hypertoni, diabetes, kronisk lungobstruktion, astma och kranskärlssjukdom och fetma.”

Varför skulle diabetes medföra en större riskfaktor för influensakomplikationer än vad många andra autoimmuna sjukdomar gör? Visst är diabetes en högst allvarlig sjukdom, men jag undrar uppriktigt varför just diabetes anses ”farligare” att ha vid influensa än andra autoimmuna sjukdomar? Eller massor av andra sjukdomar för den delen, där immunförsvaret är satt ur spel av någon anledning.

Eller varför anses hypertoni höra till riskgruppen (en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni). Ska alla dessa gå före i vaccinationskön?

Jag har SLE. Ständigt aktiverat immunförsvar som angriper den egna kroppen och ständigt behöver jag inta mediciner som trycker ned immunförsvaret. Alltså tvingas jag välja mellan pest eller kolera - dö av vaccinet eller influensan(!)

Jag tänker inte gå före i någon kö även om jag skulle få erbjudandet, vilket jag iofs betvivlar. Jag håller nämligen inte med om att vi bör vaccinera så kallade ”riskgrupper” som du räknar upp först av alla.

De vi bör sätta överst på listan är de friska och de unga. De som är äldre eller lider av fetma och högt blodtryck (vällevnadssjukdomar) eller redan är sjuka (som jag själv) ska inte komma först i någon kö. Det är de friska barnen och ungdomarna som har förmåga att föra vårt samhälle och livet framåt som ska vaccineras i första hand.

”Survival of the fittest”!

Permalänk | Anmäl #3 Seven, 2009-07-22, 20:20

Bra! Äntligen en nyanserad kommentar till all mediahysteri. Och exakt - ett nyss framtaget vaccin injiceras i hela svenska folket med kanske oanade effekter som följd... det är som upplagt för en skräckfilm.

Permalänk | Anmäl #4 Sara, 2009-07-22, 21:01

Hej Sven,

Vilka ska komma först i kön avgörs av berörda hälsomyndigheter. Det finns dels riskgrupper, men det kan också handla om att man först och främst börjar med själva sjukvårdspersonalen för att säkra själva sjukvårdens egen infrastruktur. När det gäller komplikationer finns det en allmän risk som är statistisk, men sedan finns individer vars förutsättningar att bekämpa en infektion kan variera oändligt från fall till fall. En äldre person t ex kan till följd av tidigare livsbetingelser ha kommit i kontakt med H1N1 viruset. Detta kan skapa en viss immunitet osv.

Permalänk | Anmäl #5 Hedi Bel Habib, 2009-07-22, 22:15

Hej Sven,

Permalänk | Anmäl #6 Hedi Bel Habib, 2009-07-22, 22:15

Riskgrupper är inte de samma vad gäller H1N1 viruset. Helt andra grupper blir sjuka och dör. De yngre som inte borde vara en riskgrupp.....vi vet inte idag vilka som tillhör riskgruppen.....därför måste öppenheten för att ge vaccin vara större.

Permalänk | Anmäl #7 Lisbeth Pipping, 2009-07-22, 23:21

Det som nu behövs för att identifiera en tydlig riskbild är en systematisk genomgång av de hittills cirka 700 dödsfall som berörda länder har redovisat till WHO. WHO har inte inte gjort någon kartläggning av sjukdomens allvarlighet. Det borde inte vara omöjligt för Experterna på WHO att i samarbete med berörda länders sjukhus ta fram en tydligare riskbild angående svininfluensan för att leverera ett säkrare beslutsunderlag om vilken typ av vaccineringsstrategi som bör rekommenderas. Istället har WHO valt att använda hundra procent av sin bevakning av H1N1 influensa till att sprida skräckscenarier genom spekulativa antaganden som hittills inte bekräftades i något land.

Permalänk | Anmäl #8 Hedi Bel Habib, 2009-07-23, 08:54

Med utgangspunkt av "kliniska och historiska data" påstår Hedi Bel Habib att någon massvaccinering inte behövs.

Världsledande virologer som professorerna John Oxford - som bl a gjort en ny analys av 'spanskan' - och Ab Osterhaus är dock mindre lättsinniga. Visst anser även dessa experter att det finns anledning till "försiktig optimism" men samtidigt varnar de för "den andra vågen" som med stor sannolikhet kommer att kräva betydligt fler dödsoffer.

Det är ganska troligt att vårdinrättningarna inte kommer att ha tillräckliga resurser (personal och utrustning) för att ta behandla följdsjukdomar (t ex viral lunginflammation). 22-åringens fall är ett talande exempel för hur resurskrävande en sådan vård kan vara.
Om man vet att dödligheten vid sjukhusvårdad lunginflammation hos vuxna normalt redan ligger mellan 5 och 10 procent, verkar det sannolikt att dessa procenttal kommer att stiga drastiskt i en pandemisk situation.

Permalänk | Anmäl #9 J H Schell, 2009-07-23, 12:18

Att man ibland bör ta Hedi Bel Habibs åsikter och alster med en stor nypa salt har tidigare framkommit i andra sammanhang, t ex i debatten efter en artikel han skrev på DN Debatt om tidig daghemserfarenhet.

Så här skrev t ex Bengt-Erik Andersson, professor vid Lärarhögskolan i Stockholm:
"Det är dags att utfärda en varning för Hedi Bel Habibs skriverier. Han är inte vetenskapligt seriös, men försöker ge sken av det. Upprepade gånger tar forskare, vars resultat han använder, avstånd från hans tolkningar. Man kan fråga sig varför han har så lätt att få sina alster publicerade även i seriösa organ."

Permalänk | Anmäl #10 J H Schell, 2009-07-23, 12:34

Nattmössan! "Allvetaren" Habib ska hålla sig till sitt gebit och ge fan i att domdera om dittan och dattan. Vad det blir av det hela kommer att visa sig, så den här artikeln sparar vi för kommande retrospektiv. Också spanska sjukan startade "milt" sommartid, hur djävla ofta skall man tvingas upprepa det!? Antibiotika mot livsfarliga följdsjukdomar börjar bli lika verkningslösa nu som 1918.
.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3272279.svd
.
Vad den grasserande sjukhussjukan kommer att medföra om och när våra överansträngda sjukhus belamras med svårt sjuka influensapatienter, såsom skett i England, där alla hjärtlungmaskiner är upptagna, med påföljd att en livshotande skotska fått flyga till Sverige, återstår att se. "För den som lever", som man brukar säga.
.

I en såpass oförutsägba och hotfull pandemisituation är massvaccination det självklara IDEALET. Men de praktiska svårigheterna blir mycket troligen överstigliga. Denna vanmakt kan motivera fokusering på riskgrupper, vilket är en helt annan femma än den evinnerlige Bibbans ansvarslösa bagatellisering. Då ser vi strax vad alla floskler om "lika värde" är värda: nattmössan!

Permalänk | Anmäl #11 Peter Ingestad, 2009-07-29, 08:36

Ja, oöverstigliga skulle det vara. Den chilenska vintern är ointressant, så vad "vinterargumentet" ska betyda är mer än jag begriper. Väsentlig är vintern på norra halvklotet, där de överväldigande befolkningskoncentrationerna finns, samt tidpunkt i det epidemiska förloppet som präglas av oförutsägbara virusmutationer. Komplikationsrisk av vaccinet, som den åttadubbling av Guillain-Barrés syndrom som skedde i USA efter förra paniken är allmänt kända och tillhör de praktiska svårigheter som kan göra massvaccinationsprojektet ogörligt. Man måste helt enkelt oundvikligen väga för och emot i en situation av största riskabla osäkerhet,. Vill man undvika "hysteri" bör man nog börja med att ta gängse pompöst tvärsäker Dumprofessorlighet med en ordentlig nypa salt, som sagt var. Nu krävs initiativkraft i ett städat hjärnkontor. Det mankerar på sina Höga Håll & Hästar.

Permalänk | Anmäl #12 Peter Ingestad, 2009-07-29, 08:56

Hedi Bel Habib är i gott sällskap när han varnar för problemen med massvaccinering med ett otestat vaccin. Exempelvis professor Sven Britton och epidemiologen Tom Jefferson på Cochrane-institutet har liknande synpunkter:
http://www.spiegel.de/internajavascript:void(0);tional/world/0,1518,637119,00.html
http://www.dn.se/nyheter/sverige/h1n1-svininfluensan-professor-britton-1...

Permalänk | Anmäl #13 Anna Toss, 2009-08-02, 16:42

Rätt länk till intervjun med Jefferson ska vara
http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,637119,00.html

Permalänk | Anmäl #14 Anna Toss, 2009-08-02, 16:43

Årligen dör ett stort antal människor jorden över, på vilket sett är denna variant farligare? Hittils som påpekats i artickeln så är de som avlider inte enbart sjuka den sk svininfluensan utan har andra sjukdomar/åkomer som minskar deras motståndskraft. Problemet med allvarliga biverkningar till följd av ett otestat vaccin är betydligt allvarligare och medians hypning av influensan till trots så blev utbrottet i Mexico city en stad med 20 miljoner invånare i förstäderna inräknade ringa. I Sverige/Europa så är förhållandena betydligt gynsammare än Mexico med högre läkar och sjukhus täthet och betydligt mindrebefolknings täthet. Samtaget är en epedemi osannolik i Europa om "svininfluensan" inte ens kan åstadkomma det i Mexikos huvudstad.

Permalänk | Anmäl #15 Hob, 2009-08-19, 12:57

Det har ju tydligen visat sig att man inte får ett lika brett skydd mot en muterad stam av samma influensa som en infektion ger. Därför tycker jag att det är konstigt att man går ut och massvaccinerar. Vad händer om 40 år om en ny pandemi kommer och jag som är i trettioårsålder nu har tagit vaccinet? Man kan läsa i flera artiklar och grafer att de åldersgrupper som drabbas värst nu är folk mellan 10-30 år. De äldre är i stor grad beskonade från den nya influensan. Den statistiken förklarar man med att de troligtvis haft flera tidigare influensainfektioner och på så sätt är halvimmuna. Jag tänker inte vaccinera mig just av den anledningen. Jag tar hellre en influensa nu när jag är 30 är hoppar över den och får en när jag är 75. För handen på hjärtat så tror jag att jag har en större chans att överleva den idag än som gammal.

Permalänk | Anmäl #16 Fredrik, 2009-09-02, 11:40

Lisbeth, vadå "vi vet inte idag vilka som tillhör riskgruppen"?

Icke-vita, människor med taskig hälsa och människor med nedsatt immunförsvar. Där har du din riskgrupp. Första delen är lite osäker fortfarande, då det är möjligt att det främst vissa raser (jag föredrar det ordet, välj ett annat om du vill vara PK) som påverkas men kanske inte andra (möjligt att det främst är mexikanare/syd- resp latinamerikaner som påverkas). I vilket fall så har ingen vit människa med bra hälsa dött av denna influensa än så vitt jag vet. Varför kan jag inte svara på, men möjligt att det är samma anledning som varför såpass många vita är immuna mot AIDS (inte HIV, notera skillnaden)...alltså, pesten.

Permalänk | Anmäl #17 Illwill, 2009-09-02, 17:08

Habib: Spekulativ panik var ett bra uttryck. Vaccineringen kommer för sent. Kostar skjortan och har ingen effekt. Dålig planering av våra myndigheter. Dom får bakläxa men ingen kommer att ta dom i öronen. När allt är klart kommer nästa våg - nästa virus. Vad ska vi göra då? Vaccinera igen. Och igen och igen...

Permalänk | Anmäl #18 Helena Palén Olofsson, 2009-09-07, 09:25

Kan vi lita på våra myndighetspersoner som förordar vaccinering? Tyvärr så tror jag inte det. Läs vad Annika Linde skriver i en mejlväxling på min blogg:

http://parnassen.wordpress.com/2009/09/10/massvaccinering-socialstyrelse...

Permalänk | Anmäl #19 Helena Palén Olofsson, 2009-09-11, 11:51