Jag vet av egen erfarenhet att Tourettes syndrom inte kan förklara Quicks destruktivitet

Huruvida Sture Bergwall - alias Thomas Quick - är skyldig till alla, några eller inga av de åtta mord som han dömts för har jag ingen aning om. Det har inte heller många av de amatör- och proffstyckare som nu framkastar tvärsäkra omdömen i denna fråga. Som jurist har jag lärt mig att man ska vara mycket försiktig med att uttala sig i skuldfrågan i brottmål där man inte tagit del av hela materialet.

På DN Debatt den 19 juli 2009 lanserar så läkaren och jungianska analytikern Rigmor Robèrt hypotesen att Sture Bergwall har Tourettes syndrom. Givetvis kan jag inte uttala mig om det heller. Rigmor Robèrts argument för sin tes kan dock inte bara avfärdas, utan måste bemötas.

Det är sant att tourettare (personer med Tourettes syndrom) ofta har ett ovanligt stort behov av social bekräftelse från någon de tycker om. Detta kan i lyckade fall få goda följder, t ex höga arbetsprestationer och passionerade kärleksförhållanden. För tourettare som inte har lyckan att få den åstundade sociala stimulansen på en arbetsplats, i en relation eller genom välvilliga medmänniskor (och givetvis ännu mer för en tourettare som är frihetsberövad) kan, såsom Rigmor Robèrt påpekar, en terapeut eller en förhörsledare få motsvarande betydelse. Att det genom suggestiv psykologisk påverkan i kombination med social isolering går att få människor att erkänna brott som de inte begått vet vi sedan Stalins Moskvaprocesser på 30-talet. Vissa personer med Tourettes syndrom kan nog vara ett extra lätt byte för manipulatörer, såsom Rigmor Robèrt nu menar varit fallet med Sture Bergwall.

Det är också sant att tourettare ofta har en nedsatt impulskontroll. Från detta välkända faktum tar dock Rigmor Robèrt ett alltför stort steg när hon hävdar att Tourettes syndrom kan "förklara det våld han [Bergwall] gjorde sig skyldig till i unga år", dvs. de fram till nu "oförklarliga våldshandlingar" som han ostridigt begick före terapin - sexuella övergrepp mot barn, knivmisshandel och rån.

För att förklara varför Sture Bergwall utförde dessa handlingar räcker det nämligen inte att konstatera att hans impulskontroll var nedsatt. Man måste också fråga sig varför de impulser, som han inte klarade av att hålla tillbaka, hade ett så destruktivt innehåll. Andra personer med Tourettes syndrom kan ibland inte motstå impulser att t.ex. köpa en tokig present till någon, göra ordvitsar eller lustiga upptåg, spela musik eller att ringa till eller krama om någon. Sådana beteenden kan uppskattas eller ogillas beroende på den sociala kontexten och tourettarens grad av social kompetens, men har inte en drivkraft att skada någon.

Rigmor Robèrt har givetvis rätt i att den oförståelse som drabbade många generationer av tourettare, innan återupptäckandet av vårt syndrom nådde Sverige i början av 90-talet, förvärrade situationen för åtskilliga. Likväl blev de flesta av oss inte vålds- eller sexualbrottslingar, och inte heller "missbrukare" som Rigmor Robèrt menar är så vanligt hos odiagnostiserade tourettare.

Rigmor Robèrt påpekar korrekt att så kallad koprolali, dvs. tvång att säga fula ord, bara framträder hos en minoritet av alla tourettare. Lyckligtvis är det en ännu mindre minoritet av tourettarna som förgriper sig sexuellt mot barn, begår rån eller misshandlar en medmänniska med kniv. Läs gärna boken "Vild källa" (1998) av Sture Bergwalls generationskamrat Ulrik Ericsson, som under folkhemmets glansdagar växte upp med odiagnostiserad Tourettes syndrom men klarade sig bra genom de fasta, begripliga och omsorgsfulla strukturer som hans arbetarklassfamilj kunde tillhandahålla.

Att den unge Sture Bergwalls impulser var av sådant våldsamt och destruktivt slag kan inte förklaras oberoende av hans sociala miljö. Detta hindrar dock inte att hans bror Sten-Ove Bergwall ändå kan ha rätt i att deras föräldrar var "omtänksamma, ordentliga och idoga människor utan perversa tendenser" (Expressen den 15 december 2008). Felet många terapeuter gör är att tro att föräldrarna är enda påverkanskällan för barn. De flesta av oss känner till fall med helsyskon där, trots att de växt upp i samma familj, den ene blir framgångsrik och den andre hamnar i kriminella eller missbrukande kretsar.

William M. Epstein, amerikansk professor i socialt arbete, skriver i sin bok "The illusion of psychotherapy" (New Brunswick 1995, sid 114-115) bl a följande: "Det moderna livets sociala historia är en historia om hur familjens inflytande har minskat medan marknaden, arbetslivet, skolan, massmedia och kamratgrupper fått ökad betydelse [...] I kontrast till den förindustriella familjen, står den moderna kärnfamiljen för en ganska liten del av sina medlemmars socialisation [...] Föräldrars personlighetsstörningar kan vara permanent inpräntande från deras egna uppväxtfamiljer och förstärkta genom en stor mängd arbetssituationer som t.ex. belönar aggressivitet och tvångsmässighet genom status och hög lön" (min översättning).

Den föräldraklandrande determinism, som både Rigmor Robèrt och Sten-Ove Bergwall nu angriper, framställs ofta som enda alternativet till den biologiska determinism som Rigmor Robèrt själv även i andra sammanhang är känd för att förfäkta (bl.a. i hennes och Marianne Ahrnes otroligt dåliga film "Flickor, kvinnor och en och annan drake", 1997). I själva verket är det likheterna mellan dessa båda teorier som bör uppmärksammas.

Båda teorierna är extremt reduktionistiska och saknar en syn på människan som ett meningsskapande och moraliskt subjekt. Båda är ointresserade av, ja i själva verket hotade av, tanken på att samhällsförändringar skulle kunna ge även människor med ett tungt genetiskt och uppväxtmässigt bagage tillräckligt med hyggliga livschanser. Epstein skriver (sid 141): "Vad som börjar som en neutral diagnos på att yttre förutsättningar av arv och miljö har samverkat för att orsaka patientens icke önskvärda beteenden övergår, genom den kulturella logik som följer av kampen om samhällets knappa resurser, till att tillskriva patientens misslyckanden dennes egna moraliska, sociala, medborgerliga och genetiska brister. Samhället fritas därmed från krav på att tillhandahålla annan hjälp."

De föräldraklandrande teorierna har visat sig mycket användbara för skolor och kommuner som vill neka barn med neuropsykiatriska syndrom de extra stödinsatser som deras föräldrar idag begär. I tidningen Internationalens DAMP-debatt hösten 2000 (nr 49/00) påpekade adhd-föräldern Malin Widerlöv att " 'dåliga' föräldrar har definitivt inget att säga till om".

Det är fullt möjligt att Sture Bergwall har Tourettes syndrom. Det hade troligen även Mozart, men deras livsverk är ganska olika. Likaledes hade troligen både Florence Nightingale och den nyligen dödade ledaren för de tamilska tigrarna, Velupillai Prabhakaran, manodepressivt eller bipolärt syndrom. Detta förklarar inte varför den ena drevs att rädda liv under Krimkriget och den andra att utföra extremt blodiga separatistiska kampanjer på Sri Lanka. Nationella frågor och könsroller spelar t.ex. stor roll men här har Rigmor Robèrts essentialistiska teorier (t.ex. i hennes och Kerstin Uvnäs Mobergs bok "Hon och han - födda olika", 1994) ganska lite att tillföra.

Jag välkomnar en utredning om huruvida Sture Bergwall har Tourettes syndrom. Jag välkomnar ännu mer att tourettares stora behov av social stimulans och en begriplig uppväxtmiljö tas hänsyn till när nya generationer växer upp. Dock hoppas jag att inte biologiskt reduktionistiska teorier på nytt börjar användas för att förklara varför vissa människor har en drivkraft att utföra onda handlingar. Då är vi tillbaka i de vidskepliga föreställningarna om att vissa människor är födda onda och att det därför inte är någon mening med att bygga ett samhälle där alla får en hygglig chans.

David Munck (21 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/9021

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det här var fanimej den bästa artikel jag läst på Newsmil (förutom dem av En Viss Person). Jag kan komplettera, för jag vet vad som ligger bakom. Demoner! Jo, så är det. Det är demoners verk alltihop. Såna finns, och har i själva verket en fullkomligt förnuftig och vetenskaplig förklaring, vilken är på väg att emergera genom neuropsykologin snabba utveckling i dagens läge. Dessa illfän reagerar förvisso på sociala omständigheter likaväl som på organiska såpdana. Tourettes syndrom är i själva verket den exakta psykiatriska åkomma som motsvarar demonin, vilket bör kunna belysas genom reflektion över den globala folklore som ligger till grund för världens alla stora religiösa traditioner (om villka de iofs. högst hedervärda "humanisterna" fattat Null).

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2009-07-20, 11:06

Fantastiskt bra!

Permalänk | Anmäl #2 Mikael Svensson, 2009-07-20, 15:00

Man kan undra vem/vilka som har Tourettes syndrom, patienten eller behandlarna/terapeuterna på Säter!

Permalänk | Anmäl #3 kurre docent, 2009-07-20, 17:43

Jag välkomnar verkligen den diskussion som författaren har bidragit med. Den kritik som riktas mot deterministiska biologiska förklaringsmodeller bör därför tas på fullaste allvar. Jag känner sedan tidigare till att Robert på mycket lösa grunder diagnostiserat kända personer utifrån biologiska förklaringsmodeller, inte minst kvinnor. Ur en feministisk synvinkel och naturligtvis även för de som har någon typ av funktionshinder, är denna snedvridning mot biologiska förklaringsmodeller moraliskt och etiskt oförsvarbara. Att tillskriva den enskilde individen som ensam ansvarig för sina handlingar är ett övertramp då människor mycket sällan framträder som sådana. Vad jag vet så framträder nära nog samtliga människor i pluralitet och blir så till, även om det är så att var och en är unik men, som sagts, alltid framträder i relation till andra människor och därmed alltid i relation till en större samhällskontext.

Permalänk | Anmäl #4 Anne-Marie Johansson, 2009-07-20, 18:31

doktor Robért är nog inne på rätt spår även om det är "jobbigt" för dig och kanske flera med Tourettes att inse. Var glad att du kan leva i frihet. Jag har också Tourettes och har haft mer tur än Tomas, men nog sjutton vet jag att impulser inte bara gäller bra saker. Jag känner igen mig till 100%. Tomas Q var ju lite kluven också såvitt jag vet. Det har jag och du? i alla fall klarat oss ifrån.

Permalänk | Anmäl #5 Johannes, 2009-07-20, 18:40

Intressant artikel.

Men snälla lämna den tråkiga ovanan att likställa personen med handikappet. Det är av vikt att just betona att varje person är en unik individ inte synonym med sitt handikapp. Det är därför av vikt att säga en person med tourettes även om du accepterar att kallas tourettare.

Annars som sagt en väl skriven tänkvärd artikel.

Permalänk | Anmäl #6 Jakobsson, 2009-07-21, 10:14

Re: AnneMarie Johansson. Berätta gärna på vilket sätt biologiska förklaringsmodeller kan vara moraliskt eller etiskt oförsvarbara. Trodde inte naturen höll sig med värdegrund. Det intressanta med din kommentar är att den ställer feminism mot naturen. Avslöjande? Rigmor Robert hävdar kort och gott att det är skillnad på kvinnor och män och att vi till stor del präglas av biologskt nedärvda mönster, bra som dåliga. Hon är läkare, specialist på människan. Inte socionom eller genusforskare med världsförbättrarambitioner. Att Tourettes ger minskad impulskontroll betyder att den drabbade släpper ut såväl bra som dåliga sidor därför att den är skapad så. Därmed är personen i sig inte vare bra eller dålig, eller fostrad av bra eller dåliga föräldrar o s v som i den sociologiska förklaringsmodellen som på ett otillständigt sätt skuldbelägger till höger och vänster trots naturliga förklaringar.

Permalänk | Anmäl #7 Peter Lindkvist, 2009-07-21, 11:04

Att Rigmor Robért gärna ägnar sig åt fördomsfulla generaliserningar är ju bekant. Se till exempel hennes kränkande uttlalanden om transsexuella i förordet till Conny Larsons (i sig utmärkta) bok "Bakom clownens mask".

Permalänk | Anmäl #8 Kiremaj, 2009-07-21, 22:59

Tack för ett underbart svar på artikeln i DN!
Läs gärna denna artikel också: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5350317.ab

Permalänk | Anmäl #9 Miriam , 2009-07-22, 20:19

Jag har också TS och fullständigt okriminell. Det är tom så att jag har ett tvång att följa trafikreglerna! Haha! Jag är nog den enda som kör i 70 km/h på Essingeleden i Stockholm. Vilken bra artikel! JAG VILL KRAMA DIG! ;)

Permalänk | Anmäl #10 Eliasson, 2009-07-22, 20:36

u cede panerai affirmative impersonate trenchant to replica watches find weighty on the Replica Watches Mall region to case your replica Gucci 21536 style. Some of the Toric Parmigiani brands they take acquire breitling watches Omega, Patek Philippe, Hermes, replica Ebel watches for sale Audemars Piguet, among others. Fake Raymond Weil Freelancer on sale Are you reverence which tag Heuer carbon copy watch online tissot shop to unite? Please don't stutter to transact take of our u

Permalänk | Anmäl #11 dai278350493@gmail.com, 2010-07-22, 04:53