Är det svenska valdeltagandet för högt?

En nära vän till mig vikarierade i början av 1990-talet som gymnasielärare i samhällskunskap. För att kolla av elevernas kunskaper i aktuell svensk politik började hon med att ge ut ett skiftligt prov. När hon visade mig resultaten var jag minst sagt häpnad. De allra flesta av dessa 18-åriga röstberättigade gymnasister kunde inte räkna upp de partier som då ingick i regeringen - vi hade då som nu en borgerlig fyrpartiregering - och många visste inte heller vad landets statsminister hette, än mindre vilken partifärg han hade.

Hur många av dessa elever som något år senare verkligen röstade i riksdagsvalet har jag av naturliga skäl ingen aning om, men förmodligen var det många. För Sverige har i ett internationellt perspektiv ett högt deltagande i riksdags- och kommunvalen. I regel brukar omkring 80 procent av de röstberättigade gå till röstlokalerna, vilket de flesta, däribland många politiker, ser som ett kvitto på att vår demokrati fungerar.

Ofta brukar USA framhållas som ett exempel på det motsatta. Vid de senaste amerikanska presidentvalen har valdeltagandet legat kring 60 procent, alltså klart lägre än i Sverige. Vid ett riktigt lågt valdeltagande brukar det i Sverige ofta heta att den valda politiska ledningen i landet saknar legitimitet. Den amerikanske presidenten skulle således, med svenska mått mätt, om inte helt sakna, så i vart fall utöva sitt ämbete med lägre legitimitet än den svenske statsministern.

Men vilken legitimitet har en regering som väljs av en valjarkår som i viss fall har så pass stora kunskapsluckor att det i många fall knappast kan handla om rationell val och ställningstalanden? Den väljarundersökning som Göteborgs universitet gjorde i samband med valet 2006 visade att min vän samhällskunskapslärarens erfarenheter på inget sätt var unika. Till exempel visste inte mer än 46 procent (!) av de tillfrågade att Sverige vid det aktuella tillfället (hösten 2006) hade en socialdemokratisk regering.

Vi måste därmed vara ärliga och säga att många väljare knappast har någon aning om vad de egentligen röstar om, och att de förmodligen inte heller bryr sig. Den som vill spetsa till det kan säga att vi faktiskt har ett för högt valdeltagande. I Sverige tycks röstandet i riksdags- och kommunval för många var något som görs utan något större engagemang eller överväganden.

Samtidigt måste alla röster vara lika värda, oavsett vem som röstar och på vilka grunder. Att göra inskränkningar i den allmänna rösträtten är därmed på goda grunder uteslutet. Denna är trots allt en av grunderna i vår demokrati. Däremot borde det vara fullt möjligt att till exempel diskutera ett införande av ett system med krav på röstregistrering innan ett val, i likhet med det system som finns i bland annat USA. Ett system som kräver en aktiv handling i förväg - i det här fallet att registrera sig hos en valmyndighet - skulle visserligen med största säkerhet innebära ett (något) lägre valdeltagande. Men å andra sidan skulle en högre andel av rösterna också vara så att säga aktiva. Kanske kan vi då också säga att varje röst egentligen betyder mer, även om de är färre till antalet. Det är ju inte orimligt att tänka sig att de amerikaner som beslutar sig för att rösta gör ett mer aktivt val när de väl röstar än vad många svenskar gör i dag. Och en regering som väljs av mestadels aktiva väljare kan med fog också sägas regera med en större legitimitet.

Under tiden som svenska politiker tvekar att ta tag i denna nödvändiga fråga - motståndet att vidta förändringar enligt ovanstående modell är tyvärr än så länge kompakt - så måste vi i vart fall mota Olle i grind när det gäller förslag som går i motsatt riktning. I samband med det låga valdeltagandet i sommarens EU-parlamentsval diskuterades röstning via internet och sms. Men röster från de som överhuvudtaget inte orkar att ta sig till vallokal eller ett postkontor är nog röster som den svenska demokratin definitivt kan klara sig utan också i fortsättningen.

Pär Krause (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8980

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Självklart har ett högt valdeltagande inget egenvärde, samtidigt som ett lågt valdeltagande inte behöver betyda att regeringen saknar legitimitet. I Östtyskland var valdeltagandet uppe mot 99,7% i de ljusaste stunderna. Utredningar tillsattes för att ta reda på var de sista 0,3% tog vägen. Ändå anser få att Honecher m.fl. hade legitimitet. En regerings legitimitet måste istället ses ur perspektivet hur man respekterar grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter, där amerikanska regeringar traditionellt har legat ljusår framför de svenska.

Permalänk | Anmäl #1 Erikzoooon, 2009-07-20, 22:47

Det är intressanta frågeställningar men jag tycker artikeln går för snabbt mot slutsatser utan att ta fram grundmotiven till dem.

I början tycks det vara en oskriven värdering om att målet är att få fram bra beslutsfattare och med det ha legitimitet. Det är absolut ingen självklarhet att demokrati ska ge bra beslut om än det är en möjlighet. På samma sätt så kan legitimiteten faktiskt ha med deltagandet i sig att göra, alla som har deltagit i processen för att ta fram en beslutsfattare kan erkänna resultatet om än de inte tycker om det. Legitimiteten handlar då om erkännande från befolkningen snarare än om något mer vetenskapligt bevisat bra beslut.

När det gäller metoder för att rösta tycker jag att enbart gå på en svårighetsskala kan vara problematiskt. Främst då det inte finns en enda dimension utan att det handlar om olika tekniker som olika grupper är vana vid. De finns de grupper som inte orkar ta sig till en lokal för att stoppa lämna in ett kuvert och de finns de som än idag inte lärt sig alla funktioner på sin mobiltelefon. Så valet av röstningsmetod handlar då mer om vilken grupp man vill främja i röstningsprocessen. Säg att vi byter till att rösta via mobilen, ska då alla som inte är engagerade nog att installera sitt röstningsprogram på sin mobil för sådana röster som vi kan leva utan.

Permalänk | Anmäl #2 Peter, 2009-07-21, 19:11

Och var är de fyra kommentarerna?

Permalänk | Anmäl #3 Erik S Lund, 2010-09-14, 18:07

Bra fråga av #1 Erik S Lund, i övrigt var det en mycket bra och tänkvärd artikel.

Permalänk | Anmäl #4 Håkan Thorsell, 2010-09-14, 19:24